Datoranvändning på institutionen för datavetenskap

Datoranvändning på institutionen för datavetenskap Johan Ekbäck, johek922@student.liu.se Camilla Nyberg, camny794@student.liu.se Gustav Svensson, gussv055@student.liu.se Mikael Söderberg, mikso869@student.liu.se Michael Thörning, micth844@student.liu.se

Sammanfattning Den här rapporten utreder hur studenter upplever att arbeta med datorer på universitetet, såväl egna bärbara datorer som datorer som finns i datorsalarna. Dessa salar finns i B-huset vid institutionen för datavetenskap på Linköpings Universitet. Alternativet till studenter som arbetar i datorsalarna är de som har tillgång till egna bärbara datorer. Studien presenterar hur många studenter som har inhandlat en egen bärbar dator under studietiden samt vad orsaken är till att de köper en egen bärbar dator. Vi kommer även ta upp vad studenterna anser när det gäller arbetsmiljön i datasalarna samt vad det är för typer av program som de använder. Studien har utförts med litteraturstudier i kombination av enkätundersökning av studenter som går vid olika program på Linköpings Universitet. I undersökningen kommer vi fram till flera överraskande resultat bl.a. att datorsalarna är väldigt frekvent använda. Olika studenter har givit sin syn på arbetsmiljön, vilka olika typer av dataprogram som de använder, vad de utför för arbetsuppgifter samt hur ofta de använder en dator i datasalarna jämfört med en egen bärbar dator. 2

Innehåll 1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Syfte... 4 1.3 Frågeställning... 5 1.4 Avgränsning... 5 1.5 Målgrupp... 5 1.6 Metod/ansats... 5 1.6.1 Kvalitativ studie vs. kvantitativ... 5 1.6.2 Positivism och hermeneutik... 6 1.6.3 Datainsamlingsmetod... 6 1.6.4 Primärdata... 7 1.6.5 Val av studieobjekt... 7 1.6.6 Studiens upplägg... 7 1.6.7 Sekundärdata... 7 2 Teori... 8 2.1 Bärbar dator... 8 2.2 Stationär dator... 8 2.3 Teknikstöd... 8 2.4 Studieform... 9 2.5 PUL (Programutvecklingslaboratorium)... 9 3 Empiri... 10 4 Analys... 22 5 Slutsatser... 24 Reflektion... 25 3

1 Inledning 1.1 Bakgrund Vi har under våra år på Systemvetenskapliga programmet noterat att användandet av egna bärbara datorer har ökat. Bara i vår arbetsgrupp har fyra personer av fem valt att inhandla bärbara datorer under sina tre år av studier här på universitetet. Vi har även noterat att fler av våra klasskamrater har inhandlat bärbara datorer under sin studietid. Vi läser det systemvetenskapliga programmet och har läst ett flertal kurser på institutionen för datavetenskap (IDA) under vår studietid. Vi har i allt större utsträckning fått tillgång till trådlöst nätverk i universitetets lokaler vilket har medfört att vår arbetssituation har blivit mera flexibel eftersom man inte är bunden till datasalarna. Vi har många grupprum vilka vi kan boka för att genomföra grupparbete utan att bli störda av andra studenter. När man arbetar i grupprum är det bra om någon har med sig en bärbar dator så att all information som vi kommer fram till kan dokumenteras direkt. Följande faktorer tror vi kan påverka att studenter väljer att köpa bärbara datorer: viljan att arbeta avskilt (grupprum) stor del av studierna bedrivs i projektform bärbara datorer har blivit billigare Tekniken skapar nya möjligheter till andra arbetsformer och vi vill utreda vad studenterna anser om att arbeta vid de stationära datorerna i datorsalarna jämförbart med dem som arbetar med sin bärbara dator. Vi är även intresserade att se vad för typer av program som studenterna använder samt hur de upplever arbetsmiljön vid de stationära datorerna gentemot bärbara datorer. 1.2 Syfte Syftet med vår rapport är att ge en bild över användandet av datorsalar och egna bärbara datorer. Rapporten ska klargöra varför en del studenter väljer att använda datorsalarna och andra sina egna bärbara datorer. Denna rapport ingår som en del i projektarbetet som även behandlar hur man utformar en kunskapsprojektering (KP). Projektarbetet är en del i kursen samhällsvetenskaplig kunskapsbildning.

1.3 Frågeställning Vi kommer att undersöka vilka faktorer som påverkar den ökade användningen av bärbara datorer. Föredrar studenterna att använda egna bärbara datorer eller universitetets datorsalar? Har arbetsmiljön i IDA:s lokaler någon betydelse vid valet av datoranvändning. 1.4 Avgränsning Vi har i vår studie gjort flera avgränsningar. Vi kommer att utvärdera datoranvändandet i IDA:s lokaler även om det finns flera lokaler på universitetet. Vi har valt att göra detta på en övergripande nivå och vi kommer inte att fördjupa oss i vad som är specifikt med en bra eller dålig miljö. Vi kommer inte att behandla yttre ekonomiska orsaker som kan påverka valet att köpa en bärbar dator. Vi kommer inte att fokusera på vad som utgör en bra eller dålig arbetsmiljö i datorsalarna, utan ser endast arbetsmiljön i sig som en bidragande faktor i valet mellan datorsal eller egen bärbar dator. Vi kommer inte att behandla exakt vad studenterna gör vid sina datorer utan endast vilka typer av program de använder sig av och hur mycket tid de ägnar åt skolarbete. Det finns många olika datorsalar som kan användas som studieobjekt men vi kommer endast att behandla IDA:s PC-datorsalar och IDA:s SUN-datorsalar i vår undersökning. Det är endast studenter som genomgår kurser vid IDA som vi använder i vår undersökning. 1.5 Målgrupp I första hand riktar vi oss till studenter som läser kursen Samhällsvetenskaplig kunskapsbildning, dessa kursdeltagare kommer att få ta del av vårt resultat under ett seminarium enligt kursens agenda. Även andra intressenter är välkomna att ta del av vår rapport, exempelvis datoradministrativ personal på universitetet. Det finns även möjlighet att använda denna rapport i syfte att fortsätta undersöka användandet av datorer. 1.6 Metod/ansats Denna studie är gjord i lokaler vid IDA institutionen på Linköpings Universitet. Studien är empiriskt kvantitativ och har ett förklarande syfte. Utifrån det enkätmaterial som samlats in har underlaget analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv, där generella egenskaper och sammanhang från enkätundersökningen tolkats för att få en vidare förståelse (Lundahl/Skärvad, 1999). Metodkapitlet inleds med bakgrundsinformation gällande vetenskapsmetodik för att ge läsaren ökad förståelse beträffande val av metod, samt för att ge ökade förutsättningar för läsaren att få behållning av innehållet. 1.6.1 Kvalitativ studie vs. kvantitativ Denna studie har bedrivits med en kvantitativ ansats. Den är grundad i vår önskan att få insikt om det grundläggande, det särpräglade/karaktäristiska i den studerade miljön. 5

Kvantitativa studier används främst inom naturvetenskap, men även inom samhällsvetenskap, då har studierna oftast som syfte att kartlägga varför olika företeelser uppträder och det praktiska syftet är ofta att påverka dessa orsaksfaktorer när man väl hittat dem, således en form av kontroll och förändring. Om man vill veta hur bestämda egenskaper fördelar sig hos ett stort antal människor är en kvantitativ frågeundersökning en bra ansats. (Repstad, 1999) I dessa fall är ofta informationen som samlas in standardiserad och samtliga tillfrågade ska besvara samma frågor (Lundahl/Skärvad, 1999). 1.6.2 Positivism och hermeneutik Positivism är en filosofisk och vetenskapsteoretisk riktning som hävdar att all forskning måste bygga på konkret observation och endast sträva efter att fastslå objektivt säkra fakta med ursprung från naturvetenskapen som ideal. Hermeneutik är den vetenskapsteoretiska riktning som framhäver betydelsen av förståelse och inlevelse i human- och samhällsvetenskaperna, ordet kommer från det grekiska ordet hermeneuein som betyder uttyda, tolka (Nationalencyklopedin, 2008). 1.6.3 Datainsamlingsmetod Datainsamling delar vi upp i två grupper där primärdata är den information som genererats vid enkäterna och sekundärdata som är av mer teoretisk karaktär, d.v.s. litteratur, artiklar och rapporter. Förundersökning Vi utförde en förundersökning av våra enkätfrågor för att se om frågor och svarsalternativ var tydligt utformade samt om de genererade ett relevant resultat. Denna undersökning omfattades av ett fåtal studenter. Enkätundersökning Vi har valt att arbeta med enkäter eftersom vi vill få kvantitativ data till undersökningen där vi kommer att kunna göra en välgrundad sammanställning i en rapport. Även vissa öppna frågor förekom i form av ett extra alternativ kallat annat. På så sätt får vi med många frågor på ett effektivt sätt och en större spridning på respondenterna. Genom att ta reda på vilka studenter som har tillgång till datorsalarna får vi ytterligare bakgrund om respondenterna. Vi har valt att göra på detta sätt eftersom vi tror att de data vi kommer få in kommer att påverkas mycket på just denna faktor. Datasammanställning Efter att enkäterna delats ut och fyllts i av studenterna sammanställde vi dessa data i Excel och kunde sedan få ut grafer utifrån dessa. En del respondenter valde att inte svara på vissa frågor, dessa frågor uteslöts i sammanställningen för just de respondenterna. De öppna frågorna som förekom i enkäten sammanfattades endast som Annat i graferna. De data som faktiskt skrevs under annat-alternativen sammanfattade vi därefter i rapporten som en beskrivningstext under graferna. 6

1.6.4 Primärdata Datainsamlingen har genomförts via en enkätundersökning. D.v.s. att vi på förhand bestämde vilka frågor som respondenterna ska få ta del av. Vi använde oss av ett standardiserat enkätformulär som varje respondent fick svara på. Förundersökningen möjliggjorde att vi täckte de flesta varianter av svarsalternativ. 1.6.5 Val av studieobjekt Vi beslutade tidigt att rapporten skulle baseras på enkätundersökning. Vi diskuterade olika ämnen och fenomen, men beslutade oss sedan för att undersöka något som fanns i vår närhet. Vi inriktade oss på att studera användandet av datorer på IDA:s institution, vilket är ett ämne som berör oss alla och som vi har erfarenheter av. 1.6.6 Studiens upplägg Genom att först studera ämnet i fråga ska vi utveckla en enkät där studenter som har tillgång till datorsalarna på IDA får svara på. Utifrån de data vi får in skall vi göra en sammanställning och komma fram till ett antal slutsatser. Detta är de olika faserna under genomförandet av kunskapsutvecklingen: Studie av ämnet Utformning av kunskapsprojektering Utformning av enkät Utdelning av enkät Sammanställning av data Slutsatser/Resultat 1.6.7 Sekundärdata Sekundärdata består av litteratur, artiklar och rapporter. Vi har främst använt litteratur på Linköpings Universitetsbibliotek samt Internet för att hitta data i publicerade artiklar och rapporter inom ämnesområdet. 7

2 Teori 2.1 Bärbar dator En bärbar dator är en persondator som utformats så att den är lätt att bära med sig. Engelskspråkiga ord som är mer eller mindre synonyma är notebook, laptop med flera. (Blair, 2007) En bärbar dator är en mindre batteridriven enhet, en portfölj som enkelt kan transporteras och smidigt tas fram för att utnyttjas på t ex flygplan, bibliotek, tillfälliga kontor eller i ett möte. Bärbara datorer kostar generellt mer än stationära datorer med samma prestanda därför att de är svårare att designa och tillverka. Bärbara datorer har ofta en väldigt tunn skärm, sedermera finns det också olika musvarianter som touch-pad, snurrboll eller en pinne.(ibid) De första bärbara datorerna som lanserades skiljer sig ganska markant från dagens datorer. Ofta användes en liten skärm som var av den traditionella typen med bildrör, skärmen skyddades vid transport av tangentbordet. Dessa typer av datorer var mer släpbara än bärbara men används faktiskt ännu idag för vissa tillämpningar, ofta för att de kan byggas/uppgraderas med samma typer av komponenter som i en stationär dator. (Schembri, 2007) År 1990 kostade en bärbar dator (exempel IBM/PS/S/2 )ca 56 000 kr medans det i år är möjligt att köpa en bärbar Lenovo (tidigare IBM) för ca 5 000 kr. På 17 år har priset reducerats med ca 91 %. (Pricerunner 2008)(Statskontoret 1990). Sedan hösten 2006 har priset på bärbara datorer rasat. Det beror på priskrig mellan processortillverkarna (Intel och AMD), vilket i sin tur har medfört att priser på bärbara datorer minskat med 20 procent. LCD-skärmar har också fallit i pris i och med den svaga dollarkursen. Samtidigt som datorernas kapacitet har ökat. Med dessa indikationer har försäljningen av bärbara datorer ökat. (DN, 2007) 2.2 Stationär dator Om man slår upp ordet stationär i ett uppslagsverk kan man hitta betydelsen orörlig, fast och på samma plats. En stationär dator är således en dator som oftast står på samma fysiska plats och inte är byggd för att ständigt kunna förflyttas. (Statskontoret, 1991) 2.3 Teknikstöd Beroende på hur datateknik och människa interagerar skapas det ett beroende av hur tekniken är utformad och används. Datorn kan ge stöd till att exempelvis planera, utföra och kontrollera arbetsmoment men detta ställer krav på användaren. Ny teknik har i många sammanhang medfört ett ökande krav på uppmärksamhet, koncentration, uthållighet samt snabbhet i beslut och handling. När nytt teknikstöd introduceras i en arbetssituation där användaren redan arbetar utifrån fasta rutiner kan det bli konflikter. Det är när användaren lär sig behärska verktyget som användaren kan utföra ett arbetsmoment på ett mera automatiskt sätt. (Lennerlöf, 1993) 8

Datorn bör tjäna som ett stöd för användare för att underlätta ett arbete samt utföra och understödja olika handlingar. En arbetsmiljö som inte är bra och effektiv för att utföra ett arbete är trånga lokaler, hög temperatur, störande ljud samt olämplig belysning. När svarstiderna är för långa och varierande skapar det i sig en stressfaktor. För långa svarstider kan i sin tur leda till ofrivilliga pauser och påtvingade overksamhet och man upplever då datorn som att det är den som är styrande. (ibid) Människa-dator interaktion innebär ett samspel mellan två parter där människans avsikt med interaktionen är att definiera målen. Människan är den part som kännetecknas av flexibilitet och allmän problemlösningsförmåga medan datorn i dagsläget vanligen är mer en enkel regelstyrd enhet och har dålig förmåga att anpassa sig till användarens avsikter med interaktionen. (Allwood, 1998) 2.4 Studieform Studenters huvudsakliga studieform är nu för tiden problembaserad. Det menas att man utgår ifrån en problemformulering för att sedan utföra planering och organisering av arbetet, insamlande och bearbetning av information samt kommunikation. (Andersen, 1998) Fogelström har studerat hur IT-stöd har påverkat lärarnas arbetssätt, omständigheter, förutsättningar vid deras undervisning. Studien tar även upp vad studenter anser angående IT-användningen i undervisningen samt användning av datorer i datorsalarna. Studenterna använder datorer i datorsalarna för att bland annat öka förståelse inför den studerande teorin samt att med hjälp av IT kunna visualisera det som studeras. Förutom detta så erhåller studenten en naturlig datorvana och lär sig olika programvaror som sedan även kan användas vid behov av IT-stöd i arbetslivet.(fogelström, 2005) 2.5 PUL (Programutvecklingslaboratorium) Under 1999 tillsattes en grupp för att utarbeta mål för hanteringen av IT-verksamhet under perioden 2000-2002 på Linköpings Tekniska Högskola (LiTH). Som en del i infrastukturen ingår PUL. Där PUL:s syfte främst är att medge samarbete mellan studenter och tillhandahålla IT-stöd för lärarledda övningsuppgifter. Datorsalarna ska möjliggöra övningar på specifik mjukvara där man bara har tillgång till en begränsad mängd licenser eller där programmet inte kan köras över nätverk. I rapporten nämns även hur man kan minska behovet av PUL genom användandet av egna datorer vid exempelvis rapportskrivning. En fördel som nämns med bärbara datorer är att man kan använda dessa i en vanlig lektionssal istället för att vara knuten till en datorsal (PUL). Program som t ex hela Microsoft och Adobes sortiment hanteras vid denna tidpunkt som en licenskostnad som belastar varje enskild dator. De program med fri nyttjanderätt som utnyttjas i datorsalarna är bland annat Matlab, Mathemetica, Marple V, Labview och Staroffice.(LiTH, 1999) 9

3 Empiri I denna undersökning har 49 personer svarat på en enkätundersökning. De personer som har tillfrågats har befunnit sig i datorsalar, i grupprum eller i området runt om i lokalerna till institutionen för datavetenskap. Detta diagram visar hur fördelningen mellan olika program/kurser har varit på dem som har besvarat enkäten. 10

Detta diagram visar hur könsfördelningen är fördelad på dem som har besvarat enkäten. 11

Ovan kan man se hur fördelningen har varit på dem som har besvarat frågan. På denna fråga var endast ett alternativ tillåtet. 12

I diagrammet ovan är endast ett alternativ tillåtet och man kan se hur ofta datorstöd används när studenter är på universitetet. 13

I detta diagram kan man se hur länge studenter sitter vid en dator, också i detta diagram är endast ett alternativ tillåtet. 14

I diagrammet ovan kan man se hur mycket tid studenterna ägnar åt de olika applikationerna på datorn. Märk att på denna fråga svarar en student på alla applikationerna, det är alltså fem delfrågor. 15

Detta diagram visar om det är andra aktiviteter som datorer används till under tiden som studenter tillbringar i skolan. Endast ett alternativ är tillåtet i denna fråga. 16

I detta diagram kan man se vilka anledningar eller orsaker som gör att studenter köper en egen bärbar dator. I detta diagram är flera alternativ tillåtna. På alternativet Annat har vissa studenter svarat att de vill använda den bärbara datorn som komplement till sin stationära och att det är bra att använda en bärbar när man är på resande fot. 17

I diagrammet ovan kan man se vilka anledningar studenter har till att använda sin bärbara dator. Märk att flera alternativ är tillåtna. Under alternativet Annat har vissa studenter påpekat att man kan använda den bärbara datorn som ett komplement till anteckningsblock. 18

I detta diagram kan man se vilka faktorer som gör att studenter väljer att använda datorsalar i skolan. Även i detta diagram är flera alternativ tillåtna. Den vanligaste anledningen som kom fram under Annat är för de inte orkar bära den bärbara datorn. Andra anledningar är att de: Inte vill slita på deras bärbara dator Känner inget behov av den bärbara datorn Tycker det är smidigt att sitta i datorsalarna när man ska jobba i grupp 19

I diagrammet ovan ser man hur länge de som äger en bärbar dator har ägt denna. Märk att de som inte äger en bärbar dator inte har svarat på frågan. 20

I detta diagram får studenterna svara på några påståenden om arbetsmiljön i datorsalarna. Studenterna kan endast svara ja eller nej på påståendena. Det mest frekventa påståendet som kom fram under Annat var att ventilationen var dålig i datorsalarna. 21

4 Analys Vi ställde frågan till 49 studenter på IDA i en enkät, hur de tillgodoser deras datorbehov, om de använder datorsalarna, egna bärbara datorer eller både delar. Vi fann att 28,6% använder egna bärbara datorer och att 14,3% utnyttjar både den egna datorn och datorsalarna. Vi kan här se tydliga skillnader mellan olika program som de tillfrågade studerar. På det systemvetenskapliga programmet använder hela 75 % sin egna bärbara dator. Av dessa 75 % så är den främsta anledningen till att använda en bärbar dator att de kan sitta på någon annan plats än i datorsalarna. Över hälften av dessa studenter på systemvetenskapliga programmet upplever att det är svårt att koncentrera sig i datorsalarna vilket är en bidragande orsak till att de använder sin bärbara dator. De studenter som läser datavetenskap använder datorsalarna mer än medelstudenten, 80 % av dessa studenter föredrar att använda datorsalarna. De främsta orsakerna till detta är att de saknar tillgång till en egen bärbar dator eller att de saknar viss programvara på den egna bärbara datorn. Vid en studie som Fågelström utförde ansågs det att studenter genom användning av datorer i datorsalarna fick möjligt att visualisera och få en större förståelse för det man studerade. Fågelström fann att det var positivt att använda olika programvaror för detta gav erfarenheter som är bra när man senare kommer ut i arbetslivet. (Fogelström 2005) Över hälften av studenterna, 56,3% på IDA använder en dator varje gång de befinner sig i skolan och 27,1% svar att de använder datorn varannan gång de befinner sig i skolan. Det program och funktioner som studenterna använder mest är olika webbläsare och Microsofts Officepaket, utskriftsmöjligheterna på IDA utnyttjas av hela 96 % av studenternaav de tillfrågade studenterna så svarar över hälften av dem att de ägnar över 75 % av tiden vid en dator till skolarbete. I datorsalarna (PUL) finns bara vissa utvalda program installerade vilket beror på att vissa av datorprogrammen kostar pengar i form av licenser. Tanken med PUL är främst att det skall vara en plats för IT-stödd undervisning i grupp (LiTH 1999) Priserna på bärbara datorer har gått ner ca 91 % under en 17 års period och då har man inte tagit hänsyn till inflationen (Pricerunner 2008, Statskontoret 1990). Att priserna har blivit lägre och mera överkomliga är en viktig orsak till att studenterna på IDA valt att köpa en egen bärbar dator. Den största anledningen till att studenterna väljer att köpa egna bärbara datorer är att man vill välja själv var man vill sitta och arbeta. Andra orsaker till att köpa en egen dator var att man vill kunna välja själv vilka program man installerar och arbetar med samt att man vill ha direkt tillgång till sina dokument. Den största anledningen (29,2%) till att studenterna väljer att använda sina bärbara datorer istället för datorsalarna är att de anser att deras arbetssätt blir mera flexibelt med en bärbar dator. Med flexibelt menas att de kan sitta var de vill i skolan och att de kan använda/installera den programvara som de vill och behöver. Detta stöds även av slutrapporten gällande IT-strategin då studenter med egna bärbara datorer kan utföra sina studier utanför datorsalarna.(lith 1999)En mindre andel (9,1 %) anser att universitetets datorer har för låg prestanda vilket gör att de väljer att använda den egna datorn. Den mest utmärkande anledningen (28,3 %) till att studenter väljer att använda datorsalarna är att de saknar tillgång till en egen bärbar dator. Andra anledningar är att de saknar programvara och att de vill använda datorsalarna för att få tillgång till den. Det har även framkommit att flera väljer att använda 22

skolans datorer på grund av att de inte orkar släpa på sin bärbara dator och att de inte vill slita på den. Om arbetsmiljön i datorsalarna anser 50 % att det är en bra plats för grupparbete och nästan lika många(48,9%) anser att det är en bra plats för enskilt arbete. Flera upplever dock att det kan vara en bullrig och stökig miljö och att ventilationen är undermålig. Att arbeta i en miljö där det är dålig luft och störande ljud leder till ineffektivitet och kan upplevas som en stressfaktor(lennerlöf 1993). Av de tillfrågade är det ca 63 % som äger en egen bärbar dator, vi har inte kunnat identifiera något samband mellan de olika utbildningarna utan det verkar vara jämt fördelat mellan program och årskurser. Av de studenter som har en egen bärbar dator så har genomsnittet ägt den i tre år medan samma grupp studenter har studerat i genomsnitt i 2,9 år. Därmed kan man anta att de flesta studenter köpt sina datorer i samband med sina studier. 23

5 Slutsatser Efter att vi har genomfört undersökningen kan vi direkt säga att de flesta studenter spenderar mer tid i datorsalarna än vid sin egen bärbara dator. Största anledningen till detta är att alla studenterna inte har tillgång till en egen bärbar dator. Även om priset på bärbara datorer rasar neråt verkar det finnas andra bakomliggande orsaker som gör att man väljer att använda datorsalarna. Andelen systemvetare som använder bärbar dator är högre än genomsnittet i undersökningen, detta kan bero på att systemvetenskapliga programmet består av mycket projektarbeten där det ställs höga krav på samarbete och bra kommunikation. Den vanligaste anledningen till att använda en bärbar dator på universitetet är att det är flexibelt. Detta är kanske inte så konstigt med tanke på att kurserna på IDA är teknikinriktade och datorn är till för att tjäna som ett stöd för användaren samt för att utföra och understödja olika handlingar (Lennerlöf 1993). Genom att använda en bärbar dator kan man arbeta i vilken miljö som helst. Med tanke på detta och att nästan alla studenter (98 %) använder webbläsaren när de använder en dator på IDA så kan vi anta att webbläsaren är ett viktigt verktyg för studenterna på IDA. Detta kan förklaras med att det är via webbläsaren som man kommer åt sitt mailkonto, och det är ett av de vanligaste sätten att kommunicera på universitetet. Det är tydligt att de flesta använder en dator varje gång de besöker universitetet, detta har en förklaring i att undersökningen gjorts på en institution för datavetenskap(ida). Hade det varit studenter som läste på andra institutioner så kan man anta att svaret hade sett annorlunda ut. Tiden som en student tillbringar vid en dator är mellan 2-5 timmar enligt undersökningen, det tyder på att det är ett viktigt verktyg för att genomföra studierna på ett bra sätt. Vad sedermera gäller olika funktioner och program så kan man se att webbläsare och programmeringsmiljöer är populära applikationer som studenter gärna ägnar tid åt. Programmeringsmiljön är viktig för att utföra olika laborationer som är vanliga på IDAs kurser. Webbläsaren kan samtidigt användas för att söka information om olika moment som finns i kurserna på IDA. Enligt undersökningen är det 63,3 % som ägnar över 75 % av tiden till studier och 24,5 % som använder 50-75% av tiden vid en dator på universitetet till studier. Cirka 10 % av de tillfrågade svarade att de endast ägnar 25-50% av tiden framför en dator på universitet till studier. Utifrån detta resultat kan man påstå att det även finns andra intressen än studier som upptar studentens tid vid datorn på universitetet. De vanligaste problemen som finns i miljön i datorsalarna är att det är svårt att koncentrera sig samt att det är en hög ljudnivå. En annan vanlig anledning till att miljön inte är bra i datorsalarna är att ventilationen inte motsvarar studentens förväntningar. Även om undersökningen visar på att det är vanligt att studenterna använder datorsalarna så finns det vissa områden som man kan förbättra. Denna undersökning är bara en språngbräda för att fortsätta forska och utveckla arbetsmiljön i universitetets lokaler. 24

Reflektion Vi har i vår studie kunnat konstatera att det finns flera orsaker till att eleverna väljer att använda den egna bärbara datorn eller datorsalarna än vad vi hade kunnat förutsäga. Många som använder datorsalarna skulle föredra att använda en egen bärbar dator men de saknar tillgång till en. Det tror vi kan leda till en fortsatt ökning av användandet av bärbara datorer, vilket universitetet bör beakta. Det kommer förmodligen att öka trycket på grupprummen och det kommer att bli svårare att kunna boka tider. Vidare har det även framkommit flera synpunkter på arbetsmiljön i datorsalarna att det är bullrigt, stökigt och dålig ventilation. I vår studie har vi inte fokuserat på hur en förändrad arbetsmiljö skulle kunna påverka användandet av bärbara datorer, detta skulle kunna vara ett intressant fenomen för framtida studier. En förändring av arbetsmiljön i datorsalarna kan kanske minska användandet av egna bärbara datorer. Det skulle vara intressant att bredda undersökningen till att omfatta flera studenter för att kunna fastsälla om resultatet skulle bli detsamma. Då vår undersökning endast bestod av ett 50-tal personer kan det finnas en risk för att undersökningen inte ger en helt sanningsenlig bild. Vi tycker att det var intressant att arbeta med enkäter och på så sätt kunna få många olika synpunkter på datoranvändandet på IDA. Skillnaderna i datoranvändandet mellan de olika programmen var i vissa fall tydliga och även det skulle vara ett intressant fenomen att fördjupa sig i. Med mera data skulle man alltså kunna dra flera paralleller mellan olika program och deras studenters datoranvändning. Det skulle även vara intressant att ytterliggare fördjupa sig och kombinera data på nya sätt, detta har vi dock inte haft tid med under denna korta undersökning. Från början hade vi tänkt behandla hur utvecklingen av datoranvändning förändrats genom åren, men vi upptäckte under arbetets gång att vi inte hade tillgång till någon tidigare undersökning med samma sorts data, och därför kunde vi inte dra några slutsatser om detta. Om en liknande undersökning skulle göras i framtiden skulle man förmodligen kunna se många intressanta trender inom detta område. 25

Referenser Böcker AllWood C M 1998, Människa-datorinteraktion ett psykologiskt perspektiv, Studentlitteratur Lund, ISBN 91-44-00587-3 Andersen E S 1998, Projektarbete - en vägledning för studenter, Studentlitteratur Lund, ISBN 91-44- 00890-2 Fogelström H 2005, Förändrat sätt att arbeta och undervisa med IT En fallstudie på Linköpings tekniska högskola, Examensarbete, ISRN LiTH-EKI-EX-2005/065 SE, Linköpings Tekniska Högskola, Ekonomiska institutionen Industriell ekonomi Lennerlöf L 1993, Människor Datateknik Arbetsliv, Publica, Falköping, ISBN 91-38-92226-6 LiTH 1999, LiTHs IT-strategi 2000-2002 Slutrapport från arbetsgruppen, Dnr LiU 1346/99-14 Pricerunner 2008 <http://www.pricerunner.se/cl/27/baerbaradatorer?search=&man_id=170&sort=3&noidx=1> 2008-03-17 Statskontoret 1990, Bärbara datorer utvärdering, Tidskrift, HumSam Biblioteket, Linköpings Universitet Statskontoret 1991, Stationär datorer - utvärdering, Tidskrift, HumSam Biblioteket, Linköpings Universitet Lundahl, U. och Skärvad, P-H. (1999): Utredningsmetodik för samhällsvetare och ekonomer, Studentlitteratur Lund, ISBN 91-44-01003-6, Internet Blair A.S Search Mobile Computing 2007 Laptop computer <http://searchmobilecomputing.techtarget.com/sdefinition/0,,sid40_gci213610,00.html>2008-03-19 Ström C.G. DN (Ekonomi) 2007, Prisras på bärbara datorer <http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=678&a=638519> 2008-03-19 Schembri T Old computer museum 2007 <http://www.oldcomputermuseum.com/osborne_1.html>2008-03-17 26

Nationalencyklopedin 2008, < http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=o181796&i_word=hermeneuein&i_h_text=1&i_rphr= hermeneuein> 27