En rapport från Villaägarnas Riksförbund



Relevanta dokument
En rapport från Villaägarnas Riksförbund

Reform för lägre elkostnader för konsumenter. Framtagen av Villaägarnas Riksförbund

1 HUR HAR EU ETS PÅVERKAT KRAFTINDUSTRINS 2 VINSTER?

Vissa fastighets- och stämpelskattefrågor

Upphandling av elenergi för offentlig belysning, hissar och rulltrappor m m.

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Klimat- bokslut 2010

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Dala Energi AB (publ)

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

Energiförbrukning 2009

Optensys ENERGIANALYS

EN RAPPORT FRÅN SVENSK ENERGI STYRMEDEL I ELSEKTORN

Priserna på stenkol och naturgas sjönk under andra kvartalet

100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Elbytarguide Företag. Så ser du över företagets elavtal och sparar pengar

Yttrande över Miljö- och energidepartementets utkast till förordning om effektreserv

Kallelse till ordinarie föreningsstämma i Dala Vindkraft Ekonomisk förening

VILLAÄGARNA ELKOSTNAD FÖR VILLAÄGARE VINTERN 09/10 VS 08/09

Policy Brief Nummer 2013:1

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel Energi och koldioxid i Växjö 2013

Nordic Energy Perspectives

Kymmenedalens El Ab Delårsrapport

Vad kostar det när kärnkraften läggs ned? Erik Lundin och Thomas Tangerås

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

PM NÄTAVGIFTER Sammanfattning.

Förutsättningar för vindkraft

Ringhals en del av Vattenfall

Energipriser. Energipriserna fortsatte att stiga. 2011, 3:e kvartalet

Årsstämma Vattenfall AB 2012 Stockholm 25 april 2012

PM till Villaägarna. Februari 2011 FÖRMÖGENHETSÖVERFÖRING OCH UTSLÄPPSHANDEL

Sjisjka vindpark Projektbeskrivning

Tjugo påståenden och slutsatser om el- och energisystemets utveckling. NEPP-seminarium 21 november 2013

Konsumentombudsmannen (KO)./. Stävrullen Finans AB, mål nr T , rotel 1

Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Herr ordförande, ärade aktieägare, mina damer och herrar

Belysningsutredning Rondellens bil, Luleå

Energipriser. Energipriserna steg. 2011, 2:a kvartalet

Prisstudie av ett typhus för kontor År 2011

VINDKRAFTINVESTERINGAR

HUR UTVECKLAS ELPRISERNA? Lina Palm, Energidirektör Skogsindustrierna

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Behöver Finland en radikal energiomvälvning? Handelsgillet

Prisbildning på den nordiska elmarknaden

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Vattenfall Vindkraft Högabjär. MarkCheck September 2010

El- och värmeproduktion 2010

Vindkraftens påverkan på elpriset

PwC:s Energiprisindex november 2015 Basindustrins bränsleprisutveckling.

fjärrvärme & miljö 2015

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

Utveckling av elnätsavgifter

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Öresundsverket. Ett av världens effektivaste kraftverk

LÄGET PÅ ELMARKNADEN. vecka 49. Milt, blött och blåsigt höstväder pressar elpriset

Tabell 1: Beräknade brutto/nettointäkter från effektskatten vid olika skattenivåer under perioden kr/mw/månad, mkr

Spanien. Storbritannien

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Älvsborgsvind AB (publ)

Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer

SVENSKT KVALITETSINDEX. Energi SKI Svenskt Kvalitetsindex

Beteende, miljömärkning, pris och ansvar

Kommittédirektiv. Utredning om tredjepartstillträde till fjärrvärmenäten. Dir. 2009:5. Beslut vid regeringssammanträde den 22 januari 2009

Den ändrar sig hela tiden och därför är det viktigt att gå in och kolla när det händer.

BOO ENERGI FÖRSÄLJNINGS AKTIEBOLAG Årsredovisning för 2012

Sweco Energuide AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Solelanläggning vid Fläckebo kyrka

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

André Höglund Energimyndigheten Enheten för operativa styrmedel

Tillväxt och klimatmål - ett räkneexempel

Drivkrafter för energieffektivisering i små- och medelstora industriföretag. Del av projektet MEGA

Nytt bränsle åt ditt sparande. Fega och vinn med oss

Julklappspengarna 2015

Fördjupning. Den europeiska elmarknaden elpriser och slutkundspriser

Halvårsrapport 1 september, februari, 2003 för AB CF BERG & CO (publ)

Teknik- och kostnadsutvecklingen av vindkraft - Vindkraften Viktig Energikälla -

El- och naturgasmarknaderna. Bilagedel med rapporter

Den avreglerade nordiska elmarknaden

BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved * Pellets * 4

Klimatcertifikat för fordonsbränsle

Att ansluta en produktionsanläggning till elnätet

Ett svensk-norskt elcertifikatsystem. Kjell Jansson Svensk Energi

RP 178/2013 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 2 och 4 i lagen om punktskatt på elström och vissa bränslen

MONOPOLISTISK KONKURRENS

Energibalanser för Uppsala län och kommuner år 2013

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008

Fortsatt god tillväxt och förbättrad lönsamhet

Gemensamt elcertifikatsystem med Norge. Delredovisning i Uppdraget att föreslå nya kvoter mm i elcertifikatsystemet ER 2010:28

Delårsrapport från Powerit PS AB (publ.)

Bokslutskommuniké 2008/09

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Information och utbildningsmaterial

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

KABE AB > 756,0 (737,3 > 41,7 (45,9). > 4:63 (5:11). > 55,0 (60,7). > 7,3 % (8,2). HALVÅRSRAPPORT JANUARI JUNI

Transkript:

FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp av Econ Pöyry AB som har granskat metod, beräkningar och dataunderlag. 1

1. SAMMANFATTNING Sedan elmarknadens avreglering har elpriset stigit från cirka 20 öre/kwh till en nivå kring 50 öre/kwh. Flera faktorer har bidragit till detta. Priset på kol har stigit, samtidigt som systemen med elcertifikat och handel med utsläppsrätter har tillkommit. Under samma period har energiskatten på el tredubblats. Den sammanlagda effekten för hushållen har blivit kraftigt höjda kostnader för uppvärmning och hushållsel. En oförutsedd effekt av handeln med utsläppsrätter är att den har höjt kraftbolagens vinster med tiotals miljarder varje år. I Sverige handlas el över Nord Pool. I varje givet ögonblick finns ett pris på el som avgörs av marknaden. Priset sätts på marginalen, vilket innebär att den dyraste kilowattimmen som säljs varje timme sätter priset på all såld el. I och med handeln med utsläppsrätter stiger priset på el som produceras i kolkraftverk, och eftersom kolkondensel är marginalproduktion stiger priset på all el. Kraftbolagen gör då stora extravinster på kraftslag som inte släpper ut koldioxid. Under 2005 och 2006 innebar systemet med utsläppsrätter 28 miljarder i extra intäkter för de tre dominerande kraftbolagen Vattenfall, EON och Fortum, enligt tidigare studier av Econ Pöyry. Denna förmögenhetsöverföring från konsument till producent har ingen positiv effekt på miljön och bygger inte på några politiska ställningstaganden, utan är en oförutsedd effekt av ett komplext system för prissättning av el. Förmögenhetsöverföringen kan ses i varje kvartalsrapport av kraftbolagen. Villaägarnas Riksförbund har låtit analysföretaget Econ Pöyry räkna på vad kraftbolagens miljardvinster betyder i kostnader för det enskilda hushållet, vad vinsten motsvarar i öre per kwh och hur stor extravinst som utsläppsrätthandeln har lett till under respektive period. Den 28 april presenterade Fortum sitt resultat för Q1 2009. Beräkningarna visar det följande: Fortums vinstmarginal i elverksamheten uppgick till 35 %. Fortums vinst i elverksamheten uppgick till 27 öre/kwh producerad el. En vanlig villakund har under perioden bidraget med 1 900 kronor till Fortums vinst. Utsläppsrätterna har under perioden höjt elpriset med ungefär 8 öre, vilket genererat 1,5 miljard kronor extra i vinst till Fortum. 2

2. DEFINITIONER OCH OMFATTNING Vinst Vinsten definieras i denna rapport som rörelseresultatet före finansiella kostnader och skatt (EBIT = Earnings Before Interest and Tax). Som namnet antyder inkluderar inte rörelseresultatatet finanseringskostnader eller skatter, utan fås fram genom att dra ifrån verksamhetens ordinära kostnader från dess ordinära intäkter. Det ger ett mera generellt mått på verksamhetens lönsamhet, som bortser från hur företaget finansierar sin verksamhet eller skatteplanerar. Verksamhetens omfattning Olika företag redovisar sin verksamhet med olika uppdelningar, såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Syftet med denna rapport är att visa på lönsamheten för elverksamheten i Sverige, men vi är tvungna att följa den uppdelning som företagen redovisar. Fortum redovisar resultatet för Europa, men det finns uppdelningar mellan el och värme, samt vidare för elproduktion, distribution och försäljning. För Fortum omfattar den europeiska verksamheten främst Finland och Sverige, men det finns även viss verksamhet i Baltikum. Fortum redovisar Ryssland separat, vilket innebär att den kvarvarande verksamheten nästan helt rör Norden. 3

3. VINSTEN I FORTUMS ELVERKSAMHET Vinsten i Fortums elverksamhet under Q1 2009 uppgick till 5,2 (5,0) miljarder kronor Fortum redovisar inte resultatet för verksamheten i Sverige separat, utan endast gemensamt på europeisk basis. Detta begränsar sig dock nästan uteslutande till Finland och Sverige. Fortum redovisar sitt resultat för sin elaffärsverksamhet inom tre olika segment: Kraftproduktion, Distribution (nätverksamhet), och Markets (försäljning). Följande tabell presenterar nyckeltal för de olika segmenten. Över hälften (50,25 %) av omsättningen kommer från kraftproduktionen, men hela 84 % av rörelsevinsten kommer från produktionen. Rörelsemarginalen, dvs. rörelseresultatet i förhållande till omsättningen, uppgick 2008 till 35 % (32%) för hela elverksamheten. I kraftproduktionen var rörelsemarginalen nästan 59 % (55%) och i distributionen över 35 % (37%). I försäljningsverksamheten (markets) var rörelsemarginalen -2 % (-10%). Fortums elaffärsverksamhet, Mkr 2009 Q1 2008 Q1 Omsättning 14 732 15 414 - Kraftproduktion 7403 7529 - Distribution 2405 2436 - Markets 4925 5450 Jämförbart rörelseresultat (EBIT) 5229 4956 - Kraftproduktion 4400 4148 - Distribution 851 914 - Markets -21-105 Rörelsemarginal 35% 32% - Kraftproduktion 59% 55% - Distribution 35% 38% - Markets -0,4% -1,9% Källa: Fortums delårsrapport Q1 2009. Under Q1 2009 uppgick Fortums elproduktion till 19,2 TWh, varav 13,7 i Norden. Det innebär att Fortums rörelsevinst uppgick till 27 öre/kwh. En konsumtion om 20 000 kwh vilket är vad en vanlig villa använder på ett år kommer alltså under 2009 bidra med 5 400 kronor till Fortums rörelsevinst, givet samma lönsamhet under resten av året. Kvartal 1 och 4 antas ha högre konsumtion (35% 4

vardera av årsförbrukningen) än kvartal 2 och 3. Under Q1 har då en vanlig villakund bidragit med 1 900 kronor till Fortums vinst. Utsläppsrätterna höjer elpriset Fortum producerar el främst genom kärnkraft och vattenkraft. Dessa kraftverk är relativt okänsliga mot prisstegringar på olja, kol och utsläppsrätter. Figur 1 visar utvecklingen i priset på utsläppsrätter för koldioxid under 2009. Priserna har varierat under året. Fram till mitten av februari föll priset till 8 euro/ton, för att sedan stiga till 14. Snittpriset sett över hela året är hittills 12 euro/ton. Det är svårt att veta exakt vilken prishöjande effekt utsläppsrätterna har haft på elpriset, eftersom det beror på en mängd faktorer som kontinuerligt förändras. Econ Pöyry har vid flera tillfälle analyserat utsläppsrätternas effekt på elpriset. Den sammantagna bilden av de analyserna visar på att ett utsläppsrättspris på knappt 20 euro/ton sannolikt höjer elpriset med ca 10 öre/kwh. Mot den bakgrunden är det troligt att utsläppsrätterna under 2008 höjde elpriset med ca 8 öre/kwh. Fortums totala kraftproduktion uppgick under Q1 2009 till 19,2 TWh. Fortum bör därmed under Q1 2009 ha fått extra intäkter till följd av att utsläppsrätterna höjt elpriset med ca 1,5 miljarder kronor. Eftersom Fortums elproduktion till större delen består av kärnkraft och vattenkraft bör Fortums kostnader för utsläppsrätter ha varit små. De extra intäkterna är därmed i allt väsentligt en ökad vinst. Figur 1. Priser under 2009 på utsläppsrätter för koldioxid, Euro/ton 18,00 16,00 14,00 12,00 Euro/ton 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 2009-01-02 2009-01-09 2009-01-16 2009-01-23 2009-01-30 2009-02-06 2009-02-13 2009-02-20 2009-02-27 2009-03-06 2009-03-13 2009-03-20 2009-03-27 2009-04-03 2009-04-10 2009-04-17 2009-04-24 5