Nyckeltal och benchmarking inom funktionshinderområdet

Nyckeltal och benchmarking inom funktionshinderområdet 2011 SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR <Skriv datum>

2

Innehållsförteckning Sammanfattning...4 Deltagande kommuner i Södertörn...4 Nyckeltalsinsamling...4 Benchmarking...4 Inledning...5 Volymutveckling LSS...5 Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i Riket...5 Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i deltagande kommuner...6 Bidrag och avgifter i utjämningssystem för LSS...7 Volymer den 1 oktober 2011 i deltagande kommuner...8 Åldersfördelning...9 Personkretsar...10 Beskrivning av personkretsarna...10 Utveckling av antal personer i personkretsarna...10 Fördelning av insatser...14 Antal insatser per brukare...15 Nyckeltal från Kolada...16 Myndigheterna...18 Beskrivning av LSS-handläggarnas arbetsuppgifter...18 Fördelning av arbetstid...25 Övriga variabler i Öppna jämförelser inom funktionshinderområdet 2011...27 Nyckeltalsbilagor...29 SFB (LASS)...29 Daglig verksamhet (LSS 9:10)...31 Bostad med särskild service (LSS 9:9)...35 Definitioner: variabler i tidsmätning...38 Handläggare/referens Annica Åström 08-5230 68 27 annica.astrom@sodertalje.se 3

Sammanfattning Årets benchmarking inom funktionshinderområdet har i huvudsak varit inriktat på myndigheternas förutsättningar att arbeta med Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) i de deltagande kommunerna Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Södertälje. Här beskrivs bland annat volymutvecklingen inom området. De variabler som har studerats är både faktiska antal och andelar av befolkningen. När det gäller variabler som rör andelar görs också jämförelser med riket och Stockholms län, där det är möjligt presenteras utvecklingen i tidsserier för att öka möjligheterna att prognostisera utvecklingen inom LSS. Volymstatistiken bygger på de uppgifter som ligger till grund för utjämningssystemet för LSS och som rör verkställda insatser den 1 oktober respektive år. Som komplement till LSS-statistiken beskrivs också annan offentlig statistik. Variabler som rör myndigheterna (antal handläggare, kön, utbildning, rutinbeskrivningar, samverkan mm) bygger på uppgifter avseende 1 oktober och har i huvudsak hämtats från offentliga enkäter som Socialstyrelsen har samlat in inom begreppet öppna jämförelser. En del av detta har kompletterats med uppgifter från andra system. Utöver detta har också handläggarnas fördelning av arbetstid mätts. Resultaten visar att andelen personer med LSS i riket ökar genom åren. Denna utveckling gäller också Stockholms län. I de deltagande kommunerna gäller också samma stigande trend, men mer markant än i riket bortsett från Huddinge som i princip har oförändrade andelar genom åren. Södertälje har i särklass störst volymer både i antal och i andelar av befolkningen vilket också visar sig i den statliga utjämningen för LSS. Att Södertälje har flest brukare beror sannolikt på koncentrationen av alternativa verksamheter i Järna. I bilagor till rapporten finns också de nyckeltal som tagits fram 2009-2011 inom personlig assistans enligt SFB (tidigare LASS), daglig verksamhet enligt LSS personkrets 1 och personkrets 2 samt bostad med särskild service enligt LSS. En hel del tid har lagts ned på att samla in och sammanställa uppgifter kring nyckeltalen (som finns i bilagorna). Av dessa har i princip ingen analys gjorts. Förhoppningsvis bearbetar var och en av de deltagande kommunerna vidare med nyckeltalsmaterialet i egna analyser. Deltagande kommuner i Södertörn Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö samarbetar sedan 1998 med nyckeltalsarbetet. 2011 har Nykvarn valt att inte delta. Nyckeltalsinsamling Följande personer har på olika sätt deltagit i nyckeltalsarbetet: Karin Alexandersson, Marie Saglind, Maria Ekeroth, Eva Ralling, Katarina Sjödin, Asif Chowdhury, Aldijana Koric, Koray Kahruman, Valentina Olsson, Siv Jatko, Britt Ahrenling, Lasse Svensson, Lisbeth Holmström, Ann Östberg, Mia Ekström och Mattias Lindström. Benchmarking Följande kommuner har deltagit: Botkyrka, Huddinge, Nynäshamn och Södertälje. För att genomföra benchmarkingen har många varit behjälpliga på olika sätt. De personer som har deltagit på möten är: Päivi Pannula, Annica Åström, Britt-Marie Skoglund, Lisbeth Holmström och Maria Nylander.

Inledning Årets benchmarking inom funktionshinderområdet har varit inriktat på att jämföra myndigheternas förutsättningar inom området. Alla uppgifter kring volymer är hämtat från offentliga databaser och register t ex från Statistiska centralbyrån, Socialstyrelsen och kommun- och landstingsdatabasen Kolada och avser verkställda insatser den 1 oktober. Volymutveckling LSS Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i Riket Totala antalet personer med insatser enligt LSS, exklusive råd och stöd, har ökat med 17 procent sedan år 2005 i riket. Motsvarande ökning det senaste året är 2 procent eller 1 200 personer. 1 Den 1 oktober 2011 hade drygt 62 000 personer en eller flera insatser enligt LSS. Ökningen beror bland annat på att fler får diagnoser inom personkrets 1, alltså autismliknande tillstånd (till exempel Aspergers syndrom). Det är också möjligt att en viss del av ökningen handlar om överflyttning från SoLinsatser till insatser enligt LSS. 2 Diagram 1. Andel personer i riket med en eller flera insatser enligt LSS den 1 okt 2004-2011 0,9% 0,8% 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 År 2010 År 2011 Studerar man andelen personer av befolkningen med insatser enligt LSS kan man tydligt dra slutsatsen att antalet personer med funktionsnedsättning med verkställda insatser inom kommunerna ökar i högre utsträckning än befolkningen generellt. Den ökning som kan ses mellan 2005 och 2006 beror troligtvis på att Försäkringskassan omprövade en stor mängd beslut om personlig assistans enligt LASS under denna period vilket sannolikt ledde till att fler insatser övergick i kommunal regi som personlig assistans enligt LSS. 1 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18661/2012-3-34.pdf 2 http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-2/documents/vard-insatser-och-stodtill-personer-med-funktionsnedsattning.pdf 5

Utveckling av andel personer med insats enligt LSS i deltagande kommuner Diagram 2. Andel invånare 0-64 år med insatser enligt LSS 2004-2011 1,200 1,000 0,800 0,600 0,400 0,200 0,000 Södertälje Botkyrka Nynäshamn Huddinge Länet Riket 2004 0,868 0,701 0,608 0,502 0,549 0,699 2005 0,936 0,690 0,651 0,465 0,556 0,713 2006 0,961 0,733 0,649 0,502 0,580 0,745 2007 0,966 0,736 0,636 0,516 0,581 0,738 2008 0,955 0,785 0,728 0,547 0,605 0,761 2009 0,982 0,809 0,817 0,541 0,626 0,785 2010 1,056 0,836 0,864 0,544 0,645 0,802 2011 1,109 0,849 0,828 0,529 0,652 0,812 Ovanstående diagram visar utvecklingen av andelen personer med insats enligt LSS sedan LSS-utjämningens införande 2004 i de jämförande kommunerna, länet och i riket. Diagrammet visar tydligt att andelen personer med insats enligt LSS ökar linjärt i riket, vilket till viss del kan förklaras av en ökad diagnosticering inom det neuropsykiatriska området. Som exempel kan nämnas att diagnoserna inom neuropsykiatriska gruppen har ökat från cirka 5 000 till 27 000 fall under åren 2004-2009. 3 Stockholms län har en lägre andel än riket i genomsnitt men har i övrigt samma stigande trend. Södertälje och Nynäshamn och i viss mån Botkyrka har en betydligt brantare ökning än Huddinge som har förhållandevis små skillnader i andelar mellan åren. Södertälje hade redan vid utjämningssystemets införande en högre andel invånare med insats enligt LSS än genomsnittskommunen i riket, vilket med största sannolikhet beror på det stora utbudet av alternativ verksamhet i Järna. 3 Källa: Nationella patientregistret 6

Bidrag och avgifter i utjämningssystem för LSS Diagram 3. Utjämningsbidrag (+) /utjämningsavgift (-) Tkr 250 000 200 000 150 000 100 000 Tkr 50 000 0-50 000-100 000-150 000 Södertälje Botkyrka Nynäshamn Huddinge 2004 24 985 4 667-982 -10 431 2005 61 511 12 673-6 978-24 277 2006 86 889 25 595 2 337-26 626 2007 87 140 25 553-5 945-36 859 2008 138 091 31 709-1 316-39 938 2009 172 247 42 733-3 839-68 942 2010 171 080 61 772-5 918-70 954 2011 191 885 59 125-4 100-78 474 2012 195 601 47 692-7 183-89 238 Det är flera variabler som påverkar hur kommunernas utjämningsbidrag eller utjämningsavgifter faller ut i statens utjämningssystem för LSS. Den variabel som har i särklass störst påverkan är hur stort antal brukare en kommun har. En annan variabel som påverkar till viss del är personalkostnadsindex (PK-IX). Syftet med PK-IX är att utjämna eventuella skillnader i omsorgsbehov hos de personer som har insatser enligt LSS i kommunerna. Ett PK-IX som överstiger 1,0 indikerar ett högre omsorgsbehov än i genomsnittskommunen vilket ökar ett eventuellt bidrag och ett PK-IX som understiger 1,0 indikerar ett lägre omsorgsbehov och reducerar ett eventuellt bidrag. När det gäller PK-IX kompenseras en kommun endast med 70 procent av skillnaden mellan netto- och standardkostnaden (för beräknade personalkostnader) för att minska risken att en kommun får kompensation för eventuella skillnader i effektivitet och politisk ambitionsnivå. Nynäshamn som hade en något högre andel av befolkningen (0,828) än riket (0,812) vid mätning 1 oktober 2011 fick trots detta en avgift på 7 miljoner kronor. Att slutberäkningen ledde till en avgift beror på att Nynäshamns personalkostnadsindex var lägre än i genomsnittskommunen. Tabell 1. Personalkostnadsindex, utjämningsåret 2010-2012 2010 2011 2012 Södertälje 1,063 1,097 1,061 Botkyrka 1,205 1,178 1,175 Nynäshamn 0,979 0,982 0,935 Huddinge 1,061 1,060 1,044 7

Volymer den 1 oktober 2011 i deltagande kommuner Diagram 4. Antal personer med en eller flera insatser enligt LSS, 1 oktober 20111 900 853 800 700 661 600 500 400 300 200 477 190 65 23 64 0 22 Totalt 100 0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn 65 33 36 19 16 23 64 569 367 279 87 0 22 251 258 179 87 Totalt 853 661 477 190 Diagram 5. Antal personer/10 000 av befolkning, 1 oktober 20111 300 250 200 150 100 65 23 64 0 22 50 0 Södertälje Nynäshamn Botkyrka Huddinge Länet Riket 65 24 30,6 32,6 15,2 21 29 23 64 118,6 63,4 77,9 50,5 53 74 0 22 96,7 119,3 97,4 57,2 74 78 Södertälje hade det största antalet brukare 1 oktober, 2011 och Nynäshamn det minsta antalet (Diagram 4) men genom att sätta antalsuppgifterna i relation till befolkningen framträder en annan bild. Nynäshamn byter plats med både Botkyrka och Huddinge på grund av att de har en stor andel funktionsnedsatta av befolkningen (Diagram 5). 8

Åldersfördelning Diagram 6. Åldersfördelning personer med en eller flera insatser enligt LSS, 1 oktober 2011 100% 80% 60% 40% 0-22 23-64 65-20% 0% Södertälje Huddinge Botkyrka Nynäshamn Länet Riket 0-22 29% 38% 39% 46% 38% 32% 23-64 67% 58% 56% 46% 56% 60% 65-4% 4% 5% 8% 6% 8% Studerar man andelen brukare per ålderskategori avviker de jämförande kommunerna från genomsnittskommunen i riket. Södertälje har en betydligt större andel brukare i ålderskategorin 23-64 år, vilket förklaras bäst av det finns en högre inflyttning av vuxna funktionsnedsatta i Södertälje än i övriga kommuner. Detta beror till stor del på det stora utbudet av privat verksamhet. När det till exempel gäller bostad med särskild service så klarar flera kommuner inte av att bygga ut i den takt efterfrågan ökar. Oftast tar det flera år från planering av en gruppbostad tills den är på plats och inflyttningsklar. Då gynnande beslut ska verkställas inom tre månader har detta för Södertälje kommun lett till att de privata aktörernas verksamheter ofta har blivit de enda erbjudanden som har kunnat ges till personerna med gynnande beslut om bostad med särskild service enligt LSS. Huddinge, liksom Botkyrka och framförallt Nynäshamn, har en större andel yngre brukare än genomsnittskommunen i riket. Diagrammet visar också att hela Stockholms län har en större andel yngre än riket. Detta kan vara en effekt av att landstinget har utökat utredningstakten vilket framförallt har lett till att allt fler unga personer har diagnosticerats inom det neuropsykiatriska området 4. I Nynäshamn har det varit en påtaglig ökning av utredningar vilket blir tydligt i diagrammet. Huddinge och Botkyrka har i princip samma åldersfördelning som länet, vilket innebär en något yngre grupp än genomsnittskommunen i Sverige. 4 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18538/2011-12-22.pdf 9

Personkretsar Beskrivning av personkretsarna För att beviljas insatser enligt lag om stöd och service för vissa funktionshindrade, LSS, måste man tillhöra någon av de målgrupper som beskrivs i lagstiftningen. Lagens personkrets är indelad i tre punkter (1 ): 1. personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd 2. med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service 5 Utveckling av antal personer i personkretsarna Diagram 7. Antal personer tillhörande personkrets 1+2 i riket och länet 1 okt 2011 6 60 000 + 1,4% 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 + 2,0% 2007 2008 2009 2010 2011 0 Riket Länet 2007 48 622 8 710 2008 50 410 9 182 2009 52 101 9 655 2010 54 100 10 159 2011 55 333 10 468 Ovanstående diagram visar utvecklingen av antal personer i personkrets 1 + 2 i riket och länet. Utvecklingen är tydligt stigande och beror så gott som enbart på att antalet personer i personkrets 1 ökar. Personer tillhörande personkrets 2 är förhållandevis få till antalet och bidrar inte till utvecklingen. Ökning av antalet personer i personkrets 1 beror framförallt på att antalet pojkar och män i åldrarna 11 30, med diagnoser inom det neuropsykiatriska området har ökat de senaste åren. 7 5 Fysiska funktionsnedsättningar kan vara Skelleftesjukan, MS, Parkinson, Stroke, CP-skada eller andra rörelsehinder 6 Personkrets 1 och 2 presenteras som en total i Socialstyrelsens rapporter 7 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/18538/2011-12-22.pdf 10

Diagram 8. Antal personer tillhörande personkrets 1+2 i jämförande kommuner 1 okt 2011 1 000 800 + 5,3% 600 400 200 + 2,4% +1,3% + 3,6% 2007 2008 2009 2010 2011 0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn 2007 665 469 408 129 2008 666 506 440 151 2009 698 529 451 173 2010 756 555 467 183 2011 800 581 461 175 Antal personer i personkrets 1 + 2 ökar, liksom i riket och länet, även i de jämförande kommunerna. Ökningen mellan 2007 och 2011 är störst i Södertälje, följt av Nynäshamn och Botkyrka. Dessa tre kommuner har en skarpare ökning än länet. Även i Huddinge syns en tydlig ökning, men den är något mindre tydlig än i länet men följer riket i genomsnitt. Diagram 9. Antal personer tillhörande personkrets 3 i riket och länet 1 okt 2011 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 2007 2008 2009 2010 2011 0 Riket Länet 2007 8 258 873 2008 8 381 865 2009 8 156 830 2010 8 044 815 2011 8 012 811 Antal personer tillhörande personkrets 3 minskar något genom åren både i riket och i länet. 11

Diagram 10. Antal personer tillhörande personkrets 3 i jämförande kommuner 1 okt 2011 100 80 60 40 20 2007 2008 2009 2010 2011 0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn 2007 46 73 21 16 2008 49 73 26 18 2009 41 75 19 15 2010 48 82 16 16 2011 53 80 16 15 Utvecklingen av personkrets 3 varierar i de jämförande kommunerna. Det rör sig dock om förhållandevis få personer till antalet vilket kan tyda på slumpmässiga variationer mellan åren för samtliga kommuner. 8 Diagram 11. Antal personer fördelat på personkrets 1 okt 2011 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Personkrets 1+2 800 581 461 175 Personkrets 3 53 80 16 15 8 Under 2012 har Botkyrka påbörjat nyprövningar av LSS som kan komma att minska antal personer i personkrets 3 12

Diagram 12. Andel personkrets 3, 1 okt 2011 20% 18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% Botkyrka Nynäshamn Södertälje Huddinge Länet Riket Andel personkrets 3 12% 8% 6% 3% 7% 13% Botkyrka har i jämförelse en hög andel brukare och Huddinge har en låg andel tillhörande personkrets 3. Men dessa skillnader ser ut att vara förhållandevis marginella om man jämför med riket i övrigt. Det län i Sverige som har högst andel är Västerbotten, som enligt offentlig statistik, har 23 procent av brukarna tillhör personkrets 3. 13

Fördelning av insatser Diagram 13. Fördelning av insatser (%) i jämförelse med länet och riket, 1 okt 2011 40% 35% 35% 30% 25% 24% 20% 15% 10% 10% 5% 2% 0% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Länet Riket Boende, barn 1% 2% 1% 0% 1% 1% Avlösarservice 3% 6% 5% 7% 6% 3% Pers ass LSS 3% 5% 3% 2% 3% 4% Korttidstillsyn 5% 7% 6% 7% 6% 5% Ledsagarservice 4% 10% 2% 5% 7% 9% Korttidsvistelse 9% 9% 11% 16% 11% 9% Kontaktperson 16% 17% 19% 18% 13% 18% Boende, vuxna 24% 18% 21% 18% 21% 22% Daglig verksamhet 35% 25% 31% 27% 31% 29% Södertälje har en mycket hög andel brukare i daglig verksamhet och en förhållandevis hög andel i bostad för vuxna. Dessa två insatser är vanligast förekommande i ålderskategorin 23-64 år. Botkyrka har en förhållandevis hög andel ledsagarservice vilket delvis förklaras av att de samtidigt har en stor andel personer i ålderskategorin 0-22 år vilket kan ha sin förklaring i att många personer tillhör personkrets 3. Även insatsen personlig assistans kan förklaras med ett högre antal personer som tillhör personkrets 3. Nynäshamn har en stor andel avlösarservice och korttidsvistelse vilket beror på en stor andel personer i ålderskategorin 0-22 år. 14

Riket Daglig verksamhet var den LSS-insats som flest personer hade i riket den 1 oktober 2011, drygt 31 100 personer vilket motsvarar 29 procent av samtliga insatser. Drygt 23 900 personer hade insatsen bostad med särskild service för vuxna eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna, 22 procent av samtliga insatser. I avrundade tal hade 19 500 personer insatsen kontaktperson, 9 900 personer insatsen korttidsvistelse, 9 200 personer insatsen ledsagarservice, 5 000 personer insatsen korttidstillsyn. Antal insatser per brukare Diagram 14. Genomsnittligt antal insatser per brukare, 1 okt 2011 3 2 1,75 1,7 1,63 1,49 1,66 1,69 1 0 Södertälje Huddinge Botkyrka Nynäshamn Länet Riket Södertälje och Huddinge har i genomsnitt fler insatser per brukare än både länet och riket. Botkyrka och framförallt Nynäshamn har färre insatser per brukare. Skillnaderna kan bero på att kommunerna har olika åldersfördelning (Diagram 6). Nynäshamn har en stor andel personer i ålderskategorin 0-22 år. Yngre personer har oftast färre insatser än vuxna. 15

Nyckeltal från Kolada Diagram 15. Personer med boende enligt LSS, andel av totalt antal personer med insatser enligt LSS, 1 okt 2011 60 50 40 30 20 10 0 Södertälje Botkyrka Nynäshamn Huddinge Stockholms län Genomsnitt riket 2004 45 39,2 47,4 41,1 42 38,3 2005 45,6 37,2.. 42,6 42,4 39,3 2006 45,8 35,2.. 40,2 40,3 37,8 2007 45,3 34,7 42,8 39,9 42,4 38,9 2008 48 34,7 37,3 37,6 42,4 38,9 2009 46,8 34,8 28,7 38,3 41,5 39 2010 44,8 32,2 28,6 37,7 39,6 38,8 2011 42,7 33 27,9 38,4 39,1 38,8 För riket i genomsnitt har andelen personer med boende enligt LSS (av det totala antalet personer med LSS) varit i princip oförändrad sedan utjämningssystemets införande. I de jämförande kommunerna har andelen minskat. När det gäller Nynäshamns minskning kan en förklaring vara den förhållandevis stora andelen personer i ålderskategorin 0-22 år som konstaterats vara 46 procent av personerna. 2007 var andelen personer i samma kategori 37 procent. Boende enligt LSS är en insats som beviljas först i vuxen ålder. 16

Diagram 16. Personer med daglig verksamhet, andel av totalt antal personer med insatser enligt LSS, 1 okt 2011 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 10,0 0,0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Stockholms län Genomsnitt riket 2004 58,0 38,2 49,6 48,1 48,2 45,1 2005 60,9 40,5 49,9 51,1 49,2 45,9 2006 60,2 41,1 49,0 49,7 49,2 45,2 2007 62,3 38,6 51,0 49,7 51,1 46,6 2008 62,7 38,0 46,8 46,2 50,8 46,6 2009 64,0 38,7 49,8 44,7 50,4 46,8 2010 63,8 39,7 52,8 40,7 50,6 47,4 2011 61,4 41,1 52,4 40,0 50,4 48,2 Andelen personer med daglig verksamhet av det totala antalet personer med insats enligt LSS ökar sakta i riket. I Stockholms län är denna andel större än i genomsnittskommunen i riket. Nynäshamns minskning i andelar antas ha samma förklaring som den relativa minskningen av boende enligt LSS andelen unga har ökat i Nynäshamn vilka inte beviljas boende eller daglig verksamhet. Södertälje har en mycket högre andel personer med daglig verksamhet än övriga. En del av förklaringen till detta är förmodligen att andelen vuxna är stor i Södertälje vilket gör att insatsen blir aktuell. Botkyrka och Huddinge har inte förändrat andelen med daglig verksamhet mer en marginellt genom åren, men Botkyrka avviker genom att ha en förhållandevis låg andel daglig verksamhet. Detta kan förklaras med att Botkyrka har en förhållandevis högre andel personer som tillhör personkrets 3 och därmed inte har rätt till daglig verksamhet enligt LSS. 17

Myndigheterna Den statistik som presenteras i detta kapitel bygger i huvudsak på de uppgifter som lämnades i Socialstyrelsens kommunenkät i öppna jämförelser. Vi har i vissa fall valt att presentera statistiken mer nyanserat än i de offentliga rapporterna. Som exempel kan nämnas handläggarnas anställningstid som i Socialstyrelsens rapporter presenteras som andel anställda över ett år. Denna kompletteras här med genomsnittlig anställningstid samt, max och min för att nyansera skillnaderna mellan kommunerna och öka analysmöjligheterna. Utöver detta presenteras i ett litet stycke handläggarnas fördelning av sin arbetstid mellan LSS, SoL, personalfrågor mm. Kapitlet inleds med en beskrivning av handläggarnas arbetsuppgifter i de jämförande kommunerna som varierar en del. Detta för att undvika att läsaren drar förenklade slutsatser. Beskrivning av LSS-handläggarnas arbetsuppgifter Botkyrka LSS handläggarna är uppdelade på barn- och vuxenhandläggare. Ärenden fördelas efter arbetsutrymme och i viss mån handläggarens kompetensinriktning. Ärenden handläggs enligt processen för myndighetsutövning. Handläggarna har till uppgift att göra nivåbedömningar enligt södertörnsmodellen när det gäller personer med insatsen bostad med särskild service för vuxna. Handläggarna skapar uppdrag som går till utförare av insatser. Beslut om boende lämnas till boendesamordnare. Samarbetar med försäkringskassa, habilitering för barn och vuxna, andra kommunala förvaltningar och andra samarbetspartner internt och externt. En person med psykisk funktionsnedsättning kan omfattas av personkrets 3 men ärendena handläggs av annan enhet inom kommun (socialpsykiatriska enheten). LSS-handläggarna handlägger dock personer med fysiska funktionsnedsättningar i personkrets 3. Handläggarna utreder och fattar beslut enligt SoL för personer som tillhör personkretsen för LSS när LSS-insats inte motsvarar den enskildes behov. Huddinge LSS-handläggarna är uppdelade i tre grupper, barnhandläggare, vuxenhandläggare och socialpsykiatri/ neuropsykiatrihandläggare. Barnhandläggarna handlägger barn/ungdomar enligt både LSS och SoL. Ungdomar som omfattas av LSS överflyttas till vuxengruppen i samband med övergång från skola till daglig verksamhet/sysselsättning/arbete. Ungdomar som har insatser enligt SoL överflyttats till vuxengrupp vid 18 års ålder. Handläggarna i vuxengruppen handlägger enligt LSS och SoL för personer som omfattas av personkretsen 1,2 och 3 LSS. 18

Socialpsykiatri/neuropsykiatrihandläggarna handlägger ärende enligt SoL samt LSS personkrets 1 och 3. I Huddinge är det verksamhetsplaneraren som gör nivåbedömning enligt Södertörnsmodellen. Gemensamt för alla tre handläggargrupperna är att i varje grupp finns en samordnare som har ett särskilt uppdrag som bl.a. innebär att vara en länk till närmsta chef, vara stöd i komplexa ärenden, hålla i kollegiemöten, fördela nya ärenden. Samordnaren har avsatt arbetstid för detta uppdrag. Ärenden handläggs enligt processen för myndighetsutövning. Handläggarna skickar beslut och beställning till utförarna av insatser utifrån vilken utförare brukaren valt. Beslut och beställning om boende och daglig verksamhet/sysselsättning lämnas till verksamhetsplaneraren. Det finns även en modell för samverkan mellan barn- och ungdomsenheten, BoU och biståndskansliets barnhandläggare för barn med funktionsnedsättning och social problematik. Det finns dessutom en modell för samverkan med missbruksenheten. Samverkar med försäkringskassa, habiliteringen för barn och vuxna samt andra samverkanspartner internt och externt. Nynäshamn Nynäshamns kommuns äldreomsorg och funktionshinderområde arbetar efter modellen beställare - utförare, myndighetsdelen ligger på beställaren. Myndighetsdelen består av LSS-handläggare, biståndshandläggare, bostadsanpassningshandläggare, avgiftshandläggare samt färdtjänsthandläggare Myndigheten har två LSS-handläggare för vuxna och två LSS-handläggare för barn. Dessa handläggare utreder både enligt LSS och enligt SoL. LSS-handläggarna utreder även personer som inte tillhör personkrets 1,2 eller 3, men då enligt SoL. Barnen och ungdomarna flyttas i regel över till vuxengruppen i samband med övergång från skola till dagligverksamhet/sysselsättning/arbete. LSS-handläggarna samverkar både internt och externt med till exempel habiliteringen, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. LSS-handläggarna gör nivåbedömningar tillsammans med bostadsanpassningshandläggaren för både bostad med särskild service och daglig verksamhet. Myndigheten har också ansvar för boendesamordningen, avtalsskrivning, kvalitetsuppföljningar samt Lex Sarah. Södertälje Myndigheten ansvarar för utredningar, beslut och uppföljningar enligt SoL och LSS för personer under 65 år med funktionsnedsättning. Myndigheten är beställarenhet som beställer insatser från en utförarenhet i kommunal regi alternativt köper insats utanför kommunen. Om köp sker utanför kommunen sker ett samarbete med avtalssamordnare för sökande av plats samt avtalsskrivning. I Södertälje finns en arbetsterapeut som gör nivåbedömning enligt Södertörnsmodellen. 19

Handläggarna utreder och fattar beslut enligt SoL för personer som tillhör personkretsen för LSS när LSS-insats inte motsvarar den enskildes behov. En person med psykisk funktionsnedsättning kan omfattas av personkrets 3 men ärendena handläggs av annan enhet inom kommun (vuxenenheten). LSS-handläggarna handlägger dock personer med fysiska funktionsnedsättningar i personkrets 3. LSS handläggarna var under hösten 2011 uppdelade i barn- och vuxenteam. I båda teamen fanns ett utredningsteam och ett uppföljningsteam. Gruppchefen fördelar inkomna ansökningar efter arbetsutrymme och i viss mån efter handläggarnas önskemål Många barn har sammansatta svårigheter som ibland krävs specialkompetens och insatser från olika områden, exempelvis socialtjänst, förskola/skola och landsting. Även anhöriga kan ha behov av stöd i olika former. För att underlätta för dessa barn finns ett kontinuerligt samarbete mellan kommun och landsting. I Södertälje kommun finns en modell för samverkan mellan barn- och ungdomsenheten, BoU och myndigheten för personer med funktionsnedsättning för barn med funktionsnedsättning och social problematik. Det finns dessutom en modell för samverkan med vuxenenheten. Utöver detta samarbetar man med Försäkringskassan, Habiliteringen, mottagningen för unga med flera. Diagram 17. Antal handläggare och könsfördelning 20 15 10 5 0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Män 3 0 1 0 Kvinnor 17 7 8 4 Södertälje har flest antal handläggare och Nynäshamn minst antal, vilket är förklarligt i relation till volymen brukare de både kommunerna har. Handläggarnas löner varierar marginellt mellan de jämförande kommunerna. De skillnader som finns har olika förklaringar. Någon av handläggarna i en kommun kan t ex tidigare ha innehaft en chefstjänst eller att flera av handläggarna i en kommun är nyutexaminerade vilket kan påverka genomsnittslönen. Några tecken på stora skillnader i lön mellan kommunerna som inte kan förklaras på liknande sätt finns inte. 20

Diagram 18. Andel handläggare med socionomexamen eller liknande 100% 80% 60% 40% 20% 0% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Procent 60% 100% 100% 100% I Södertälje har inte alla handläggare en socionomexamen, vilket handläggarna i Botkyrka, Huddinge och Nynäshamn har. De som saknar relevant examen i Södertälje har dock lång erfarenhet inom området i kombination med annan högskolebakgrund t ex pedagog och beteendevetare. Några av handläggarna i Södertälje saknar examensbevis på grund av att uppsatsarbetet inte har blivit genomfört Diagram 19. Andel handläggare anställda över 1 år 100% 80% 60% 40% 20% 0% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Procent 80% 57% 78% 100% Samtliga jämförande kommuner har handläggare som varit anställda mindre än ett år. Botkyrka är den kommun som har störst andel nyrekryterade handläggare. 21

Diagram 20. Anställningstid år 50 40 30 20 10 0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Genomsnitt 9,3 4 3,7 1,6 Max 38,8 16,8 9,3 3 Min 0,4 0,3 0,3 1,5 I Södertälje kommun har handläggarna varit anställda betydligt längre i genomsnitt, 9,3 år än i de jämförande kommunerna och framförallt i jämförelse med Nynäshamn där de fyra handläggarna har en genomsnittlig anställningstid på ca 1,5 år. Diagram 21. Ålder handläggare 70 60 50 40 30 20 10 0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Genomsnitt 47 44 33 45 Max 65 61 42 60 Min 29 29 23 31 Handläggarnas genomsnittliga ålder varierar något mellan kommunerna. Äldst är man i Södertälje tätt följt av Botkyrka och yngst i Huddinge. Nynäshamns handläggare har, trots sin relativt korta anställningstid, en förhållandevis hög genomsnittsålder. 22

Diagram 22. Andel uppföljda beslut inom ett år 9 100% 80% 60% 40% 20% 0% Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Boende 52% 19% 49% 35% Daglig verksamhet 40% 13% 48% 35% I undersökningen Öppna jämförelser av stöd till personer med funktionsnedsättning 2012 har Socialstyrelsen samlat in uppgifter om bland annat LSS-insatserna bostad med särskild service för vuxna samt daglig verksamhet. Jämförelserna visar att endast 11 procent av kommunerna i riket har följt upp samtliga sina beslut om bostad enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, inom ett år. För daglig verksamhet är motsvarande andel i riket 13 procent. I Stockholms län har 28 procent av kommunerna och stadsdelarna följt upp 100 procent av besluten inom ett år. Diagram 23. Antal brukare som tillhör LSS personkrets per handläggare 100 80 60 40 20 0 Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn Antal 43 94 53 48 Ovanstående nyckeltal är framtaget genom att sätta antalet brukare 1 okt 2011 i relation till antalet handläggare samma period. Nyckeltalet gör inte anspråk på att mäta effektiviteten i organisationerna, men indikerar en hel del skillnader mellan kommunerna. Resultaten visar att Botkyrka har betydligt fler brukare per handläggare än de övriga och Södertälje har minst antal brukare per handläggare. Detta pekar på skillnader i produktivitetsnivå, men resultaten på nyckeltalet kräver naturligtvis en djupare analys än vad som har åstadkommits här. Myndigheterna är organiserade på olika sätt. 9 Uppgifterna bygger på uppskattningar då verksamhetssystemen inte kan leverera uppgifterna 23

Handläggarnas arbetsuppgifter skiljer sig åt i vissa avseenden till exempel kan fördelningen av arbetstiden mellan SoL och LSS se olika ut. Skillnaden är dock så pass stor när det gäller Botkyrka att det är en tydlig indikation på att handläggarna där har en högre arbetsbelastning än handläggarna i övriga kommuner. För att vara ett mått på effektivitet måste resultaten också ställas i relation till graden av måluppfyllelse i organisationen. Uppfyller de olika myndigheterna lagstiftarens intentioner och socialstyrelsens rekommendationer eller den politiska ambitionsnivån i den kommunala organisationen? Det finns mycket att studera som vi inte har hunnit med inom ramen för detta projekt. Ett mål som har mätts inom Öppna jämförelser är hur stor andel beslut om bostad med särskild service och daglig verksamhet som har följts upp inom ett år (diagram 22). Södertälje ser ut att ha kommit längre än Botkyrka, men inte så långt som Socialstyrelsen önskar. En annan variabel som mätts i samma undersökning är vilka av kommunerna som har upprättat rutiner för att erbjuda individuella planer (Tabell 2) 10. Resultaten visar att lagstiftarens krav inte har blivit verklighet i överallt, men Huddinge och Nynäshamn har upprättat rutiner för detta. 10 Med rutin avses ett arbetssätt som är gemensamt för samtliga LSS-handläggare i stadsdelen och som beslutats av chef eller motsvarande. 24

Fördelning av arbetstid En vecka under sommaren genomfördes en mätning av hur LSS-handläggarna fördelade sin arbetstid. Det är inte riktigt meningsfullt att jämföra kommunerna mellan varandra, därför presenteras resultaten i fyra skiljda diagram. Att det inte är helt meningsfullt beror dels på att det var svårt att hitta en normal arbetsvecka och dels på att handläggarna i de fyra kommunerna är organiserade på olika sätt, har olika arbetsuppgifter och förutsättningar. Sådana argument måste vägas in för att göra jämförelser meningsfulla. En del av detta har beskrivits i inledningen till detta kapitel men är inte på något sätt uttömmande. Om kommunerna själva med jämna mellanrum mäter hur fördelningen av arbetstid utvecklas kan mätinstrumentet ligga till grund för diskussioner i den egna arbetsgruppen som kan vara utvecklande på sikt. * Definitioner på vad som ingår i de olika arbetsuppgifterna finns i bilaga Diagram 24: Fördelning av arbetstid - Botkyrka Samverkan 0,0% Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade 0,0% Andra arbetsuppgifter 0,0% Personalrelaterade frågor 28,5% Ärendehandläggning SoL 0,7% Ärendehandläggning LSS 70,8% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Under veckan mätningen ägde rum var tre handläggare frånvarande, en var på semester och två långtidssjukskrivna. En handläggartjänst är vakant. Vikarier fanns på plats men deltog inte i mätningen. Personalrelaterade frågor utgör en förhållandevis stor andel av arbetstiden. Detta kan förklaras med att det var få handläggare som var närvarande och kunde redovisa sin arbetstid samt att ett utbildningstillfälle sammanföll med mätperioden. 25

Diagram 25: Fördelning av arbetstid - Södertälje Samverkan 1,0% Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade 1,0% Andra arbetsuppgifter 9,0% Personalrelaterade frågor 6,0% Ärendehandläggning SoL 6,0% Ärendehandläggning LSS 77,0% 0,0% 20,0% 40,0% 60,0% 80,0% 100,0% Diagram 26: Fördelning av arbetstid - Huddinge Samverkan 3,0% Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade 2,0% Andra arbetsuppgifter 9,0% Personalrelaterade frågor 4,0% Ärendehandläggning SoL 11,0% Ärendehandläggning LSS 72,0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 26

Diagram 27: Fördelning av arbetstid - Nynäshamn Samverkan 11,0% Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade 16,0% Andra arbetsuppgifter 0,0% Personalrelaterade frågor 13,0% Ärendehandläggning SoL 19,0% Ärendehandläggning LSS 41,0% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Under mätperioden deltog tre av fyra handläggare på grund av semester. Övriga variabler i Öppna jämförelser inom funktionshinderområdet 2011 Tabell 2 Skriftliga rutiner finns för Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn samverkan med socialpsykiatri Ja Ja Behövs samverkan med äldreomsorg Ja Ja Nej Behövs ej samverkan med BoU (IFO) Ja Ja Ja Ja erbjudande om individuell plan Nej Nej Ja Ja hur IP ska dokumenteras i VS - Ja Nej Ja hur IP ska dokumenteras i akt/journal - Ja Ja Nej ej 11 Ja 11 Huddinge har ej behov av skriftliga rutiner för samverkan med socialpsykiatrin då verksamheterna är integrerade. 27

Tabell 3 Skriftlig överenskommelser på ledningsnivå finns Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn med Arbetsförmedling Vet ej Nej Nej Nej med Försäkringskassan Vet ej Nej Nej Nej med Landstingets barnhab Vet ej Ja Ja Ja med Landstingets vuxenhab Vet ej Ja Ja Ja med Landstingets vuxenpsyk Vet ej Nej Nej Nej Tabell 4 Senaste 24 mån har Södertälje Botkyrka Huddinge Nynäshamn klagomål och synpunkter Ja Nej Ja Ja sammanställts och sammanställning använts i Ja - Ja Ja utvecklande syfte brukarundersökning genomförts Ja Ja Ja Ja och sammanställning använts i utvecklande syfte Ja Ja Ja Ja 28

Nyckeltalsbilagor SFB (LASS) Jämförelsetal LASS 2011 Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 Personer (snitt) Antal personer - egen regi 48 49 44 64 62 52 50 45 45 22 21 18 Antal personer - privat regi 97 102 109 68 74 89 90 95 95 30 35 36 Summa 145 151 153 132 153 141 140 140 140 52 56 54 Antal personer med förhöjd ersättning 5 9 11 15 17 19 8 6 6 8 10 10 Andel personer med förhöjd ersättning 10% 18% 25% 23% 27% 37% 16% 13% 13% 36% 48% 56% Timmar Bedömda timmar 263 867 272 543 289 760 198 924 489 444 458 498 268 931 282 231 295 617 166 560 156 108 134 508 Utförda timmar 256 032 264 347 260 669 474 468 415 190 430 812 252 055 265 251 277 880 151 098 143 139 134 288 Utförandegrad 97% 97% 90% 95% 85% 94% 94% 94% 94% 91% 92% 100% Timmar/år/person 5 334 5 395 5 924 7 414 6 697 8 285 5 041 5894 6175 6 868 6 816 7 460 Timmar/månad/person 445 450 494 618 558 690 420 491 515 572 568 622 Timmar/dygn/person 15 15 16 20 18 23 14 16 17 19 19 20 Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare 63 959 66 002 66 952 121 967 121 361 121 082 58 158 66 312 70 433 38 540 38 904 35 818 Kostnader administration 5 690 5 899 4 735 6 675 5 477 5 728 3 116 3 230 2 583 2 003 1 981 1 185 Administration 4 % 2 786 2 360 2 867 5 146 5 292 5 292 2 451 2 782 2 921 1 622 1 635 1 480 Kostnader totalt - egen regi 72 435 72 137 74 554 133 788 132 131 132 102 63 725 72 324 75 937 42 165 42 520 38 483 Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi 736 553 801 1 704 1 513 1 392 714 850 411 526 Sjuklön - privat regi 1 034 739 909 744 944 1 130 1 429 1 015 470 408 Sjuklön kr/person - egen regi 15 324 11 295 18 197 26 625 24 398 26 769 15 867 18 889 19 570 29 204 Sjuklön kr/person - privat regi 10 684 7 250 8 338 11 375 12 755 12 697 15 042 10 681 13 432 11 344 Kr/timme och totalt Kr/timme hos brukare 250 250 257 257 292 281 250 253 272 267 Kr/timme administration 22 22 18 14 13 13 12 9 14 9 Kr/timme oh 4% 11 22 11 11 13 12 10 11 11 9 Kr/timme totalt 283 294 286 282 318 307 273 273 297 284 Kr/timme netto 38 23 15 23 19 20 13 4 22 9 Tkr/totalt nettokostnad 9 817 6 080 3 891 11 083 7 889 8 419 3 546 1 220 3 149 1 163

Jämförelsetal LASS 2011 Salem Södertälje Tyresö Värmdö 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 2010 2011 2009 12 2010 2011 Personer (snitt) Antal personer - egen regi 14 15 13 52 42 40 37 33 32 26 22 Antal personer - privat regi 8 6 9 132 139 145 29 31 35 21 39 Summa 22 21 22 184 181 185 66 64 66 47 61 Antal personer med förhöjd ersättning 0 0 0 5 9 7 8 8 9 3,4 5 Andel personer med förhöjd ersättning 0% 0% 0% 10% 21% 18% 22% 24% 29% 13% 23% Timmar Bedömda timmar 83 634 87 024 108 459 411 754 384 542 297 281 251 212 238 004 235 217 231 334 216 972 Utförda timmar 82 625 84 350 102 003 345 813 318 331 288 812 233 773 225 233 220 600 208 117 193 872 Utförandegrad 99% 97% 94% 84% 83% 97% 93% 95% 94% 90% 89% Timmar/år/person 5 902 5 623 7 846 6 650 7 579 7 220 6 318 6 825 7 003 7877 8 812 Timmar/månad/person 492 469 654 554 632 602 527 569 584 656 734 Timmar/dygn/person 16 15 21 18 21 20 17 19 19 22 24 Kostnader (tkr) Kostnader hos brukare 20 649 22 520 28 066 91 386 79 931 74 015 59 106 58 875 58 894 51 653 48 764 Kostnader administration 1 323 1 570 992 2 923 3 112 6 311 3 301 3 537 3 039 3 300 2 935 Administration 4 % 879 964 1 162 3 772 3 322 3 213 2 496 2 496 2 477 2 198 2 067 Kostnader totalt - egen regi 22 851 25 054 30 220 98 081 86 365 83 539 64 903 64 908 64 410 57 151 53 766 Sjuklön (tkr) Sjuklön - egen regi 227 213 412 903 688 745 525 298 494 668 596 Sjuklön - privat regi 35 109 69 2 066 2 593 2 309 141 570 183 457 453 Sjuklön kr/person - egen regi 16 214 14 186 31 666 17 365 16 383 18 626 14 200 9019 15 683 25 266 27 070 Sjuklön kr/person - privat regi 4 398 18 138 7 759 15 652 18 653 15 954 4 885 18 391 5 304 21 766 11 616 Kr/timme och totalt Kr/timme hos brukare 250 267 275 264 251 256 253 261 267 248 252 Kr/timme administration 16 19 10 8 10 22 14 16 14 16 15 Kr/timme oh 4% 11 11 11 11 10 11 11 11 11 11 11 Kr/timme totalt 277 297 296 283 271 288 278 288 292 275 277 Kr/timme netto 45 56 34 40 18 10 26 27 20 18 7 Tkr/totalt nettokostnad 3 692 4 724 3 421 13 768 5 730 2 755 6 083 6 081 4 449 3 746 1 276 12 Deltog ej 2009 30

Daglig verksamhet (LSS 9:10) Egna kommunala platser (bokslut 2011) Antal helårsplatser per nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 73 78 74 18 34 6 123 25 25 2 46 65 51 8 15 10 41 23 11 3 59 24 39 13 10 12 18 14 12 4 23 3 49 10 13 4 23 10 5 5 20 0 9 23 2 6 10,75 3 6 Totalkostnad per plats o nivå Summa 221 170 222 72 74 38 216 74 59 Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 166 377 177 124 126 481 140 615 142 180 132 449 135 451 151 704 126 029 2 195 693 219 568 151 777 160 749 168 055 160 693 163 347 181 106 151 035 3 254 323 304 456 202 370 201 016 219 804 217 180 219 138 239 910 201 045 4 342 269 431 788 278 259 261 417 297 428 301 911 302 825 328 116 276 061 5 430 216 559 120 354 148 321 818 375 052 386 642 386 512 416 321 351 077 Totalkost nivå 52 546 787 36 689 847 41 814 626 16 446 241 14 169 665 8 535 280 38 476 000 15 728 960 10 711 434 snittligt viktad kostnad 624 308 788 181 494 088 443 295 557 641 512 322 561 648 599 998 418 547 Personalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 87 946 127 332 75 889 60 401 77 624 84 731 83 687 88 206 75 016 2 117 261 169 776 101 185 80 534 103 498 112 975 111 582 117 607 100 021 3 175 892 254 664 151 778 120 802 155 248 169 462 167 373 176 411 150 032 4 263 838 381 996 227 667 181 202 232 871 254 193 251 060 264 617 225 048 5 351 784 509 328 303 556 241 603 310 495 338 924 334 747 352 822 300 064 Lokal, adm o övriga kostnader per plats Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Alla 78 431 49 792 50 592 80 214 64 557 47 718 51 765 63 499 51 013 31

Daglig verksamhet (Lss 9:10) - Köpta platser (bokslut 2011) Antal platser per nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 1 0 3 17 1 1 33 4 3 2 3 4 1 25 0 0 81 8 3 3 3 8 6 40 4 1 62 6 7 4 0 10 6 33 0 1 39 5 3 5 2 4 7 24 1 1 26,7 1,3 9 S:a platser 9 26 23 139 6 4 242 24 25 Totalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 142 321 174 453 107 512 100 994 158 874 92 000 127 876 149 915 62 719 2 189 761 232 604 143 350 134 658 211 833 122 667 170 501 199 886 83 625 3 284 642 348 905 215 025 201 987 317 749 184 000 255 752 299 829 125 438 4 426 963 523 358 322 537 302 981 476 623 276 000 383 628 449 744 188 157 5 569 284 697 811 430 049 403 975 635 498 368 000 511 504 599 659 250 876 Totalt 2 704 100 11 746 485 6 701 600 32 856 595 2 065 368 920 000 62 591 000 7 026 000 4 204 047 Genomsnitt viktad kostnad 626 726 798 094 496 482 467 680 576 938 504 012 590 022 631 083 418 547 32

Daglig verksamhet (Lss 9:10) - Totalt antal platser (bokslut 2011) Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 74 78 77 35 35 7 156 29 28 2 49 69 52 33 15 10 122 31 14 3 62 32 45 53 14 13 80 20 19 4 23 13 55 43 13 5 62 15 8 5 22 4 16 47 3 7 37 4 15 Summa platser 230 196 245 211 80 42 458 99 84 Totalkost dv 55 250 887 48 436 332 48 516 226 49 302 836 16 235 033 9 455 280 101 067 000 22 754 960 14 915 481 Totalkost resor 5 172 840 6 502 332 5 983 455 0 0 1 079 000 15 021 000 3 286 000 556 512 Resor/person 22 535 33 175 24 422 0 0 25 690 32 811 33 327 6 633 33

Daglig verksamhet (LSS 9:10) Personkrets 2 - Egna kommunala platser (bokslut 2011) Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Helårsplatser 27 6 16 0 3,5 0 16 0 1 Resor 574 760 229 500 23 491 0 0 0 86 200 0 0 Adm. 4 % 170 037 39 600 88 225 0 0 0 80 448 0 5 310 Totaltkostnad 4 995 714 1 259 100 2 317 333 0 638 142 0 2 091 648 0 138 064 Kostnad/plats 185 026 209 850 144 833 0 182 326 0 130 728 0 138 064 Daglig verksamhet (LSS 9:10) Personkrets 2 - Köpta platser (bokslut 2011) Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Helårsplatser 0 0 0 1 0 5 0 10 3 Totaltkostnad 0 0 0 119 000 0 1 863 272 0 3 444 000 1 032 254 Kostnad/plats 0 0 0 119 000 0 372 654 0 344 400 344 085 Daglig verksamhet (LSS 9:10) Personkrets 2 - Totalt antal platser (bokslut 2011) Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Helårsplatser 27 6 16 1 3,5 5,0 16 11 4 Totaltkostnad 4 995 714 1 259 100 2 317 333 119 000 638 142 1 863 272 2 091 648 3 444 000 1 170 318 Kostnad/plats 185 026 209 850 144 833 119 000 182 326 372 654 130 728 328 000 292 580 34

Bostad med särskild service (LSS 9:9) - Egna kommunala platser (bokslut 2011) Antal helårsplatser per nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 17 7 9 4 1 3 7 12 9 2 29 21 26 2 9 10 32 27 10 3 49 61 47 6 18 5 27 17 13 4 55 20 40 16 18 9 25 15 12 5 18 0 5 7 0 0 26 6 8 Summa 168 109 127 35 46 27 118 77 52 Totalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 468 462 453 884 435 185 307 270 371 920 192 195 427 687 369 302 369 737 2 595 345 584 563 567 827 392 354 467 044 258 820 541 957 477 616 470 232 3 817 390 813 250 799 950 541 252 633 512 375 415 741 931 667 165 646 099 4 1 102 876 1 107 277 1 098 395 732 692 847 541 525 322 999 040 910 871 872 214 5 1 451 804 1 466 643 1 463 160 966 674 1 109 133 708 542 1 313 284 1 208 734 1 148 576 Totalt 152 071 617 87 206 798 107 529 417 23 751 096 31 234 277 9 769 760 99 658 000 50 189 360 36 084 407 Snitt/viktad plats 795 146 816 543 790 948 512 983 619 728 377 211 715 343 670 622 633 616 Personalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 285 486 294 027 298 444 191 440 214 030 149 907 257 109 243 706 226 115 2 412 369 424 706 431 086 276 524 309 154 216 533 371 379 352 020 326 610 3 634 414 653 393 663 210 425 422 475 622 333 127 571 353 541 569 502 477 4 919 901 947 420 961 654 616 862 689 651 483 035 828 461 785 275 728 592 5 1 268 829 1 306 786 1 326 420 850 845 951 243 666 255 1 142 705 1 083 137 1 004 954 Totalt 121 331 745 69 782 384 90 163 362 19 697 052 23 971 326 8 628 000 79 598 000 40 531 000 28 616 070 Snitt/viktad plats 634 414 653 393 663 210 425 422 475 622 333 127 571 353 541 569 502 477 Lokal, adm o övriga kostnader per person Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Alla lika 182 975 159 857 136 740 115 830 157 890 42 287 170 578 125 596 143 622 35

Bostad med särskild service (LSS 9:9) - Köpta platser (bokslut 2011) Antal platser per nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 1 1 0 4 0 0 2 0 0 2 0 0 1 11 1 0 30 0 0 3 4 0 8 25 4 2 83 3 1 4 3 18 19 24 1 5 67 6 6 5 2 15 6 35 2 5 32 1 4 Summa 10 34 34 99 8 12 213 10 11 Totalkostnad per plats o nivå Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 428 872 362 605 328 407 278 747 346 166 181 145 310 119 317 201 290 042 2 619 481 523 763 474 365 402 634 500 017 261 655 447 949 458 179 418 949 3 953 048 805 789 729 793 619 437 769 257 402 545 689 153 704 891 644 537 4 1 381 920 1 168 394 1 058 199 898 184 1 115 422 583 691 999 272 1 022 091 934 579 5 1 906 096 1 611 579 1 459 585 1 238 874 1 538 514 805 091 1 378 306 1 409 781 1 289 074 Totalt 12 199 015 45 547 239 35 176 000 85 946 904 7 769 494 7 749 000 181 261 000 9 657 000 11 590 709 Snittkostnad viktad plats 953 048 785 471 729 793 619 437 769 257 402 545 689 153 704 891 644 537 36

Bostad med särskild service (LSS 9:9) - Totalt antal platser (bokslut 2011) Nivå Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö 1 18 8 9 8 1 3 9 12 9 2 29 21 27 13 10 10 63 27 10 3 53 61 55 31 22 7 110 20 14 4 58 38 59 40 19 14 91 21 18 5 20 15 11 42 2 5 58 7 12 Summa 178 143 161 134 54 39 331 87 63 Totalkostnad 164 270 632 132 754 037 142 705 417 109 698 000 39 003 771 17 518 760 280 919 000 59 846 360 47 405 476 Snittkostnad viktad plats 805 051 805 789 774 941 592 802 644 690 388 012 698 222 683 646 636 237 37

Definitioner: variabler i tidsmätning Ärendehandläggning (LSS) Ärendehandläggning (SoL) Personalrelaterade frågor Samverkan Exempel: utredningstid, dokumentation, möte med brukare/närstående eller utförare (brukarrelaterade), uppföljning på individnivå, information riktade till brukare/närstående, kollegiemöte/ärendedragning, samverkan med andra i enskilda ärenden Exempel: utredningstid, dokumentation, möte med brukare/närstående eller utförare (brukarrelaterade), uppföljning på individnivå, information riktade till brukare/närstående, kollegiemöte/ärendedragning, samverkan med andra i enskilda ärenden Exempel: personalutvecklingsfrågor, utbildning, APT, friskvård, kompetensutveckling, handledning Exempel: samverkan som inte rör brukare t ex med landsting, försäkringskassan, andra enheter Utvecklingsfrågor (ej personalrelaterade frågor) Exempel: framtagande av statistik, kvalitetsarbete, leanarbete, projektarbete Paus/rast Exempel: Paus, rast Ledighet Andra arbetsuppgifter Exempel: semester, sjukdom, flexledighet, läkarbesök Andra arbetsuppgifter som du som handläggare inte bedömer ryms under angivna kategorier t ex ansvarsområden på arbetsplatse, jourtelefon 38