GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna. Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se



Relevanta dokument
Var utbildas framtidens vattenhushållare? - Ingmar Messing Institutionen för mark och miljö, SLU. Vattendagen 4 februari 2015

Databaser vid SLU - utökad tillgänglighet och integrerade analyser. Göran Ståhl Vicerektor, fortlöpande miljöanalys

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

Projekt Östersjön-Florsjön

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Norra Östersjöns vattendistrikt

Så utvecklar SLU samverkan med sektor och samhälle Johan Schnürer, Vicerektor för samverkan

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

i samverkan med det omgivande samhället.

MÄLAREN EN SJÖ FÖR MILJONER. Mälarens vattenvårdsförbund. Arbogaån. Kolbäcksån. Hedströmmen. Eskilstunaån. Köpingsån. Svartån. Sagån.

Välkommen till samrådsmöte!

VILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Viltinventeringar och viltforskning

Bildades Består av Nyköpingsåns, Svärtaåns och Kilaåns avrinningsområde. Medlemmar är Kommuner, företag och lantbrukare, regleringsföretag

Jonas Tornberg Chalmers - Arkitektur jonas@chalmers.se

Yttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Med miljömålen i fokus hållbar användning av mark och vatten, SOU 2014:50

Kungsbacka vattenrike

Utbildningsplan. Engineering: Surveying Technology and Geographical IT Högskolepoäng/ECTS: 180 högskolepoäng/ects. Svenska.

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

Ingen övergödning. Malin Hemmingsson

40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 0% Beröm godkänt Godkänt Enstaka brister Betydande brister Samtliga brister

Programnämndernas namn, sammansättning och ansvarsområden

Forum Östersjön HELCOM

SMART OCH HÅLLBAR REGIONAL TILLVÄXT. Mikaela Backman Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Vill du veta vad som händer med klimatet? Bli klimatolog!

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Fakta om Hjärtstartarregistret per juni 2014.

Jordartsinformation nödvändigt för modellering av kväve och fosfor

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Majoriteten av svenskarna vill gå i pension före 65 år. Undersökning av Länsförsäkringar

Vattnets betydelse i samhället

Översikt av Väsentliga Frågor för ytvatten

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, FLOXENS VATTENVERK

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

Omvärldsfakta. Illavarslande utveckling. Antal varsel per 1000 sysselsatta - september-november 2011

Rapport från StrateGIS-projektet år 2000, etapp 2

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Hagby-Halltorp. Förslag upplägg på möte. EUs Vattendirektiv. 6-års cykel med återkommande moment. Utpekade vattenförekomster

Motion till riksdagen 2015/16:2533. Insatser för Östersjön. Förslag till riksdagsbeslut. Kommittémotion

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Användning av Nationell Höjdmodell för identifiering av naturrelaterade risker vid väg och järnväg. Forum för Naturkatastrofer (CNDS)

Villkor för framtidens kretslopp om vi nu ska ha något? Örebro 20 januari 2015 Sunita Hallgren, LRF, Anders Finnson Svenskt Vatten

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Påverkan på ytvattenförekomster från kommunala avloppsreningsverk. En emissionskartläggning i Skåne län

Lägesbild Västerbotten. - hur ser användningen ut av geografisk informationsteknik i Västerbottens samtliga kommuner år 2011.

MILJÖMÅL OCH KONSEKVENSER

SKOGSPRISER HELÅR Kontaktperson: Chefsmäklare Markus Helin

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Danderyds kommun Fridlyst citronfläckad kärrtrollslända vid Ekebysjöns naturreservat

St Ullfjärden. L Ullfjärden. Kalmarviken. Björkfjärden. Bedömningar inom vattenplan (fastställda )

Bilagor till utbildningsplan för landskapsarkitektprogrammet- Ultuna

Vad betyder ökningen av arealen ekologiskt odlad mark för den hotade biologiska mångfalden?

Underlag till tillsynsplan 2015

Strategiska åtgärder mot belastning från enskilda avlopp

Regeringsuppdrag fosfor Effekterna av Naturvårdsverkets förslag. Lund 20 december 2013 Anders Finnson Svenskt Vatten

VA-policy. Oskarshamns kommun

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Försäkring i förändrat klimat

VÄRLDENS LÄNDER RESAN

Klimatförändring En utmaning för vårt dricksvatten. Erika Lind Na#onell dricksva0ensamordnare

Sjukfrånvarons utveckling Laura Hartman Analysdirektör, Försäkringskassan

Fåglar och vindkraft. Martin Green. Biologiska institutionen, Lunds Universitet

Framställan om initiering av förstudie för GIS-samordning

Naturvårdsplan Lysekils kommun. DEL 2 Åtgärdsprogram. Antagandehandling

Värdetrakter för biologisk mångfald - utifrån perspektivet arter, nyckelbiotoper i skogsmiljöer samt skyddsvärda träd i Jönköpings kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

ENABYGDENS MILJÖMÅL

Angående utredningen On the Education at SLU Ultuna studentkår

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Miljöbokslut Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

1. Skulle du vilja att dina barn åt mer frukt- och grönsaker än vad de gör idag?

FÖRKUNSKAPSKRAV OCH ANDRA ANTAGNINGSVILLKOR

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

UPPDRAGSLEDARE. Staffan Stenvall UPPRÄTTAD AV. Frida Nolkrantz

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Kan vi lita på belastningssiffrorna för Östersjön?

Limmared, Tranemo kommun

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Dnr /2015. Jordbruksverkets genomförandeplan för att nå miljömålen. Inledning

Sjukfrånvarons utveckling

VB: Högskoleverkets treårsuppföljning av Biologi - för kännedom Bifogade filer:

Åtgärdsprogrammet mot växtnäringsförluster från jordbruket

Geografiska Informationssystem förenklat: digitala kartor

SLU Alnarp Håstadiusseminariet

Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter

CURRICULUM VITAE. n 2007 SLU Uppsala Miljökonsekvensbeskrivning avancerad fördjupningskurs 7,5 hp

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Per Ericsson Norrvatten

Information om fiskevårdsarbete enligt Jönköpingsmodellen i Gävleborgs län

TILLVÄXT OCH HÅLLBAR UTVECKLING

Beslut om skyddsjakt efter gråsäl inom Skåne län. Detta beslut ska gälla även om det överklagas.

Möte om livsmedel, växtnäring och avloppsslam i Stockholm den 5/

Miljömålen. Årlig uppföljning av Sveriges miljökvalitetsmål och etappmål rapport 6557 MARS 2013

Biotopkartering av sjöar och vattendrag inom Oxundaåns avrinningsområde Steg 1. Sammanställning av inventerade områden fram till 2012

Vad kan fjärranalystekniken bidra med?

Uppskattning av utsläpp för Cd, Hg, Cu och Zn på TRK-områden

Transkript:

GIS utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna Göran Adelsköld SLU Miljödata goran.adelskold@md.slu.se

Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans hållbara nyttjande av dessa. Detta sker genom utbildning, forskning, fortlöpande miljöanalys och information. samt med hjälp av GIS!

SLU:s verksamhet i procent Fortlöpande miljöanalys 7% Grundutbildning 22% Forskning och forskarutbildning 71% Källa: SLU:s Årsredovisning 2005

GIS i utbildningsprogram Agronom 4,5 år Naturresurs biologi och mark 4 år Landskapsarkitekt 5 år, Alnarp och Uppsala Jägmästare/skogsvetare 5 resp. 4,5 år Skogsmästare 3 år Miljöövervakning skog, mark och vatten 4 år Civilingenjör miljö- och vattenteknik 4,5 år Civilingenjör energisystem 4,5 år

Exempel på GIS-kurser Skogliga program Geografisk informationsteknik 1, 5 p Geografisk informationsteknik 2, 5 p Skoglig fjärranalys, 5 p Agronom, Naturresursprogrammet Geografiska informationssystem, 5 p

Exempel på kurser med GIS Landskapsinformation, 5 p Landskapsanalys, 5 p Fysisk planering, 5 p Förvaltning av tätortens utemiljö, 5 p Logistik, 5 p Hydroteknik, markvård och markanvändning, 10 p Påbyggnadskurs i växtodling, 5 p Precisionsodling

Programvaror ArcView 3.x ArcGIS 9.x Leica Image Analysis for ArcGIS Erdas Imagine 9.x Litteratur Geografisk informationsbehandling

Digitala kartbiblioteket

GIS i forskningen Skoglig fjärranalys Vilt och fisk Fjällmiljöns brukande och förvaltning Mark, vatten och miljö Naturvårdsbiologi Bioenergi Landskap och samhälle Djurhälsa

Skoglig fjärranalys knn-sverige Flygburen laserskanning Automatisk identifiering av träd i flygbilder Visualisering av skogslandskap

Viltforskning www-moosetrack.slu.se

Mark, vatten och miljö Abraham Joel, Ingrid Wesström vid Institutionen för markvetenskap Studier av reglerad dränering i Halland, Skåne, Blekinge, Kalmar Modellering av hydrologi och näringstransporter

Dräneringstillstånd efter dikning

Dräneringsbehov

Modellering

Arc Hydro Catchment Waterbody Streams Monitoring Points

Working approach DRAINMOD-NII Hydrology model Nitrogen sub-model + After Brady, 1984

Framtida användning Ett verktyg för planering av bevattning och dränering Planering av slam- och näringsfällor Utvärdering av reglerad dränering

GIS i fortlöpande miljöanalys

Fortlöpande miljöanalys SLU har regeringens uppdrag att bedriva fortlöpande miljöanalys. Det innebär att SLU övervakar landets skogar, jordbruksmark, sjöar och vattendrag och arter, analyserar miljöutvecklingen och ger underlag för beslut på en rad områden.

De nya programområdena: Skog Jordbrukslandskap Sjöar och vattendrag Övergödning Försurning Klimatpåverkan Organiska risksubstanser och metaller Biologisk mångfald Vilt Djurhälsa

SLU Miljödata Universitetsgemensam enhet med uppgift att stödja och samordna SLU:s fortlöpande miljöanalys samordning, programarbete verksamhetsstöd rörande system, geografiska data, databaser, GIS information och informationsstöd

Miljömålsportalen (miljomal.nu)

Miljödatabaser och tjänster Riksskogstaxeringen, Taxwebb Markinfo SkogsSkada Vattendatabaserna Artportalen Våtmarksinventeringen Mark- och grödoinventeringen Viltskadecenter

Data från Riksskogstaxeringen

HELCOM Pollution Load Compilation 5 Beräkning av kväve och forsforbelastning på havet Avrinning, markanvändning, typhalter, punktutsläpp Jordbruk 10 jordarter, 15 grödor, gödsling, normskörd, klimat Reningsverk, industrier, enskilda avlopp, dagvatten från tätorter

Användning av GIS/GIT vid SLU