Årsplan och budget 2014



Relevanta dokument
Hållbar utveckling. Hållbar utveckling består av tre delar:

Årsplan och budget 2015

Årsplan och budget 2016

Introduktion ny mandatperiod

EkonomiNytt. Nyhetsbrev från Landstingsförbundets Samhällsekonomiska Sekretariat. Dnr Lf 0774/04 Åsa Hjortsberg Sandgren

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Granskning av delårsrapport

RIKTLINJER FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING OCH HANTERING AV RESULTATUJÄMNINGSRESERVEN SOTENÄS KOMMUN

Delårsrapport 31 augusti 2011

Boxholms kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Granskning av delårsrapport 2014

Ekonomi - Målstyrning Kommunstyrelsen Maria Fredriksson, ekonomichef, centrala ekonomiavdelningen

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Översiktlig granskning av delårsrapport Falkenbergs kommun

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport 2014

Cirkulärnr: 2004:46 Diarienr SK: SK 2004/1334. Anders Nilsson. Sektionen för ekonomistyrning. Datum:

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårsrapport 2014

Delårsrapport

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport per

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Granskning av delårsrapport 2008

Policy för god ekonomisk hushållning

God ekonomisk hushållning

Motala kommun. Rapport avseende granskning av delårsbokslut per Revision KPMG AB Antal sidor: 5

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

Granskning av delårsrapport

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Granskning av delårsrapport 2017

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Politikerutbildning. Ekonomi

Granskning av delårsrapport 2016

2019 Strategisk plan

Granskning av delårsrapport 2014

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Revisionsrapport* Granskning av. Delårsrapport Vännäs kommun. September Allan Andersson Therese Runarsdotter. *connectedthinking

Revisionsrapport. Delårsrapport Mora kommun Hans Stark Hans Gåsste. Certifierade kommunala revisorer

Revisionsrapport. Delårsrapport Smedjebackens kommun. Oktober Robert Heed

2017 Strategisk plan

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

Styrmodell för Vingåkers kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Granskning av delårsrapport

Rapport avseende granskning delårsrapport Forshaga Kommun

Utbildning Oxelösunds kommun

Granskning av delårsrapport 2013

Ekonomirapport 2014 efter januari månad

Delårsrapport

Granskning av delårsrapport Emmaboda kommun

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 14 oktober 2005 Antal sidor 6

Nämndsplan Socialnämnden. - Preliminär nämndsplan

Ekonomi- och verksamhetsstyrning i Sala kommun.

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserven

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport

100 % välkomna! GÖTEBORG HYLTE KÖPENHAMN MALMÖ

Översiktlig granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2016

Strategisk inriktning

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Planera, göra, studera och agera

Riktlinjer Mål och resultat styrmodell

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Granskning av delårsrapport 2017

Strategisk inriktning Socialdemokraterna Vänsterpartiet Miljöpartiet. - i Vingåker

Kommunstyrelsen. Verksamhetsberättelse 2014

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren

Förslag till beslut Individ- och familjenämnden beslutar att anta riktlinjen för styrmodellen.

Ekonomikontoret Datum: Lars Hustoft D.nr: Beslut KF , 55

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2016

Utredaren ska analysera i vilken utsträckning som de olika delmodellerna i kostnadsutjämningen fångar upp strukturella kostnadsskillnader,

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Personalpolicy. Laholms kommun

Granskning av delårsrapport

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning inklusive riktlinjer för resultatutjämningsreserv Piteå kommun

Revisionsrapport Granskning av delårsrapport. Krokoms Kommun

Granskning av delårsrapport 2013

Målstyrning enligt. hushållning

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Granskning av delårsrapport 2013

Budget för 2020 med plan för samt skattesats för 2020

Budget 2018 och plan

Granskning av delårsrapport

Transkript:

Årsplan och budget 2014 Plan 2015-2016

Torsås kommun Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Valnämnd Revision Arbetsutskott Personalutskott Kommunchef Förvaltningen för ledning och administration Turism Säkerhet Näringsliv Information Kommunkansli Överförmyndare Strategi och omvärldsbevakning Administrativa stödenheter Personal Ekonomi IT Verksamheter Förskola & grundskola Gymnasie- & vuxenutbildning Kultur & fritid Äldre- & handikappsomsorg Individ- & familjeomsorg Hälso & sjukvård Arbetsmarknad & integrationsenhet Samhällsbyggnad Miljö- & hälsoskydd Vatten Gata/park Trafik Nämnder/förvaltningar Bildningsnämnd Bildningsförvaltning Bildningsnämnd Bildningsförvaltning Bildningsnämnd Bildningsförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Socialnämnd Socialförvaltning Bygg- och miljönämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Bygg- och miljönämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Teknisk nämnd Samhällsbyggnadsförvaltning Kommunala förbund Kalmarsunds gymnasieförbund Kalmarsundsregionens renhållare (KSRR) Kommunala bolag Torsås Bostads AB (TBAB) Torsås Fastighets AB (TFAB) Torsås Fjärrvärmenät AB Räddningstjänstförbundet Emmaboda-Torsås (RFET) Organisationsskiss Upprättad 13-04-30

Inledning Innehåll Innehåll Inledning Kommunens övergripande styrdokument...4 Årsplanen en vägledning...5 En utmanande årsplan...6 Våra invånare är våra viktigaste ambassadörer...7 Kommunkoncernens styrsystem...9 Årshjulet...11 Ansvarsfördelning och roller...12 Hållbar utveckling... 13 Kommunövergripande strategiska mål 2014-2016...14 Indikatorer...15 Uppdrag kommunkoncernen 2014...16 Effektiv organisation... 17 Kommunövergripande strategiska mål 2014-2016...18 Indikatorer...19 Uppdrag kommunkoncernen 2014...20 Sammanfattning uppdrag per nämnd... 21 Kommunstyrelsen...22 Bygg- och miljönämnden...23 Tekniska nämnden...24 Socialnämnden...25 Bildningsnämnden...26 Kommunalekonomiskt regelverk... 27 Ekonomisk plan 2014-2016... 30 Förändringar i ekonomiska förutsättningar...32 Ekonomiska förutsättningar som påverkar nämndernas ramar...33 Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012...35 Nya ekonomiska prioriteringar...36 Årets resultat...37 Avslutande ekonomiska kommentarer...38 Principer för ekonomistyrning...39 Ekonomisk sammanställning...41 Definitioner... 50 Ordlista... 52 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 3

Inledning Kommunens övergripande styrdokument Kommunens övergripande styrdokument Vision Visionen synliggör vad Torsås kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. I dagsläget sträcker sig visionen till år 2030. Strategiska mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige strategiska mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Årsplan och budget Utifrån Årsplan och budget sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som nämnderna har i uppdrag att genomföra för det kommande året, samt en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är nämndernas uppdragsbeskrivning till förvaltningen för att uppfylla de strategiska målen och uppdragen i kommunens Årsplan och budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med de strategiska målen och uppdragen under året som gått utifrån Årsplan och budget. Uppföljning av mål sker i delårsbokslut och årsredovisning. Strategiska mål Årsplan och budget Vision Årsredovisning Verksamhetsplan 4 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016

Inledning Årsplanen - en vägledning Årsplanen - en vägledning Årsplan och budget 2014 beskriver vad kommunfullmäktige vill uppnå under året samt de ekonomiska förutsättningarna för kommunkoncernens verksamheter. Huvuddelen av planens inriktning och ekonomiska förutsättningar beslutas av kommunfullmäktige i juni. Därefter planerar nämnder och bolagsstyrelser sin verksamhet och återkommer i sina verksamhetsplaner med förslag på åtaganden som ska bidra till att nå målen i årsplanen. Under perioden september-november sker dialog kring åtagandena. I november beslutar kommunfullmäktige om kompletteringar till årsplan/budget. Årsplanen består således av två delar som kompletterar varandra och ska därför läsas tillsammans. I god tid före årsskiftet, senast 19 december, bör varje medarbetare känna till förvaltningens verksamhetsplan så att verksamheten kan drivas effektivt redan från början av verksamhetsåret. Hur är årsplanen uppbyggd? Årsplanen är byggd utifrån två perspektiv Hållbar utveckling och Effektiv organisation. Hållbar utveckling är det utåtriktade perspektivet och anger vad vi ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Effektiv organis- ation är det inåtriktade perspektivet och anger hur det inre arbetet utförs och vilka resurser som finns. Hållbar utveckling skapas genom kommunens olika verksamhetsprocesser. I dem skapas sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden för Torsåsborna. Tillsammans med en effektiv organisation gör det att resultatmålen uppnås. I årsplan 2014 anges de kommunövergripande strategiska målen som är hämtade från dokumentet strategisk inriktning 2014-2016. Till målen finns nivåsatta indikatorer. Indikatorerna utgör ett underlag för att bedöma om målen nåtts. Indikatorerna redovisas i tabellform där värden i fetstil avser utfall och övriga värden avser mål/prognos. Ägardirektiv För styrning av bolagskoncernen finns också kommunfullmäktiges ägardirektiv som gäller de helägda kommunala bolagen. Med begreppet Torsås kommunkoncern menas organisationen, det vill säga Torsås kommun med förvaltningar och kommunala bolag samt delägda kommunalförbund. I texten används kommunkoncernen. Med begreppet Torsås menas det geografiska området Torsås kommun, det vill säga Bergkvara, Gullabo, Söderåkra och Torsås. Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 5

Inledning En utmanande årsplan En utmanande årsplan Jan Darrell, kommunchef Torsås kommun är både en del av sydöstra Sverige och en del av den internationella ekonomiska konjunkturen som påverkas av sociala och politiska förändringar i världen. Beslut som tas i styrelserum någon helt annanstans utmanar våra lokala förutsättningar att ge god service till invånarna i Torsås kommun. Människors har i alla tider sökt efter det goda livet och bästa möjliga framtid. Idag behöver man däremot inte tillbringa veckor ombord på ett emigrantfartyg till Amerika. I en allt snabbare värld blir vi alltmer lättrörliga och kvicka i våra beslut. Som kommun måste vi förhålla oss till det - och samtidigt inse att vi har ett mycket längre perspektiv. Vi ska stå för en långsiktig hållbarhet som sträcker sig över flera generationer. En hållbarhet som omfattar såväl sociala, ekologiska som ekonomiska faktorer. En kommuns uppdrag är att rusta barn och unga för ett långt liv, ge vård- och omsorgsbehövande stöd och hjälp, erbjuda kulturupplevelser och fritidsaktiviteter utan vinstsyfte och skapa en trygg och säker infrastruktur. Med nödvändiga krav på hållbar utveckling och effektiv organisation är det precis detta som en kommunal årsplan och budget syftar till. De folkvalda i kommunfullmäktige har därför i årsplan 2014 slagit fast inriktningen på de kommunövergripande strategiska målen och gett uppdrag till nämnderna om vad de ska uppnå inom sina respektive ansvarsområden. Invånarna i Torsås kommun förväntar sig ett professionellt arbetssätt och de utgår från att vi som anställda har kunskaper inom våra arbetsområden. Det som däremot ger invånarna ett mervärde avgörs i mötet. Lärare möter elev, undersköterska möter vårdtagare, bibliotekarie de läshungriga och socialsekreterare de hjälpsökande. Detta är själva essensen av Torsås kommun eftersom vi medarbetare i varje möte förverkligar beslut, mål, ambitioner och visioner. Det är demokrati. Det är Torsås. Det är vi. Jan Darrell Kommunchef 6 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016

Inledning Våra invånare är våra viktigaste ambassadörer Våra invånare är våra viktigaste ambassadörer Håkan Algotsson, kommunstyrelsens ordförande Det kommunala budgetdokumentet bygger på två huvudavsnitt, dels den ekonomiska planeringen för kommande år med en ofta osäker prognos för de närmaste åren därefter, dels ett måldokument som ska ge en beskrivning till nämnder och styrelser av uppdraget som följer de ekonomiska resurserna. Den ena delen, den ekonomiska planeringen, bygger på mycket precisa prognoser på tillväxten i landet och därmed blir underlaget ofta en tydlig sammanräkning av ett antal fastställda förutsättningar. Utmaningen är alltså inte att arbeta fram dessa förutsättningar utan att få de begränsade intäkterna att räcka till de ofta mycket angelägna behov som finns i den kommunala verksamheten. Inför 2014 ser Torsås kommuns förutsättningar i detta avseende bättre ut än vad vi är vana vid. Regeringen har nu infört en omarbetning av det utjämningssystem som ska göra att kommunerna i landet får lika förutsättningar att erbjuda innevånare en god service i olika avseenden. Tack vare detta tillförs den kommunala ekonomin drygt 10 miljoner kr på driftskontot. När befolkningsutvecklingen dessutom har varit något bättre än prognosen så kan vi för första gången både lägga in en buffert för oförutsedda kostnader och avsluta budgeten med ett hyggligt överskott på sista raden även om vi inte når upp till det som kallas god ekonomisk hushållning. Detta tillskott kommer nu väl till pass när vi ställs inför den mycket angelägna renoveringen av Torskolans högstadium, som kommer att bli en av de stora kommunala satsningarna under den närmaste framtiden. Att erbjuda våra ungdomar en trivsam skolmiljö är mycket viktigt för vi ska kunna värna om goda studieresultat bland våra elever. Den andra delen, måldokumentet, är inte fullt lika enkelt att finna någon mall för. Under de senaste åren har det pågått ett arbete för att utveckla en modell för att ge ett tydligt uppdrag till nämnder och styrelser med ett system för uppföljning och återrapportering. Strategikartan, som infördes 2011, byggde på ett antal strategiska mål inom fem huvudområden. Under 2013 har kommunen tagit ett steg till för att göra dokumentet tydligare och de strategiska målen har nu kompletterats med Fortsättning nästa sida... Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 7

Inledning Våra invånare är våra viktigaste ambassadörer såväl uppdrag som mätbara indikatorer för 2014. Avsikten är att vi med det dokument som nu antas, med nämndernas egna tillägg, bygger upp en arbetsmetod som gör att vi kan förmedla fullmäktiges uppdrag såväl till kommunens invånare som till våra medarbetare och att detta ska bli ett något som man kan prata om ibland och inte bara ser som en hyllvärmare. Det ska bli mycket intressant att följa hur man lyckas implementera detta system i organisationen. Allt handlar om hur vi bygger upp en hållbar tillväxt i Torsås kommun med förutsättningar att möta framtidens utmaningar. Det kanske viktigaste strategiska målet för att lyckas med detta är att vi alla hjälps åt att förmedla en positiv bild av vår bygd. Något som sammanfattas i vi ska verka för att Torsås kommuns invånare blir goda ambassadörer för sin hembygd Håkan Algotsson Kommunstyrelsens ordförande Politisk mandatfördelning Torsås kommun 2011-2014 Vänsterpartiet Torsåspartiet verigedemokraterna Trygghet & Tradition Moderaterna (M) 4 Sverigedemokraterna Moderata samlingspartiet Centern (C) 11 Folkpartiet (FP) 1 Kristdemokraterna (KD) 2 Socialdemokraterna (S) 12 Miljöpartiet de gröna Folkpartiet liberalerna Vänsterpartiet (V) 1 Miljöpartiet (MP) 1 Torsåspartiet (TP) 2 Sverigedemokraterna (SD) 1 Summa 35 Socialdemokraterna Centerpartiet Kristdemokraterna 8 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016

Inledning Kommunkoncernens styrsystem Kommunkoncernens styrsystem Kommunens uppdrag En av kommunens grundläggande uppdrag är att tillhandahålla service och välfärdstjänster samt att utveckla den geografiska orten. En mycket stor del av kommunernas verksamhet bedrivs på uppdrag av staten och regleras i lag (kommunallagen, skollagen, socialtjänstlagen med flera), men svenska kommuner har en hög grad av självstyre. Det innebär att invånarna i Torsås kommun genom kommunfullmäktige avgör vad som ska prioriteras och uppnås. Hållbar utveckling Miljö Kommunens verksamheter ska vara ekologisk hållbara, energieffektiva och bidra till god livsmiljö. Kommunen ska verka för att alla invånare i ökande omfattning bidrar till minskad klimatpåverkan och förbättrade livsmiljöer. Kommunen ska aktivt bidra till att utveckla det goda regionala miljöarbetet. Invånare Torsås ska vara en attraktiv kommun som erbjuder alla ett gott liv. Invånarna ska ha tillgång till god kommunal service som kännetecknas av ett professionellt och personligt bemötande. Bygger på alla människors lika värde. Delaktighet och påverkansmöjlighet ska prägla kommunens samspel med invånare och organisationer i syfte att fördjupa de demokratiska värdena. I samspel med övriga aktörer ska kommunen inom fem år ha skapat en positiv och stabil befolkningsutveckling. För att förstärka landsbygdens utveckling och invånarnas behov av snabb och trygg kommunikation ska kommunen verka för att samtliga invånare år 2020 har tillgång till minst 100 Mbit bredband. Kommunen ska sträva efter att skapa ett attraktivt näringslivsklimat i samarbete med företagare och innovatörer för att gynna tillväxt och utveckling. Vi ska verka för att Torsås kommuns invånare ska bli goda ambassadörer för sin hembygd. Styrsystem och strategiska mål Kommunens styrsystem bygger på mål- och resultatstyrning som styrform för att utveckla en effektiv och ändamålsenlig verksamhet i Torsås kommunkoncern. Utifrån en vision formas 4-åriga strategiska mål utifrån de två perspektiven Hållbar utveckling och Effektiv organisation, som omsätts i 1-åriga mål och uppdrag för kommunkoncernen. Styrsystemets syfte är att hålla samman styrningen av kommunkoncernens olika verksamheter, så att kommunkoncernen driver, säkrar och förbättrar kommunens löpande verksamhet så att den håller avsedd kvalitet och når de uppsatta resultatmålen, uppnår de 4-åriga strategiska målen för de områden där kommunfullmäktige vill uppnå strategiska förbättringar under mandatperioden samt uppnår mål och uppdrag där kommunfullmäktige vill uppnå resultat under det närmaste året. Effektiv organisation Medarbetare Kommunen ska ha trygg, säker och bra arbetsmiljö för alla anställda. Kommunen ska erbjuda alla anställda dialog och delaktighet i kommunens utveckling. Personalen ska uppleva att Torsås kommun är en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarens viktigaste uppgift är att ge kommunens invånare bästa möjliga service. Verksamhet och ekonomi Kommunens verksamheter ska producera varor och tjänster som är stabila, trygga, kostnadseffektiva och med god kvalitet. Verksamheterna ska sträva efter en utveckling som möter invånarnas ökande servicebehov. Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning vilket innebär att det finns ekonomisk kraft att möta innevarande och framtida utmaningar. All ledning och styrning sker med utgångspunkt från invånarnas, politikens och personalens bästa. Kompetenta chefer, bra ledarskap och klokt beslutsfattande grundar en hög måluppfyllelse. All verksamhet ska genomföras med optimal resursanvändning och effektiva processer. Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 9

Inledning Kommunkoncernens styrsystem Styrsystem Torsås kommunkoncern Förvaltningar/enheters 1-åriga åtaganden och aktiviteter Verksamhetsplan Verksamhetsberättelse Verksamhetsberättelse Nämnder/bolags 1-åriga åtaganden och mål Verksamhetsplan Fullmäktiges årsplan Nämndsuppdrag Årsredovisning och delårsbokslut Fullmäktiges strategiska mål (mandatperiod) Strategiska mål Utvärdering strategiska mål 10 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016

Inledning Årshjulet Årshjulet Kommunfullmäktige I bokslutet redovisar nämnder och bolagsstyrelser sitt resultat. Det presenteras i kommunstyrelsens bokslutsberedning i mars. Föregående års resultat analyseras och tas med som förutsättning in i planeringen för kommande år. Utfallet och analysen blir också styrsignal för eventuella korrigeringar av inriktningen redan till innevarande år. Vid budgetupptakten i april redogör nämnder och bolagsstyrelser för vilka prioriteringar de bedömer nödvändiga och vilka behov de anser måste tillgodoses det kommande verksamhetsåret. Därefter sker politiska prioriteringar, så att årsplanen får den inriktning och det innehåll som den politiska majoriteten vill ha. Fullmäktiges preliminära årsplan med budget beslutas i juni. I november kompletteras den med nämndernas och bolagsstyrelsernas mest centrala åtaganden. Kommunfullmäktige beslutar i november om Årsplan och budget inklusive utdebitering. Förvaltning/nämnd och bolag/bolagsstyrelse Med fullmäktiges årsplan som grund färdigställer nämnder och bolagsstyrelser sina verksamhetsplaner, där de redovisar sina åtaganden för att bidra till att resultatet i kommunkoncernens årsplan uppfylls. Nämnder och bolagsstyrelser väger i sina verksamhetsplaner in visionen, de strategiska mål som berör dem samt egna processmål. Hänsyn tas också till förändringar i lagstiftning och annan statlig styrning, samt till de av kommunens långsiktiga planer som berör dem. Nämndens/styrelsens åtaganden ska bidra till att uppnå de strategiska målen samt säkra drift och löpande utveckling av de egna verksamhetsprocesserna. Under verksamhetsåret drivs och säkras verksamhetsresultat genom fortlöpande och delårsbokslut. Negativa resultatavvikelser föranleder ställningstaganden till korrigeringar. Åtgärderna redovisas i delårsrapporter och verksamhetsberättelser. Dec Jan Nov Feb Okt Budgetuppföljning KF Årsplan och budget KF Nämndernas verksamhetsplan Budgetuppföljning Budgetuppföljning Mar Budgetdialog Budget- och bokslutsdag KF Delårsbokslut KF Årsredovisning Budgetuppföljning Sep Apr Budgetuppföljning Budgetdialog Aug KF Preliminära budgetramar Maj Jul Jun Läs mer på sidan 39, Principer för ekonomistyrning. Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 11

Inledning Ansvarsfördelning och roller Ansvarsfördelning och roller Kommunfullmäktige är kommunens högsta politiska organ. Fullmäktige styr kommunkoncernen, bland annat genom att fastställa vision, strategisk inriktning, budget, ägardirektiv och årsredovisning. Kommunstyrelsen leder och samordnar mål och uppdrag för kommunkoncernen samt har uppsikt och följer upp måluppfyllelse av resultat. Kommunens förvaltningar styrs av politiskt tillsatta nämnder. Formellt ansvar anges i reglementen beslutade av kommunfullmäktige. I reglementet för en nämnd anges bland annat vilka lagar den har att följa och tillämpa. De kommunalt helägda bolagen styrs av bolagsstyrelser utsedda av kommunfullmäktige. Ändamål och uppdrag anges i bolagsordning för varje bolag. Nämnder och bolagsstyrelser gör åtaganden i verksamhetsplan för vad förvaltningen eller bolaget ska utföra och uppnå i enlighet med fullmäktiges styrning, medan förvaltningsledning och bolagsledning avgör hur resultatmålen ska nås. Varje medarbetare ska vara delaktig i sin enhets planering, genomförande och uppföljning. Förvaltningschefen ansvarar för att målen uppnås. En samordnad kommunkoncern med starka förvaltningar och bolag, där enheterna lyfts fram, skapar en stark, resultatinriktad organisation. Kommunfullmäktige Fastställer strategiska mål för mandatperioden. Fastställer Årsplan och budget. Kommunchefen med den centrala ledningsgruppen Driver övergripande verksamhetsprocesser Utfört arbete Nämnder och bolag Fastställer årlig verksamhetsplan med åtaganden Förvaltningar och enheter Driver verksamhetsprocesser Hållbar utveckling och effektiv organisation Lagstiftning Styrande dokument Värdegrund 12 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016

Hållbar utveckling Hållbar utveckling Hållbar utveckling visar utåtriktat vad kommunkoncernen ska åstadkomma för invånare, brukare och kunder. Hållbar utveckling definieras enligt FN:s miljökonferens i Rio 1992 som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Det är i de övergripande verksamhetsprocesserna som sociala, miljömässiga och samhällsekonomiska värden skapas för Torsåsborna. Det ger en hållbar utveckling som tillsammans med en effektiv organisation gör att resultatmålen nås och att vi närmar oss visionen. Hållbar utveckling består av tre delar: Miljömässiga värden: att bevara vattnens, jordens och ekosystemens produktionsförmåga och inte äventyra naturen och människans hälsa. I Torsås handlar det bland annat om rent vatten, ren luft, mark utan föroreningar och klimatpåverkan. Samhällsekonomiska värden: att hushålla med mänskliga och materiella resurser på lång sikt. I Torsås handlar det bland annat om invånarnas ekonomiska välfärd, kommunikationer, möjligheten att driva företag och handel, tillgänglig kompetens för arbetsgivare och möjlighet att få arbete för den enskilde. Sociala värden: att bygga ett långsiktigt stabilt och dynamiskt samhälle där grundläggande mänskliga behov uppfylls. I Torsås handlar det bland annat om social omsorg, utbildning och trygghet, jämställdhet, mångfald, icke-diskriminering, jämlika villkor, den enskildes personliga och kulturella välfärd och en god folkhälsa. Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 13

Hållbar utveckling Övergripande strategiska mål 2014-16 för Hållbar utveckling För att leva upp till visionen har Torsås kommuns invånare rätt att förvänta sig det bästa möjliga av de gemensamma resurserna. Därför har dessa strategiska mål formulerats och ett antal uppdrag lämnats till alla förtroendevalda och anställda. Övergripande strategiska mål 2014-16 för Hållbar utveckling Miljö Kommunens verksamheter ska vara ekologisk hållbara, energieffektiva och bidra till god livsmiljö. Kommunen ska verka för att alla invånare i ökande omfattning bidrar till minskad klimatpåverkan och förbättrade livsmiljöer. Kommunen ska aktivt bidra till att utveckla det goda regionala miljöarbetet. Invånare Torsås ska vara en attraktiv kommun som erbjuder alla ett gott liv. Invånarna ska ha tillgång till god kommunal service som kännetecknas av ett professionellt och personligt bemötande. Bygger på alla människors lika värde. Delaktighet och påverkansmöjlighet ska prägla kommunens samspel med invånare och organisationer i syfte att fördjupa de demokratiska värdena. I samspel med övriga aktörer ska kommunen inom fem år ha skapat en positiv och stabil befolkningsutveckling. För att förstärka landsbygdens utveckling och invånarnas behov av snabb och trygg kommunikation ska kommunen verka för att samtliga invånare år 2020 har tillgång till minst 100 Mbit bredband. Kommunen ska sträva efter att skapa ett attraktivt näringslivsklimat i samarbete med företagare och innovatörer för att gynna tillväxt och utveckling. Vi ska verka för att Torsås kommuns invånare ska bli goda ambassadörer för sin hembygd. 14 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016

Hållbar utveckling Indikatorer Indikatorer 1. Befolkningsutveckling bättre än prognos. År 2012 2013 2014 2015 2016 Prognos 6 858 6 821 6 790 6 766 6 740 Källa: SCB 5. Ranking företagsklimat. År 2012 2013 2014 2015 2016 Placering 219 178 160 150 120 (KS) Källa: Svenskt näringsliv 2. Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? År 2012 2013 2014 2015 2016 Index 64 70 80 90 100 (Alla) Källa: KKiK 6. Miljögodkända personbilar inom kommunkoncernen År 2012 2013 2014 2015 2016 Antal - 33 40 45 50 (Alla) Källa: KKiK 3. Nöjdhetsindex på äldreboende ska öka. År 2012 2013 2014 2015 2016 Index 53 60 65 70 75 (SN) Källa: Medborgarundersökning 4. Nystartade företag per 1 000 invånare i kommunen. År 2012 2013 2014 2015 2016 Antal 6,4 6,5 6,7 7,0 7,2 (Alla) Källa: KKiK 7. Indikatorer från SALSA* År 2012 2013 2014 2015 2016 Faktiskt genomsnittligt meritvärde åk 9 grundskolan Modellberäknat beräknat värde åk 9 grundskolan 215 215 217 219 221 196 197 198 199 200 Residual 19 20 19 20 21 (BIN) Källa: Skolverket *SALSA är en statistisk modell som jämför kommuners och skolors betygsresultat. Förklaringar De modellberäknade betygsvärdena är framräknade genom att de faktiska betygsvärdena sätts i relation till olika bakgrundsfaktorer i en statistisk modell. Här ingår både betygsmåttet elever som uppnått målen och genomsnittligt meritvärde. Modellberäknad andel elever som uppnått målen, d v s andelen elever som uppnått målen sedan hänsyn tagits till angivna bakgrundsfaktorer. Modellberäknat genomsnittligt meritvärde, d v s genomsnittligt meritvärde sedan hänsyn tagits till angivna bakgrundsfaktorer. Residual är en statistisk term och i SALSA är residualen (R) = faktiskt betygsvärde (F) modellberäknat betygsvärde (M). De faktiska betygsvärdena som skolan har jämförs med de modellberäknade betygsvärdena. Man får då fram en skillnad, en residual, som är antingen positiv eller negativ. Residualen visar om en kommuns/skolas resultat är högre eller lägre jämfört med om kommunen/skolan påverkats av bakgrundsfaktorerna i samma grad som gäller genomsnittligt för alla kommuner/skolor. De begränsningar som modellen har innebär att de modellberäknade värdena eller residualerna inte ska användas som rangordning mellan skolor. Hur god kvalitet en skola har är en alltför sammansatt fråga för att kunna fångas i ett enkelt mått, vare sig det är ett faktiskt eller modellberäknat värde. Alla = Hela kommunkoncernen KS = Kommunstyrelsen BMN = Bygg- och miljönämnden TN = Tekniska nämnden SN = Socialnämnden Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 15

Hållbar utveckling Uppdrag kommunkoncernen 2014 Uppdrag kommunkoncernen 2014 Miljö Fossilbränslefri kommun 2030. (Alla) Ökad andel närproducerade livsmedel i kosten. (BIN, SN) Invånare Fler företag i privat sektor. (KS) Breddad arbetsmarknad. (KS) Fler arbetstillfällen. (KS) Fler i självförsörjning. (SN) Ökad kvalitet via samverkan med högskola och universitetet. (Alla) Ökad tillgänglighet till kommunala tjänster. (Alla) Ökad samverkan mellan kommun och föreningsliv. (Alla) Ökad satsning på landsbygdsutveckling. (KS) Ökat antal kollektivresor. (KS) Nytt bostadsområde. (KS, BMN) Utbyggnad av bredband. (KS) Länets tryggaste kommun. (Alla) Kvalitetsgarantier för invånare. (Alla) Ökat medborgarinflytande. (Alla) Äldreomsorgens brukarindex ska öka. (SN) Alla = Hela kommunkoncernen KS = Kommunstyrelsen BMN = Bygg- och miljönämnden TN = Tekniska nämnden SN = Socialnämnden 16 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016

Effektiv organisation Effektiv organisation Effektiv organisation, med perspektiven medarbetare, ekonomi och processkvalitet, visar inåtriktat hur kommunkoncernen ska genomföra sitt uppdrag. Perspektiv processkvalitet: Hög processkvalitet uppnås genom att systematiskt planera, utföra, följa upp och förbättra verksamheten. Bättre analys behövs som grund för beslut om förändringar och förbättring. Ett modernt arbetssätt utvecklas bland annat genom att använda nya e-tjänster och ny teknik för att både förenkla administrationen och för att utveckla verksamhetsprocesserna. Perspektiv medarbetare: Kommunkoncernens verksamhet består i huvudsak av tjänsteproduktion. Här har medarbetarna en nyckelroll då det är de som utför och förmedlar tjänsten i mötet med invånare, brukare och kunder. Att samtliga medarbetare vet vilka mål som ska uppnås samt att de med sin kompetens och sina idéer bidrar till att uppfylla Torsås vision för framtiden, är en förutsättning för att verksamheten ska nå resultat och utvecklas i rätt riktning. Perspektiv ekonomi: En förutsättning för att kunna bedriva en bra verksamhet är en stabil ekonomi där intäkter och kostnader är i balans, inklusive driftkonsekvenser för investeringar och långsiktiga åtaganden. Effektivt resursutnyttjande och en god ekonomistyrning ger en stabil ekonomi. Genom ett tydligt uppdrag och fokus på resultat skapar kommunkoncernen en modern organisation där mötet med kunden och brukaren alltid står i centrum. Bra ledarskap gynnar kreativitet och innovation. Fungerande kommunikation ger tydlighet och samsyn om de mål som organisationen ska nå. Tillgängliga resurser används effektivt. Stora delar av det kommunala uppdraget styrs av lagar och regler. En effektiv inre organisation avgör hur långt man kan nå med tillgängliga resurser och hur arbetet utförs inom processerna. En väl fungerande kommunikation är en förutsättning för demokrati, bra och tillgänglig service och en effektiv styrning. Den effektiva organisationen utgår från och är starkt fokuserad på att skapa resultat och värde för brukare, kunder och invånare. Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 17

Effektiv organisation Övergripande strategiska mål 2014-16 för Effektiv organisation För att leva upp till visionen har Torsås kommuns invånare rätt att förvänta sig det bästa möjliga av de gemensamma resurserna. Därför har dessa strategiska mål formulerats och ett antal uppdrag lämnats till alla förtroendevalda och anställda. Övergripande strategiska mål 2014-16 för Effektiv organisation Medarbetare Kommunen ska ha trygg, säker och bra arbetsmiljö för alla anställda. Kommunen ska erbjuda alla anställda dialog och delaktighet i kommunens utveckling. Personalen ska uppleva att Torsås kommun är en attraktiv arbetsgivare. Medarbetarens viktigaste uppgift är att ge kommunens invånare bästa möjliga service. Verksamhet och ekonomi Kommunens verksamheter ska producera varor och tjänster som är stabila, trygga, kostnadseffektiva och med god kvalitet. Verksamheterna ska sträva efter en utveckling som möter invånarnas ökande servicebehov. Kommunen ska ha god ekonomisk hushållning vilket innebär att det finns ekonomisk kraft att möta innevarande och framtida utmaningar. All ledning och styrning sker med utgångspunkt från invånarnas, politikens och personalens bästa. Kompetenta chefer, bra ledarskap och klokt beslutsfattande grundar en hög måluppfyllelse. All verksamhet ska genomföras med optimal resursanvändning och effektiva processer. 18 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016

Effektiv organisation Indikatorer Indikatorer 1. Vid nästa medarbetarenkät ska organisationsindex ligga över 55. År 2012 2013 2014 2015 2016 Index 40 50 60 70 75 (Alla) Källa: Medarbetarundersökning 3. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? År 2012 2013 2014 2015 2016 Index 73 75 80 85 90 (Alla) Källa: KKiK 2. Hur stor del av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? År 2012 2013 2014 2015 2016 % 56 65 75 80 85 (Alla) Källa: KKiK 4. Total sjukfrånvaro av sammanlagd arbetstid ska minska. År 2012 2013 2014 2015 2016 % 6,0 5,9 5,5 4,9 4,7 (Alla) Källa: Personalavdelning Alla = Hela kommunkoncernen KS = Kommunstyrelsen BMN = Bygg- och miljönämnden TN = Tekniska nämnden SN = Socialnämnden Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016 19

Effektiv organisation Uppdrag kommunkoncernen 2014 Uppdrag kommunkoncernen 2014 Medarbetare Organisationen ska kännetecknas av trygg arbetsplats, öppet klimat och kommunens mål ska vara kända i veksamheten. (Alla) Ökad frisknärvaro. (Alla) Respektive förvaltning ska uppdatera sin del av hemsidan minst en gång i veckan. (Alla) Planerad kompetensutveckling. (Alla) Verksamhet och ekonomi För att uppnå en ekonomi i balans på alla nivåer i organisationen krävs budgeterade reserver och handlingsberedskap för väntade och oväntade händelser. (Alla) Budgetföljsamhet. (Alla) Alla = Hela kommunkoncernen KS = Kommunstyrelsen BMN = Bygg- och miljönämnden TN = Tekniska nämnden SN = Socialnämnden 20 Torsås kommun - Årsplan och budget 2014, plan 2015-2016