Idé och Projektarena Blå tillväxt Skagerrak 2025 Olika lösningar mot green, clean shipping; Metanol är ej alternakv Peter Grundevik SSPA Sweden AB
SSPA - InternaKonellt konsul^öretag & forskningsinsktut Bro mellan affärsverksamhet - forskning, tester - beräkningar, nya tekniker - existerande Leds av forskning, innovakon och utvecklingsbehov Levererar oparksk experks, råd och tjänster Kll näring och samhälle Fokusområden Reducerade emissioner från fartyg EnergieffekKv sjöfart MariKm säkerhet Etablerat forskningsnätverk inom och utanför Sverige IniKerar / leder / deltar i nakonella och EU stödda forskningsprojekt > 60 europeiska forskningsprojekt sen - 97 Ship Design Research Maritime Operations
SSPA - Aktuella forskningsområden EnergieffekKva fartyg & operakoner Minskade utsläpp från fartyg Nya framdrivningstekniker OpKmering av fartyg för låg fart Reducering av fartygsbuller Vintersjöfart och arkkska operakoner EffekKva transportsystem Supportsystem på fartyget och land Utveckling inom säkerhet & riskbedömning
Metanolmotorer för mindre fartyg What ReducKon of emissions and carbon footprint from shipping InvesKgate the possibility to use methanol as alternakve fuel Development steps technologies fuel supply risk and safety marikme adaptakon
Metanolmotorer för mindre fartyg Why Meet SOx, NOx, and PM emission requirements Reduce CO 2 emissions: Longer term 2050 Zero Vision target Effship - possible solukons www.effship.com SPIRETH - methanol & DME as marine fuels www.spireth.com Methanol: the marine fuel of the future (TEN- T project converkng main engines on Stena Germanica) Pre- ESPRIT (VGR, SSPA, ScandiNaos, Marine Benchmark)
Metanolmotorer för mindre fartyg Proposed fields: New building & conversion - alternakve fuels (LNG, methanol,..) DemonstraKon/pilot installakons Develop alternakve fuels combuskon technologies Comparison of dual/retrofit opkons and one fuel technologies Chemical modificakon for opkmum performance Infrastructure, distribukon, bunkering Risk & regulatory issues for marikme transport
Metanolmotorer för mindre fartyg Who academy, insktutes, authorikes, classificakon sociekes, shipowners, engine suppliers, methanol producers, sub suppliers, design companies Exempel på akkva: Wärtsilä (bl a Gbg), Stena, ScandiNaos, SSPA, Lloyds, Halldor Topsö, Methanex, Chalmers, Volvo, Scania, Sjöfartsverket, Färjerederiet,.
Y^rikKon på fartygsskrov What 50-85% av motståndet som måste övervinnas för aj hålla farten Existerar ingen allmänt Kllgänglig databas som kopplar ihop färg, beväxning och y^rikkon Svårt för redarna & varven aj bestämma vilken färg som ska användas eller när det betalar sig aj rengöra/måla om fartyget Projektets mål är aj öka kunskapen kring skrovliga ytor inverkan på y^rikkon och skapa en Kllgänglig databas
Y^rikKon på fartygsskrov Why Reducering av operakonell kostnad Underhållsmetod och färg väljs från Kllförlitlig kost/nyja analys BäJre kontroll över dockningsintervall Kända samband mellan beväxning, y^rikkon & bränsleförbrukning kan leda Kll reglerad krav på rengöring Ökade bränslekostnader för hela världens fartygsfloja p g a dåligt ytbehandlade fartyg - 30 miljarder $. 0.3 % av världens CO2 utsläpp Bränslekostnaden för en Very Large Crude Carrier - 40-50.000$/dagen Skillnaden mellan olika beväxta ytor & färger kan läj bli 10 %
Y^rikKon på fartygsskrov How Undersöka samband - ytskikt (färger, beväxning) och frikkon Göra kostnad/nyja analysmetoder Kllgängliga skillnader i bränsle- kostnad kan uppskajas - för en bäjre färg eller en bojenrengöring Databas och analysmetoder presenteras på ej enkelt säj och läggs upp på en internetsite Nya färger & nya mätningar kan adderas Kll databasen om samma mätmetod används. Korrekt jämförelse & validera frikkonsprestanda Who Idag: SSPA, Lovéncentret och Jotun Stöd från Västra Götalandsregionen
Slow Steaming inom RoRo & SECA What o Geografiskt läge långt Kll marknader - konkurrenskra: sämre o Tillgång på effekkva transportsystem avgörande o 90 % av allt gods Kll o från Sverige går via sjöfart o Ökade miljökrav för aj minska skadliga utsläpp exempel SECA o Högre kostnader för investeringar och/eller dri: o Godsvolymer kan ski:a från relakvt miljövänlig sjöfart Kll andra skadliga och trängseldrabbade trafikslag - - - modal back shi: - - - när relakvt rent blir renare försämras totalsystemets miljöprestanda o Reducera drivmedelskostnaden och miljöpåverkan genom aj sänka farten slow steaming
Slow Steaming inom RoRo & SECA Why o Miljökraven och drivmedelskostnader ökar o En sänkning av farten 10 % ger typiskt 30 % lägre förbrukning o Slow steaming enkel & effekkv minskning av kostnad/miljöpåverkan o SS transocean containertrafik projekt genomfört - varuägarperspekkv (SSPA, GU, Chalmers, Schenker, DHL, IKEA, ABB,.. Stöd från SMA) o Projektets mål är aj undersöka möjligheterna inom RoRo närsjöfart aj ökade kostnader för SECA anpassning kan kompenseras av lägre förbrukning och ej transportupplägg som gör aj tjänsten är konkurrenskra:ig
Slow Steaming inom RoRo & SECA How o U^orska hur varuägare bör hantera effekterna av haskghetsreducering i sina försörjningskedjor o Planering och styrning o Hur skapa Kllförlitliga transporter med Slow steaming o Global konsekvensanalys av Slow steaming som ej bestående transportalternakv Who Idag: Chalmers, GU, SSPA, Stena Line Freight
ZERO VISION TOOL a collaboration method. What o Within the pla^orm representakves of industry, academy, agencies and administrakons meet to share experiences and find common, workable and sustainable solukons Who. o 100 OrganisaKons, 7 countries