j;;okumenttyp l Rapport l Ordernummer 22872 Rapportdatum E 2014-03-03 - datum 4-04-08 T Antal : d or l Anta l bilagor 1 34 3 Uppdragsnamn Upprättad av Skogsbyns förskol a, Förslöv Kjell Wader, Michael Nilsson Beställ are 1 Båstadhem AB FE133 105 69 STOCKHOLM Granskad av Mathias Lindskog - Referens Kent Zackrisson - Undersökningsperiod 2014-01-09 -pågående Undersökningen utförd av Kjell Wader Michael Nilsson Sammanfattning Uppdraget består av att finna orsaken till den avvikande lukt man tidvis känner i förskolan. Tidigare läckage från tak har orsakat fuktskador, mikrobiell tillväxt samt luktproduktion på vindarna. Takbrädor i takkonstruktionen är fukt- och mikrobiellt skadade i samtliga slumpvis utvalda provpunkter. Vi gör bedömningen att detta är den största källan till den avvikande lukt som känns i lokalerna. Det förekommer sannolikt otätheter i plastfolien i vindsbjälklaget och luftläckage från tak. Detta innebär att föroreningar och partiklar har möjlighet att nå vistelsezonen, vilket bedöms kunna påverka innemiljön negativt. De ventilerade golven verkar fungera på avsett vis och vi bedömer att dessa inte utgör något problem avseende innemiljön. Betonggolven som inte är utförda med ventilerad golvkonstruktion är utförda med en underliggande värmeisolering av Leca. Vid en provpunkt i golvet där högst fuktnivå indikerats är Leeakuloma kraftigt uppblandade med cement, dock uppmäts normala fuktnivåer i uttagna betongprover där RF uppmätts på!ab. Kontroll avseende kemiska deponier i betongen i samma provpunkt påvisar att det skett en nedbrytning av mjukgörare från PVC-matta och lim. Golven är dock behandlade med någon typ av spärrskikt Spärrskiktets typ och funktion är inte känd. Vi anser att vindarna är huvudorsaken till de innemiljöproblem man upplever och att dessa bör åtgärdas först. Simlie man trots denna åtgärd uppleva problem får en fortsatt undersökning av de ej ventilerade golven utföras.
l nnehållsförteckning UPPDRAG... 5 BAKGRUND.................. 5 TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR................ 5 METODER.......................... 5 BEDÖMNINGSGRUNDER.............................................. 6 LUKTKARAKTÄRisERING......... 6 FUKT l MATERIAL....................................... 6 SP:s RAPPORT 2005:11... 6 RöTANGREPP......... 6 FUKTINDIKERING......................... 6 I<EMISK BETONGPROFIL.............................. 7 OMFATINING......... 8 BYGGNADSBESKRIVNING............ 8 LUKTBEDÖMNING............... 9 OKULÄRBESIKTNING............ 9 UTVÄNDIGT............... 9 YTTERTAK....................................................... 10 VIND................................... 12 INVÄNDIGT... 14 FUKTINDIKERING GOLV............ 14 FUKTIILLSKOTI......... 15 KONSTRUKTIONSINGREPP..................... 16 PROVPUNKT 1, VENTILERAT GOLV......... 16 PROVPUNKT 2, YTIERVÄGG.................... 18 PROVPUNKT 3, INNERVÄGG...... 19 PROVPUNKT 4, YTIERVÄGG... 19 PROVPUNKT 5, TAK.......................................................... 19 PROVPUNKT 6 OCH 7 OCH 8, VIND NR 2.................... 20 PROVPUNKT 9, VIND 3...... 21 PROVPUNKT 10, VIND 6............... 22
PROVPUN KT 11, GOLV................................... 23 PROVPUN KT 12 OCH 13, GOLV............ 24 RESULTAT.................................... 25 YTTERVÄGGAR....................... 25 GOLV............................ 25 VINDAR.............................. 25 YnERTAK.......................................... 26 PRINCIPIELLT ÅTGÄRDSFÖRSLAG........................................... 27 VINDAR...................... 27 ÖVRIGT......... 28 UTVÄRDERING AV UTFÖRD ÅTGÄRD... 29 BILAGOR.................................................... 29 FUI<TIEORI.................... 30 FUKT l LUFT...................................................... 30 FU KT l MATERIAL............. 31 BETONGPLATTA PÅ MARK......................... 32 ALKALISK FUKT......................................... 33
Uppdrag Uppdraget består av att finna orsaken till den avvikande lukt man tidvis känner i förskolan. Undersökningen utfårs genom stickprovsmässiga provtagningar, mätningar och analyser, varför en utökad undersökning kan leda till andra resultat, slutsatser och åtgärdsförslag. Bakgrund Personal har klagat på avvikande lukt under minst l O års tid. En större renovering utfördes 2008 avseende nederdel ytterväggar och golv. Det finns ej dokumenterat hur åtgärderna har utfåtts. Enligt muntliga uppgifter från personal fanns det tryckimpregnerat luktande virke som avlägsnades från nederdel ytterväggar och golv. Inläckage från tak har fårekommit under lång tid. Takpappen har "nyligen" delvis lagts om. I takfack 3 från norr har en del mineralull i vindsbjälklaget bytts ut. Det är oklmt om mikrobiellt skadat gipsinnertak har bytts ut. Då personal fotisatt klaga på avvikande lukt har Anticimex varit ute i lokalerna. Enligt uppgift misstänktes att avvikande lukt från vindarna påverkade inomhusmiljön varvid man har tätat med mjukfog vid takvinklar. Trots alla åtgärder känner man fattfarande avvikande lukt i lokalerna. Lukten varierar med väderleken och känns mest då det är hög fuktighet ute. Det finns en nyare tillbyggnad norr om undersökt byggnad. Den nyare byggnaden har ej undersökts i detta skede då man ej upplever avvikande lukter här. Tillgängliga handlingar Diverse planritningar. Metoder Fuktkvot i trä har bestämts med hjälp av resistiv fuktkvotsmätare av fabrikat Protimeter MMS och Bollman. Fuktindikering mot ytor har utfåtts med hjälp av fuktindikator GANN. Relativa fuktigheten (RF) i luft har bestämts via mätning med Vaisala. Relativa fuktigheten (RF) i betong har bestämts via mätning med Vaisala på uttagna prover på fuktlab. Metodens totala noggrannhet ligger inom± 2 %RF. Prover har tagits ut får luktbedömning och mikrobiella analyser. BotTmjöl har tagits ut får Pegasus lab's analys kallad Betongprojil. Denna mäter halterna av 2-etyl-1-hexanol och l-butanol. Om dessa är höga tyder detta på alkalisk nedbrytning av lim/matta. 5(34)
Bedömningsgrunder Luktkaraktärisering Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade konstruktioner och inomhusmiljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer karaktäriserar luktupplevelser olika, varfår dessa får tas får den subjektiva bedömning de är. Fukt i material Riskbedömningen avseende mikrobiell tillväxt sker enligt SP:s Rapport 2005: Il, se tabell l nedan. SP:s Rapport 2005:11 Tabell l. Kritisktfukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial - kunskapssammanfattning SP Energiteknik SP. rapport 2005: Il Materialgrupp Kritiskt fukttillstånd [% RF] Smutsade material Trä och träbaserade material Gipsskivor med papp Mineralullsisolering Cellplastisolering Betong *Motsvarar ca 16-18% fuktkvot, (%FK) i furuvirke. 75-80 75-80* 80-85 90-95 90-95 90-95 Rötangrepp Fuktkrav: Fuktkvot > 25 %, Temperaturområde ±O- 35 oc Fuktindikering Vid fuktindikering med ytavkännande elektrostatisk mätutrustning, erhålls mätvärden som i fårsta hand används komparativt, dvs jämförs med motsvarande torra konstruktioner. Både fukthalt och densitet påverkar mätvärdet, varfår olika material har sin specifika skala. Exempelvis gäller följande värden såsom normala, dvs torra med Gann: Betong Puts Gips 50-70 30-50 10-20 6(34)
Mikrobiologiska analyser Materialprov har tagits ut och skickats till Pegasus lab för mikrobiologiska analyser. Man bedömer totalmängden av mögel och bakterier, både levande och döda. Följande intervall tillämpas: Normala värden Mängden mikroorganismer överrensstämmer med normalfallet får oskadade byggnader. Materialprov med denna nivå, bedöms _g vara skadat. Något förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor 1.1 till 9.9. Materialprov med denna nivå, bedöms normalt _g vara skadat. Förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor lo till l 00. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. Kraftigt förhöjda värden Provet innehåller mer än l 00 gånger fler mikroorganismer än normalt. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. Kemisk betongprofil Man kontrollerar uttagna provbitar från betongen med avseende på restprodukter från mjukgörare från plastmattor och lim. Man analyserar betongen med avseende på l-butanol och 2-etyl-1-hexanol. Laboratoriets referensmaterial från oskadade konstruktioner ligger till grund får bedömningen av uppmätta halter. Prover som bedöms vara avvikande riskerar kunna påverka innemiljön negativt. Gränsvärden muntligt från Pegasus Ett normalt värde får l-butanol är maximalt 3 Jlglg. l-butanol är ganska flyktigt och avges med tiden så att värden under l Jlg/g är ej ovanligt. Ett normalt värde för 2-etyl-1-hexanol är i ytskiktet under 20 Jlg/g och längre ner i betongen är värden mellan O och l 11g/g normala men strax under ytskiktet kan värden på upp mot l O Jlg/g vara normalt. 7(34)
Omfattning Undersökningen omfattar nedan markerad byggnad. --, l l L- J Undersökt område Figur 1, planskiss med markerat undersökt område Byggnadsbeskrivning l-plans byggnad som är uppförd kring 1970. Grundläggningen är utförd med betongplatta på mark. Ytterväggarna har en träregelstomme med fasadmaterial av liggande träpanel och plyfaskivor. Taket består av 7 sammansatta sadeltak med separata vindsutrymmen. Luftmässig kommunikation mellan vindsutrymmena förekommer dock. Uppvärmningen sker med direktverkande elradiatorer. Inomhusventilationen är mekanisk till- och frånluft samt enbart frånluft i vissa partier. Förslag på förbättringar av ventilationen håller på att utformas av ventilat i on sen trepre n ö r. 8(34)
Luktbedömning Likartad avvikande lukt känns på vindarna som i byggnaden. Lukten bedöms kunna påverka inomhusmiljön negativt. Okulärbesiktning Utvändigt Sockelhöjden är ca 5-12 cm och det finns asfalt och plattor invid huset. Invid vissa entreer är sockelhöjden obefintlig. Foto l, obefintlig sockelhöjd vid entreer Husets långsidor har en takfot på ca l m. På kortsidorna finns ett takutsprång på ca 0,5 m. Detta ger ett visst skydd för regnpåverkan. Vid nederdel panel finns en plåt som skyddar mot regnstänk underifrån. Det känns som att det finns en luftspalt innanför teglet. Vid vindsluckorna kan man se att konstruktionen utanför trästommen är nyare. Konstruktionen vid vindsluckan är enligt följande utifrån och in: Plyfaskivor 40 mm träläkt 30 mm mineralull Vindpapp Träregelstomme Utanpå panelbrädorna finns vid hörn och fönster plyfaskivor. Rötskador förekommer i nederdel plyfaskivor. Stora glipor finns vid plyfaskivor vid sydvästhörn. Äldre fönstervirke är sprucket och mjuka partier förekommer. Vid större fönster mot söder finns laaftiga rötskador vid nederdel fönster. Kontroll gjordes av virket och det verkar ej vara tryckimpregnerat. 9(34)
Hängrännorna är punktvis genomrostade och rännkrokar rostar. Fotplåtarna verkar nyare. Foto 2, genomrostad hängränna Foto 3, rostiga rännkrokar Yttertak Yttertaket kontrollerades översiktligt. Ytte1takets utformning är speciell då det utgörs av sju sammansatta sadeltak, se foto 4. Utförandet innebär att det uppstår sex ränndalar mellan de olika sadeltaken. Ränndalar är fuktutsatta punkter vilka ofta orsakar problem med inläckage. Foto 4, översiktsbild förskolan Foto 5, rönndal mellan två sadeltak Ytskikt på ytte1tak och i ränndalar är utfö1t med takpapp. Skicket på takpappen bedöms vara dugligt. Det syns färgskillnader på takpappen, vilket sannolikt innebär att man delvis lagt om vissa delar med ny takpapp. Ränndalarna är mycket låglutande och det bildas pölar med kvarstående vatten. Avvattning sker genom takbrunnar som ligger i takutsprånget på ena sidan och via hängrännor på den andra sidan. Enstaka takbrunnar var igensatta vilket även detta skapat större pölar med kvarstående vatten i ränndalen, se foto nedan. 10(34)
Foto 6, igensatt takbrunn och kvarstående vatten Foto 7, kvarstående vatten på takmitt K varstående vatten i ränndalarna utgör en stor risk för in läckage då det endast krävs mindre otätheter för att det skall läcka igenom. Vissa detaljer med tveksam täthet noteras vid takk:upor, genomföringar och avslut vid nock, se foto nedan. Foto 8, avslutning vid nock med tveksamt utförande Foto 9, detalj mellan takkupor Foto 10, avvattning mot hängränna Foto 11, otäthet vid krönplåt 11(34)
Vind Vindarna har numrerats från vänster sett från huvudentren, dvs. vind l är mot norr. Vind 2 Vid inträde på vinden känns en tydlig avvikande unken lukt. Lukten bedöms vara likm1ad som den lukt som känns i underliggande lokaler. Områden med mikrobiell påväxt syns på takbrädor och takstolar. Fuktkvoten i virke uppmäts till mellan 15-17%, där det högre värdet ligger på gränsen till kritisk nivå avseende mikrobiell tillväxt. Takstolarna är behandlade med något brunfårgat träskyddsmedel. Det noteras även ett flet1al ställen där det tidigare läckt in genom yttertaket. Mineralull med ett ovanliggande vindskydd av papp har i dessa områden omfattande mikrobiell påväxt, se foton nedan. Foto 12, översiktsbild vind nr 2 Foto 13, läckageställe och mikrobiell påväxt Foto 14, läckageställen och mikrobiell påväxt Foto 15, läckageställen och mikrobiell påväxt Inläckage har tillsynes skett både mitt i takytor och nere i ränndalar på båda sidor samt vid takkupor. 12(34)
Vind 1, 3, 4 och 6 Vind nr 7 var ej åtkomlig för kontroll och sadeltak nr 5 är utfört som ett parallelltak och har således inget inspekterbart vindsutrymme. Resterande vindar har liknande utseende och brister. Takstolarna är behandlade med något brunfärgat träskyddsmedel. Ingen avvikande lukt kan kännas från uttaget prov från vind 2. Det förekommer mikrobiell påväxt på takbrädor och takstolar, se foto nedan. Foto 16, mikrobiell påväxt på takbrädor på vind 4 Foto 17, mikrobiell påväxt på takbrädor på vind 4 Fuktkvoten i virke uppmäts till mellan 15-18 %, där det högre värdet överskrider gränsen till kritisk nivå. Det syns enstaka ställen där det skett inläckage vid ränndalar och genomföringar i yttertaket, se foton nedan. Foto 18, tecken på inläckage vid genomföring Foto 19, tecken på inläckage vid ränndal 13(34)
Invändigt Invändigt bedöms lokalerna vara i relativt gott skick och det syns inga tecken på fuktpåverkan på ytskikt. Det finns dock en risk för att man målat om takytor där det tidigare läckt in. Således finn s det även en risk att det förekommer ej åtgärdade och fuktpåverkade tak av gipsskivor och träkonstruktioner. Golv Vissa golv ventileras mekaniskt och här har tidigare sannolikt funnits uppreglade golv. Se figur nedan. De tre utsugspunkterna är även markerade i figuren. Det finns dammfilter mellan golvspånskiva och vägg och ett luftintag med dammfilter i nordvästra delen. Kontroll gjordes med spårrök så långt bo1ia från utsugspunkterna som möjligt. Spårrök sugs ner i golvet och golvventilationen fungerar således på avsett vis. Figur 2, planritning med mekaniskt ventilerade golv markerade ~ Ventilerade golv Utsugspunkter Fuktindikering golv Ej ventilerade golv av betong fuktindikerades översiktligt. Mestadels indikeras normala fuktnivåer, Gann 50-70. Punktvis förekommer det dock något fårhöjda nivåer, Gann 70-85. En provpunkt är tagen i golv vid ett sådant fårhöjt område, se under rubrik konstruktionsingrepp. 14(34)
Fukttillskott Följande värden på RF, (relativ fuktighet) och temperatur uppmättes, varefter ånghalt och fuktti Il skott beräknades: Tabell 2, uppmätt RF och temperatur Mätpunkt Relativ fuktighet Temperatur Änghalt Fukttillskott Utomhus 73 %RF 2,3 ( 4,1 g/mj Vinden 26 %RF 20,6 ( 4,7 g/m" 0,6 g/m" Höga fukttillskott inomhus orsakas av fuktproduktionen inomhus i relation till ventilationens förmåga att undanfåra den fuktiga luften. Erhållet fukttillskott inomhus är dock att betrakta som lågt. 15(34)
Konstruktionsingrepp Placeringen av konstruktionsingrepp och fuktprofiler framgår av markering på ritning i figur nedan. Syftet var att kontrollera konstruktionen, fuktfårhållanden, förekomst av mikrobielllukt samt uttag av prover för mikrobiell analys. Figur 3, planskiss med markerade provpunkter Provpunkter i golv Provpunkt 1, ventilerat golv Provpunkter i vägg Provpunkter i tak Provpunkten är tagen i golv vid hörn mot rum utan ventilerad golvkonstruktion. Konstruktionen är utförd enligt följande, uppifrån och ner: 2 mm ej homogen PVC-matta 22 mm grönaktig spånskiva 20 mm cellplast fast monterad på spånskivans undersida 45 mm luftspalt Betong Spånskivegolvet är monterat på plastben som är infåsta i det underliggande betonggolvet. Det syns lite byggskräp på betongplattan som inte är helt rengjord, vilket kan utgöra en risk får mikrobiella skador i organiska material om betongplattan blir fuktig. Är golvventilationen igång, minskar dock denna risk. Mellanvägg mot rum med ventilerat golv står ovan spånskiva. 16(34)
Mellanvägg mot rum utan ventilerad golvkonstruktion går ner i den ventilerade golvkonstruktionen och står på konstruktionsbetongen. Utförandet ser bra ut och syllen är av obehandlat virke samt ligger på ett fuktskydd. Fuktkvoten i syllen uppmäts till 8-9 %, vilket är ett lågt värde. Man har även monterat ett butylband i golv/väggvinkel för lufttäthet, vilket är bra. Det sitter en skumgummitätning mellan spånskivegolv och gipsskiva på mellanvägg. Foto 20, provpunkt 4 ventilerad golvkonstruktion Foto 21, foto in i luftspalt mellan betong och spånskiva Foto 22, nedsänkt mellanvägg 17(34)
Provpunkt 2, yttervägg Provpunkten togs vid nederdel södervägg. Syllen är utbytt och det syns fuktskydd vid syllens insida. Cementbruk under syll är mjukt. Konstruktionen är utförd enligt följande inifrån och ut: 9 mm gipsskiva 4 mm Mas on i te Tjock plastfolie 16 mm råspant 120 mm träregelstomme +mineralull 30 mm styv mineralull Ingen vidare provtagning utfördes. Utanför mineralullen finns träläkt med mellanliggande luftspalt och utanförliggande horisontell träpanel. Det finns rester av vindpapp på insida styv mineralull. Foto 23, provpunkt 2 Foto 24, fuktskydd under syll Fuktkvoten vid utsida nederdel syllmitt uppmättes till 13 %, vilket är ett förväntat värde och under kritisk gräns för mikrobiell tillväxt. Inga avvikande lukter kändes från provhålet Gipsskiva och råspant är aningen nedsmutsat. Inga andra missfårgningar kan iakttas. Spårrök drar in från väggen och luftrörelserna är relativt kraftiga vilket tyder på att det ej är lufttätt vid utsida syll. Regeln saknar underliggande stöd vid provhålet och hänger därför fritt. 18(34)
Provpunkt 3, innervägg Provpunkten togs bakom golvlisten i anslutning till provpunkt 2. Syllen är ej tryckimpregnerad och står på betonggolvet. Syllens insida ser okulä1t OK ut. Fuktkvoten i syllen uppmättes till 9 %vilket är ett tont och fårväntat värde. Provpunkt 4, yttervägg Provpunkten är tagen i golvnivå. Konstruktionen är utfcird enligt följande: 6 mm gipsskiva 5 mm Masonite Plastfolie 16 mm råspont 120 mm träreglar och mineralull Svart vindpapp 25-30 mm mineralull Fasadpanel Syll och väggregel är utfcird med obehandlat virke och virket ser ljust och oskadat ut. Fuktkvoten i syllens utsida/mitt uppmättes till 13 %, vilket är under kritisk nivå. I övrigt syns inget anmärkningsvärt som anses kunna påverka innemiljön negativt. I provpunkten noteras att det drar in luft i lokalen från väggen. Provpunkt 5, tak Provpunkten är tagen i taket i lekrum mot öster. Taket är uppbyggt som ett parallelltak ovanfår det nedpendlade akustiktaket Det finns äldre elvärmepaneler levar. Avvikande lukt som påminner om lukterna som finns på vinden känns ovan akustiktaket Spårrök dras in från takkonstruktionen. Svag avvikande mikrobielllukt känns från provhål et. Konstruktionen är enligt följande inifrån och ut ovan akustiktaket Plastfolie 30 mm mineralull Ca 150 mm mineralull Masonite, (fuktkvot 12-13 %) Ca 20 mm luftspalt Takbrädor, (fuktkvot 14 %). Inga missfärgningar kan iakttas. 19(34)
Foto 25, provpunkt 11 Mikrobiell analys Uttaget prov på ovansida mineralull och Masonite skickades in till Pegasus lab i Uppsala får mikrobiologisk analys. Ingen avvikande lukt kan kännas från uttagna prover. Provsvaret av mineralull och Masonite visar på något fårhöjda värden av svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Provpunkt 6 och 7 och 8, vind nr 2 Provpunkterna omfattar endast uttag av materialprover får mikrobiologisk analys. Mikrobiell analys Uttaget prov på takbräda mot syd och norr skickades in till Pegasus lab i Uppsala får mikrobiologisk analys. Materialprov på papper på mineralull togs ut där inga missfärgningar eller läckagetecken syntes. Provsvaret avseende takbräda mot syd visar på normala till fårhöjda värden av bakterier och svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Provsvaret avseende takbräda mot norr visar på något till kraftigt fårhöjda värden av bakterier och svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. Provsvaret avseende papper på mineralull visar på normala till något fårhöjda värden av bakterier och svampar, vilket innebär att det inte påvisats mikrobiella skador. Se även fullständigt bifogat analyssvar. 20(34)
Provpunkt 9, vind 3 Prov togs av missfärgade tak brädor. Fuktkvoten uppmättes till 17-18 %. Foto 26, missfärgningar på takbrädor Mikrobiell analys Uttaget prov på insida takbräda skickades in till Pegasus!ab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret av takbräda visar på förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador påvisats. 21(34)
Provpunkt 10, vind 6 Prov togs av papper på bjälklagsisolering. Foto 2 7, pappskikt på mineralull Mikrobiell analys Uttaget prov på papper skickades in till Pegasus lab i Uppsala får mikrobiologisk analys. Provsvaret av papper visar på förhöjda värden av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador indikerats. 22(34)
Provpunkt 11, golv Provpunkten togs i förråd vid entren där högst fuktnivå indikerats på PVC-matta. På PVC-mattan indikeras fuktnivån Gann 95 och under PVC-mattan Gann 125. Det finn s någon typ av spärrskikt på betongytan. Betongen är 17 cm tjock och under finns cementstabiliserade Lecakulor. Det verkar finnas relativt mycket cement. Prover togs ut av betong och RF uppmättes på!ab och redovisas i figur nedan. Fuktprofil i betong - Uppmätt fuktfördelning Relativ fuktigheten (%) E' 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 o 2 4 6 ~ c. 8 :J 10 ~ :; "' 12 14 16 18 20 ~ ~ \ ~ ~ l ~ \ '\ Diagram J, uppmättfuktprofil provpunkt 11 Uppmätt fuktprofil är förväntad för en betongplatta på mark med underliggande isolering. Betongprofil Borrmjöl från 0-20 mm och 20-50 mm togs ut för analys av J-butanol och 2-etyl-1-hexanol där höga värden visar på nedbrytning av lim och PVC-matta. I båda proverna finns det högre halt av 2-etyl-1-hexanol än förväntat. De uppmätta värden i respektive skikt är 11 O f.!g/g och 80 f.!g/g, vilket skall jämföras med normalvärden som är under 20 f..lg/g i ytan och ca l f.!g/g en bit ner i betongen. Värdena av l-butanol är normala. l-butanolen är flyktigare och avges snabbare viket tyder på att skadan är fi ån äldre golvbeläggningar. Detta indikerar att alkalisk fukt tidigare har orsakat kemisk nedbrytning av plastmatta och/eller limskikt En orsak till högre halter än förväntat djupare ner i en betongplatta kan vara att betongen exponerats för detta ämne under en längre tid och att det under den tiden kunnat diffundera längre ner i betongen. 23(34)
De uppmättarf-nivåerna förklarar ej de höga nivåerna av 2-etyl-1-hexanol. Kritiskt RF för matta och lim är 85 % RF och RF värdet l cm ner från ytan uppmättes till 80% RF. Således har betongplattan varit avsevärt fuktigare vilket kan bero på byggfukt eller läckagevatten. Gann fuktindikator indikerar på höga fuktnivåer men indikatorn kan även ge höga ni våer om det Lex. finns salter i betongen. Se analys i bifogad bilaga. Provpunkt 12 och 13, golv Provpunkterna togs för att kontrollera om det förekommer spärrskikt under PV C-mattor i ej ventilerade golvkonstruktioner. Mattan snittades upp och spärrskikt förekommer i båda provpunkterna. Det känns en viss materiallukt av PV C-matta och lim men ingen lukt som tyder på alkalisk nedbrytning av dessa material kunde kännas vid undersökningstillfållet. 24(34)
Resultat Ytterväggar Vad man kan se från ytterväggskonstruktionen, är utsida fasad sannolikt renoverad tidigare, gissningsvis under 1990-talet. På utsida träregelstomme finn s vindpapp, styv mineralull och träpanel/plyfaskivor. Rötskador förekommer i nederdel plyfaskivor. Fönsterpartier mot söder uppvisar kraftiga rötskador i karmbottenstycke och är i behov av renovenng. Syllbyte som utfördes 2008 verkar vara utfört korrekt. Vindskyddet på utsida vägg är dock sannolikt bristfållig då det drar in mycket uteluft vid provhålen. Golv De ventilerade golven verkar fungera på avsett vis, dock finns det kvar lite byggrester på betongplattan. Övriga golv är utförda med betongplatta med underliggande isolering av cementstabiliserad lättklinker. Punktvis indikeras förhöjda fuktnivåer på PVC-mattorna. Vid provpunkt 11 i golvet där högst fuktnivå indikerats är Leeakuloma kraftigt uppblandade med cement, dock uppmäts normala fuktnivåer i uttagna betongprover där RF uppmätts på lab. Uttagna prover på betongen påvisar att ämnen från alkaliskt nedbrutna mjukgörare från äldre PVC-matta och lim är deponerade djupt ner i betongen. Dessa kemskador beror på att betongen tidigare har varit uppfuktad, t.ex. av byggfukt eller läckagevatten. Betongytan är vid provpunkt 11 belagd med ett okänt spärrskikt, vilket tyder på att man tidigare haft kännedom av ovanstående och utfört spärrskiktsbehandlingen som åtgärd. Spärrskiktets typ och funktion är inte känt. Kontroll gjordes ytterligare i två punkter, provpunkt 12 och 13, även här är betongytan behandlad med ett spärrskikt Vindar På vindarna känns en avvikande mikrobielllukt som även kan kännas inomhus. Tre prover har tagits ut från in sida takbrädor och det påvisas mikrobiella skador i samtliga provpunkter. Ventilationssystemet verkar skapa ett undertryck i byggnaden och då sugs emissioner in i byggnaden från vinden trots att tätningar med mjukfog har utfötis vid takvinklar. Tecken på äldre inläckage finns på vindarna, speciellt på vind nr 2 från norr räknat. Ämnen från bakterier och svampar finns kvar i materialen även om det bli toni och dessa ämnen bedöms påverka inomhusmiljön under lång tid. Det är också under vind nr 2 som man upplever luktproblemen som värst. 25(34)
De uppmätta fuktnivåerna på vinden är förväntade då fuktnivån utomhus är hög vid undersökningstillfället Temperaturen utomhus är ca 6-7 oc och detta ger förutsättningar för mikrobiell tillväxt pga. uteluften höga RF. Mikrobiell tillväxt är temperatur-beroende och vid lägre temperaturer krävs en högre RF än den som vanligtvis anses som kritisk. Ä ven vid provhålet vid parallelltaket upplevs en a wikande lukt ovan ljudabsorbenterna och från provhålet Vid välisolerade uteluftsventilerade vindar blir RF tidvis hög pga. att det nästintill råder ett uteklimat på vinden. Att ventilera mer med uteluft är ingen lösning då man härigenom tidvis fuktar upp vinden. Följande skall eftersträvas vid vindar: Bjälklaget skall vara lufttätt. Tryckbilden över vindsbjälklaget skall vara sådant att man har ett visst undeliryck inne i förhållande till vinden. Ett utvändigt isolerat ytte1iak ger enligt Statens Provningsinstitut och Lunds Tekniska Högskola ett något varmare och torrare klimat på vinden. Enligt Chalmers Tekniska Högskola ger en fuktstyrd mekanisk ventilation den bästa fuktsäkerheten. Yttertak Utförandet med de många ränndalarna och märkliga avslut mellan olika takytor innebär en stor risk avseende inläckage. Takpappens skick bedöms vara dugligt men någon hel omläggning av takpappen har inte utförts. Man har lagt ny takpapp på vissa takytor. Inga direkta otätheter kunde ses vid undersökningen men man bör vara uppmärksam på takpappens skick och ha rutiner för att rensa bort skräp vid takbrunnar. Takkupor är en ständig orsak till inläckage och man bör överväga att ta bort dessa. Plåtarbeten är ställvis ej korrekt utformade och det förekommer otätheter som behöver åtgärdas. 26(34)
Principiellt åtgärdsförslag Vindar Då det står vatten i ränndalarna mellan sadeltaken och takpappen endast ställvis är Jagad föreligger stor risk för framtida inläckage. Det finns även risk att takbrädorna är Juktsmittade. Åtgärdsförslag 1, den säkraste åtgärden Takbrädor kasseras och ett nytt sadeltak som täcker hela byggnaden konstrueras. Det skall finnas en helt åtkomlig vind. Konstruktör anlitas för framtagande av ny bärande takkonstruktion. Takbrädorna isoleras utvändigt med minst 30 mm mineralull. Vinden ventileras mekaniskt med fuktstyrd ventilation som pumpar in Juft på vinden vid behov. Innertak och mineralull demonteras och kasseras. Mikrobiellt skadade bjälkar renslipas. Lufttät konstruktion anordnas mot inomhusklimatet och efter montering av plastfolie tryckprovas byggnaden för att upptäcka eventuella inläckage av luft. Ny bjälklagsisolering monteras. Åtgärdsförslag 2, osäkrare åtgärd Vid åtkomliga vindar kolsyreblästras takbrädorna. Mineralull demonteras och vindarna dammsugs noggrant med industridammsugare. Otätheter i plastfolien åtgärdas. Mikrobiellt skadat material ersätts med nya material. Ny mineralull monteras med vindskydd på ovansidan av en icke organisk vindduk. Vindduken skall anslutas så god täthet erhålls. Vid parallelltak demonteras inne1iaken upp mot vindarna och takbrädorna kolsyreblästras. Konstruktion utföres med åtkomlig vind och isoleras enligt ovan. Plastfolien monteras med stor noggrannhet avseende lufttäthet. Ljusinsläpp bör demonteras och ersättas med takbrädor och takpapp. I områden där inläckande vatten synts invändigt, demonteras innertak av gipsskivor och ovanliggande konstruktioner kontrolleras avseende fuktpåverkat material, mikrobiell påväxt eller missfärgningar. Fuktpåverkade material byts ut mot nytt. Tak återställs med ny helt tät plastfolie och nytt gipstak. Vatje vindsutrymme anordnas med mekanisk fuktstyrd ventilation. Vid förskjutningar i huskropparna finns underliga lösningar vid vindskivorna. Rötskadat virke byts ut och nya detaljlösningar utformas. Felaktiga detaljlösningar vid takpapp åtgärdas. Kommentar Risk finns att kvarvarade luktsmittad panel ger en luktpåverkan under viss tid som påverkar inomhusmiljön. Det kan vara svårt att få bjälklaget lufttätt. Kvarvarande 27(34)