Fortsatt undersökning av innemiljöproblem Nr:2 Henånskolan, Orust

Transkript

1 Fortsatt undersökning av innemiljöproblem Nr:2 Henånskolan, Orust Ordernr: AK-konsult Indoor Air AB Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Postadress Folke Bernadottes väg Ramlösa Tel Fax E-post [email protected] Webb Org nr

2 Dokumenttyp Ordernummer Rapportdatum Rev nr. Antal sidor Antal bilagor Rapport Uppdragsnamn Upprättad av Henånskolan Michael Nilsson och Kjell Wader Beställare Orust kommun Verksamheten för Samhällsutveckling Henån Granskad av Mathias Lindskog Referens Undersökningsperiod Undersökningen utförd av Perolof Melin Michael Nilsson och Kjell Wader Sammanfattning Utförd fortsatt undersökning har visat att det i Henåns nya skola förekommer följande brister: Golv med linoleummattor Mikrobiella skador i golv har tidigare ställvis konstaterats vid ytterväggar och pelare. De höga totala emissionsfaktorerna från lim och avjämning som uppmätts är avvikande höga och ligger i nivå med mätvärden som tidigare har uppmätts i byggnader med problem med kaseinhaltigt flytspackel. Det mest påtagliga från provtagningarna är den höga andelen 1-butanol. Det är sannolikt att det skett en kemisk reaktion i lim/spackel och att de bildade ämnena kunnat påverka rumsluften snabbt pga. den relativt genomsläppliga linoleummattan. Kemikalier har även vandrat ner i underliggande avjämning och betong, vilket riskerar att påverka inomhusmiljön under lång tid om detta inte beaktas vid val av åtgärd. Golv med PVC-fria mattor Då höga halter av 1-butanol uppmätts i materialprover av avjämning, under PVC-fria mattor, rekommenderas även att dessa golv åtgärdas. Klinkergolv vid stora entrén Stegljudsdämparen under klinkergolvet i entrén bedöms bestå av mögelkänslig cellulosa varför även detta golv bör åtgärdas. Övriga klinkergolv bedöms ej ha stegljudsdämpare och därför ej vara i behov av åtgärder. Flytande parkettgolv Dessa anses ej vara i behov av åtgärder. Limmade parkettgolv Tidigare har mikrobiella skador konstaterats i massiva trägolv vid ytterväggar i slöjdsalen som limmats direkt mot betongen. Dessa behöver åtgärdas. Gipsinnerväggar i bottenvåning Då det konstaterats ställvisa mikrobiella skador i nederdel motgjutna gipsskivor krävs åtgärder.

3 Innehållsförteckning UPPDRAG... 6 BAKGRUND... 6 TILLGÄNGLIGA HANDLINGAR... 6 METODER... 6 BEDÖMNINGSGRUNDER... 6 LUKTKARAKTÄRISERING... 6 FUKT I MATERIAL... 7 SP:S RAPPORT 2005: RÖTANGREPP... 7 LINOLEUMMATTOR... 7 FUKTINDIKERING... 7 MIKROBIOLOGISKA ANALYSER... 8 Normala värden... 8 Något förhöjda värden... 8 Förhöjda värden... 8 Kraftigt förhöjda värden... 8 KEMISKA EMISSIONER I LUFT, RIKTADE MÄTNINGAR OCH EMISSIONER FRÅN MATERIALPROVER... 8 Följande bedömningar tillämpas... 8 OMFATTNING... 9 KORTFATTAD BYGGNADSBESKRIVNING BEGRÄNSNINGAR LUKTBEDÖMNING NYA KONSTRUKTIONSINGREPP PROVPUNKT 41, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 42, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 43, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 44, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 45, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 46, GOLV PLAN Mikrobiell analys... 16

4 Kemisk analys PROVPUNKT 47, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 48, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 49, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 50, GOLV PLAN Kemisk analys PROVPUNKT 51, MELLANVÄGG PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 52, MELLANVÄGG PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 53, MELLANVÄGG PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 54, MELLANVÄGG PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 55, TAK PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 56, INNERVÄGG PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 57, INNERVÄGG PLAN PROVPUNKT 58, INNERVÄGG PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 59, INNERVÄGG PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 60, INNERVÄGG PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 61, TAK PLAN Mikrobiell analys PROVPUNKT 62, INNERVÄGG PLAN ÖVRIGT ÖVRIGA IAKTTAGELSER OCH NOTERINGAR FASTA MÄTPUNKTER MÄTPUNKTER Mätpunkt 1, plan Mätpunkt 2, plan Mätpunkt 3, plan Mätpunkt 4, plan Mätpunkt 5, plan

5 Mätpunkt 6, ute Mätpunkt 7, plan Mätpunkt 8, plan Mätpunkt 9, plan Mätpunkt 10, plan MÄTRESULTAT UNDER PERIODEN Kommentar RESULTAT GENERELLT GOLV Klinker med stegljudsdämpare Parkett PVC-fria mattor Provpunkter vid tidigare luftmätningar med exsickatorlock Övriga 4 prover under linoleummattor MOTGJUTNA GIPSINNERVÄGGAR PÅ PLAN GIPSINNERVÄGGAR PÅ PLAN MINERALULL VID INNERTAK TAKLÄCKAGE SLUTSATS GOLV MED LINOLEUMMATTOR GOLV MED PVC-FRIA MATTOR KLINKERGOLV VID STORA ENTRÉN FLYTANDE PARKETTGOLV LIMMADE PARKETTGOLV GIPSINNERVÄGGAR I BOTTENVÅNING ÅTGÄRDSPRINCIP GOLV Produkter med aluminiumfolie, typ Dry-Top Produkter som stryks på betongen, typ Florosil TS Epoxi Slutsats Övrigt INNERVÄGGAR TAK I KONFERENSRUM ÅTGÄRDSPROGRAM BILAGOR... 35

6 Uppdrag I uppdraget ingår att utreda innemiljöproblem i byggnad 1-2 samt att redovisa resultatet i en skriftlig rapport. Undersökningen utförs genom stickprovsmässiga provtagningar, mätningar och analyser, varför en utökad undersökning kan leda till andra resultat, slutsatser och åtgärdsförslag. Bakgrund AK-konsult har tidigare utfört en inledande utredning av rapporterade innemiljöproblem daterad samt en fortsatt undersökning daterad , se rapporter med uppdragsnummer för att erhålla en komplett bakgrund. Denna rapport omfattar utökade provtagningar i framförallt golvkonstruktion men även ett antal materialprovtagningar av gipsskiva och mineralull i nederdel vägg samt mineralull från takkonstruktioner avseende mikrobiologisk analys. Denna rapport får ses som ett komplement till den fortsatta undersökningen, daterad Det är även i denna rapport som ett slutgiltigt åtgärdsförslag tagits fram. Tillgängliga handlingar Diverse plan och sektionsritningar. Metoder Fuktkvot i trä har bestämts med hjälp av resistiv fuktkvotsmätare av fabrikat Protimeter och Bollman. Fuktindikering mot ytor har utförts med hjälp av fuktindikator GANN Hygromette Uni1 med tillhörande elektrostatisk givare B50 samt teleskopgivare LB70. Materialprover på avjämning och betong har analyserats på Pegasus lab där man med hjälp av kammaranalys kan konstatera vilka kemiska emissioner dessa material avger. Bedömningsgrunder Luktkaraktärisering Luktkaraktärisering innebär en högst individuell bedömning av luktupplevelsen i skadade konstruktioner och inomhusmiljöer. Som utgångspunkt använder skadeutredaren i hög grad sina tidigare erfarenheter vid skadeutredning i fuktskadade konstruktioner. Olika individer karaktäriserar luktupplevelser olika, varför dessa får tas för den subjektiva bedömning de är. 6(35)

7 Fukt i material Riskbedömningen avseende mikrobiell tillväxt sker enligt SP:s Rapport 2005:11, se tabell 1 nedan. SP:s Rapport 2005:11 Tabell 1. Kritiskt fukttillstånd för mikrobiell tillväxt på byggmaterial kunskapssammanfattning SP Energiteknik SP. rapport 2005:11 Materialgrupp Smutsade material Trä och träbaserade material 75-80* Gipsskivor med papp Mineralullsisolering Cellplastisolering Betong *Motsvarar ca % fuktkvot, (%FK) i furuvirke. Rötangrepp Fuktkrav: FK > 25 %, Temperaturområde ±0 till ca 35 C Linoleummattor Kritiskt fukttillstånd [% RF] Kritiskt fukttillstånd för linoleummatta avseende risk för mikrobiell påväxt i juteväv är 75 % RF. I nyproduktion kan limning av linoleummatta på betong utföras vid max 90 % RF på ekvivalent mätdjup. Fuktindikering Vid fuktindikering med ytavkännande elektrostatisk mätutrustning, erhålls mätvärden som i första hand används komparativt, dvs jämförs med motsvarande torra konstruktioner. Både fukthalt och densitet påverkar mätvärdet, varför olika material har sin specifika skala. Exempelvis gäller följande värden såsom normala, dvs torra med Gann: Betong Puts Gips (35)

8 Mikrobiologiska analyser Materialprov har tagits och skickats till Pegasus Lab för mikrobiologiska analyser. Man bedömer totalmängden av mögel och bakterier, både levande och döda. Följande intervall tillämpas: Normala värden Mängden mikroorganismer överrensstämmer med normalfallet för oskadade byggnader. Materialprov med denna nivå, bedöms ej vara skadat. Något förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor 1.1 till 9.9. Materialprov med denna nivå, bedöms normalt ej vara skadat. Förhöjda värden Mängden mikroorganismer överstiger normalfallet med faktor 10 till 100. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. Kraftigt förhöjda värden Provet innehåller mer än 100 gånger fler mikroorganismer än normalt. Materialprov med denna nivå, bedöms vara skadat. Kemiska emissioner i luft, riktade mätningar och emissioner från materialprover Vid mätning av kemiska emissioner från uttagna materialprover, sker detta i en mätkammare där proverna får komma i jämvikt med omgivande luft. Därefter analyserar Pegasus lab ämnesprofilen i absorbentrör genom vilka luft pumpats. Metoden är den samma för rumsluft, luft som har passerat strax över golvytan under ett exsickatorlock samt för luft som passerat ett provrör med uttaget material från exempelvis golvspackel eller betong. Den sistnämnda mätningen utförs på laboratorium. Analysen detekterar bla restprodukter från alkalisk nedbrytning av mjukgörare i plastmattor och lim. Karakteristiska ämnen som bildas är framför allt 1-butanol och 2-etyl- 1-hexanol. Följande bedömningar tillämpas Normal Lätt avvikande Avvikande Laboratoriets referensmaterial från skadade och oskadade konstruktioner ligger till grund för bedömningen av uppmätta halter. Prover som bedöms vara avvikande riskerar kunna påverka inomhusmiljön negativt. 8(35)

9 Omfattning Undersökningen omfattar nedan markerad byggnad i två plan. Undersökt område Figur 1, planskiss plan 1 med markerat undersökt område Figur 2, planskiss plan 2 med markerat undersökt område 9(35)

10 Kortfattad byggnadsbeskrivning 2-plans skolbyggnad som är uppförd Grundläggningen är utförd med platta på mark med underliggande värmeisolering samt en mindre del med källare. Väggstommen är utförd med prefabricerade betongelement med mellanliggande cellplastisolering samt stålbalkar. Bjälklag till plan 2 och takbjälklag är utfört med HDF-betongbjälklag. Golvbeläggning består mestadels av linoleummattor av fabrikat Tarkett Veneto XF både med och utan stegljudsdämpare, limmade med Cascolin Solid. I våtutrymmen finns PVC-fria plastmattor limmade med CascoProff Solid. I vissa rum förekommer även parkettgolv. I entréer och vissa rum finns klinkerplattor. Alla golvytor är flytspacklade med avjämningsmassa av fabrikat Maxit. Ventilationen är utförd som s.k. naturlig ventilation (WindowMaster som bygger på självdragsprincip) via frånluftsschakt samt fönster som öppnas automatiskt och styrs av temperatur och koldioxidhalt i rum. Vissa rum som ej har kontakt med yttervägg har mekanisk tilluft. Denna tilluft tas in via en kulvert under mark. I andra rum som ej har kontakt med ytterväggar, trycks uteluft ned i schakt genom specialhuvar monterade på tak. Evakuering med hjälp av mekanisk frånluft sker på wc, förråd och liknande utrymmen. Uppvärmning sker via ett vattenburet värmesystem och vägghängda radiatorer. 10(35)

11 Begränsningar Någon kontroll av ventilationssystemets funktion och dess effektivitet har inte utförts. Luktbedömning Vid vårt platsbesök noterades inga skaderelaterade lukter i lokalerna. Nya konstruktionsingrepp Placeringen av konstruktionsingrepp framgår av markering på ritning i figur 4 och 5. Syftet var framförallt att kontrollera om det förekommer deponerade kemikalier i avjämning och betong samt i viss utsträckning även förekomst av mikrobiella skador i gipsskivor och mineralull. Nya provpunkter har numrerats med hänsyn till provpunktsnumreringen i de båda tidigare rapporterna, vilka omfattade totalt 40 provpunkter. Ny numrering börjar således med provpunkt 41 enligt nedan. Provpunkt 35 är dock från tidigare provtagning i betongyttervägg Provpunkter i vägg Provpunkter i golv Provpunkt i tak Figur 3, planskiss plan 1 med markerade provpunkter 11(35)

12 Provpunkter i vägg Provpunkter i golv Provpunkter i tak Figur 4, planskiss plan 2 med markerade provpunkter Provpunkt 41, golv plan 2 Provpunkten är tagen i golv i rum internationella gruppen. Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta utan stegljudsdämpare. På linoleummattan fuktindikeras Gann 63. Mot avjämning fuktindikeras Gann 68. Provbit togs av linoleummattan. Från baksida matta känns viss kemisk lukt. Prover på avjämning och betong togs ut i skikten 0-20, och mm. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning och betong i skikten 0-20, och mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning och betong bedöms vara avvikande i alla nivåer på grund av höga halter 1-butanol, vilket innebär att kemiska emissionsproblem påvisats. Det är dock anmärkningsvärt att halten 1-butanol ökar nedåt i uttagna materialprover. Kommentar: 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. 12(35)

13 Provpunkt 42, golv plan 2 Provpunkten är tagen i golv i rum Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta utan stegljudsdämpare. På linoleummattan fuktindikeras Gann 70. Mot avjämning fuktindikeras Gann 74. Provbit togs av linoleummattan. Från baksida matta känns ingen skaderelaterad lukt. Prover på avjämning togs ut i skikten 0-20 och mm. Kemisk analys Uttaget materialprov på avjämning i skiktet 0-20 mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara avvikande på grund av höga halter 1-butanol och andra alkoholer, vilket innebär att kemiska emissionsproblem påvisats. Kommentar: 1- butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. Provpunkt 43, golv plan 2 Provpunkten är tagen i golv i städrum Mattan i provpunkten är av typen PVC-fri plastmatta. På PVC-fri matta fuktindikeras Gann 60. Mot avjämning fuktindikeras Gann 72. Provbit togs av PVC- fri matta. Från baksida matta känns ingen skaderelaterad lukt. Prover på avjämning togs ut i skikten 0-20 och mm. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning i skiktet 0-20 mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara avvikande på grund av höga halter 1-butanol, vilket innebär att kemiska emissionsproblem påvisats. Kommentar: 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. 13(35)

14 Provpunkt 44, golv plan 2 Provpunkten är tagen i golv i korridor enligt planskiss ovan. Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta med stegljudsdämpare. På linoleummattan fuktindikeras Gann 52. Mot avjämning fuktindikeras Gann 62. Provbit togs av linoleummattan. Från baksida matta känns viss kemisk lukt. Prover på avjämning togs ut i skikten 0-20 och mm. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning i skiktet 0-20 mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara lätt avvikande på grund av att provet avger bland annat 1-butanol, 2-heptanon och 1-penten-3-ol. Detta innebär att kemiska emissionsproblem inte påvisats. Kommentar: 2-heptanon och 1-butanol kan tillsammans indikera emissionsproblem från golvkonstruktionen och även härröra från fuktig mineralullsisolering. 1-penten-3-ol kan avges från träbaserade material och växtmaterial. 14(35)

15 Provpunkt 45, golv plan 2 Provpunkten är tagen i golv i konferensrum 2226 enligt planskiss ovan. Golvbeläggningen i provpunkten är av typen parkettgolv med underliggande stegljudsdämpare och plastfolie. I provpunkten är varken plastfolie eller stegljudsdämpare heltäckande och parketten ligger i kontakt med avjämningen vid ytterväggar, se foto nedan. Foto 1, ej heltäckande fuktskydd under parkett Foto 2, inga synliga missfärgningar på undersida parkett Fuktkvoten i undersida parkett uppmäts till mellan 7-9 %, vilket är under gränsvärdet avseende mikrobiell tillväxt. Vid fuktindikering mot avjämning indikeras Gann 62. Inga skaderelaterade lukter känns från undersida parkett eller avjämning. Prover på avjämning togs ut i skikten 0-20 och mm. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning i skiktet 0-20 mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara lätt avvikande på grund av att provet avger bland annat 1-butanol och alifatiska kolväten. Detta innebär att kemiska emissionsproblem inte påvisats. Kommentar: 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. Alifatiska kolväten förekommer i petroleumprodukter såsom drivmedel, oljor och lacknaftor. 15(35)

16 Provpunkt 46, golv plan 1 Provpunkten är tagen i klinkergolv i entrédelen. Konstruktionen är uppifrån ned enligt följande: ca 9 mm klinker fix ca 10 mm stegljudsdämpare, bestående av en pappersprodukt med gummiskikt uppåt och väv nedåt 25 mm avjämning betong På klinkergolvet fuktindikeras Gann 70. Mot betongen fuktindikeras Gann 100. Fuktkvot i stegljudsdämparen uppmättes till 7 % vilket indikerar att det är torrt. Provbit togs av stegljudsdämparen. Från pappersprodukten känns viss unken lukt. Prover på fix och avjämning togs ut i skiktet 0-25 mm. Foto 3, provpunkt 46 Foto 4, stegljudsdämpare med papper Mikrobiell analys Uttaget materialprov av stegljudsdämparen skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Ovandelen av papper och väven analyserades var för sig. Provsvaret på papper visar på något förhöjda värden av bakterier, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Provsvaret på väv visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Kemisk analys Uttagna materialprov på fix och avjämning skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. 16(35)

17 Provsvaret bedöms vara avvikande på grund av att provet avger en hög andel alifatiska kolväten, vilket innebär att kemiska emissionsproblem påvisats. Kommentar: Alifatiska kolväten förekommer i petroleumprodukter såsom drivmedel, oljor och lacknaftor. Provpunkt 47, golv plan 1 Provpunkten är tagen i golv i korridor invid pelare enligt planskiss ovan. Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta med stegljudsdämpare och i tidigare närliggande prov av linoleummatta har mikrobiella skador påvisats. På linoleummattan fuktindikeras Gann 72. Mot avjämning fuktindikeras Gann 80. Provbit togs av linoleummattan. Från baksida matta känns en kemisk lukt. Prover på avjämning togs ut i skiktet 0-20 mm. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning i skiktet 0-20 mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara avvikande på grund av att provet bland annat avger alifatiska kolväten och 1-butanol. Detta innebär att kemiska emissionsproblem påvisats. Kommentar: 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. Alifatiska kolväten förekommer i petroleumprodukter såsom drivmedel, oljor och lacknaftor. Provpunkt 48, golv plan 1 Provpunkten är tagen i golv i städrum i norra delen ut mot korridor. Mattan i provpunkten är av typen PVC-fri plastmatta. På PVC-fri matta fuktindikeras Gann 75. Mot avjämning fuktindikeras Gann 95. Provbit togs av PVC- fri matta. Från baksida matta känns viss kemisk lukt. Prover på avjämning togs ut i skikten 0-15 mm. 17(35)

18 Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning i skiktet 0-15 mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara avvikande på grund av höga halter 1-butanol och glykoletrar, vilket innebär att kemiska emissionsproblem påvisats. Kommentar: 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. Glykoletrar förekommer bla som lösningsmedel och filmbildare i vattenbaserad färg, lim, polish, rengöringsprodukter och liknande produkter. Provpunkt 49, golv plan 1 Provpunkten är tagen i golv i korridor mot norr enligt planskiss ovan. Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta med stegljudsdämpare och i tidigare närliggande luftprov, provpunkt 23, med exsickatorlock har hög emissionsfaktor påvisats från lim och spackel. På linoleummattan fuktindikeras Gann 70. Mot avjämning fuktindikeras Gann 80. Provbit togs av linoleummattan. Från baksida matta känns endast materiallukt. Prover på avjämning togs ut i skiktet 0-20 mm och underliggande betongprov togs ut i skiktet mm. Kemisk analys Uttagna materialprov på avjämning i skiktet 0-20 mm och på betong i skiktet mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning i skiktet 0-20 mm bedöms vara lätt avvikande på grund av att provet avger bland annat avger 1-butanol, 1-penten-3-ol och alifatiska kolväten. Provsvaret betong i skiktet mm bedöms vara avvikande på grund av att provet avger bland annat avger 1-butanol och 1-penten-3-ol, vilket innebär att kemiska emissionsproblem påvisats. Kommentar: 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. 1-penten-3-ol kan avges från träbaserade material och växtmaterial. Alifatiska kolväten förekommer i petroleumprodukter såsom drivmedel, oljor och lacknaftor. 18(35)

19 Provpunkt 50, golv plan 1 Provpunkten är tagen i golv i rum mot nordöst vid spetsiga hörnet. Mattan i provpunkten är av typen linoleummatta utan stegljudsdämpare. På linoleummattan fuktindikeras Gann 80. Mot avjämning fuktindikeras Gann 80. Provbit togs av linoleummattan. Från baksida matta känns endast materiallukt. Prover på avjämning togs ut på 0-20 mm. Kemisk analys Uttaget materialprov på avjämning i skiktet 0-20 mm skickades in till Pegasus lab i Uppsala för kemisk analys. Provsvaret på avjämning bedöms vara avvikande på grund av att provet avger höga halter 1-butanol och 1-penten-3-ol, vilket innebär att kemiska emissionsproblem påvisats. Kommentar: 1-butanol används som lösningsmedel i vattenbaserade färger och limmer, men kan även bildas då golvlimmer utsätts för alkalisk fukt. 1-penten-3-ol kan avges från träbaserade material och växtmaterial. Provpunkt 51, mellanvägg plan 2 Provpunkten är tagen i mellanvägg i rum 1206 enligt planskiss ovan. Området där provpunkten är tagen har varit utsatt för läckage från nöddusch. Konstruktionen är utförd enligt nedan, inifrån och ut: 2 x 13 mm gipsskiva 70 mm stålregelstomme utan mineralull gipsskiva Baksida golvsockel i trä har mindre områden med misstänkta mikrobiella missfärgningar. Gipsskivor har mindre områden med tendens till missfärgning. Fuktkvoten i gipsskivor indikeras till mellan 7-8 %, vilket är torrt. Gipsskivor är monterade efter avjämning och är således inte motgjutna. 19(35)

20 Mikrobiell analys Uttaget materialprov på gipsskiva skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på gipsskiva visar på normala värden av bakterier och av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador inte påvisats. Provpunkt 52, mellanvägg plan 2 Provpunkten är tagen i mellanvägg i internationella gruppen enligt planskiss ovan. Konstruktionen är utförd enligt nedan, inifrån och ut: 2 x 13 mm gipsskiva 70 mm stålregelstomme med ca 30 mm mineralull gipsskiva Gipsskivor har inga missfärgningar. Fuktkvoten i gipsskivor indikeras till mellan 9-10 %, vilket är torrt. Gipsskivor är monterade efter avjämning och är således inte motgjutna. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på mineralull skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på mineralull visar på normala värden av bakterier och av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador inte påvisats. Provpunkt 53, mellanvägg plan 2 Provpunkten är tagen i mellanvägg i rum 1275 enligt planskiss ovan. Konstruktionen är samma som i provpunkt 52 ovan. Gipsskivor har inga missfärgningar eller tecken på fuktpåverkan. Fuktkvoten i gipsskivor indikeras till mellan 8-9 %, vilket är torrt. Gipsskivor är monterade efter avjämning och är således inte motgjutna. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på mineralull skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på mineralull visar på normala värden av bakterier och av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador inte påvisats. 20(35)

21 Provpunkt 54, mellanvägg plan 2 Provpunkten är tagen i mellanvägg i konferensrum 2235 enligt planskiss ovan. Konstruktionen är samma som i provpunkt 52. I provpunkten är det svårt att se om gipsskivorna är motgjutna eller ej pga. parkettgolvet men de tycks vara monterade efter avjämning. Gipsskivor ser ej ut att vara fuktpåverkade och har inga missfärgningar. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på mineralull skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på mineralull visar på normala värden av bakterier och av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador inte påvisats. Provpunkt 55, tak plan 2 Provpunkten är tagen i takkonstruktion i rum 1289 enligt planskiss ovan. Provpunkten omfattar endast uttagning av materialprover på mineralull monterade i det utrymme luft från klassrum skall tas ut mot utanförliggande korridor, se foton nedan. Foto 5, utrymme för lufttransport ut mot korridor Foto 6, utrymme för lufttransport ut mot korridor I foto 6 ovan syns mineralull monterad både mot gipsundertak och mot ovanliggande betongbjälklag. Mineralull monterad mot betongbjälklag har ett ytskikt av fiberväv medan mineralull ovan gipsundertak är av normal typ, dvs utan skyddande ytskikt. Materialprover togs ut av båda typerna av mineralull. 21(35)

22 Mikrobiell analys Uttagna materialprover på mineralull skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på båda typerna mineralull visar på normala värden av bakterier och av svampar, vilket innebär att mikrobiella skador inte påvisats. Provpunkt 56, innervägg plan 1 Provpunkten är tagen i rum 2149, träningslägenhet, där tidigare ScreenAir mätning utförts. Provpunkten är tagen bakom golvlisten i nederdel innervägg mot entrékorridor. Fuktnivån på linoleummattan indikeras till Gann 78. Plåtsyllen står på betongen. Det finns dubbla gipsskivor som ligger nedsänkta i 20 mm avjämning. Fuktkvoten i nedsänkt gips indikerades till 11 %, vilket är ett lågt värde. Det finns rostfläckar på plåtsyllen, vilket tyder på att perioder med höga fuktnivåer har förekommit. Väggtjockleken är ca 50 mm och mot korridoren finns en hårdare träskiva. Prov togs ut av kartong på gipsskiva mot avjämning. Ingen avvikande lukt kan kännas från uttaget prov. Foto 7, nedsänkt gips och rostig plåtsyll Mikrobiell analys Uttaget materialprov på gipskartong skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på gipskartong visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. 22(35)

23 Provpunkt 57, innervägg plan 1 Provpunkten är tagen i rum 2149, träningslägenhet, där tidigare ScreenAir mätning utförts. Provpunkten är tagen i nederdel innervägg strax ovan golvlist mot stora korridoren mitt i huset. Provhålet gjordes för att kontrollera om det finns mineralull i väggen. Väggen är utförd med ca 65 mm plåtreglar och dubbel gips mot rummet. Det finns inte mineralull i väggen. Provpunkt 58, innervägg plan 1 Provpunkten är tagen i hemkunskap vid kylar och frysar. Det finns vattenskydd under kylar och frysar. Provpunkten är tagen i nederdel innervägg bakom golvlisten. Fuktnivån på linoleummattan indikeras till Gann ca 75. Plåtsyllen står på betongen. Det finns gipsskivor som ligger nedsänkta i 20 mm avjämning. Fuktkvoten i nedsänkt gips indikerades till 9 %, vilket är ett lågt värde. Prov togs ut av kartong på gipsskiva mot avjämning. Ingen avvikande lukt kan kännas från uttaget prov. Från korridoren borrades ett hål i väggen för kontroll av mineralullsisolering. Det finns inte isolering i väggen. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på gipskartong skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på gipskartong visar på normala värden av bakterier och svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Provpunkt 59, innervägg plan 1 Provpunkten är tagen i kemisal mot väster. Här har tidigare läckt ut vatten som kunnat påverka nederdel väggar. Provpunkten är tagen i nederdel innervägg bakom golvlisten. Fuktnivån på linoleummattan indikeras till Gann 80. Mikrobiella skador finns på baksida golvlist. Fuktkvoten i golvlisten uppmättes till 10 %, vilket är ett normalt värde. Det finns små insekter bakom golvlisten, s.k. dammlöss som livnär sig på bl.a. mögel. Plåtsyllen står på betongen. Det finns dubbla gipsskivor som ligger nedsänkta i 23 mm avjämning. Fuktkvoten i nedsänkt gips indikerades till 9 %, vilket är ett lågt värde. Prov togs ut av kartong på gipsskiva mot avjämning. Ingen avvikande lukt kan kännas från uttaget prov. Det finns inte mineralull i väggen. Mot dörren finns en träregel som också är nedgjuten. Fuktkvot i träregeln uppmättes till 17 %, vilket tangerar kritisk gräns för mikrobiella skador. 23(35)

24 Foto 8, mikrobiellt skadad golvlist Foto 9, träregel mot dörr Mikrobiell analys Uttaget materialprov på gipskartong och träregel skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på gipskartong visar på förhöjda värden av bakterier och svampar, vilket innebär att i mikrobiella skador påvisats. Provsvaret på träregel visar på något förhöjda värden av svampar, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Provpunkt 60, innervägg plan 1 Provpunkten är tagen i rum 1166, träningslägenhet, där tidigare ScreenAir mätning utförts. Provpunkten är tagen bakom golvlisten i nederdel innervägg mot toaletter. Fuktnivån på linoleummattan indikeras till Gann Plåtsyllen står på betongen. Det finns gipsskivor som ligger nedsänkta i ca 20 mm avjämning. Fuktkvoten i nedsänkt gips indikerades till 12 %, vilket är ett lågt värde. Prov togs ut av kartong på gipsskiva mot avjämning. Ingen avvikande lukt kan kännas från uttaget prov. Det finns inte mineralull i väggen. Mikrobiell analys Uttaget materialprov på gipskartong skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaret på gipskartong visar på förhöjda värden av bakterier, vilket innebär att i mikrobiella skador påvisats. 24(35)

25 Provpunkt 61, tak plan 1 Provpunkten är tagen i taket i rum 2149, träningslägenhet, där tidigare ScreenAir mätning utförts. Prov är taget av nederdel mineralull med väv fäst på undersida HDF-bjälklag och på ovandel mineralull med väv ovan ljudabsorbenter. Foto 10, mineralull med väv mot HDF-bjälklag Mikrobiell analys Uttaget materialprov på de båda mineralullsproverna skickades in till Pegasus lab i Uppsala för mikrobiologisk analys. Provsvaren visar på normala värden av bakterier och svampar i båda proverna, vilket innebär att inga mikrobiella skador påvisats. Provpunkt 62, innervägg plan 1 Provpunkten är tagen mellan två klassrum mot väster. Provpunkten är tagen i nederdel innervägg strax ovan golvlist. Provhålet gjordes för att kontrollera om det finns mineralull i väggen. Väggen är utförd med 70 mm plåtreglar och dubbel gips mot rummet. Det finns ingen mineralull i väggen. Övrigt I entrékorridorerna på plan 1 finns klinker på golvet. Under dessa bedöms det ej finnas stegljudsdämpare. 25(35)

26 Övriga iakttagelser och noteringar I konferensrum 2226, plan 2 noterades att ett nytt inläckage via tak har skett. Detta läckage kommer sannolikt från otäthet vid genomföring för, eller i huv i takbjälklag ovan konferensrum. Inläckande vatten har framförallt påverkat takbjälklag och mellanvägg vid dörr mot utanförliggande korridor, se foton nedan. Foto 11, rinnmärken på ljudabsorbent på vägg Foto 12, fuktros i HDF-bjälklag i tak vid skarv Vid fuktindikering med Gann mot HDF-bjälklag erhålls kraftigt förhöjda värden, Gann (35)

27 Fasta mätpunkter För att kunna utvärdera effekten av de åtgärder entreprenören utfört för att förhindra uppfuktning av golv och nederdel ytterväggar, har fast mätutrustning monterats i 9 olika punkter där förhöjda fuktnivåer tidigare uppmätts. Dessa mätpunkter är markerade på planskisser nedan. En mätpunkt är satt utvändigt för att kunna beräkna fukttillskott i invändiga mätpunkter. Mätpunkterna är placerade så att kommunikation kan fås med routern som är placerad i lärarrummet på ovanvåningen. Mätvärdena loggas timvis och kan följas via Internet. Fast mätpunkt Router Figur 5, planskiss plan 1 med fasta mätpunkter markerade Figur 6, planskiss plan 2 med fasta mätpunkter markerade 27(35)

28 Mätpunkter Mätpunkt 1, plan 1 Mätpunkt 1 är monterad i rum Borrdjup ca 80 mm. Mätarens ID NR: A. Mätpunkt 2, plan1 Mätpunkt 2 är monterad i rum Borrdjup ca 60 mm. Mätarens ID NR:169500A6. Mätpunkt 3, plan1 Mätpunkt 3 är monterad i rum Borrdjup ca 60 mm. Mätarens ID NR: E. Mätpunkt 4, plan 1 Mätpunkt 4 är monterad i rum Borrdjup ca 70 mm. Mätarens ID NR: F. Mätpunkt 5, plan 1 Mätpunkt 5 är monterad i rum Borrdjup ca 70 mm. Mätarens ID NR: Mätpunkt 6, ute Mätpunkt 6 är monterad utomhus under skärmtak vid entré enligt planskiss ovan. Mätarens ID NR: Mätpunkt 7, plan 2 Mätpunkt 7 är monterad i rum Borrdjup ca 60 mm. Mätarens ID NR: F. Mätpunkt 8, plan 2 Mätpunkt 8 är monterad i rum Borrdjup ca 40 mm. Mätarens ID NR:169503BD. 28(35)

29 Mätpunkt 9, plan 2 Mätpunkt 9 är monterad i rum Borrdjup ca 40 mm. Mätarens ID NR: D. Mätpunkt 10, plan 2 Mätpunkt 10 är monterad i rum Borrdjup ca 50 mm. Mätarens ID NR:169502F1. Mätresultat under perioden Kontinuerlig fuktmätning sker i 10 mätpunkter, varav 1 mätpunkt utgörs av en utegivare. Givarna är placerade i nerborrade träpluggar i golvvinkel mot ytterväggar på både plan 1 och 2. Sju av givarna rapporterar löpande in mätdata, 1 givare har endast rapporterar den första månaden, medan en givare helt upphört att rapportera Fuktkvot [%] MP 7:2 rum 1215 MP 5:1 rum 1121 MP 3:1 rum 1146 MP 2:1 rum 1175 MP 4:1 rum 1133 MP 9:2 rum 1255 MP 10:2 rum 1273 MP 8:2 rum sep 15-sep 22-sep 29-sep 06-okt 13-okt 20-okt 27-okt 03-nov 10-nov 17-nov Diagram 1, uppmätt fuktkvot i nerborrade träpluggar i mätpunkter i golvvinkel mot ytterväggar Kommentar Fuktkvotsmätningarna fram till , tyder på uttorkning eller oförändrad fuktnivå i samtliga punkter. Det bör dock poängteras att mätpunkterna består av nerborrade träpluggar i betong/avjämning, vilket innebär att systemet bör uppvisa en påtaglig tröghet, i synnerhet beträffande uttorkning. Ju längre mätperiod, desto säkrare trender kan utläsas. 29(35)

30 Resultat Generellt Det finns alifatiska kolväten i avjämning och från betongprover från yttervägg främst från plan 1. Tidigare har alifatiska kolväten även påträffats i kulvert för friskluftsintag. Alifatiska kolväten förekommer i petroleumprodukter såsom drivmedel, oljor och lacknaftor. Alifatiska kolväten ingår även i bl.a. bränslen och lösningsmedel. Dessa lösningsmedel används i sin tur i en stor mängd olika produkter, t.ex. i målarfärger, lim, mjukgörare för PVC, golvpolish, vax, och impregneringsmedel. De vanligaste aromatiska kolvätena är bensen, toluen, etylbensen, trimetylbensener och xylener. Förutom bensen används även dessa som lösningsmedel. Den största källan till bensen är bilavgaser. En hypotes är att man har använt dieselvärmare under början av entreprenaden och att detta är orsaken. Dess påverkan på inomhusluftens kvalité anses dock vara försumbar och förväntas ej ge några negativa hälsomässiga effekter. Golv 13 materialprover har tagits från avjämning eller betong från 10 provpunkter. I 10 av dessa materialprover bedömer Pegasus lab att kemikalieavgången är avvikande och i de övriga 3, lätt avvikande. Klinker med stegljudsdämpare I provpunkt 46 på plan 1 finns inget lim utan här finns klinker på stegljudsdämpare. Från uttaget prov av avjämning avges inga avvikande halter av 1-butanol men andelen alifatiska kolväten är hög. Hypotesen är att de alifatiska kolvätena antingen kommer från stegljudsdämparen eller dieselvärmare. Stegljudsdämparen bedöms vara tätare än linoleummattorna och skulle därför kunna fördröja kemikalieavgången och därmed orsaka högre halter av kemikalierna. Stegljudsdämparen består av ett material som påminner om papper, vilket bedöms vara mögelkänsligt och är således ett direkt olämpligt materialval. Kemisk analys av stegljudsdämparens beståndsdelare har dock ej genomförts. Provpunkten är tagen där golvet ej direkt påverkas av fukt från blöta skor eller städning. Parkett I provpunkt 45 på ovanvåningen, finns parkett på stegljudsdämpare och plastfolie. Den kemiska analysen av avjämningen visar på resultatet lätt avvikande pga. halten 1-butanol och alifatiska kolväten. Om man misstänker att 1-butanolen kommer från avjämningen så kan man fråga sig varför det ej finns i provpunkt 46 under klinkergolvet. Möjligen kan stegljudsdämparen avge 1-butanol. 30(35)

31 PVC-fria mattor I provpunkt 43 plan 2 och provpunkt 48 plan 1 är avjämningsprover tagna under de PVCfria mattorna. Andelen av 1-butanol är hög och avvikande. Provpunkter vid tidigare luftmätningar med exsickatorlock I provpunkt 41 i Internationella gruppen på våning 2 har prover tagits ut på avjämning och betong. Tidigare har luftprov visat på ganska höga emissionsfaktorer och höga halter av 1-butanol från lim/avjämning. Det som är avvikande i de uttagna proverna är halten 1-butanol som ökar nedåt och är högst i betongen. 1-butanolen borde ej funnits i betongen. Hypotesen är att 1-butanolen härrör från lim/spackel och att detta vandrat ner i betongen. Maxvärdet av 1-butanol i ytan har sannolikt passerats och 1-butanolen från ytan håller på att avta genom avgång genom linoleummattan men de högre värdena finns kvar i betongen och kommer att avges under lång tid. I provpunkt 49 på plan 1 har prover tagits ut från avjämning och betong och tendensen är liknande. Övriga 4 prover under linoleummattor 3 av proverna bedöms kemiskt avvikande och 1 prov lätt avvikande. Det avvikande är främst förhöjda halter av 1-butanol och alifatiska kolväten. Motgjutna gipsinnerväggar på plan 1 I fysiksalen mot väster har det förekommit vattenläckage på golvet vilket gett mikrobiella skador på golvlister och motgjuten gips. Tre övriga provpunkter har tagits av motgjuten gips. I en provpunkt var gipsskivan mikrobiellt skadad. Gipsinnerväggar på plan 2 Gipsskivor på plan 2 är inte motgjutna och inga mikrobiella skador har påvisats i utförda provpunkter. Mineralull vid innertak Prover från plan 1 och 2 har skickats iväg för mikrobiell analys. Inga mikrobiella skador kan påvisas. I den ena provpunkten saknas dock skyddsväv på mineralullen ovan ljudabsorbenter, vilken innebär en risk att mineralullsfibrer kan följa med luftströmmarna och påverka innemiljön negativt. Takläckage I konferensrum 2226, plan 2 noterades att ett nytt inläckage via tak har inträffat. 31(35)

32 Slutsats Golv med linoleummattor Mikrobiella skador i golv har tidigare ställvis konstaterats vid ytterväggar och pelare. De höga totala emissionsfaktorerna från lim och avjämning som uppmätts är avvikande höga och ligger i nivå med mätvärden som tidigare har uppmätts i byggnader med problem med kaseinhaltigt flytspackel. Det mest påtagliga från provtagningarna är den höga andelen 1-butanol. Det är sannolikt att det skett en kemisk reaktion i lim/spackel och att de bildade ämnena kunnat påverka rumsluften snabbt pga. den relativt genomsläppliga linoleummattan. Kemikalier har även vandrat ner i underliggande avjämning och betong, vilket riskerar att påverka inomhusmiljön under lång tid om detta inte beaktas vid val av åtgärd. Golv med PVC-fria mattor Då höga halter av 1-butanol uppmätts i materialprover av avjämning, under PVC-fria mattor, rekommenderas även att dessa golv åtgärdas. Klinkergolv vid stora entrén Stegljudsdämparen under klinkergolvet i entrén bedöms bestå av mögelkänslig cellulosa varför även detta golv bör åtgärdas. Övriga klinkergolv bedöms ej ha stegljudsdämpare och därför ej vara i behov av åtgärder. Flytande parkettgolv Dessa anses ej vara i behov av åtgärder. Limmade parkettgolv Tidigare har mikrobiella skador konstaterats i massiva trägolv vid ytterväggar i slöjdsalen som limmats direkt mot betongen. Dessa behöver åtgärdas. Gipsinnerväggar i bottenvåning Då det konstaterats ställvisa mikrobiella skador i nederdel motgjutna gipsskivor krävs åtgärder. 32(35)

33 Åtgärdsprincip Golv Det förekommer deponerade kemikalier i betongbjälklaget både på plan 1 och 2. För att förhindra att de deponerade kemikalierna avges till innemiljön, kan en lämplig golvåtgärd vara, att undertrycksventilera ovansida avjämning med ett undergolv av typ Platon. Fukt och kemikalier i golvkonstruktionen förs därmed bort, vilket minskar risken för att innemiljön påverkas. På marknaden finns även olika system med spärrskikt för att hindra att kemikalier kommer in i innemiljön. Detta kombineras ibland med en fuktspärrande funktion. Dessa system är dock ej provade under längre tid och deras åldringseffekter vet man lite om. Bl.a. finns följande system: Produkter med aluminiumfolie, typ Dry-Top Produkten limmas mot betongen som emissions- och fuktspärr. Ovanpå denna placeras en avjämningsmassa på ca 15 mm och därpå en limmad plastmatta. Det finns dock en viss osäkerhet ur hållbarhetssynpunkt då systemet är relativt nytt. Produkter som stryks på betongen, typ Florosil TS Dessa produkter påstås fungera både som kemikalie- och fuktspärr. Sannolikt får ny matta limmas på ett spackelskikt. Mätningar av kemikalier ovan spärrskiktet strax efter applicering har gett positiva resultat, dock är åldringsegenskaperna okända. Epoxi Enligt arbetsmiljöverket skall man ej använda epoxi utom i väldigt speciella fall. Finns andra åtgärdsmetoder skall dessa användas, vilket i princip innebär att det inte är aktuellt med epoxi i detta projekt. Slutsats Sammantaget bedöms den säkraste lösningen vara, att bygga upp en golvkonstruktion på en luftspaltsbildande matta, typ Platon och ventilera spalten mekaniskt. Luftströmmen transporterar bort emissioner och håller betongytan torr. Nackdelen är att golvet höjs med ca 40 mm pga avjämningsmassa och det kan uppstå problem vid fönster som går ned mot golv, dörrar och inredning. Skulle ytterväggar och golv, mot förmodan åter uppfuktas, bör man säkerställa att detta ej orsakar nya problem med att emissioner från golvet. Avjämningsmassan ovan den luftspaltbildande mattan skall därför fuktskyddas från ytteroch innerväggar. Plåtregelväggar bör placeras ovan avjämningen. Av lösningen med spärrskikt verkar Florosil TS ha fungerat bra vid erfarenhetskontroll med andra konsulter. Det finns dock en tveksamhet över åldringsegenskaperna. 33(35)

34 Vi har kontaktat forskare specialiserade inom området fukt, plastmattor och emissioner. De bedömer att systemet med Dry-Top kan vara en framkomlig väg och man letar efter ett lämpligt pilotprojekt. Oavsett vilken av ovan nämnda lösningar man väljer är det är lämpligt att ha ett system med matta, lim och avjämning där man har testat och dokumenterat att det kombinerade systemet ger låga emissioner och är långsiktigt hållbar. Linoleummattor bör undvikas. Det är även önskvärt om vald matta kan vikas upp på väggar och därmed förhindra skador av eventuellt städvatten. Övrigt Tidigare har mikrobiella skador konstaterats i massiva trägolv vid ytterväggar i slöjdsal som limmats direkt mot betongen, dessa behöver åtgärdas. Innerväggar Mikrobiella skador har konstaterats i ingjutna gipsskivor på plan 1. Dessa ligger ingjutna i avjämningen och om golvet höjs ytterligare blir det ytterst problematiskt att få bort den skadade gipsen. De motgjutna delarna av gipsskivorna bör rivas ut och kasseras och detta löser man med mekaniskt ventilerat golv med avjämningsmassa om innerväggarnas plåtsyll placeras ovan avjämningen. Tak i konferensrum 2226 Orsak till nytt läckage undersöks och åtgärdas. Underliggande fuktpåverkade akustikplattor samt väggar utförda med gipsskivor demonteras samt fuktpåverkade material byts ut mot nya. Åtgärdsprogram När man har valt åtgärdsprincip avseende golv bör ett noggrannare åtgärdsprogram formuleras. Dessutom bör man i förväg, noga planera hur man under åtgärderna, skyddar intilliggande lokaler, inredning samt inte minst, personer verksamma inom byggnaden. Helsingborg AK-konsult Indoor Air AB Granskad av Michael Nilsson Kjell Wader Mathias Lindskog [email protected] 34(35)

35 Bilagor Titel Antal sidor Mikrobiella analyser PP pdf Kemisk analys PP pdf Kemisk analys PP 35.pdf 6 35(35)