Lerums kommun en spelare på den internationella arenan?

Lerums kommun en spelare på den internationella arenan? 2013-06-13 Beredningen för näringsliv och turism KS13.543

Innehåll 1 Bakgrund 4 1.1 Uppdragets bakgrund... 4 1.2 Det internationella arbetet i Lerums kommun... 4 2 Beredningens arbete 7 2.1 Utgångspunkter... 7 2.2 Omvärldsspaning... 7 2.3 Dialog... 8 3 Beredningens slutsatser 10 3.1 Vilka möjligheter finns för en kommun på den internationella arenan?10 3.2 Är den internationella arenan intressant för Lerums kommun?... 10 3.3 Kan internationella samarbeten bidra till Vision 2025?... 11 4 Rekommendationer 12 3

1 Bakgrund 1.1 Uppdragets bakgrund Kommunfullmäktige gav i Årsplan 2013 uppdrag åt Beredningen för näringsliv och turism att undersöka vilka möjligheter som finns för kommunen på den internationella arenan. Uppdragsbeskrivningen innehöll också frågan om hur ett framtida internationellt engagemang kan se ut som gynnar kommunen, näringslivet och medborgarna. Världen är idag mer sammanlänkad än någonsin, vi är en del av den globala byn. Det som händer på den internationella arenan kan också komma att påverka livet i Sverige och enskilda kommuner. Många kommuner söker internationella samarbeten för att bredda horisonten och finna lösningar på gemensamma problem. Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen innebär att lokala och regionala aktörer har möjlighet att delta i nätverk, samarbeten och kunskapsutbyten inom olika temaområden. Det finns många andra organisationer och nätverk som bygger på att utveckla samarbeten mellan aktörer i olika delar av världen och aldrig förr har väl möjligheten till kommunikation med partners varit större. Det finns således alla möjligheter att delta på den internationella arenan men frågan är vad syftet kan vara för just Lerums kommun. Utifrån uppdragsbeskrivning och projektplan har beredningen utgått från följande frågeställningar: Vilka möjligheter finns för en kommun på den internationella arenan? Är den internationella arenan intressant för Lerums kommun? Kan internationella samarbeten bidra till Vision 2025? Hur kan ett framtida internationellt engagemang se ut som gynnar kommunen, näringslivet och medborgarna? 1.2 Det internationella arbetet i Lerums kommun Lerums kommun har en lång historia av vänortssamarbeten. Här har samarbeten inom kultur och skola varit dominerande och mestadels handlat om utbyten med de nordiska länderna. Under senare år har kommunen haft samarbete med vänorten Baldone i Lettland, också där kring verksamhetsområdena kultur och skola och då i synnerhet särskola. Ett färskt projekt av internationell karaktär är det bullerskyddet som just nu planeras i Lerum. Det unika med detta bullerskydd är att det också kommer att producera solenergi. Projektet är en del av EU:s miljöprogram LIFE+. EU-kommissionen bidrar med fem miljoner kronor till de 400 meter långa bullerskyddet. Lerums gymnasium är kanske den aktör inom kommunen som är mest aktiv på den internationella arenan. Gymnasiet har många utbyten och samarbeten med skolor och kommuner, främst i Europa men även i Indien. Utbytesresorna varierar i längd och deltagarantal. Många samarbeten handlar om utbytesresor där elever från Lerum och samarbetsskolan besöker varandra och därigenom tar del av varandras vardagsliv och 4

kulturer. Projekten med tillhörande resor ger fördjupad förståelse inom många områden vilket i sin tur i många fall bidrar till bättre måluppfyllelse. Några exempel på samarbetsprojekt är: - El- och energiprogrammet har ett utbyte med en skola i Österrike - Estetiska programmet har ett utbyte med en skola i Italien inom multimedia och estetiska uttrycksformer - Introduktionsprogrammet deltar i EU-projekt som kallas Ung och aktiv i Europa - Samhällsprogrammet har ett utbyte med skola i Indien kring något som kallas Center for social action. - Gymnasiesärskolan har ett utbyte med vänorten Baldone i Lettland som handlar om funktionshinder och rätt till skolgång Under 2011 tog kommunen hjälp av West Sweden för att göra en så kallad EUprojektanalys, WEPA. Analysen utgår ifrån kommunens politiska visioner, idéer och långsiktiga utvecklingsmål och visar på de möjligheter till stöd och hjälp som EU:s sektorsprogram erbjuder. 1 WEPA:n visade på ett stort antal möjligheter till samarbeten och projekt i linje med kommunens målsättningar. Utifrån dessa valde kommunstyrelsen ut följande prioriterade områden: Mål Program/nätverk Gör Gråbo till pilot i visionsarbetet Ett Europa för medborgarna - Vänorternas tematiska nätverk Minska och effektivisera energiförbrukningen i samhället Borgmästaravtalet (Covenant of Mayors) Skapa förutsättningar för att fler samåker eller väljer att resa kollektivt URBACT II Intensifiera insatserna med att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskild fokus på kvinnofrid Daphne III Användandet av teknik ska vidareutvecklas i skolan (del av mål) Comenius Partnerskap etwinning Efter detta har arbetet av olika skäl i mångt och mycket avstannat för att nu påbörjats igen under våren 2013 då en ny EU-samordnare kommit på plats inom 1 EU:s sektorsprogram är inrättade för att stödja utvecklingen inom en viss sektor. En sektor kan exempelvis vara miljö, forskning, utbildning, jämställdhet eller infrastruktur. Till skillnad mot strukturfonderna är pengarna i sektorsprogrammen inte fördelade på vissa geografiska områden så som regioner, utan det finns en pott pengar för hela EU. 5

förvaltningsledningsstaben. Till att börja med kommer en uppföljning av WEPA:n ske i början av sommaren. Syftet är att tillsammans med West Sweden diskutera vilka projektidéer som ligger rätt i tiden och som kommunen kan utveckla. EU står inför en ny programperiod som kommer att löpa från 2014-2020. Förberedelser pågår i detta nu på såväl europeisk som nationell och regional nivå när det handlar om ramverk för fonder och program med stöd för regionala och lokala utvecklingsprojekt. Av den anledningen är det ännu osäkert exakt vilka program och projekt som kan passa Lerums kommuns prioriteringar. 6

2 Beredningens arbete 2.1 Utgångspunkter Som tidigare nämnt har beredningen utifrån uppdragsbeskrivning och projektplan utgått från följande frågeställningar i informationsinsamling och analys: Vilka möjligheter finns för en kommun på den internationella arenan? Är den internationella arenan intressant för Lerums kommun? Kan internationella samarbeten bidra till Vision 2025? Hur kan ett framtida internationellt engagemang se ut som gynnar kommunen, näringslivet och medborgarna? 2.2 Omvärldsspaning Beredningen startade uppdraget med att samla information om kommunens befintliga och historska internationella samarbeten. Därefter följde en fas av omvärldsspaning som började med att beredningsledamöterna var och en studerade ett antal andra kommuners internationella arbete, totalt 22 stycken. Denna scanning gav vid hand att det finns många olika sätt att jobba med internationella frågor och att kommunerna i olika omfattning prioriterar frågan. Från denna kommunspaning valdes Lidköping och Karlstad ut som extra intressanta då deras internationella arbete stack ut som både djupt och brett. Beredningen besökte såväl Lidköping som Karlstad i början av mars månad och fick på båda platserna ett varmt mottagande och ingående föredragningar om respektive kommuns internationella arbete. Studiebesöken gav många intryck och inspiration till hur en kommun kan agera i olika typer av internationella engagemang. Några lärdomar från Lidköping: I Lidköping finns ett långsiktigt internationellt engagemang med samsyn hos såväl politik som förvaltning Tjänstemännen som jobbar med internationella projekt är en viktig resurs Det internationella perspektivet är implementerat i all verksamhet. I verksamhetsutvecklingen ska kommunens verksamheter aktivt söka samverkansmöjligheter, såväl regionala, nationella som internationella. I organisationen finns en dröm att alla elever under sin skoltid ska delta i minst fyra internationella projekt på olika nivåer Lidköpingsambassadörer, det vill säga Lidköpingsbor boende runt om i världen marknadsför hemkommunen gratis. Nätverket av ambassadörer får löpande information hemifrån under året och bjuds in till workshops och middag en dag i augusti som tack för de insatser de utför under året. Skolorna är väldigt aktiva i det internationella arbetet, många utbytesresor genomförs. Även resor som innehåller praktik, t ex inom byggprogrammet då elever bygger hus i amerikansk samarbetsstad. Lidköping deltar i många nätverk, det skulle Lerum också kunna göra. Ta efter de bästa miljökommunerna exempelvis. 7

Några lärdomar från Karlstad: I Karlstad är miljöengagemanget stort och många av de nätverk kommunen deltar i handlar om miljö Norge är en naturlig samarbetspartner tack vare det geografiska läget. Karlstad driver några samarbetsprojekt med några städer i Turkiet, bland annat inom socialt företagande för kvinnor och stadsutveckling. Spännande då Turkiet har en stark tillväxt. Karlstads internationella strategi ger ramverk för det internationella arbetet. Det finns en omvärldsnämnd som ansvarar för de internationella åtagandena. Flygplatsen har stor betydelse för ytterligare internationalisering. Inom omsorgssektorn drivs spännande projekt med jobbskuggning. Kommunen deltar som aktiv part i många nätverk. Avgränsning av sitt internationella engagemang är viktigt då möjligheterna är oändliga. 2.3 Dialog För att få med företagarperspektivet i uppdraget hade beredningspresidiet en dialogträff med näringslivsenheten. Vid denna träff delade näringslivsenheten med sig av sin kompetens kring näringslivets intresse av kommunens eventuella internationella samarbeten. Aktivt deltagande i de regionala samarbetsorganen kan vara något som gynnar de lokala företagen. Via Business Region Göteborg finns det t ex möjligheter att delta vid mässor eller att göra Lerums kommun till en del av besöksprogram för delegationer från andra länder. Detta hänger såklart på vilken exportmognad och driv som finns hos de enskilda företagen men kanske kan kommunens internationella engagemang få företag att lyfta blicken mot nya marknader. Av den anledningen kan det finnas anledning för Lerums kommun att arbeta mer aktivt för att synas i regionala samarbeten med internationell utblick. Den verksamhet i Lerums kommun som idag driver flest internationella projekt är utan tvekan Lerums gymnasium. För att få en föreställning om hur eleverna uppfattar utbytesresorna satte beredningen samman en webbenkät. Enkäten spreds via gymnasiets hemsida och Facebook-sida och resulterade i ett antal svar som kan betraktas som exempel på hur eleverna uppfattar de internationella samarbetena. De allra flesta av de elever som svarade tyckte att det projekt eller utbytesresa de tagit del av var mycket positivt. Helt underbart, Väldigt bra erfarenhet, Lärorikt, utvecklande och roligt är exempel på vad eleverna tycker om de projekt de deltagit i. Flera lyfte också fram att man får inblick i andra kulturer och hur människor har det. En personlig utveckling både vad det gäller språk och social samvaro med alla sorters människor lyftes också fram. På frågan Vad gav det internationella samarbetet dig skrev några elever såhär: En ny känsla för kulturer och ett större intresse för att fortsätta lära mig om andra kulturer och samarbeten i andra länder. Mognad, bättre engelska, vänner, minnen Självständighet, mod! 8

De allra flesta av de som svarade trodde att internationella samarbeten har stor betydelse för den personliga utvecklingen, men flera trodde också att det hade betydelse för det egna lärandet. På frågan Tror du att det är viktigt att ungdomar får uppleva/lära känna andra länder och kulturer svarade några elever såhär: Ja det är otroligt viktigt att se att alla inte har det som vi. Att upptäcka världen utanför Sverige, få bort fördomar, öva på språk exempelvis engelska och förstå att det är viktigt att kunna språk. Det kan även vara ett roligt avbrott att göra något annorlunda i skolan och inte bara sitta i skolbänken utan komma ut i samhället. Ja. Sverige är ett litet land. Vi behöver fatta hur andra tänker för att ha möjligheter i framtiden. Sammantaget gav webbenkäten bilden av att eleverna är mycket positiva till att delta i internationella samarbeten av olika slag och värdesätter de erfarenheter som resor och möten med andra kulturer ger. 9

3 Beredningens slutsatser 3.1 Vilka möjligheter finns för en kommun på den internationella arenan? En kommun kan välja en mängd olika sätt att bedriva internationella samarbeten. Många kommuner har fortfarande traditionella vänortssamarbeten. Många av de kommuner som beredningen studerat närmare betonar dock att det är viktigt att vänortssamarbeten rör en specifik fråga eller kan involvera föreningslivet. Annars stannar det lätt vid ceremoniella sammankomster som inte egentligen ger något mervärde för kommunen. Som nämnt tidigare erbjuder Europeiska Unionens fonder och program en mängd möjligheter till att själv hitta projektpartners inom ett tema i ett eller flera andra europeiska länder. Många sådana projekt bygger på en gemensam vilja att utveckla ett verksamhetsområde eller hitta lösningar på gemensamma problem. Ett enklare sätt kan vara att delta i befintliga nätverk där upparbetade kontakter redan finns. På så vis kan kommunen närma sig de aktörer man tycker verkar mest intressanta att utbyta idéer och kunskap med. Det område som de kommuner som beredningen studerat har mest internationella kontakter inom är tveklöst utbildningsområdet. Anledningen till detta kan vara att verksamhetsnyttan tycks vara så gott som omedelbar. Elever stimuleras i sin utveckling, både när det gäller det egna lärandet och faktiska kunskaper inom t ex språk, kultur och samhällsliv men också på ett personligt plan när nya erfarenheter ger nya perspektiv på världen vi lever i. Internationella samarbeten inom skolan kan bestå av utbytesresor bland gymnasieelever men likaväl om gemensamma projekt bland de lägre åldrarna med kontakt via Skype eller gemensamma wikis. 2 Möjligheter till praktik eller praktiskt arbete i ett annat land är också en vanlig samarbetsform. 3 Kommuner som vill marknadsföra sig på en internationell marknad, antingen som besöksmål eller boendeort, kan delta vid internationella mässor. Sådana insatser samordnas ofta av regionala samarbetsorgan som i en gemensam monter visar vad regionen har att erbjuda. Business Region Göteborg är ett exempel på en organisation som kan hjälpa t ex kommunala aktörer och privata företag att synas i större sammanhang. 3.2 Är den internationella arenan intressant för Lerums kommun? Beredningen vill här i första hand lyfta fram att internationella samarbeten kan bidra till verksamhetsutveckling och högre kvalitet i de tjänster som kommunen erbjuder. Det kan handla om att titta på hur andra löst ett visst problem eller inspiration om hur arbetsprocesser kan förbättras. Den internationella arenan ger också möjligheter till marknadsföring av kommunen som plats att bo på, etablera företag eller besöka. Dessa delar kan på sikt bidra till dels 2 Wikis är gemensamma sidor på internet som användarna själva kan fylla med innehåll. 3 Lerums gymnasium arbetar med att undersöka möjligheterna för praktik utomlands. 10

skatteinkomster till kommunen och inkomster till näringsidkare inom turism- och servicenäringen samt fler arbetstillfällen. Flera av företagen i Lerums kommun har produkter som skulle kunna vara spännande på en internationell marknad. Vissa företag klarar på ett utmärkt sätt att knyta kontakter i andra länder medan andra skulle gynnas av att samverka med såväl andra företag som regionala aktörer och kommunen. På samma gång är det långt ifrån alla företag som är mogna att göra internationella affärer eller ta emot besökare från andra länder. Men kanske skulle framtida internationella samarbeten hos kommunen kunna bidra till att några tar steget. Möjligheter till att delta i internationella samarbeten kan också vara något som gör Lerums kommun attraktiv som arbetsgivare och att vi på det viset kan få de mest kompetenta medarbetarna. Internationella samarbeten kan kräva mycket engagemang av den personal som är inblandad i det men innebär också chans till upplevelser som man annars aldrig skulle fått och ett avbrott från vardagens rutiner. Detta är såklart en avvägning som är viktig att göra, huruvida nyttan för verksamheten eller individer är så stor att det är värt att investera tid och resurser i ett projekt eller liknande. Ett viktigt motiv, kanske det viktigaste, till att delta i internationella samarbeten är att de kan berika de personer som deltar. Elever, medarbetare och kommuninvånare som mött andra kulturer och fått erfarenheter från andra delar av världen kan förhoppningsvis bidra till ett mer tolerant och öppet samhälle. 3.3 Kan internationella samarbeten bidra till Vision 2025? Lerums kommun ska vara Sveriges ledande miljökommun 2025. Inom miljöområdet finns en uppsjö nätverk och samarbetsprojekt där kommuner, regioner och städer deltar för att hitta nya lösningar på miljörelaterade problem. Enligt beslut i Kommunstyrelsen den 25 april 2012 ska Lerums kommun söka samarbeten som en viktig väg att nå visionen. Samarbete med ÅF, Chalmers och Tällberg Foundation är exempel på denna väg. Beredningen framhåller att internationella samarbeten i högsta grad skulle kunna bidra till att utveckla kommunens miljöarbete för att uppnå visionen. En start skulle kunna vara att ta initiativ till kunskapsutbyte med likasinnade. Lerums kommun skulle kunna testa möjligheten att få igång ett organiserat utbyte med miljöprogressiva kommuner i Sverige och de nordiska länderna. Genom att blicka ut i världen och föra dialog kan vi hitta nya kunskaper och metoder samtidigt som vi profilerar Lerums kommun som Sveriges ledande miljökommun 2025. 11

4 Rekommendationer Hur kan ett framtida internationellt engagemang se ut som gynnar kommunen, näringslivet och medborgarna? Så löd en av frågorna i detta uppdrags beskrivning. Mot bakgrund av insamlad information tror beredningen för näringsliv och turism att såväl kommunen som organisation, näringslivet och invånarna kan gynnas av att Lerums kommun deltar i internationella samarbeten. Precis som vi kan lära oss av andra kommuner och organisationer i Sverige kan internationella kontakter ge nya kunskaper och perspektiv på utmaningar och möjligheter. Företrädare för kommunens verksamheter kan lära sig av aktörer i andra länder och ta med sig det bästa hem. Bättre verksamhet inom kommunens alla sektorer är något som på ett direkt sätt gynnar kommunens invånare som nyttjar de tjänster som förvaltningen producerar. Om man använder den internationella arenan för marknadsföring på ett framgångsrikt sätt kan företagen, kommunen och dess invånare gynnas genom kontakter, samverkan och intäkter av olika slag. Beredningen för näringsliv och turism vill av den anledningen lägga fram följande rekommendationer att beakta i det fortsatta arbetet med internationella engagemang: Skolan Utveckla skolans internationella utbyten så att fler barn och ungdomar, inom gymnasieskolan såväl som grundskolan, får möjlighet att utbyta tankar och idéer med andra kulturer och samhällen. Marknadsföring Lerums kommun bör ta en mer aktiv del i de regionala samverkansorgan som driver internationella samarbeten. Via aktivt deltagande i nätverk och projekt kan vi utveckla våra verksamheter samtidigt som vi sätter Lerums kommun på kartan. Utbildningsnivån i Lerums kommun är hög vilket för många innebär perioder av arbete i andra länder. Gör som Lidköping och använd alla de Lerumsbor som finns runt om i världen för att tala väl om och marknadsföra Lerums kommun som boendeort, besöksmål och plats att driva företag på. Kort sagt, låt dem hjälpa till att sätta Lerums kommun på kartan. Sök samarbete för att nå Vision 2025 Använd den internationella likaväl som den nationella arenan via nätverk, samarbetsprojekt och forskning som ett led i att nå vår vision. 12

Beredningen för näringsliv och turism 2013 Lennart Wassenius (C), ordförande Marianne McHardy (M), 1:e vice ordförande Gun-Britt Delsvik (S), 2:e vice ordförande Johan Camp (M) Klaus Schüffler (M) Peter Johnson (M) Leif Schjött (S) Berit Olsson (S) Viktoria Lindberg Martinell (FP) Lars Borke (KD) Stig Wallin (MP) 13