Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll



Relevanta dokument
Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Hygien i förskolan. Hygienombud och hygienrondsprotokoll Smittskydd Värmland

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm.

Så kan vi minska spridning av

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Malin Tihane Hygien i förskolan. Malin Tihane

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Handlingsplan för att få friskare barn i Karlskrona kommuns förskoleverksamhet Hygien i förskolan

Välkommen till Hygien i förskolan

Hygien och smitta i förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner i förskolan

Hygienrutiner i förskolan. Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuksköterska

Protokoll för hygienrond i förskolan Förskola och kommun

Tillsynsformulär för hygien Bedömning av egenkontroll enligt miljöbalken

Multiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland

HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING Solveigs förskolor AB

Marianne Bengtsson Smittskyddsenheten Marianne Bengtsson, Friskare barn i förskolan

EGENKONTROLL OCH HYGIENRUTINER I FÖRSKOLAN. Ingrid Nilsson ingrid.nilsson@socialstyrelsen.se Hälsoskydd och smittskydd Socialstyrelsen

Hygien i förskolan. Rutiner för att upprätthålla en god hygien på Eudora Internationella Förskola Södermalm

HYGIENPLAN Tingsryd Kommuns förskolor

1(7) HANDLINGSPLAN SMITTSPRIDNING FÖRSKOLAN PROSTEN

Vem är r jag? Pia Johansson Förskolechef Bakgrunden från n 1975 HYFS

Hygienrutiner på förskolan

Hygienråd för förskolan

Hyfs - Hygiensjuksköterska i förskolan

NS STADSBYGGNAD Diarienr: TILLSYNSPROJEKT OM HYGIEN I FÖRSKOLOR. i Staffanstorps kommun

Hygienrutiner på förskolan

Hygienrutiner på förskolan

Höjd hygien- och städnivå vid utbrott av smitta

Protokoll för hygienrond i förskolan

POLICY OCH RUTINER FÖR SMITTA I FÖRSKOLAN. Handlingsplan med syfte att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning på förskolan.

Journalblad Uppdatering egenkontroll. Vilka flikar har uppdaterats Vad har uppdaterats Vem har uppdaterat datum & signatur

Hygienrutiner i förskolan

Ann-Marie Cylvén Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Sunderby sjukhus, Luleå

Policy och rutiner för smitta i förskolan

Smittskyddsrutiner Skärgårdens förskolor

Regler och rutiner vid sjukdom och maginfektion

Utreda och åtgärda fukt och mögelproblem

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om fukt och mikroorganismer

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

1(8) Tungelsta Förskolor

Hygienrutiner på förskolan

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Checklista för tillsyn enligt FoHM:s vägledning om migrationsverkets asylboenden (kan även tillämpas på HVBhem för ensamkommande barn)

Handlingsplan för friskare barn i Hamnskolans förskoleverksamhet.

Allmänna hygienråd i förskolan

PM SMITTA I SKOLAN Utbildningsförvaltningen Westmannaskolan

förskolan Smittsamt påp derström Smittskyddsläkare Ann SöderstrS kare Thomas Arvidsson Barnhälsov mars 2011

Streptokockinfektioner

Egenkontroll Förskola och skola

Handlingsplan för friskare barn

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Förskolans policy och rutiner för hygien, smitta och smittspridning.

Dnr: 2013/2493-BaUN Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Dnr: 2013/2493-BaUN Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

Egenkontroll Förskola och skola

Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun

Vägledning om inomhusmiljön i asylboenden.

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor, förskolor, fritidshem och öppen fritidsverksamhet

Mun (till mage och tarm) via kontakt, mat och dryck

FUNKTIONSPROGRAM FÖRSKOLA

Tillsynsprojekt förskolor i Uddevalla kommun 2012

Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Välkomna till ett seminarium om asylboenden. Sid

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Policy och rutiner för att informera, förebygga och motverka smitta och smittspridning vid Staffanstorps montessoriförskola och skola

Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland

Checklista - hygienrutiner

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Tillsammans kan vi minska smittspridning i förskolan

Bedömningsgrunder vid skoltillsyn 2017

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Checklista nationellt tillsynsprojekt städning och ventilation i skolor 2014

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande

1(7) Tungelsta Förskolor. Smittskyddsrutiner. Tungelsta/Västerhaninge förskolor Reviderad

Hygieniska verksamheter Miljöförvaltningen informerar

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

foto: Bananastock Bra miljö i förskola och skola Enköpings kommun

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Miljöavdelningens information om hygienlokaler

Miljöavdelningens information om hygienlokaler, ej anmälningspliktiga

FRISK i förskolan - en förskola för alla. Enköpings kommun Maj-Juni 2019

Tillämpa alltid dessa rutiner. Gäller alla personalkategorier och till alla patienter/ vårdtagare

Anna Hammarin Hygien på gym. Smitta och risker i träningslokalen. MoH-dagen

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Tvätt, avfall och städning. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Sjukdomspolicy förskola

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

HÖRBY KOMMUN. Fastighetsägares egenkontroll. Tillsyn av egenkontrollrutiner hos ägare till flerbostadshus RAPPORT MILJÖKONTORET 2010

Tvätt, avfall och städ. Vårdhygien Uppsala län 2015

Henriks Hage Förskola

Transkript:

1

Miljö och hälsa i förskolan Alsalam Förskolan Alsalams egenkontroll Egenkontrollen är ett ständigt pågående arbete, som ska noga planeras, genomföras, följas upp och kontinuerligt förbättras. Det ska finnas rutiner för att fortlöpande kontrollera att risker för miljö och hälsa förebyggs. Till varje rubrik kan med fördel följande frågor ställas. Vilka rutiner finns? Är rutinerna kända? Tillämpas rutinerna? Vad är resultatet av rutinerna? Vilka förbättringar måste genomföras? Följande rubriker finns i miljöbalken. Fukt och mikroorganismer. Mögelsvampar och mögelsporer förekommer naturligt både utomhus och inomhus. Där det finns tillgång till fukt, syre och näring (till exempel trä, smuts och damm) kan mögel börja växa inomhus. De vanligaste orsakerna till mögelangrepp inomhus är fuktskadade väggar, tak eller golv, eller otillräcklig ventilation. Hälsorisker När fuktskador inte åtgärdas kan mögel, bakterier, alger och kvalster växa. Dessutom kan fuktskador leda till nedbrytning av bygg- och inredningsmaterial, vilket ökar risken för avsöndring av kemiska ämnen till luften. Dessa faktorer kan ge hälsoproblem som luftvägsbesvär och andra överkänslighetsreaktioner. Riskerna med fukt- och mögelskador är dock inte helt klarlagda. Personer som har allergier, astma eller känsliga luftvägar och slemhinnor, får i högre grad än andra besvär av att vistas i fukt- och mögelskadade miljöer. Barn och ungdomar är också extra känsliga. Hur kontrolleras att byggnader inte drabbas av fukt och mögelskador. Vilka rutiner finns? 1:1 Genom Varningstecken kan vi upptäcka Fukt och mikroorganismer Mikroorganismer eller mikrobiell lukt misstänks spridas från byggnadskonstruktionen eller från exempelvis källare, grund eller vind, till bostadsrum eller andra rum där människor vistas ofta. Fuktskador som inte åtgärdas kan innebära en risk för att mikroorganismer ges möjlighet att växa Fuktskador som har åtgärdats bristfälligt, till exempel vid uttorkning och byte av angripet material Synliga fuktskador och fuktfläckar, synlig mikrobiell tillväxt Missfärgningar eller bubblor i mattor och tapeter Omfattande kondens på fönstrens insida vid en temperatur av ca -5 C eller lägre 2

Om fukttillskottet inomhus, under vinterförhållanden, regelmässigt överstiger 3 g/m3 luft, eller om luftfuktighetens medelvärde överstiger 7 g vatten/kg torr luft under en längre period under eldningssäsongen, vilket motsvarar cirka 45 procent relativ luftfuktighet vid 21 C 1:2 Vi gör rutinerna kända genom att dela ut all information till personalen vid APT och vid ny anställning. 1:3 Tillämpning av rutinerna: Förskolans chef är ansvarig för detta, och all personal måste fel anmäla upp kommande Varningsteckningar för Fukt och mikroorganismer. Där efter redovisas alla åtgärda och personal informeras. 1-4: Vad är resultatet av rutinerna: Att undvika olika hälsorisk Systematiskt arbete och förebyggande av fukt och mikroorganismer skador. Ekonomiskt lönsamhetslokaler på långsikt. God hälsa och bra arbetsmiljö för alla. Radonmätning ska genomföras. Vilka rutiner finns? Vid utökning av nya lokaler. Var 5e år beställer stiftelsen radonmätning från teknisk förvaltning. Är rutinerna kända? ja Tillämpas rutinerna? ja Vad är resultatet av rutinerna? Normalt resultat Vilka förbättringar måste genomföras? Ingen Temperaturen inomhus bör kontrolleras regelbundet Vilka rutiner finns? Golvtemperaturen ska vara minst 16oC i undervisningslokaler. I förskolor och fritidshem ska golvtemperaturen vara minst 18oC. Rum som är utsatta för kraftig solinstrålning ska förses med solavskärmning. Är rutinerna kända? Ja Tillämpas rutinerna? Genom regelbundna temp med användning av temp apparat som skall finnas i lokalerna. Vad är resultatet av rutinerna? Hälsosamt lokaler Vilka förbättringar måste genomföras? Det finns inte anmärkningar 3

UV-strålning och elektromagnetiska fält. Barnens utemiljö ska rymma skuggande träd/buskar eller andra solskydd, för att minimera risken för skador av för stark solstrålning. Förskolan har utemiljö son innehåller stora träd och skugga som skyddar från solstrålning. Ventilation Obligatorisk ventilationskontroll (OVK) skall genomföras med regelbundna intervaller. Förskolan har service avtal med Luftkontroll som regelbunden gör kontroll på ventilationen och gör OVK var 2år. Vid känsla att det ser ut konstigt i lokalerna meddelas förskolechefen för extra kontroll. Nappar, tandborstar och leksaker är en smittrisk Nappar och leksaker som barn suger på överför lätt smitta mellan barnen. I samband med svåra infektionsutbrott kan det bli nödvändigt att kassera småsaker som barn stoppar i munnen och som inte går att göra rena, t.ex. pennor och kritor - Nappar förvaras så att barnen inte kommer åt varandras nappar - Tandborstar utgör risk för smitta och bör inte förekomma i förskolan - Personalen bör tvätta barnens leksaker. Hårda leksaker torkas av eller spritas och mjuka tvättas i maskin. Utbrott av smitta Ansvarsfördelning vid utbrott av smitta inom förskolan Alsalam För att undvika utbrott av smitta i verksamheten ska de hygienrutiner som är utarbetade följas och barngruppen vistas ute minst 1-2 timmar per dag (utevistelse rekommenderas av Socialstyrelsen). Det är viktigt att personal och föräldrar är väl informerade om rutinerna och att det sker en kontinuerlig uppföljning. Antalet fall för att kallas utbrott varierar beroende på vilken smitta det gäller. Exempel: 1. Streptokocker (ex. Halsfluss) en tredjedel av barngruppen 2. Impetigo (svinkoppor) flera barn i barngruppen 3. Diarré 1-2 barn och/eller personal 4. Vattkoppor 1 fall 4

Vid ev. utbrott av smitta ska alla föräldrar informeras, utan att enskilda smittade barns namn nämns, och vid behov kan sjukvårds upplysning kontaktas för vägledning på Tel: 1177, förskolan gör inga utredningar, utan kontakten med sjukvården för det enskilda barnet ansvarar föräldrarna för. Tips till personalen vid utbrott av smitta: Tvätta händerna oftare än normalt Personalen ska använda handsprit Undvik blandning av olika barngrupper Tänk på att vädra regelbundet Låt barnen vara ute så mycket som möjligt Ansvarsfördelning: Förskolechefen ansvarar för att verksamheten utformas enligt ovanstående. Hygien i förskolan Förskolans hygien- och smittskydds- rutiner ska ligga på en högre nivå än vad som är normalt i hemmet Hur uppnår vi följsamhet mot ansvar, roller och rutiner? Personal: 1. Kunskap 2. Enkla vardagsrutiner 3. Goda förebilder Barn: Undervisning i handtvätt, återkommande tema. Föräldrar: 1. Förskolans föräldrainformation 2. Försöka ha samma rutiner för handtvätt hemma som i förskolan. Kontinuitet: 1. Informera och skola in ny personal och nya barn 2. Regelbundet ta upp hygienfrågor på APT Ansvar och roller i hygienarbetet Förskolechefen: Ansvarar för att hygienrutinerna tas fram och att personalen har följsamhet till dessa 5

Hygienombudet: 1. skall tillsammans med förskolechefen driva det förebyggande arbetet 2. är kontaktperson/länk mellan förskolan, BVC och smittskyddsenheten 3. representerar hela förskolan, inte bara den egna avdelningen 4. informerar nya medarbetare om gällande hygienrutiner på förskolan 5. Genomför hygienrond tillsammans med förskolechef. Hygienrond: En inventering av förskolans nuvarande hygienrutiner och att med hjälp av den kunskap som finns inom området ta fram förbättringsförslag för att utarbeta en egen hygienpolicy och ett hjälpmedel för att förbättra de egna hygienrutinerna 1. Genomförs av förskolechef, hygienombud 2. Ska utgå från hygienråden 3. Ska dokumenteras i protokoll för hygienråd i förskolan. Hygienrond - protokoll: Toaletter 1. 1 toalett per 15 barn 2. Barn och vuxna bör inte dela toalett 3. Nödvändiga hygienartiklar i nära anslutning Handhygien 1. Förhindra smittspridning 2. Orent till rent arbete 3. Flytande tvål och vatten (barnen) 4. Flytande tvål och vatten 5. handdesinfektion (vuxna) Skrivna rutiner 1. Handhygien. 2. En förutsättning för en god handhygien är att: tvål och handduk finns vid handfaten handsprit finns lättillgängligt för personalen engångshandskar handkräm Handhygien. 1. Före varje måltid och dukning 2. Före mathantering 3. Efter toalettbesök och blöjbyte 4. Efter utevistelse 5. Efter att ha snutit sig eller hjälpt ett barn 6. Efter hantering av smutstvätt 6

Handduk 1. Engångshanddukar rekommenderas Handdesinfektion för personal 1. När ingen synlig smuts förekommer kan handsprit ersätta tvål och vatten 2. Vid infektionsutbrott även för barnen Handskar 1. Bör användas vid risk för kontamination av avföring, kräkning eller blod 2. Ersätter INTE handtvätt 3. Byt handskar mellan rena och smutsiga arbetsuppgifter Blöjbytesplatsen och pottor Rutiner vid blöjbyte 1. Finns allt inom räckhåll? 2. Städbarhet 3. Avtorkningsbar dyna 4. Engångsunderlägg 5. Engångstvättlappar 6. Handskar 7. Handsprit 8. Ytdesinfektion och rengöringsmedel dagligen 9. Soptunna pedal Ytdesinfektion 1. Oftast fullt tillräckligt med daglig rengöring 2. Desinfektionsmedel avdödar smittämnen 3. Efter blöjbyte, vid kräkning och vid blodspill 4. Vid infektionsutbrott (fr.a. magsjuka) Rengöring omfattar 1. Daglig städning av lokaler 2. Tvätt rutiner för textilier och leksaker 3. Skrivna rutiner 4. Schema; lokalvårdare 5. riskområden (kök, toalett, skötrum etc.) 7

Städ schema Nr Uppgift Dag Ansvar person 1. Tömma papperskorg 2. Avtorka speglar och dörrar 3. Göra rent klassrum golvet med fuktig mopp Onsdagar 4. Dammsuga mattor 5. 6. Rengöra WC, tvättställ m.m Fylla på tvål och toapapper 7. Putsa fönster Fredagar 8. Dammsuga golvlister Fredagar 9. Dammsuga skohyllorna Fredagar 10. Putsa ljus knapp Fredagar 11. 12. Dammsuga Göra rent kökets golv med fuktig mopp och hänvisat medel Städa diskbänken och tvätta den med diskmedel varje gång ni diskar eller använder det. All personal Rengöring och tvätt rutiner för textilier: Madrasser, sängkläder och kuddar bör förvaras åtskilda Tätt av sängkläder bör ske 2 ggr/mån samt vid behov Tvätt av textilhanddukar 1 gång/dag samt vid behov Textiler ska alltid tvättas i så hög temperatur som möjligt 8

Vädring 1. 2-3 ggr/dag i ca 5-10 minuter framför allt i lekrum och sovrum där många vistas samtidigt under en längre tid Vattenlek 1. Vattenspridare rekommenderas i förskolan. Utevistelse För att förebygga smittspridning Begränsa epidemier En bra målsättning bör vara 2 timmar per dag Vinsten med en hygienrond 1. blir friskare barn och därmed också friskare personal Vanligaste smittvägarna: 1. Kontaktsmitta via händer och föremål 2. Droppsmitta när man nyser och hostar 3. Tarmsmitta beror ofta på dålig livsmedelshantering 4. Blodburen smitta Förvaring och hantering avstädutrustning Städutrustningen förvaras och hanteras bäst i ett låsbart frånluftsventilerat utrymme med tappställe för kallt och varmt vatten och utslagsvask. Då det i fuktig miljö finns risk för tillväxt och spridning av mikroorganismer är det viktigt att använd utrustning förvaras så att den kan torka och att utrymmets ytskikt är anpassat efter hur rummet används. Moppgarner och torkdukar behöver tvättas i temperaturer över +60 C för att minska risken för smittspridning via städutrustningen. Torkdukar och moppar behöver bytas med täta intervall. I hygienutrymmen är det viktigt att byta torkduk efter varje rum. Det är också viktigt att moppar och torkdukar som använts i hygienutrymmen inte används i andra rum i lokalen. 9