Välfärdsredovisning 29 Östersunds kommun
FÖRORD...3 SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...6 Nationell inriktning på folkhälsoarbetet...6 Östersunds kommuns inriktning på folkhälsoarbetet. 6 En jämlik hälsa...7 Innehåll i välfärdsredovisningen...8 ÖSTERSUNDSBON UR ETT FOLKHÄLSOPERSPEKTIV...9 Befolkningsstruktur...9 Utbildningsnivå (bas)...1 Arbetssökande (bas)...1 Inkomstnivå (bas)...11 Ohälsotal (bas)...11 PSYKISK HÄLSA...12 Självskattad hälsa...12 Betyg och behörighet till gymnasiet (bas)... 14 Gymnasiet och högre utbildningar...15 Skolk...15 Orättvis/kränkande behandling...16 Trivsel i skolan...16 Socialt stöd...17 Barnfattigdom (bas)...17 FYSISK AKTIVITET OCH MATVANOR...26 Fysisk aktivitet för barn och ungdomar...26 Simkunnighet...27 Färdmedel...28 Fysisk aktivitet för äldre...28 Matvanor...29 Övervikt och fetma för barn och ungdomar...3 SKADOR OCH OLYCKOR...32 Skador (bas)...32 Fallolyckor och höftfrakturer bland äldre...33 Läkemedelsförskrivning...34 ORDLISTA...35 REFERENSER...36 BILAGA 1 Diskussionsfrågor...38 BILAGA 2 Indikatorer i Välfärdsredovisning 29 kopplat till hållbar utveckling och fullmäktiges strategier...39 TOBAK, ALKOHOL OCH NARKOTIKA... 19 Alkoholvanor... 19 Tillgänglighet till alkohol...21 Alkohol- och narkotikaproblem...22 Tobaksvanor...24 Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg 2
Förord För att följa hur folkhälsan ser ut i Östersunds kommun och vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa så har kommunfullmäktige beslutat att det årligen ska tas fram en välfärdsredovisning som en del av årsredovisningen. Välfärdsredovisning 29 har liksom för 28 lagts upp utifrån kommunens fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet. Anledningen till detta är att vi strävar efter att få en varaktighet i kommunens folkhälsoarbete och sätter därför fokus på de områden som politiskt prioriterats fram till 211. Även i årets välfärdsredovisning är det stort fokus på barn, ungdomar och äldre då dessa är prioriterade målgrupper i kommunens folkhälsoarbete. Många av uppgifterna känns igen från föregående år och det är viktigt att komma ihåg att det tar tid att skapa en förändring. Folkhälsoarbete ger ofta inga snabba resultat utan kräver strategiska mål och ett långsiktigt arbete. Orsakerna som ligger bakom resultaten är ofta komplexa och kräver åtgärder från flera håll. Förhoppningen om och erfarenheten av välfärdsredovisningen är att den lyfter fram olika områden för diskussion som kan leda vidare till förebyggande och hälsofrämjande satsningar och utveckling av verksamheterna. Välfärdsredovisning 21 kommer att täcka in samtliga 11 nationella målområden då ett par större enkätundersökningar att göras i kommunen under året. Då har vi möjlighet att få en ännu bredare bild av folkhälsoläget i kommunen och blicka framåt mot nya utvecklingsområden. Bengt Marsh Kommundirektör Östersunds kommun Sofie Bergman Utredare folkhälsa Östersunds kommun Kontaktpersoner Välfärdsredovisningen har tagits fram i samverkan med representanter från kommunens förvaltningar i gruppen utvecklingsforum folkhälsa. Sofie Bergman, Utredare - folkhälsa, Kommunledningsförvaltningen Tel. 63-14313, e-post: sofie.bergman@ostersund.se Eva Lindwall, Verksamhetsplanerare, Barn- och utbildningsförvaltningen Tel. 63-14338, e-post: eva.lindvall@ostersund.se Ingrid Christensen, Handläggare, Vård- och omsorgsförvaltningen Tel. 63-143131, e-post: ingrid.christensen@ostersund.se Eva-Britt Jacobsson, Kvalitetssamordnare, Socialförvaltningen Tel. 63-143238, e-post: eva-britt.jacobsson@ostersund.se Jari Hiltula, Miljöchef, Samhällsbyggnad Tel. 63-143284, e-post: jari.hiltula@ostersund.se Karin Nydahl, Sekreterare, Teknisk förvaltning Tel. 63-144478, e-post: karin.nydahl@ostersund.se 3
Sammanfattning I östersunds kommun har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriteras för 29-211. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. Nedan ges en sammanfattning av utvalda delar av resultaten i Välfärdsredovisning 29. Där jämförelser kan göras med riket markerar ett plus- eller minustecken hur Östersunds kommun ligger till på en övergripande nivå i jämförelse med resten av landet, dvs. positivt + respektive negativt - resultat jämfört med riket. Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv Utbildningsnivå + I jämförelse med riket har Östersunds kommun totalt en högre andel med eftergymnasial utbildning. Mellan de olika kommundelarna skiljer sig föräldrarnas utbildningsnivå åt, där centrala stan, Frösön och Odensala är de områden där störst andel föräldrar har lång utbildning. Arbetssökande - Arbetslösheten har ökat kraftigt under 29. Ungdomar 18-24 år står för den största arbetslösheten och ungdomarna i Östersund ligger något över ungdomarna i riket. I Östersund är en större andel unga män än kvinnor arbetslösa Inkomstnivå Andelen låginkomsttagare skiljer sig kraftigt åt mellan olika åldersgrupper och är vanligast bland personer 2-24 år. Betydligt fler män än kvinnor är höginkomsttagare. Ohälsotal - Ohälsotalen fortsätter att minska. Kvinnorna i Östersund har nio fler ohälsodagar per år och person än kvinnorna i riket och 18 fler ohälsodagar än männen i kommunen Psykisk hälsa. Självskattad hälsa De allra flesta av eleverna i Östersund uppger att de för det mesta mår bra överlag. Samtidigt är det 18 av tjejerna åk 1 som inte mår bra för det mesta. Det är också en större andel killar än tjejer som uppger att de mår mycket bra, medan tjejerna i högre utsträckning uppger att de mår ganska bra. Det är en betydligt större andel tjejer än killar 14 år och i åk 1 i gymnasiet som ofta eller alltid har ont i huvudet, är ledsna eller nedstämda och är stressade över skolarbetet. Dessa symtom kan vara tecken på lättare besvär av psykisk ohälsa. 32 av de 14-åriga tjejerna och 43 av tjejerna i åk 1 i gymnasiet säger sig också ofta eller alltid vara stressade över skolarbetet, vilket kan vara en orsak till psykisk ohälsa. Behörighet till gymnasiet + De flesta skolor i Östersund ligger bra till vad gäller behörighet till gymnasiet i jämförelse med riket och endast en skola ligger under rikssnittet. Vallaskolan ligger i år bäst till med 1 behörighet. Parkskolan och Torvallaskolan är de skolor som under den senaste treårsperioden legat lägst av skolorna. Gymnasiet och högre utbildning - En knapp tredjedel av eleverna från Östersund som går ut gymnasiet går vidare till högre studier efter tre år. Detta är betydligt lägre siffror än riket (41 ) och Sundsvall (41 ) som jämförande kommun. Orättvis/kränkande behandling En relativt stor andel 1-åringar uppger att de har blivit illa behandlade av andra elever i skolan. Detta sjunker sedan kraftigt i de högre årskurserna. -2 uppger att de blivit illa behandlade av vuxna i skolan. 4
Trivsel i skolan Mellan 8-94 av eleverna trivs ganska eller mycket bra i skolan. Bäst trivs eleverna i åk 1 på gymnasiet. Socialt stöd Andelen elever som uppger att de har tillgång till någon vuxen att prata med ligger mellan 85-96. Barnfattigdom + Östersund har en lägre andel barn i hushåll med försörjningsstöd än vad riket har. En avgörande anledning till det kan vara att Östersund också har en låg andel barn med utländsk bakgrund. Av barnen med utländsk bakgrund i Östersund lever en fjärdedel av dem i ekonomiskt utsatta familjer. De flesta hushåll med barn som får försörjningsstöd är ensamstående kvinnor. Fysisk aktivitet och matvanor Fysisk aktivitet Av 1-åringarna leker 84-88 av eleverna och är fysiskt aktiva på fritiden 3-4 ggr i veckan eller mer. Den fysiska aktiviteten minskar sedan kraftigt för 14-åringarna och ännu mer till åk 1 på gymnasiet där 56 av tjejerna och 66 av killarna motionerar 3-4 ggr i veckan eller mer. Andelen äldre med hemtjänstinsats som blivit beviljade promenader har ökat de senaste åren. Nära 1 bänkar finns utplacerade i samhället och av dessa står en tredjedel kvar på vintern. Det skiljer sig kraftigt åt hur bänkarna är placerade i de olika kommundelarna i förhållande till hur många äldre som bor i området. Tobak, alkohol och narkotika Alkoholvanor Enligt hälsosamtalen är det 2 av pojkarna och 5 av flickorna 14 år som dricker alkohol en gång i månaden eller oftare, medan nära en tredjedel har provat alkohol. I åk 1 på gymnasiet dricker nära hälften alkohol minst en gång i månaden. Vad gäller den vuxna befolkningen har kommunen relativt många personer med riskabla alkoholvanor i en riksjämförelse. Alkohol- och narkotikaproblem Det har skett en kraftig ökning av försäljningen på systembolagen både i Östersund och i Sverige, där framförallt vin- och ölförsäljningen ökat. Östersund ligger strax under rikssnittet för antalet serveringstillstånd. Killar 18-24 år är den grupp ungdomar som har i särklass flest anmälning av alkoholbruk och narkotikamissbruk. Det har skett en stor ökning av anmälningar av narkotikamissbruk för tjejer 18-24 år. Östersund ligger något över genomsnittet i riket vad gäller anmälningar om brott mot alkohollagen, rattfylleri och narkotikastrafflagen. Tobaksbruk Av 14-åringarna röker 6-8 någon gång i månaden eller oftare. Drygt 2 röker en gång i månaden eller oftare i åk 1 på gymnasiet. 22 av killarna och 11 av tjejerna i åk 1 på gymnasiet snusar minst en gång i månaden. Drygt en tredjedel av butiker som testades för provköp av tobak blev inte godkända. Få nyblivna föräldrar röker i Östersund jämfört med i riket. Matvanor En stor andel av 14-åringarna och eleverna i åk 1 på gymnasiet uppger att de inte äter frukost eller lunch varje skoldag. Middag äter de allra flesta och av 1-åringarna äter de allra flesta också frukost och lunch varje skoldag. Övervikt/fetma + Östersund har något lägre andel barn med övervikt och fetma jämfört med riket. 1-åringarna är den åldersgrupp som har högst BMI, där nära 2 av eleverna har övervikt eller fetma. Av den vuxna befolkningen i Östersund är en relativt låg andel feta jämfört med riket. Skador och olyckor Skador - Skadorna har minskat inom alla områden utom avsiktligt tillfogad skada under den senaste treårsperioden. För ett antal skador ligger Östersund högre än det förväntade värdet (som är i relation till Sverige i helhet). Östersund har högre skadefrekvens på fallolyckor, avsiktligt tillfogad skada för kvinnor, hjärnskakning samt höftfrakturer. 114 personer över 65 år drabbades av en höftfraktur 28. Det är en minskning med 11 frakturer på ett år. Det är framförallt kvinnor över 8 år som drabbas av höftfrakturer. 5
Bakgrund I denna rapport ges en beskrivning av hälsoläget i kommunen och de faktorer som påverkar hälsan, samt vilka förutsättningar olika grupper i befolkningen har för en god hälsa. Hälsoläget är överlag bra både i Sverige och i Östersunds kommun, men det finns påtagliga skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället som bör uppmärksammas. I välfärdsredovisningen redovisas därför uppgifterna i den mån det är möjligt efter kön, ålder, kommundelsområde mm. De indikatorer som redovisas speglar den lokala utvecklingen och ska vara möjliga att påverka lokalt. Rapporter som denna kritiseras ibland för att beskriva ohälsan snarare än folkhälsan. Den bild av folkhälsan som ges måste emellertid vara meningsfull för den lokala folkhälsopolitiken och folkhälsoarbetet, vilket innebär att man också bör mäta sådana företeelser som man vill åtgärda (Socialstyrelsen, 25). Resultaten i välfärdsredovisningen syftar till att ge en bred överblick men levererar inte några enkla svar eller odiskutabla sanningar. Bakom varje resultat finns komplexa orsakssamband och de bilder som ges kan och bör diskuteras och ifrågasättas. För att underlätta vidare diskussioner finns i bilaga 1 ett antal diskussionsfrågor som förhoppningsvis kan stimulera till eftertanke och diskussion. För många av resultaten finns jämförelser med riket eller andra kommuner. Det är värdefullt då det ger en fingervisning om hur Östersunds kommun ligger till i jämförelse med andra, men jämförelserna måste ses med försiktighet då kommunerna kan se väldigt olika ut. Det är dessutom inte självklart att kommunen ska känna sig nöjd eller missnöjd för att man ligger bra eller dåligt till i förhållande till andra, utan värderingar måste hela tiden göras utifrån vilken målbild som finns i Östersunds kommun och utifrån de förutsättningar som finns här. Nationell inriktning på folkhälsoarbetet Det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sveriges är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Barn och unga samt äldre är särskilt angelägna målgrupper för det hälsofrämjande folkhälsoarbetet. Folkhälsa handlar om allt från individens egna val och vanor till strukturella faktorer som yttre miljöer och demokratiska rättigheter i samhället. Inom folkhälsopolitiken finns elva målområden som utgångspunkt för folkhälsoarbetet nationellt, regionalt och lokalt (Regeringen, 28): 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar 3. Barns och ungas uppväxtvillkor 4. Hälsa i arbetslivet 5. Miljöer och produkter 6. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård 7. Skydd mot smittspridning 8. Sexualitet och reproduktiv hälsa 9. Fysisk aktivitet 1. Matvanor och livsmedel 11. Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel. Ett viktigt strategiskt vägval i den nya folkhälsopolitiken är fokus på bestämningsfaktorer för hälsa, dvs. de faktorer i samhällsorganisationen och människors livsvillkor samt levnadsvanor som bidrar till hälsa och ohälsa. Fördelen med att utgå från bestämningsfaktorer är att målen blir åtkomliga för politiska initiativ och beslut och därmed kan påverkas av olika typer av samhällsinsatser (Statens folkhälsoinstitut). Östersunds kommun inriktning på folkhälsoarbetet Utifrån resultaten i 27 års välfärdsredovisning har fyra strategiska utvecklingsområden för folkhälsoarbetet politiskt prioriterats för 29-211. Barn och ungdomar samt äldre är prioriterade grupper i Östersunds kommuns folkhälsoarbete. De tre första utvecklingsområdena har stor bäring på visionen om ett socialt hållbart Östersund och de strategier som fullmäktige antagit för detta. Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar. Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor för barn, ungdomar och äldre. Minska andelen fallolyckor och höftfrakturer för äldre. 6
Figur 1: Hälsans bestämningsfaktorer, utifrån modell av Leif Svanström och Bo Haglund,, Karolinska Institutet. Hälsa och hållbar utveckling Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utvecklingen av Östersunds kommun. För att uppnå ett socialt hållbart Östersund har tre strategier formulerats i dokumentet Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund : Ett barnvänligt Östersund Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger I budget 21 betonas kopplingen mellan Välfärdsredovisningen och visionen om ett demokratiskt och socialt hållbart Östersund. Enligt det tidigare Hållbarhetsrådet (26) är hälsa, delaktighet och trygghet fokus inom den sociala hållbarheten. En god folkhälsa är av betydelse också för att uppnå de övriga dimensionerna av en hållbar utveckling. I ekonomiska tillväxtmodeller har hälsa alltmer kommit i fokus som en variabel som i hög utsträckning påverkar humankapitalet. En bra folkhälsa bidrar till en hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt. En bra hälsa och hög medellivslängd anses bl.a. leda till goda möjligheter för utbildning, produktivitet och sparande (SKL m.fl., 29) I bilaga 2 redovisas vilka indikatorer i Välfärdsredovisningen som följer upp kommunens dimensioner av en hållbar utveckling Kommunens miljömål Ett av kommunens inriktningsmål för miljön har stark koppling till folkhälsa: Miljön i Östersund är hållbar, trygg och säker och bidrar till goda sociala levnadsförhållanden samt en bra stads- och landskapsmiljö. En jämlik hälsa Den nationella folkhälsopolitiken syftar till att skapa förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Enligt folkhälsopolitiken ska de befolkningsgrupper som har den sämsta hälsan särskilt uppmärksammas. Befolkningen i Sverige har som helhet fått en bättre folkhälsa under de senaste decennierna, men stora sociala skillnader i hälsa, i alla åldrar och oavsett kön, kvarstår och har i vissa avseenden ökat. Denna skillnad är med några få undantag till de mindre gynnade gruppernas nackdel. Skillnaderna i hälsa pekar också på att det är möjligt att åstadkomma en bättre folkhälsa och hälsoläget för de bäst ställda grupperna borde vara en rimlig ambitionsnivå också för de övriga gruppernas hälsa. Det är möjligt att minska skillnaderna i hälsa (SKL m.fl., 29). Hälsa hos personer med funktionsnedsättning En stor del av den samlade ohälsan i landet finns hos människor med funktionsnedsättning. Statens folkhälsoinstitut säger samtidigt att en stor del av denna ohälsa egentligen inte alls har med själva funktionsnedsättningen att göra. Mer än en femtedel av befolkningen i åldern 16-84 år har någon nedsatt funktion. Att ha en funktionsnedsättning behöver inte betyda försämrad hälsa, även om det kan vara en hälsorisk (Arnhof, 28). I Välfärdsredovisning 28 redovisades uppgifter för personer med funktionsnedsättning i Jämtland, vilka visade på stora skillnader i hälsa 7
mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Motsvarande uppgifter finns inte i denna redovisning, men troligen till Välfärdsredovisning 21. Genusskillnader i hälsa Huvuddelen av de hälsoskillnader som existerar mellan kvinnor och män är exempel på åtgärdbara skillnader. De har sitt ursprung i maktstrukturer samt kulturella och ideologiska föreställningar som existerar i samhället. Självklart finns också biologiska skillnader som påverkar hälsoutfall men dessa tenderar i många fall att överskattas (Hammarström, Hensing, 28). Innehåll i välfärdsredovisningen Välfärdsredovisningen är även detta år upplagd utifrån kommunens politiskt prioriterade strategiska utvecklingsområden. I det första avsnittet Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv ges en bakgrundsbild av befolkningen i Östersunds kommun utifrån ett antal strategiskt viktiga indikatorer för folkhälsan, sk. basindikatorer. Varje indikator följs av en beskrivning av hur den påverkar folkhälsan. Det är viktigt att poängtera att dessa förhållanden inte alltid gäller på individnivå utan det är generella samband som beskrivs, vilka har studerats på befolknings- eller gruppnivå. Därefter kommer resultat över hur förhållandena ser ut just i Östersunds kommun, och i vissa fall i Jämtlands län. Dessa resultat kommenteras sedan under varje indikator. Välfärdsredovisningen har tagits fram i utvecklingsforum folkhälsa, men även elevhälsan, socialförvaltningens fältarbetsgrupp, personal från vård- och omsorg, folkhälsocentrum på Jämtlands läns landsting m.fl. har medverkat i analysarbetet och kommentarerna. eleverna besvarar en enkät med frågor om levnadsvanor och arbetsmiljö som fylls i under ett klassbesök av skolsköterskan. Enkäten utgör underlag vid skolsköterskans hälsosamtal med eleven, där de ställer fördjupade följdfrågor. Hälsosamtalen har genomförts för 1-åringar, 14-åringar och i årskurs 1 på gymnasiet. Dessutom finns för 6-åringar uppgifter om BMI (kroppsmasseindex). Hälsosamtalen används på samtliga kommunala skolor. Friskolorna finns inte med i uppgifterna som presenteras här. Svarsfrekvensen på enkäten är i stort sett 1. 424 1-åringar, 519 14-åringar och 985 elever i åk 1 på gymnasiet har besvarat enkäten. På gymnasiet är det däremot många som avstår från att väga och mäta sig, men i stort sett alla besvarar enkäten och kommer på hälsosamtalet. På gymnasieskolorna i Östersund kommer ca 4 av eleverna utanför kommunen, vilka är inkluderade i resultatet. I denna välfärdsredovisning presenteras utvalda resultat från hälsosamtalen ht 28. Uppgifterna till välfärdsredovisningen 29 är hämtade från en rad olika databaser, undersökningar samt egna uppgifter från kommunens förvaltningar och Jämtlands läns landsting. Trots att äldre är en av kommunens prioriterade grupper finns relativt lite uppgifter om denna grupp i välfärdsredovisningen. Det beror på att det finns lite uppgifter att få tag på om äldre som grupp då få undersökningar görs på gruppen som helhet. Hälsosamtal i skolan Många uppgifter om barn och ungdomar kommer från skolsköterskornas hälsosamtal med elever. Hälsosamtalen åtföljs av datainsamling och är en modell som utarbetats i Västernorrland. Den bygger på att 8
Östersundsbon ur ett folkhälsoperspektiv I detta kapitel presenteras ett antal bakgrundsvariabler om befolkningen i Östersunds kommun. Bakgrundsvariabler är sådana som visar kommunens struktur och befolkning. De har stort inflytande på folkhälsan och många är politiskt påverkbara. Utbildning och sysselsättning är några av hörnstenarna för samhällsutvecklingen och bidrar i högsta grad till den ekonomiska utvecklingen, liksom till en god folkhälsa. En hög sysselsättningsgrad främjar skatteintäkterna samt sänker bidragsberoende och arbetslöshet. De senare är faktorer som påverkar hälsan negativt hos individen själv, men också hos den närmaste omgivningen (SKL m.fl., 29a). Befolkningsstruktur Under 19-talet har den demografiska utvecklingen i Sverige präglats av en ökad medellivslängd och ett minskat barnafödande. Under senare delen har också invandringen spelat en ökande roll. Åldersstrukturen i befolkningen är framförallt ett resultat av variationer i antalet födda. Sverige har länge haft en åldrande befolkning. Andelen personer över 65 år har ökat från 1 av befolkningen 195 till 17 23. Andelen äldre förväntas att fortsätta öka. Ålders- och könsfördelningen samt andelen utrikes födda skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna i Sverige (Socialstyrelsen, 25). I Östersund Östersunds kommun har cirka 59 1 invånare, varav ca 51,4 är kvinnor och 48,6 är män (1 okt 29). 6,5 av Östersunds befolkning har utländsk bakgrund, jämfört med 18 i riket, 28 (Statistiska centralbyrån, SCB). Av personer över 65 år har ca 15 hemtjänstinsatser och 7 bor i särskilt boende (Vård- och omsorgsförvaltningen). Östersund Jämtland Riket Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor - 17 år 2,5 18,6 2,1 19,4 21,5 2,1 18-64 år 63,8 61 61,5 58,3 62,7 6,2 65-84 år 13,9 16,5 16,3 18 14,1 16,2 85 + 1,8 3,9 2,2 4,3 1,8 3,5 Tabell 1: Åldersfördelning i kommunen, länet och riket (31 dec 28) (SCB). 9
FÖRÄLDRAR M ED LÅNG UTBILDNING 7 6 5 4 3 53 61 61 37 39 42 27 24 Figur 2: Andel föräldrar (till barn -15 år) med eftergymnasial utbildning, år 24 och 27. I första hand räknas moderns utbildning (SCB). 2 1 Centrala Frösön Odensala Torvalla Brunflo Lit Utbildningsnivå (bas) Det finns ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Statistik visar att ohälsa i form av t.ex. värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest är betydligt vanligare bland personer med kort utbildning än bland de med lång utbildning. De största skillnaderna i ohälsa finns mellan dem som enbart har förgymnasial utbildning och dem som har eftergymnasial utbildning. Även dödligheten är genomgående lägst för personer med eftergymnasial utbildning och högst för personer med förgymnasial utbildning som högsta utbildning (FHI, 25a). Enligt en resultatinsamling från de nationella ämnesproven i årskurs fem (engelska, matematik och svenska/svenska som andraspråk) framkommer att föräldrars utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat. Elever med högskoleutbildade föräldrar når bättre resultat på alla delprov och den bakgrundsfaktor som slår igenom mest är moderns utbildningsnivå (Skolverket, 26). Östersund Jämtland Riket Män 36 27 33 Kvinnor 47 39 41 Tabell 2: Andel personer 25-64 år med eftergymnasial utbildning 28 (SCB Arbetssökande (bas) Sverige tillhör de länder som har den högsta ungdomsarbetslösheten i Europa (Ungdomsstyrelsen). Tidig arbetslöshet bland ungdomar utgör en allvarlig risk för framtida ogynnsamt hälsobeteende och nedsatt hälsa. I mindre utsträckning gäller detta även för arbetslöshet högre upp i åldrarna. Det måste ur detta perspektiv vara särskilt angeläget att minska arbetslösheten bland unga (FHI, 22). Långvarig arbetslöshet har på många sätt en negativ effekt på hälsan, då samband har visats med både fysisk och psykisk hälsa, hälsovanor samt dödlighet. En översikt av nordiska studier visar på ett samband mellan försämring av den psykiska hälsan och arbetslöshetens längd. Det är också känt att sjukvårdsutnyttjande och läkemedelskonsumtion ökar vid långvarig arbetslöshet, unga män ökar sin konsumtion av alkohol och unga kvinnor röker mer (FHI, 25a). I Östersund 14 12 1 8 6 4 2 ARBETSSÖKANDE 27 28 29 Ungdomar 18-24 år, Östersund Kvinnor 16-64 år, Östersund Män 16-64 år, Östersund Ungdomar 18-24 år, riket Kvinnor 16-64 år, riket Män 16-64 år, riket Figur 3: Andel arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i Östersunds kommun och i riket. Siffrorna avser september månad (Arbetsförmedlingen). 1
Det är betydligt fler män än kvinnor 18-24 år i Östersund som var arbetssökande i september 29 (15 jämfört med 1 ). Det var också betydligt vanligare att personer som är utrikesfödda var arbetssökande i september 29 i Östersund (14 jämfört med 8 ). Inkomstnivå (bas) Svenska och internationella studier visar att människors hälsa, både den fysiska och psykiska, förbättras med ökande inkomst men i avtagande grad ju högre inkomsten blir. Det finns t.ex. ett tydligt samband mellan hjärt- och kärlsjukdomar och låga inkomster. Ojämlika inkomster har en negativ påverkan på den genomsnittliga hälsonivån i samhället. Det finns också ett omvänt samband där ohälsa påverkar den enskildes sociala och ekonomiska situation (FHI, 25a). Ohälsotal (bas) Ett bra arbetsliv med väl fungerande arbetsvillkor minskar inte bara den arbetsrelaterade ohälsan, de sociala skillnaderna i ohälsa och bidrar till en allmänt förbättrad folkhälsa utan är även en nödvändig förutsättning för en hållbar tillväxt. Kraven i arbetslivet måste balanseras mot människors möjligheter att kunna fungera och må bra under ett helt arbetsliv. Individens verksamhet i arbetslivet ska gå att förena med familjeliv och fritid på hälsofrämjande sätt (FHI). I Östersund LÅG- OCH HÖGINKOMSTTAGARE 7 58 6 48 5 44 41 42 4 26 3 23 25 25 19 18 2 1 12 9 8 8 1 9 1 4 män kvinnor män kvinnor 2-24 år 25-34 år 35-44 år 45-54 år 55-64 år Figur 4: Andel personer i respektive åldergrupp med låg inkomst (<119.999 kr, av tjänst och näringsverksamhet) och med hög inkomst (>3. kr, av tjänst och näringsverksamhet) i Östersunds kommun 27 (SCB). Låginkomsttagare Höginkomsttagare Antal dagar 7 6 5 4 3 2 66 62 52 48 37 4 35 33 OHÄLSOTAL 61 57 5 47 37 35 33 31 49 4 31 27 Figur 5: Antal ohälsodagar per år i relation till antalet personer 16-64 år som omfattas av socialförsäkringarna. Värdena anger årsnivån i september med en tolvmånadersperiod tillbaka. Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspennig samt sjukersättning/aktivitetsersättning från socialförsäkringen (Försäkringskassan). Östersund kvinnor Riket kvinnor 1 21 23 25 27 29 Östersund män Riket män 11
Psykisk hälsa Kommunens utvecklingsområde: Ökat psykiskt välbefinnande för barn och ungdomar Koppling till nationella målområden Målområde 1: Delaktighet och inflytande i samhället Målområde 2: Ekonomiska och sociala förutsättningar Målområde 3: Barns och ungas uppväxtvillkor Självskattad hälsa Redovisade indikatorer Självskattad hälsa Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) Gymnasiet och högre utbildning Skolk Orättvis/kränkande behandling Trivsel i skolan Socialt stöd Barnfattigdom (bas) Under de senaste tjugo åren har förekomsten av psykiska besvär ökat kraftigt, särskilt bland unga. Enligt upprepade undersökningar har andelen med psykiska besvär fördubblats eller tredubblats sedan slutet av 198-talet även om ökningarna kan ha avstannat under de senaste två tre åren. Trenderna är mycket likartade bland både män och kvinnor. Det är därför inte troligt att orsakerna ligger i könsspecifika riskfaktorer. Aktuella rapporter pekar istället på bidraget från övergripande förändringar av arbetsmarknad och utbildningsväsende. Samtidigt är såväl mildare oro som ångest och depression 1,5-3 gånger vanligare hos kvinnor än hos män. Orsakerna till denna könsskillnad är fortfarande oklara (FHI, 29a). Det har blivit vanligare att ungdomar är nedstämda, oroliga, har svårt att sova och har värk, dvs. lättare psykiska besvär som oftast inte innebär en psykiatrisk diagnos. Dessa besvär beskrivs ofta som tecken på stress (Statens offentliga utredningar, SOU, 26). Ungdomar som bor med sina föräldrar har mindre psykiska besvär än de ungdomar som lämnat föräldrahemmet och bor ensamma. Denna skillnad är tydligare bland unga män än bland unga kvinnor (Socialstyrelsen, 29). De allra flesta av eleverna i Östersund uppger att de för det mesta mår bra överlag. Samtidigt är det 18 av tjejerna åk 1 som inte mår bra för det mesta. Det är också en större andel killar än tjejer som uppger att de mår mycket bra, medan tjejerna i högre utsträckning uppger att de mår ganska bra. Östersund har tidigare år legat något sämre än Norrbotten och Västernorrland, ingen jämförelse har kunnat göras för dessa uppgifter. I Jämtland är det många som I Östersund 1 8 6 4 2 JAG MÅR BRA FÖR DET MESTA 92 92 93 92 87 82 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 1-åringar 14-åringar åk 1 i gymn 28 mycket bra 28 ganska bra 27 26 Figur 6: Andel elever som uppger att de för det mesta mår bra (ganska bra eller mycket bra) (Hälsosamtal i skolan). 12
flyttar hemifrån när de börjar gymnasiet pga. stora avstånd, vilket skulle kunna vara en av förklaringarna till att den självskattade hälsan är något sämre här än i de övriga länen som har fler städer att välja på för gymnasiet. I hälsosamtalen ställs också frågor om eleverna de tre senaste månaderna haft ont i magen, haft värk i rygg/ nacke/axlar, varit orolig eller rädd, känt sig irriterade eller på dåligt humör. Det är för samtliga variabler betydligt vanligare att flickorna ofta eller alltid upplever dessa symptom än pojkarna. 25 av flickorna i åk 1 på gymnasiet (11 av pojkarna) har ofta eller alltid 5 45 4 PSYKISKA BESVÄR 43 35 3 25 2 15 1 5 5 9 7 17 6 besvärande huvudvärk 25 1 2 3 3 4 4 1 ledsen eller nedstämd 2 3 5 6 sömnbesvär 9 16 32 17 stressad över skolarbetet 1-åringar pojkar 1-åringar flickor 14-åringar pojkar 14-åringar flickor åk 1 gymn. pojkar åk 1 gymn. flickor Figur 7: Andel elever som uppger att de under de senaste tre månaderna ofta eller alltid haft besvärande huvudvärk, känt sig ledsen eller nedstämd, om de sällan eller aldrig sover bra samt om de ofta eller alltid de senaste tre månaderna har varit stressad över skolarbetet. (Frågan om man känner sig stressad över skolarbetet ställdes inte till 1-åringarna) (Hälsosamtal i skolan, 28). värk i rygg/nacke/axlar. 23 av de 14-åriga flickorna (1 av pojkarna) är ofta eller alltid irriterade eller på dåligt humör (Hälsosamtal i skolan, 28). Det är en betydligt större andel tjejer än killar 14 år och i åk 1 i gymnasiet som ofta eller alltid har ont i huvudet, är ledsna eller nedstämda och är stressade över skolarbetet. Det finns inget vetenskapligt stöd som visar att tjejer skulle överrapportera eller att killar skulle underrapportera psykiska besvär. Arbetsmarknaden har betydelse för den psykiska hälsan och då hälsosamtalen gjordes var lågkonjunkturen i sin början och Östersund hade en ungdomsarbetslöshet på ca 8. Därefter har ungdomsarbetslösheten stigit kraftigt vilket torde påverka utvecklingen av de ungas psykiska hälsa. Även om eleverna i åk 1 på gymnasiet har ett par år kvar innan de ska ut i arbetslivet så kan det skapa en oro inför framtiden. Elevhälsan beskriver att många tjejer har mycket krav på sig själva och är mycket mer målmedvetna än killarna. Betygen och prov är en stor stressor som påverkar tjejerna mycket mer än killarna. En studie i Sundsvall visar att stressade elever inte är koncentrerat till någon särskild typ av gymnasieprogram utan är brett fördelat mellan programmen. Att börja gymnasiet innebär en stor omställning och i en kursutformad gymnasieskola måste eleverna gå ut hårt redan från början för att få bra betyg i de första kurserna. Många av de här faktorerna hänger ihop och kan bli till en ond cirkel. Många ungdomar sitter uppe sent om kvällarna och spelar datorspel. Ett annat vanligt problem är att ungdomar aldrig stänger av mobiltelefonen och blir störda i sömnen. Stressen stör många av tjejernas sömnvanor, vilket i sin tur hänger ihop med mathållning, huvudvärk mm. Elevhälsan beskriver också att många, även 1-åringar, har träningar sent om kvällarna, vilket också stör sömnvanorna. 1-åringar behöver mycket 13
sömn och även i tonåren finns ett behov av mycket sömn. Betyg och behörighet till gymnasiet (bas) De kompetenser som barn och unga utvecklar under skoltiden bestämmer deras hälsa, både under uppväxttiden och senare i livet. Såväl intellektuella som sociala och emotionella kompetenser har betydelse. Sådana kompetenser påverkar anpassningen till skolan vilket i sin tur inverkar på de levnadsvanor som de unga utvecklar under uppväxttiden och som har betydelse för hälsa senare i livet. Goda kompetenser ökar också de ungas möjligheter inom arbetslivet vilket har betydelse för deras hälsa under levnadsloppet (FHI, 25a). Det råder en växelverkan mellan hälsa och lärande. God hälsa främjar också lärande, samtidigt som att en dålig hälsa kan ha negativa effekter på skolprestation och utbildning. (FHI). Totalt var 89,4 av eleverna i Östersund som gick ut åk 9 år 29 behöriga till nationellt program på gymnasiet. I riket var i genomsnittet 88,8 behöriga till gymnasiet (Barn- och utbildningsförvaltningen). Flickorna har överlag betydligt högre betyg än pojkarna både i Östersund och i riket. I Östersund var 86,9 av pojkarna och 93,6 av flickorna behöriga till gymnasiet 28 (SKL m.fl. 29). De elever som i efterhand läser upp sina betyg på sommarskola finns inte med i statistiken över behöriga till gymnasieskolan. I Östersund 1 95 9 85 8 75 ELEVER MED BEHÖRIGHET TILL GYMNASIET 26 27 28 29 Frösön Vallaskolan Frösön Östbergsskolan Ösd Södra Parkskolan Torvalla Torvallaskolan Brunflo Kastalskolan Ösd Norra Lugnviksskolan Ösd Norra Treälven Torvalla Ängsmogården Odensala Storsjöskolan Figur 8: Andel elever i åk 9 i Östersunds kommun med minst godkänt i kärnämnena (svenska, engelska och matematik, vilket ger behörighet till nationellt program på gymnasiet (Barn- och utbildningsförvaltningen). Meritvärdet är summan av betygsvärden för de 16 bästa betygen i elevens slutbetyg där det möjliga maxvärdet är 32 poäng. I riket har det genomsnittliga meritvärdet under perioden 26-29 gått från 26,8 till 29,6. I Östersund har medelvärdet i kommunens egna skolor under samma period gått från 28,8 till 215,. Lugnviksskolan är i topp med bäst resultat medan Kastalskolan och Ängsmogården har lägst meritvärden 29. De flesta skolor i Östersund ligger bra till vad gäller behörighet till gymnasiet i jämförelse med riket och endast en skola ligger under rikssnittet. Vallaskolan ligger i år bäst till med 1 behörighet. Parkskolan och Torvallaskolan är de skolor som under den senaste treårsperioden legat lägst av skolorna. Variationerna från år till år kan till viss del förklaras av att det är relativt få elever i varje årskurs vilket gör att varje elev ger stort utslag i statistiken. Meritvärdena ger en bredare bild av resultaten och där fler betyg tas med i beräkningarna. 14
Gymnasiet och högre utbildning Se förklaringstext under Utbildningsnivå sid. 1 GENOMGÅTT GYMNASIET PÅ TRE ÅR 1 8 6 4 2 82 8 Vallaskolan Östbergsskolan 75 74 Lugnviksskolan Treälven 8 77 72 Parkskolan Torvallaskolan Ängsmogården 89 Storsjöskolan 79 Kastalskolan Figur 9: Andel elever som gick ut grundskolan vt 6 och som därefter genomgått gymnasiet på tre år. Uppgifterna gäller endast för de som gått på gymnasieförbundet ej frigymnasium (Barn- och utbildningsförvaltningen). Frösön Ösd Norra Ösd Södra Torvalla Odensala Brunflo Föräldrarnas utbildningsnivå har stor betydelse för elevernas resultat i skolan. I Odensala och på Frösön har föräldrarna högst utbildningsnivå. Det är också barn från dessa områden som i störst mån genomgår gymnasiet på tre år enligt figuren ovan. till högre studier. Sju år efter gymnasiet ser siffrorna för Östersund annorlunda ut och ska då ha närmat sig riket. Vad orsaken är till en längre väntan innan högskolestudier är inte känt. Det går inte att utläsa av de här uppgifterna hur fördelningen ser ut mellan killar och tjejer, men generellt är det fler tjejer som läser vidare efter gymnasiet. 5 4 3 2 ÖVERGÅNG TILL HÖGSKOLA EFTER GYM NASIET 3 3 39 41 41 41 Jämtland har under många år haft en låg övergångsfrekvens till högre studier. Nationellt har målet varit att 5 av en årskull bör övergå till postgymnasiala studier. Endast län med stark studietradition har nått dit, medan Jämtland legat ca 1 under rikets siffror och därmed lägst i landet. 1 Östersund Sundsvall Riket 25 26 Figur 1: Andel elever som lämnade gymnasieskolan 25 och 26 och som efter tre år övergått till högskolestudier. Gäller elever folkbokförda i kommunen läsåret 7/8 och 8/9 (Skolverket). En knapp tredjedel av eleverna från Östersund som går ut gymnasiet går vidare till högre studier efter tre år. Det finns inga direkta förklaringar till att Östersund ligger så långt under rikssnittet och Sundsvall som en jämförbar kommun. Östersund har totalt sett en högre utbildningsnivå än riket och ett universitet finns i staden, vilket torde tala för en betydligt högre övergång Skolk Skolk är en allvarlig larmsignal och ett mått, inte bara på hur den enskilde eleven mår utan också på skolans hälsa. När elever uteblir från lektionerna är det ofta ett uttryck för att de inte trivs i skolan. Det kan också vara ett tecken på att eleverna har problem och därmed har en ökad risk för att röka och dricka mycket alkohol (FHI, 26a). I Östersund Olovlig frånvaro tilltar med stigande ålder. Nio av 14 tidigaredelsskolor som lämnat frånvarorapporter hade ingen olovlig frånvaro alls under höstterminen 28. På tidigaredelsskolorna var det lika många skolor som tidigare som hade elever med olovlig frånvaro men antalet frånvarotillfällen var färre. Under höstterminen 28 minskade den olovliga frånvaron på Östersunds 15
senaredelsskolor. Även inom särskolans senaredel hade frånvaron minskat sedan vårterminen (Barn- och utbildningsförvaltningen). rättigheterna utan även utgör hinder för människors förutsättningar till en god hälsa på lika villkor (FHI, 26b). Att den olovliga frånvaron minskar är mycket positivt. Skolorna har jobbat mer aktivt med att analysera frånvaron och att direkt kontakta föräldrarna, och frånvaron har också lyfts upp i fler sammanhang än tidigare. Skolorna har även jobbat med likabehandlingsplaner vilket skulle kunna vara ett bidrag till utvecklingen. Det finns olika system av frånvarorapportering på de olika skolorna och man jobbar nu på att få till ett gemensamt rapporteringssystem på alla skolor. Då kan frånvaron analyseras på ett bättre sätt och föräldrarna kommer att ha enklare tillgång till uppgifterna. Orättvis/kränkande behandling Alla människors rätt till lika behandling, det vill säga icke-diskriminering, är en fundamental del av de mänskliga rättigheterna. Detta innebär att ingen människa ska behandlas annorlunda än någon annan på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. En litteratursammanställning inom området visar på samband mellan diskriminering och ohälsosamma levnadsvanor (tobak, alkohol, narkotika) samt psykisk och fysisk hälsa. Detta innebär att diskrimineringen i samhället inte bara strider mot de mänskliga I Östersund 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 18 16 4 ILLA BEHANDLAD I SKOLAN 6 av andra elever 1-åringar pojkar 1-åringar flickor 2 2 1 1 1 1 14-åringar pojkar 14-åringar flickor av vuxna 1 åk 1 gymn. pojkar åk 1 gymn. flickor Figur 11: Andel elever som uppger att de blivit retad, utstött eller på annat sätt illa behandlad av andra elever eller vuxna i skolan (Hälsosamtal i skolan, 28). Elever som blivit illa behandlade av vuxna i skolan har inte redovisats i Välfärdsredovisningen tidigare. Även om siffrorna är väldigt låga så ska ingen behöva bli illa behandlad i skolan och framförallt inte av vuxna. Vad gäller illa behandlad av andra elever ligger uppgifterna på ungefär samma nivå som föregående år. Det är betydligt fler av 1-åringarna som upplever sig ha blivit illa behandlade av andra elever som sedan är betydligt mindre förekommande i de äldre åldrarna. Detta kan dels beror på att toleransen ökar med stigande ålder eller att bemötandet elever emellan förändras. Elevhälsan menar att språkbruket inte är bra idag och att det är viktigt att jobba med. Där har föräldrarna också ett stort ansvar. Skolorna har jobbat med mobbningsplaner som elevhälsan tror har börjat ge effekt. Trivsel i skolan Hur man trivs i skolan har visat sig vara en viktig faktor som hänger samman med hur man trivs i livet (Danielsson, 26). I Östersund 1 8 6 4 2 8 9 TRIVS I SKOLAN 85 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 1-åringar 14-åringar åk 1 i gymn De allra flesta elever trivs bra i skolan. Att observera är att trivseln för de 1-åriga pojkarna är lägre än tidigare år, där en av fem uppger att de inte trivs i sko- 83 26 27 28 Figur 12: Andel elever som trivs ganska eller mycket bra i skolan (Hälsosamtal i skolan) 94 9 16
lan. 14-åringarna trivs överlag något sämre i skolan än övriga årskurser, och elevhälsan menar att flera elever som då går i åk 8 upplever en skoltrötthet. Det är positivt att så många elever i gymnasiet trivs i skolan, trots att nästan hälften av tjejerna uppger att de ofta är stressade över skolarbetet. På skolan har många sina vänner som avgör en stor del av trivseln. Socialt stöd Människors sociala relationer är av stor betydelse både för det egna välbefinnandet och för möjligheten att handskas med redan uppkomna hälsoproblem. Sociala relationer antas framförallt ha relevans för hälsan genom att minska individens utsatthet för stress (FHI, 25a). I Östersund 1 8 6 4 2 TILLGÅNG TILL VUXEN ATT PRATA MED 91 96 93 pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor 1-åringar 14-åringar åk 1 i gymn 26 27 28 Figur 13: Andel elever som uppger att de har någon vuxen som de kan prata med om det som är viktigt för dem (Hälsosamtal i skolan). Det har inte skett någon större förändring av tillgången till vuxenstöd över de tre redovisade åren. Att det är en något mindre andel i gymnasiet som har någon vuxen att prata med än i de övriga åldrarna kan bero på att många har flyttat hemifrån och inte har familjen på nära håll. Elevhälsan beskriver att flera av 1-åringarna ibland vänder sig till vuxna i skolan för att prata. En del 14-åringar vill inte alltid tala med sina föräldrar men kan ha andra vuxna att vända sig till, t.ex. fritidsledare, lärare och idrottstränare. Tjejer med invandrarbakgrund uppger oftare att de inte har någon att prata med och att de i högre utsträckning har svårt att vända sig till sina föräldrar med sina problem. Även barn med missbruksproblematik i hemmet har svårare att hitta någon vuxen att prata med. 89 9 85 Barnfattigdom (bas) Familjens ekonomiska resurser har endast små effekter på barns hälsa. De begränsade effekterna i dagens rika länder är sannolikt en följd av de sociala skyddssystem som finns, och som dämpar effekterna av föräldrarnas bristande ekonomi. Även om det är oklart om familjernas ekonomi påverkar barnens hälsa så har bristande ekonomiska resurser uppenbara effekter på barnens välfärd i övrigt. Exempelvis påverkar ekonomiska resurser barnens val av fritidsaktiviteter. Den avsevärt sämre hälsan bland barn i socialt utsatta familjer kan dock sannolikt inte förklaras av familjernas ekonomi. Barn i familjer som får långvarigt ekonomiskt bistånd, till skillnad från barn i familjer med låga inkomster men som inte mottar ekonomiskt bistånd, löper höga överrisker att utvecklas ogynnsamt i flera avseenden som till exempel låg utbildningsnivå, tonårsföräldraskap, missbruk eller psykisk sjukdom. Ekonomiskt bistånd är därför inte bara tecken på dålig ekonomi i familjen utan också en riskmarkör för ogynnsam utveckling för barnen i framtiden (Socialstyrelsen, 26). I Östersund 12 1 8 6 4 2 FÖRSÖRJNINGSSTÖD 1 9 8 8 7 7 7 6 7 7 6 6 5 5 2 22 24 26 28 Östersund Jämtland Riket Figur 14: Andel barn -15 år i hushåll med försörjningsstöd (socialbidrag) (Socialstyrelsen). Totalt fick 1415 hushåll försörjningsstöd under perioden september 28 tom. augusti 29, varav 33 (461) var till hushåll med barn i. Av de 461 hushåll med barn som fick försörjningsstöd var: 17
53 (245 st.) hushåll ensamstående kvinnor med barn 17 (78 st.) hushåll ensamstående män med barn 3 (138 st.) hushåll gifta/sambos med barn Barnfattigdomsindex Östersund Jämtland Riket Andel barn med utländsk bakgrund 1 1 24 Andel barn med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 25 32 29 Andel barn med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 5 7 5 Differens utländsk svensk bakgrund (procentenheter) 2 25 23 Andel barn total som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 7 9 11 Tabell 3: Andel barn -17 år med svensk eller utländsk bakgrund som finns i ekonomsikt utsatta hushåll, 27. Med ekonomiskt utsatta menas hushåll men låg inkomst eller socialbidrag (SCB) Nära en tredjedel (32 ) av familjer i Östersund bestående av ensamstående förälder med barn -18 år har låga inkomster* (34 i riket). Av övriga familjer i Östersund med barn har 8 låga inkomster (1 i riket) (SCB). Östersund har en lägre andel barn i hushåll med försörjningsstöd än vad riket har. En avgörande anledning till det kan vara att Östersund också har en låg andel barn med utländsk bakgrund. Av barnen med utländsk bakgrund i Östersund lever en fjärdedel av dem i ekonomiskt utsatta familjer. Orsakerna till detta skulle behöva analyseras då det har stor påverkan för barnens utveckling. Att leva med socialbidrag kan vara stigmatiserande och innebära en ekonomisk stress över att inte kunna hänga med kompisar på aktiviteter eller ha tillgång till rätt kläder och prylar. Det borde därför vara extra viktigt för dessa ungdomar att få sommarjobb. * Familjer med en disponibel inkomst (per konsumtionsenhet) under 6 av medianlönen (26,4 t kr år 27) (SCB). 18
Tobak, alkohol och narkotika Kommunens utvecklingsområde: Skjut upp alkoholdebuten samt minska alkoholkonsumtionen och användning av tobak, lösningsmedel och andra droger bland ungdomar Koppling till nationella målområden Redovisade indikatorer Målområde 11: Tobak, alkohol, narkotika, dopning och spel Alkoholvanor Tillgänglighet till alkohol Alkohol- och narkotikaproblem Tobaksvanor Alkoholvanor Omfattande alkoholkonsumtion återfinns bland de fem största riskfaktorerna för förlorade friska levnadsår, enligt WHO:s beräkningar. Under de senaste 1 åren har den uppskattade totala alkoholkonsumtionen i Sverige ökat med drygt 3 procent och mellan 5 och 1 procent av befolkningen beräknas vara alkoholberoende. Hög alkoholkonsumtion ger på sikt allvarliga medicinska skadeverkningar och förknippas med sjukdomar och tillstånd som lever- och bukspottskörtelcancer samt högt blodtryck. Vidare ökar risken för nedsatt psykisk hälsa, alkoholpsykoser och självmord. Antalet unga som vårdats för alkoholrelaterade diagnoser ökar. Alkohol är en starkt bidragande faktor för skador, olycksfall och dödsfall som drunkningsolyckor, trafikskador, självmord och skador orsakade av våld (SKL m.fl. 29). 1 8 6 4 2 UNGDOM ARS ALKOHOLVANOR 85 9 7 53 54 57 25 12 pojkar flickor pojkar flickor Åk 9 Åk 2 i gymn. Druckit alkohol de senaste 12 mån 6 4 2 2 UNGDOM ARS ALKOHOLVANOR 5 Ett annat svarsalternativ i hälsosamtalen är om man har provat alkohol. Av 14-åringarna svarar 29 av killarna och 32 av tjejerna att de har provat. 43 49 pojkar flickor pojkar flickor 14-åringar 26 27 28 åk 1 gymn. Figur 15: Andel elever som dricker alkohol någon gång i månaden eller oftare (Hälsosamtal i skolan). (14-åringarna går i åk 8.) Berusad 1 ggr/mån eller oftare Figur 16: Alkoholvanor för elever i åk 9 och åk 2 på gymnasiet, 28 (CAN Det är stor skillnad i resultaten mellan hälsosamtalen i skolan och den drogvaneundersökning som CAN har gjort. Frågorna i de olika undersökningarna är ställda på olika sätt och är därför svåra att jämföra. Enligt hälsosamtalen är det relativt få 14-åringar som druckit alkohol någon gång i månaden eller oftare, men nära en tredjedel som provat alkohol. Enligt CAN är det betydligt fler som druckit sig berusade en gång i månaden eller oftare i åk 9. Samtidigt så skiljer det drygt ett år mellan mätningarna då hälsosamtalen är gjorda på hösten i åk 8 medan CAN:s enkät gjordes på våren i åk 9. Enligt fältarbetsgruppen har de flesta sin alkoholdebut i åk 8, och framförallt på vårterminen, vilket kan göra att skillnaderna i undersökningarna är rimliga. Tjejerna har vanligen något tidigare debut än 19
killarna, vilket visar sig i figur x där 7 av tjejerna i åk 9 uppger att de har druckit alkohol de senaste 12 månaderna jämfört med 53 av killarna. I gymnasiet dricker ungefär hälften sig berusade en gång i månaden eller oftare. Det är för samtliga åldrar som redovisas en något högre andel tjejer som dricker alkohol/ dricker sig berusade än killar. Kommunens fältarbetsgrupp som har ungdomar som målgrupp, beskriver att fritidsgårdarna har en stor grupp stambesökare som vanligen inte är aktiva i föreningslivet och som väljer fritidsgården före att vara på stan.. Fritidsgårdarna är också ett bra exempel på drogfria mötesplatser. Fältarbetsgruppens kontakter med ungdomar sker ofta ute på stan och de träffar också ungdomar med funktionsnedsättningar. Där har det uppmärksammats en del alkoholproblem och flera av dessa ungdomar ses på busstorget tillsammans med äldre personer som vistas där, där de söker bekräftelse och acceptans. Öppna jämförelser Östersunds kommun ligger bland de 25 sämsta kommunerna i landet vad gäller riskabla alkoholvanor. Det är stor skillnad på alkoholkonsumtionen mellan kommunerna i länet, där Ragunda och Härjedalen ligger sämst till medan Bergs kommun ligger bra till i Sverigejämförelsen. I Jämtland är det fler män med kort utbildning som har riskabla alkoholvanor än de med lång utbildning (SKL, 29). Barn och ungdomar är prioriterade i kommunens förebyggande alkoholarbete, men i figur 17 redovisas ändå den vuxna befolkningen då de har stor betydelse som förebilder genom den alkoholkultur som råder i Sverige och i Östersunds kommun. Det råder en stark tradition av alkoholdrickande i vår kultur där alkoholen är en självklar del i många sammanhang och ofta glorifieras i media. Enligt erfarenhet avspeglar sig de vuxnas alkoholkultur direkt på ungdomarnas alkoholdrickande. 25 RISKABLA ALKOHOLVANOR HOS VUXNA 2 17 2 17 15 1 11 9 1 Östersund Jämtland Riket 5 Män Kvinnor Figur 17: Andel personer 18-8 år med riskabel alkoholkonsumtion (självskattade värden) 26-28 (SKL m.fl., 29). 2