Nacka deltar i Svensk-turkiskt ungdomspolitiskt samarbete En del av projektet har varit att undersöka ungas fritidsvanor. I denna första delrapport redogörs för Nackas insatser under tiden april november 2008. Här redovisas även ett första resultat av den undersökning som genomförts bland elever i skolår 8 i Boo.
2
Nacka kommun deltar, som en av fyra kommuner, i Ungdomsstyrelsens samarbete med Turkiet kring ungdomspolitik. Myndigheten Ungdomsstyrelsen och dess motsvarighet i Turkiet, Generaldirektoratet för ungdom och sport, samarbetar under två år kring ungdomspolitiska frågor. Syftet med samarbetet är att både Sverige och Turkiet ska få utveckla sin ungdomspolitik, både på nationell nivå som på lokal nivå. För kommunerna blir samarbetet ett verktyg att arbeta med sina egna ungdomspolitiska frågor samtidigt som man kan lära av turkiska erfarenheter. Ungdomsstyrelsens projekt är en del av en större satsning som Sverige gör för att främja Turkiets demokratiseringsprocess och för att bidra till att Turkiet uppfyller kraven för medlemskap i EU. Ungdomsstyrelsen har involverat fyra kommuner Nacka, Kiruna, Kristinehamn och Sundsvall i detta arbete. Samarbetet berör flera olika områden. Andra länders ungdomspolitik är en viktig inspirationskälla för Sveriges ungdomspolitik. Projektet handlar bland annat om att definiera begrepp och utveckla metoder som kan ge ny kunskap, kunskap om ungas levnadsvillkor i respektive länder både nationellt och lokalt. Denna kunskap kan sedan fungera som underlag för strategisk planering av kommande insatser och politiska beslut. Ett annat viktigt syfte med projektet är att visa på ungdomars potential och att öka ungas delaktighet i samhället. Satsningen på 8,6 miljoner kronor finansieras främst av Sida. Projektet pågår till och med december 2009. Nacka bjöds in utifrån att vi är en större kommun i en storstadsregion med erfarenhet av både stor inflyttning och många ungdomar. Nackas tidigare erfarenheter av att arbeta med dels kultur- och fritidsvaneundersökningar och dels med kvalificerade gruppintervjuer med ungdomar kring deras situation främst på deras lediga tid, var värdefulla att ha med i utbytet. Genom de olika projektaktiviteterna ges möjlighet att samarbeta kring lokal som nationell ungdomspolitik mellan turkiska och svenska aktörer. Med projektet kommer kunskapen om ungdomar och deras behov att öka och spridas till flera. Nacka har valt att fokusera på ungdomars situation på fritiden. Detta innefattar även ungas hälsa och ungas möjligheter till inflytande. Nacka deltar i två av projektets olika delar Ungdomspolitiska begrepp Kunskap och forskning om ungdomars levnadsvillkor 1. Ungdomspolitiska begrepp 8 10 april deltog Nackas delegation i det första seminariet som ägde rum i Stockholm och Nacka. Deltagarna fick kunskap i vad ungdomspolitik innebär på internationell nivå (FNs barnkonvention), EU-nivå, nationell nivå i Sverige och Turkiet samt vad ungdomspolitik kan innebära på lokal nivå i en kommun. Deltagarna fick också kunskap i vad ungdomsbegrepp står för biologiskt, psykologiskt och sociologiskt. Deltagarna hade även ett utbyte kring hur ungdomsbegreppet kan definieras och hur ungdomars situation ser ut i Sverige och Turkiet. Den röda tråden under dessa dagar var; vem är ungdom och vilket stöd behöver ungdomar från samhället, när blir man vuxen, hur kan man arbeta med ungdomars inflytande på olika nivåer, vilka mötesplatser finns för ungdomar på deras fritid, hur ser ungas livssituation och hälsa ut, hur kan man arbeta med utsatta ungdomar, vad behöver ungdomar för stöd från stat och kommun för att vara engagerade på sin egen fritid. Samtalen kom bland annat att handla om staten och kommunernas roll, föreningslivet och det civila samhällets roll och ungdomarnas egna möjligheter. Tanken var också att alla skulle få exempel på hur en mötesplats för unga på deras fritid kan se ut. Därför besöktes caféet vid ridverksamheten på Velamsund, Björknäs fritidsgård och Fisksätra fritidsgård. 12 17 maj fortsatte arbetet kring begreppet ungdom och ungdomspolitiken med ett seminarium i Ankara. Denna gång blev det studiebesök på Turkiska ungdomsklubbar och en skola. 2. Kunskap och forskning om ungdomars levnadsvillkor 8 12 september startade det andra spåret med ett seminarium i Turkiet. Denna gång fick alla lära sig hur en undersökning om ungdomars levnadsvillkor kan genomföras. Förutom föreläsningar genomfördes workshops kring tidigare erfarenheter om temat hur man på en lokal nivå kan få kunskap om ungdomar som sedan kan leda till planering av insatser och politiska beslut. I projektet ingick även att en lokal undersökning skulle genomföras på hemmaplan under oktober och november. Denna undersökning planerades med hjälp av forskare på Kalmar Universitet och utredare på Ungdomsstyrelsen. Under seminariet gav även deltagarna varandra feedback på varandras planeringar. Nu fortsätter arbetet med en konferens 2 4 december som äger rum i Stockholm. Då kommer utvecklingen och genomförandet av enkätundersökningarna att följas upp. Dessutom ska man diskutera hur kommunerna går vidare och jobbar med resultaten i framtiden. Efter konferensen kommer resultatet från Nackas undersökning att analyseras ytterligare för att se hur det kan användas. Resultatet kommer att presenteras för fritidsnämnden i januari. Tanken är sedan att undersökningen ska kunna fungera som en förstudie inför en större studie som ska omfatta ytterligare frågeområden, flera åldrar och alla kommundelar.
Både resultaten av förstudien, den kommande enkäten och det sätt som kommunen jobbat på under 2009 ska presenteras på en större avslutningskonferens i Turkiet i december 2009. Inför fortsatt arbete med implementering av resultat ska fler nyckelpersoner i kommunen knytas till projektet och involveras i processen. Nackas delegation Varje kommun deltar med en delegation som består av en politiker, en fritidsledare och en tjänsteman som arbetar med ungdomsfrågor. Tjänstemannen är kommunens kontaktperson och samordnare. En betydelsefull del av samarbetet är och har varit dialogen mellan dessa parter. Inför det kommande seminariet utökas Nackas delegation med ytterligare presumtiva samarbetspartners som kan bidra med både ytterligare perspektiv och erfarenheter, men framför allt i det fortsatta arbetet. Nackas kommuns delegation har bestått av Lars Berglund, ordförande i fritidsnämnden Thomas Sass, utvecklingsledare för fritidsområdet Anders Johansson, fritidsledare, Björknäs fritidsgård 1. Genomförande av enkäten Var genomfördes enkäten, vilka ingick i målgrupp? Undersökningen genomfördes bland elever i skolår 8 på Myrsjöskolan och Björknässkolan i kommundelen Boo. Området valdes för dess många olika boendeformer så som villa, rad-/parhus, lägenheter, hyres-/bostadsrätt. Det finns även socioekonomiska skillnader mellan bostadsområden vilka kan vara intressanta att analysera när man vill se om behoven ser olika ut när det gäller satsningar på ungas fria tid. I undersökningen gavs undersökningsgruppen möjlighet att välja både boendeform samt vilket område de bor i. Praktiskt genomförande? Undersökningen genomfördes på skolan under skoltid för att få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Vi skickade ut en webbaserad enkät till skolorna där lärare och mentorer fick i uppdrag att ge eleverna möjlighet att fylla i enkäten via dator. Läraren samlade sina elever i en datorsal där eleverna anonymt fick fylla i enkäten. Vilka kontakter krävdes? Vi tog kontakt med ansvariga rektorer och biträdande rektorer och bad dem att förankra genomförandet med ansvariga klasslärare. Hur lång tid tog det? Efter seminariet i Nevsehir behövde vi ytterligare ca två veckor för att slutföra utformningen av enkäten och en vecka för att tillverka enkäten i ett webbaserat enkätverktyg. Genomförandet tog cirka tre veckor. Därefter har vi behövt ca 2 veckor för att sammanställa data. Ändringar jämfört med det som sades i Nevsehir I princip har vi följt den planering som gruppen gjorde i Nevsehir. 2. Resultat och analys Vilket resultat fick vi? Undersökningen handlar fram för allt om ungdomars fritid. Med fritid menar vi tiden utanför skolarbetet. Vi ville veta hur ungdomar har det på fritiden och hur de skulle vilja ha det. Vi frågade också om de anser att de har inflytande över de fritidsaktiviteter de deltar i och om de känner att de kan påverka utbudet. Vi ställde även frågor om trygghet på fritiden och om hur de upplever sin hälsa. De flesta är nöjda med sin fritid! 88 procent av de tillfrågade är mycket eller ganska nöjda med sin fritid, ändå är det bara 69 procent som anser att de har väldigt mycket eller ganska mycket att göra på sin fritid. I tidigare undersökningar har det kommit fram att ungdomar vill kunna delta i fasta, regelbundet återkommande aktiviteter som sker på bestämda tider, som på aktiviteter där man inte behöver anmäla sig till i förväg och där deltagandet sker mer spontant och tillfälligt. När ungdomarna måste välja mellan dessa bägge alternativ är bägge formerna i princip lika efterfrågade i denna åldersgrupp. Vi har också frågat hur mycket fritid man anser att man har. 37 procent känner ofta att det har så lite fritid att de inte vet hur de ska hinna med det de vill. Vad hindrar en från att göra det man vill på sin fritid? Närmare 56 procent menar att det inte finns något som hindrar dem från att göra det de vill. Annars är de två vanligaste svaren att de aktiviteter som man vill ägna sig åt inte finns där man bor (16 procent) eller att ens föräldrar inte vill att man ska ägna sig åt det man vill göra på sin fritid (15 procent). Andra orsaker kan vara att man inte har råd, att man inte har några kompisar som vill göra samma sak eller att man känner att man inte är tillräckligt bra. De vanligaste idrotterna 1. fotboll (27 procent) 2. simning (15 procent) 3. joggning, löpning (15 procent) 4. golf (14 procent) 5. innebandy (13 procent) 6. dans (13 procent) 7. ridning (12 procent) 8. klättring (11 procent) 9. badminton (11 procent) 10. workout, aerobic, friskis&svettis (10 procent)
De vanligaste fritidsaktiviteterna De mest populära fritidsaktiviteterna är att vara med kompisar, idrotta, se på film och lyssna på musik. Närmare 80 procent av ungdomarna är aktiva inom föreningslivet. Närmare 36 procent av ungdomarna har den senaste månaden varit på någon fritidsgård, 16procent har varit regelbundet aktiva med minst ett tillfälle per vecka eller mera. Hälsa och trygghet De flesta av ungdomarna i undersökningen är regelbundet fysiskt aktiva på fritiden i någon mån. Men det är ändå 14 procent som motionerar högst en gång i månaden, mer sällan eller aldrig. En uppgift för kommunen kan vara att få mer kunskap om dem som sällan eller aldrig motionerar på fritiden, för att se vad som kan behövas för att få även dem mer fysiskt aktiva. Trots att det är en betydande grupp som inte är fysiskt aktiva anser 91 procent av ungdomarna att de mår mycket eller ganska bra. Den plats där ungdomarna känner sig minst trygga när de är ute på fritiden är på bussar, tåg och tunnelbana och ute på stan på kvällarna. Inflytande Relativt få av ungdomarna, endast 23 procent, skulle vilja träffa en politiker. 56 procent har inte heller någon uppfattning om vart de skulle vända sig om de vill påverka något i kommunen. Om man inte har personliga kontakter skulle man framför allt föra fram sina åsikter och förslag genom skolans elevråd (25 procent) eller genom att skicka e-post till kommunen (20 procent). 11 procent uttrycker att de inte vill påverka kommunen. 34 procent av de ungdomar som är aktiva inom föreningslivet anser att de kan påverka sin förenings verksamhet i den utsträckning de vill. 28 procent anser att de vuxna bestämmer allt och 12 procent vill inte vara delaktiga i hur föreningen och verksamheten fungerar och läggs upp. Svarsfrekvens Svarsfrekvensen skiljde sig mellan skolorna. På Björknässkolan svarade 101 av 122 elever (83 procent) och på Myrsjöskolan svarade 124 av 200 elever (62 procent). Sammanräknat svarade 225 av möjliga 322 elever på enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 70 procent. Den relativt låga svarsfrekvensen kan delvis bero på sjukdom men också på att undersökningen genomfördes veckan före och efter skolornas höstlov då många familjer passar på att åka på semester. Enkätundersökningen kan behöva kompletteras med ytterligare gruppintervjuer eller genom att erbjuda dem som inte svarat på grund av frånvaro att få svara i efterhand. Vilken analys kan vi göra utifrån detta? Nackas delegation kommer nu att arbeta vidare med resultatet från enkätundersökningen för att se vilka slutsatser man kan dra. Därefter kan förslag på olika åtgärder tas fram. Analysen och förslagen till åtgärder kommer att presenteras för fritidsnämnden i januari. Redan nu kan vi se att svarsunderlaget är för litet för att kunna dra några långtgående slutsatser om vad ungdomar behöver och efterfrågar i kommundelen. För att få ett mer heltäckande material kommer enkäten att utvecklas och breddas både vad det gäller innehåll och antal tillfrågade ungdomar. Underlaget är för litet för att kunna dra några slutsatser om det finns skillnader utifrån socioekonomiska förutsättningar i hur man tar del av olika aktiviteter. Detsamma gäller slutsatser utifrån om man har annan etnisk bakgrund än svensk. Det är viktigt att planeringen att fritidsutbudet utgår från en kunskap om önskemål och behov i hela ungdomsgruppen och därför är det viktigt att undersöka vad flera åldersgrupper och ungdomar från flera kommundelar anser. Därefter är det viktigt att titta på vad ungdomarnas svar betyder för att se hur kommunens insatser bör utvecklas. Verksamhetsanordnare, föreningsliv, frivilliga och andra bör stimuleras att agera utifrån den samlade bild som projektet kommer att ge. I det ansträngda ekonomiska läget är det viktigt att kommunens resurser satsas där de upplevs göra störst nytta. 20 procent av de ungdomar som är aktiva på fritidsgård anser att de kan påverka verksamheten på den fritidsgård de besöker i den utsträckning de vill. 5 procent anser att de vuxna bestämmer allt och 11 procent vill inte vara delaktiga i hur verksamheten fungerar och läggs upp.
Vad gör ungdomarna på fritiden? What do the youth do in the leisuretime? 1. Är med kompisar socialize with friends 88 % 2. Idrottar/motionerar i en förening/klubb sports with association 75 % 3. Tittar på film på TV/video/data watch film on TV, video, computer 73 % 4. Lyssnar på musik listen to music 70 % 5. Spelar dator- eller TV-spel playing computergames- or TV-games 68 % 6. Surfar/chattar/laddar ner filer på internet 63 % 7. Hjälper till hemma med städning, tvätt, matlagning, disk homework 54 % 8. Idrottar/motionerar själv och med kompisar, men inte med en förening/klubb sports without association 9. Går på bio go to cinema 44 % 10. Är ute i naturen beeing outside in the nature 43 % 11. Bakar, lagar mat baking, cooking 40 % 12. Går på sportevenemang och är publik go to sportsevent 35 % 13. Är med i förening (annan än idrott) be aktive in a association (no sport) 32 % 14. Filmar, fotograferar pretend a film, take photographs 31 % 15. Sjunger/spelar instrument/skapar musik sing, play instrument, making music 27 % 16. Läser böcker, inte som skoluppgift read books outside schoolwork 26 % 17. Går på fest go to a party 24 % 18. Målar/ritar/syr/designar eller annan skapande verksamhet paint/ sew/create 20 % 19. Cyklar, bmx, dirt-bike cycle 19 % 20. Är i simhallen swim 19 % 21. Är på fritidsgård youthclub, youthcenter 14 % 22. Går på konsert, spelning go to concert 11 % 23. Skriver dagbok, fanzine, noveller, tidningsartiklar, insändare, dikter write an diary, essay, article in a magazine, poems 24. Tränar dans, dance 8 % 25. Yoga, meditation och liknande 8 % 26. Fiskar/Jagar go fishing, hunting 6 % 27. Går på museum, utställning go to museum, exhibition 5 % 28. Mekar med bilar, moped, motorer, tekniska prylar activity with cars, moped, engine 5 % 29. Åker skateboard 5 % 30. Går till bibliotek (efter skolan) go to libary 4 % 31. Spelar rollspel / lajvar playing theatergames 4 % 32. Engagerar mig i samhällsfrågor, till exempel miljö, fred, politik interest of social and society questions 33. Går på teater, musikal, dansuppvisning go to theater 4 % 34. Spelar teater act a part 3 % 35. Sjunger i kör choral singing 3 % 48 % 9 % 4 %
Vad är viktigast när man idrottar? att ha kul att få träna att vara med kompisar att få bra kondition att bli bättre på min idrott att få lära mig nya saker att få åka på resor och läger att vinna att bli proffs eller med i eliten när jag är vuxen att vara med på tävlingar att man har något att göra så man inte gör något dumt, strular, bråkar eller är med fel folk på fel plats 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Orsak till att sluta med aktivitet. jag tröttnade det började bli tråkigt jag har fått andra intressen jag måste ha tid för skolarbetet Orsak till att sluta med aktivitet. ledarna var dåliga aktiviteten tog för mycket tid jag tröttnade föreningen satsade för lite det började bli tråkigt det var träningar/träffar för många gånger i veckan jag har fått andra intressen Kille Tjej Alla mina kompisar slutade jag måste ha tid för skolarbetet det var för lite tävlingar ledarna var dåliga det var för mycket tävlingar aktiviteten tog för mycket tid det var för dyrt föreningen satsade för lite jag har blivit för gammal det var träningar/träffar för många gånger i veckan mina kompisar slutade Kille Tjej Alla 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% det var för lite tävlingar det var för mycket tävlingar det var för dyrt jag har blivit för gammal 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 7
Är du medlem i någon/några föreningar? idrottsförening/klubb jag är inte aktiv i någon förening just nu kulturförening, till exempel musik, dans, teater, lajv, rollspel ridklubb, brukshundsklubb, Är du 4H, medlem husdjursförening i någon/några föreningar? annan förening idrottsförening/klubb supporterklubb jag är inte aktiv i någon förening just nu religiös förening - församling kulturförening, till exempel musik, dans, teater, lajv, rollspel Kille Tjej Alla hobbyförening, till exempel modellflygklubb, hantverk ridklubb, brukshundsklubb, 4H, husdjursförening friluftsförening - scouter - naturförening annan förening politiskt ungdomsförbund supporterklubb samhällsförening, till exempel miljö, fred, rädda barnen, röda korset, elevorganisation religiös förening - församling hobbyförening, till exempel modellflygklubb, hantverk Kille Tjej Alla 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 friluftsförening - scouter - naturförening Tidigare studier har visat att en väsentlig andel av ungdomarna slutar med de fritidsaktiviteter som de deltagit i politiskt ungdomsförbund regelbundet i under många år någon gång mellan 14 15 år. Antalet föreningsaktiva minskar med åldern. samhällsförening, till exempel miljö, fred, rädda barnen, röda korset, elevorganisation 0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 0,6 0,7 0,8 Vart träffas du och dina kompisar på fritiden? hemma hos varandra ute på gator, torg, på stan eller i något centrum på något café någon annanstans vid en badplats på en fritidsgård eller folkets hus i en idrottshall, sporthall eller gympasal ute i någon park eller i skogen i en ishall på någon restaurang eller grill på en fotbollsplan i en simhall på skolgården på ett bibliotek i en klubbstuga, föreningslokal eller liknande 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 8
Vad tycker unga att kommunen ska satsa på What do young people concider as right prioritys for public spendings on leisure activities and facilities 1. Badplatser vid sjöar outdoor bathing place 54 % 2. Fotbollsplaner football fields 42 % 3. Fritidsgårdar, träffpunkter, ungdomscaféer och liknande mötesplatser för ungdomar youthclubs, youthcenters 4. Simhallar public swimmingcenter 38 % 5. Bidrag till föreningar, t.ex. idrottsklubbar, scouter och andra föreningar financial support for associations and NGOs 6. Idrottshallar sportfacilities 29 % 7. Skateparker skateboardparks 26 % 8. Ställen där man kan idrotta när man vill, utan en förening places for spontaneous sports 9. Musikskolor music course 24 % 10. Replokaler place to play music 22 % 11. Kulturkurser (bild, foto, skrivarverkstad, skapande) culture course 21 % 12. Styrketräningslokaler 20 % 13. Cykelbana bicycle lane 17 % 14. Friidrottsanläggningar athletics facility 17 % 15. Motionsspår där man kan jogga joggningway 17 % 16. Ställen där man kan dansa när man vill places for dance 17 % 17. Lokaler där man kan skapa, laga, tillverka saker som öppen ateljé places for creatingacitivitys 18. Klätterväggar climbing 15 % 19. Ishallar ice-skating rink 15 % 20. Danskurser dance course 14 % 21. Bibliotek library 13 % 22. Ridhus stable 12 % 23. Friluftsområden där man kan vandra i skogen 9 % 24. Lokaler för kampsport, work-out och liknande 8 % 38 % 32 % 25 % 15 % 9
Vilken egen nytta har Nacka kommun av att delta i Ungdomsstyrelsens projekt kring ungdomspolitiskt samarbete med Turkiet? När Ungdomsstyrelsen bjöd in fyra svenska kommuner till att ingå i projektet kring ungdomspolitiskt samarbete med Turkiet var ett av flera syften att varje kommun skulle välja att vara med utifrån någon form av egennytta för kommunen internt. Nacka kommuns intentioner med deltagandet är bland annat att få möjlighet att utveckla sina metoder för att samla in kunskap om ungdomars levnadsvillkor med särskilt fokus på ungas vanor och arenor på fritiden. Med ökad kunskap om ungas villkor kan det vara möjligt att förbättra kommunens strategiska planering för ungas fritid samtidigt som det är möjligt att få underlag för mer kunskapsbaserade politiska beslut. Deltagandet i projektet ger kommunen ny kunskap och användbara erfarenheter, bland annat genom utbytet med övriga partners inom projektet. Den undersökning som genomförs i Nacka inom ramen för projektet fungerar som en förstudie inför den kultur- och fritidsvaneundersökning som ska genomföras. Erfarenheterna från undersökningen kommer alltså att ligga till grund för när den större undersökningen planeras och genomförs. Utöver frågor om ungas fritid kommer undersökningen även att ta upp frågor om ungas hälsa och möjligheter till inflytande. Innan projektets slutkonferens i december 2009 kommer resultatet av både förstudien och den större studien att analyseras för att därefter redovisas för politiker, tjänstemän och fritidsledare. Projektgruppen kommer att arbeta vidare under året för att använda resultaten på olika sätt. Ett antal presumtiva samarbetspartners och nyckelpersoner i kommunen kommer att knytas till projektet och vara involverade i den fortsatta processen. Tanken är att resultatet ska användas då nya insatser för unga planeras, beslutas och genomförs. För Nacka kommun har det också varit av intresse att få delta i diskussionen kring vem som är ungdom och vad ungdomspolitiken på olika nivåer syftar till. Frågor som vem som ska betraktas som ungdom och vilket stöd ungdomar behöver av det offentliga samhället samt hur ungdomar kan bli aktiva engagerade medborgare i det civila samhället, är frågor som kommunen kan arbeta vidare med. Deltagandet i projektet och utbytet med övriga partners inspirerar till ytterligare diskussioner på olika nivåer i kommunen. Samtidigt innebär projektet att deltagande tjänstemän, politiker och ungdomsledare får möjlighet att utvecklas och fortbildas. Deltagarna får användbara erfarenheter som kan vara till nytta i deras arbetsuppgifter i kommunen. Nacka kommuns utgångspunkt i detta projekt är först och främst ungdomars vanor och arenor på den fria tiden. Till detta kopplas frågor om ungas inflytande och ungas hälsa. Genom att knyta medarbetare som arbetar med områdena folkhälsa och kultur till det pågående projektet kan arbetet få en djupare dimension. Medarbetare med kompetens på kulturområdet och folkhälsoområdet kan bidra med nyttig kunskap. På så sätt kan det vara möjligt att pröva ett tvärsektoriellt samarbete som kan främja satsningar på ungas villkor på deras fria tid. Projektet kan bidra till att utveckla Nackas kommunala ungdomspolitiska arbete genom att kommunen får nya erfarenheter, kunskaper och infallsvinklar i ämnet. 10
11
Kontaktperson Thomas Sass tfn 08-718 95 95 thomas.sass@nacka.se 12 Nacka kommun 131 81 Nacka tfn 718 80 00 info@nacka.se www.nacka.se