Nuläge Folkhälsa i Fittja Underlag 3 till Fittja utvecklingsprogram Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061
Sammanfattning Den forskning och statistik som presenteras nedan visar att de viktigaste utmaningarna kopplade till hälsa i Fittja berör arbete, utbildning och boende eftersom de är avgörande strukturella förutsättningar för god hälsa. Ytterligare hälsoutmaningar i just Fittja är att öka graden av fysisk aktivitet, främja god kosthållning, minska tobaksbruk och spelande. I de dialoger som förts i samband med Fittja utvecklingsprogram uttrycker föreningar verksamma i Fittja, hälften av dem själva boende i Fittja, att hälsa är en av de viktigaste utvecklingsfrågorna i Fittja. Motiveringen till detta är att alla Fittjabor vill ha sysselsättning eller arbete och en av de viktiga faktorerna för att få det är god hälsa. De kopplar även utbildningsnivån till hälsa och möjligheterna på arbetsmarknaden. Även lokala aktörer med lång erfarenhet av arbete i området är av samma åsikt. Inledning Det är mycket som påverkar vår hälsa. Ett par grundläggande strukturella faktorer som är centrala för vårt välbefinnande är sysselsättning, möjligheter till arbete, inkomster, utbildningnivå och boendemiljö. Exempelvis har arbete har direkt koppling till inkomster som i sin tur har stor betydelse för individer och familjer eftersom det är det som ger oss möjligheten att kontrollera och medvetet styra våra egna livsvillkor. De senaste åren visar statistik att andelen personer med begränsade ekonomiska möjligheter har ökat både bland långtidssjukskrivna och bland dem som får sjuk- och aktivitetsersättning. 1 För mer information om Fittjabornas arbetslivssituation se underlaget Nuläge Fittjabornas sysselsättning och inkomster samt Fittjas närngsliv. Som nämndes ovan har boendet och boendemiljön en grundläggande betydelse för människors välbefinnande. De ger oss en egen plats dit vi kan dra sig tillbaka för att hämta kraft, känna oss trygga och få vara privata. 2 Dessa faktorer behandlas heller inte särskilt i det här underlaget utan i stadsutvecklingsprogrammet Framtid Fittja. Här behandlas istället två andra grundläggande faktorer till hälsa: goda matvanor och motion. Fysisk aktivitet och goda matvanor kan både främja hälsa och motverka sjukdomar såsom cancer och depression. Samhällsvinsterna för detta blir i sin tur ökad produktivitet genom att sjukfrånvaron minskar samtidigt som människor klarar sin vardag bättre och kan leva ett oberoende liv långt upp i åldrarna. 3 Kommunstyrelsen har också lyft upp skapandet av förutsättningar för goda levnadsvanor till ett särskilt fokusområde inom kommunens folkhälsoarbete. 1 Statens folkhälsoinstitut. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 2 Ibid 3 Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2010 2 [15]
Ohälsotalet ett sätt att mäta hälsa Hälsa kan mätas på olika sätt, bland annat genom det så kallade ohälsotalet. 4 Som det går att utläsa i tabellen har ohälsotalet i Fittja och övriga Botkyrka minskat sedan 2003. Men Fittja har hela tiden varit en av kommunens stadsdelar som har högst ohälsotal. I Fittja var ohälsotalen 32.2 procent år 2010 vilket O hä ls o tal kan jämföras med Tullinges 15.6 procent. På nationell nivå brukar 70 ohälsotalet för kvinnor generellt vara 60 högre och detta mönster återfinns även i 1999 2000 Fittja. Vad gäller Fittja hade kvinnor 50 2001 37.1 procent och män 27.9 procent. 2002 40 2003 Ungefär samma skillnad fanns mellan 2004 könen i Alby och Tumba medan 2005 30 2006 skillnaden var mindre mellan könen i 2007 20 Hallunda/Norsborg och Tullinge. Alby Fittja Hallunda/Norsborg Tullinge Tumba 2008 2009 10 2010 Vad gäller utbildningsnivå är ohälsotalet 0 högre för personer med kort gymnasial utbildning än för personer med högre utbildning. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar exempelvis att lågutbildade betydligt oftare än högutbildade lider av ohälsa i form av värk från rygg, nacke och leder eller besvär av ängslan, oro och ångest. Personer med högst förgymnasial utbildning är även oftare arbetslösa jämfört med befolkningen i stort. 5 Av de grupper som Statens folkhälsoinstitut lyfter fram som de som har den största ohälsan finns samtliga i Fittja: Kvinnor och nyanlända invandrare Personer från utomeuropeiska länder Ungdomar med låg eller ofullständig utbildning Personer med funktionsnedsättning Hur ser den generella hälsoutvecklingen ut? De allra flesta hälsoproblem i Sverige har minskat under de senaste decennierna. Detta beror på att vi fått ökade ekonomiska resurser, bättre utbildning, bättre sjukvård och ökade kunskaper om hur hälsa kan främjas. 6 Med andra ord är den övergripande folkhälsotrenden i att vi lever hälsosammare. Varannan kvinna och var fjärde man i åldrarna 16-84 år lever hälsosamt och rapporterar inga ohälsosamma levnadsvanor kopplade till mat, fysisk aktivitet, 4 Ohälsotalet beräknas genom att för ett område summera antalet sjukpenningdagar, dagar med förtidspension/sjukbidrag, dagar med rehabiliteringsersättning, dagar med förebyggande sjukpenning och dagar med arbetsskadeersättning och dividera med antalet sjukpenningförsäkrade. De som ingår i mätningen är från 16 år och äldre. 5 Statens folkhälsoinstitut. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010 6 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa allas ansvar. 2010 3 [15]
alkohol, tobak, droger och spel. Samtidigt har vi en sedan 1980-talet historiskt stor andel av befolkningen som lider av övervikt och fetma. 7 I hälsoutveckling finns dock ett tydligt socioekonmiskt mönster som håller i sig. Hälsofördelningen bland invånarna är vare sig jämlik eller jämställd och den utanförskap detta resulterar i bidrar i sig till sämre hälsa. Det finns exempelvis, som nämndes ovan, fler 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 Ohälsotal i Fittja 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Kvinnor Män ohälsosamma levnadsvanor bland grupper som har en låg utbildningsnivå och otrygg ekonomisk situation. Dock finns även mer ohälsa bland de invånare som har sitt ursprung utanför EU-15 länderna 8. Till viss del finns orsakerna till dessa skillnader i egenskaper hos individer och på grund av personliga val i livet. Men främst påverkas vi av de strukturer vi lever i. Det negativa i den positiva hälsoutvecklingen är att utvecklingstakten mellan de olika socioekonomiska grupperna har olika fart. De med lägst ohälsotal förbättrar sin hälsa snabbare än de med höga ohälsotal. Detta innebär att skillnaden mellan gruppernas hälsosituation och även livslängd växer. Detta mönster innebär att flera av Fittjaborna är särskilt utsatta. 9 Skillnader i hälsa I internationell jämförelse har Sveriges befolkning god hälsa, framför allt i jämförelse mellan personer med låg utbildning. Trots det tar sig ojämlikheten i hälsa uttryck på flera olika sätt, exempelvis genom att 10 : Hälsoutvecklingen är positiv bland äldre men ungas hälsoutveckling är oroande för exempelvis slutenvård för depressioner, ångesttillstånd och självmordsförsök ökar bland unga, liksom vård för alkoholrelaterade diagnoser Låginkomsttagare drabbas dubbelt så ofta av ohälsa och förtida död i jämförelse med höginkomsttagare Lågutbildade (och glesbygdsbor) utnyttjar vården mindre i förhållande till sina behov i jämförelse med högutbildade och storstadsbor Vart 4:e barn till ensamstående föräldrar lever i fattigdom i jämförelse med vart 10:e barn om man ser till alla barn i Sverige Skillnader i skolprestationer ökar mellan olika socioekonomiska grupper Fler motionerar dagligen men den ökade energitillförsel (utrymmesmat) motsvaras inte av ökning i energiuttag. 7 Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2010 8 EU-15 länderna: Belgien, Grekland, Luxemburg, Danmark, Spanien, Nederländerna, Tyskland, Frankrike, Portugal, Irland, Italien, Storbritannien, Österrike, Finland och Sverige. 9 Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2010 10 Botkyrka kommun, socialförvaltningen. Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa - inför framåtsikt 2012-2015. 2011-10-03 4 [15]
Alkoholkonsumtionen ökar i högre socioekonomiska grupper men ger större biverkningar i lägre socioekonomiska grupper. Om man jämför barn och unga i socioekonomiskt svaga grupper med socioekonomiskt starka grupper ser man att risken för skador är 40 procent högre, sen utveckling 160 procent högre, för depression och ångest 100 procent högre och för övervikt 130 procent högre. En sammanställning av olika svenska studier visar även att spädbarnsdödligheten är 30 procent högre än i socioekonomiskt starka grupper. 11 Även tandhälsan skiljer sig hos barn och ungdomar mellan grupper med bättre respektive sämre socioekonomisk status. 12 Vi har till och med skillnader i medellivslängd Genom att titta på medellivslängden kan man också se skillnader i hälsa. Medellivslängden i sig ökat för både kvinnor och män men än finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och redan år 1980 uppnådde kvinnor den medellivslängd som män hade 2009, 79 år. I slutet av 1970-talet var könsskillnaden i medellivslängd 6,2 år. Sedan början av 1980-talet har mäns medellivslängd ökat snabbare än kvinnors och år 2008 hade könsskillnaden minskat till 4,0 år. 13 Då man tittar på medellivslängd utifrån utbildningsnivå växer dock skillnaderna. Grupper av kvinnor och män som har lång högskoleutbildning har som grupp bättre hälsa än de som har kortare högskoleutbildning som i sin tur har bättre hälsa än de med gymnasieutbildning, och så vidare. Detta innebär att de som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Under den senaste 20-årsperioden har skillnaden inom gruppen män blivit 1,4 år mellan hög- respektive lågutbildad. Bland kvinnorna är skillnaden ännu större mellan de olika utbildningsnivåerna. De välutbildade kvinnorna har fått ytterligare 2,5 år medan de 11 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa allas ansvar. 2010 12 Stockholms läns landsting. Barnhälsovården, årsrapport 2010 13 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009 5 [15]
lågutbildade enbart fått ett år. 14 Tabellen på föregående sida visar hur de sociala skillnaderna ökat på nationell nivå sedan 1986 15. De med lägst utbildning har sämre självskattad hälsa Studier visar att personer som anser sin hälsa vara god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. I tabellen nedan kan du utläsa att den självskattade hälsan i Botkyrka följer samma mönster som tabellen på föregående sida. Det vill säga att de som har lägst utbildning skattar sin hälsa lägst och att de också är de personer som har lägst medellivslängd. Av länets kommuner är det Botkyrka som har minst antal invånare som skattar sig själv ha bra hälsotillstånd. 16 Om vi tittar dem som bedömer sin hälsa som sämre än god hamnar både kvinnor och män från Botkyrka på tredjeplats. 17 % 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 God/mycket god självskattad hälsa efter utbildningsnivå, Botkyrka 2002 2006 2010 2002 Förgymnasial Gymnasial 2006 2010 2002 2006 2010 Eftergymnasial med utomeuropeiskt bakgrund i Sverige skattar sin hälsa som dålig. Diagrammet visar att det inte bara är socioekonomiska faktorer som gör att dessa grupper har sämre hälsa än de som är födda i Sverige eller inom EU+15. 18 Även andra studier av exempelvis docenten Tahereh Moradi visar liknande resultat. Hennes forskningsresultat visar till exempel att personer från övriga Europa och utanför Europa i större omfattning har nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarig sjukdom. Att vara nyinflyttad till Sverige är ofta att vara i en socialt utsatt situation. Då är man oftare till exempel arbetslös än den övriga befolkningen eller har arbete med dålig fysisk och psykosocial män kvinnor I Sverige ger påbrån olika förutsättningar för hälsoutvecklingen Det finns skillnader i hälsa mellan utlandsfödda och svenskfödda men även inom gruppen utlandsfödda. Det är tre till fyra gånger vanligare att grupper 14 Botkyrka kommun, socialförvaltningen. Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa - inför framåtsikt 2012-2015. 2011-10-03 15 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009 16 Självskattat bra allmänt hälsotillstånd i åldrarna 18-80 (2006-2008) från Karolinska Institutets folkhälsoakademi. En sammanfattande beskrivning av några resultat från rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa från Sveriges kommuner och landsting för kommunerna i Stockholms län. 2010 17 Botkyrka kommun, socialförvaltningen. Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa - inför framåtsikt 2012-2015. 2011-10-03 18 Socialstyrelsen. Folkhälsorapport 2009, bild från s. 376 6 [15]
arbetsmiljö. Som ny i Sverige kan även boendesituationen oftare vara trängre och boendet kan vara i mer socialt utsatta områden. Den här gruppen förbättrar dock sina livsvillkor snabbare än andra i motsvarande sociala situation. 19 Botkyrkaborna är mindre fysisk aktiva jämfört med andra boende i länet Enligt världshälsoorganisationens (WHO) tillhör fysisk inaktivitet till en av de sju största riskfaktorerna när det gäller sjukdomsbörda. Även i detta går mönstret igen om att utbildningsningsnivån påverkar aktivitetsgraden och därmed även hälsan. De mest fysiskt aktiva är de personer som har lång utbildning och en god stabil ekonomiskt situation. Det finns inga större skillnader mellan könen i Botkyrka vad gäller fysisk aktivitet men däremot finns skillnader i utvecklingsmönstret. Kvinnor har börjat motionera något mer medan män börjat motionera något mindre. Den största förbättringen är bland kvinnor i åldern 45-64. Utvecklingen i länet är att båda könen är mindre inaktiva men i Botkyrka har männen blivit mer inaktiva och andelen inaktiva män är störst i länet. Den största andelen inaktiva män i Botkyrka är unga, mellan 18-24 år. I Stockholms län är 63 procent fysiskt aktiva minst 30 minuter per dag. I Botkyrka är motsvarande siffra 53 procent. Jämfört med länet är andelarna lägre i alla åldersgrupper i Botkyrka för måttlig till regelbunden motion. 20 Motionsvanor andel personer som utövar måttlig till regelbunden motion och träning Kvinnor Män 2002 2006 2002 2006 Botkyrka kommun 26,7% 35,2% 39,4% 35,4% Stockholms län 34,4% 40,8% 40,9% 45,7% Källa: Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2010 Förutom att skillnaden mellan länets och Botkyrkas män har ökat vad gäller motionsvanor och stillasittande så har även skillnaden mellan olika socioekonomiska grupper i Botkyrka gjort det. Däremot har skillnaden i kvinnornas motionsvanor och stillasittande minskat mellan olika socioekonomiska grupper inom Botkyrka. Den största förbättringen mellan 2002-2006 har skett för lågutbildade kvinnor. Dock är det fortfarande dubbelt så vanligt att lågutbildade kvinnor är stillasittande. Andelarna som motionerar regelbundet är endast hälften i jämförelse med både de som har gymnasial och eftergymnasial utbildning. 21 Det här med matvanor Som tidigare nämndes har Världshälsoorganisationens (WHO) en lista över de sju största riskfaktorerna när det gäller sjukdomsbörda för både kvinnor och män. I den ingår bland annat lågt intag av frukt och grönt. 22 Enligt svenska rekommendationer ska vi äta frukt och 19 Botkyrka kommun, socialförvaltningen. Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa - inför framåtsikt 2012-2015. 2011-10-03 20 Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2010 21 Ibid 22 Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2010 7 [15]
grönt minst fem gånger per dag. Andelen personer som gör detta har i princip varit oförändrat sedan 2004. På nationell nivå äter enbart cirka 5 procent av männen enligt rekommendationerna medan 13 procent av kvinnorna gör det. 23 Mönstret ser liknande ut i Botkyrka. 24 Om man tittar på konsumtionen av läsk och konditorivaror på nationell nivå så har det minskat under de senaste tre åren. Även konsumtionen av choklad och konfektyr minskade under mitten av 2000-talet men ökade därefter igen. 25 Skolbarn har i alla fall möjlighet att äta varierad kost till lunch genom de fria skolluncherna. I Fittja erbjuds skolbarn frukost till en billig penning likväl som fritidsgården Fittjapulsen erbjuder mellanmål till förmånligt pris.av kommunens elever tycker 56 procent att skolmaten är god. Fittjas elever är nöjdare än snittet. I Fittjaskolan tycker 68 procent att skolmaten är god och i Tallidsskolan hela 91 procent. Detta visar dock att det finns utvecklingspotential ännu, för både Fittjaskolan och kommunens andra skolor. 26 Det finns skillnader mellan matvanor Det finns flera skillnader vad gäller våra matvanor. Här nämns några av dem matvanor: Det finns en tydlig skillnad mellan könen. Det finns socioekonomiska skillnader, ju längre utbildning desto oftare äter man frukt och grönt, detsamma gäller de med hög inkomst. Både män och kvinnor födda inom Norden äter mer grönsaker än de födda utanför Norden. Särskilt markant är detta för kvinnor där 30 procent av dem födda inom Norden äter grönsaker mer än en gång per dag jämfört med 16 procent hos kvinnor födda utanför Norden. Kvinnor födda inom Norden äter även betydligt mer frukt, medan skillnaderna bland män är små. Det finns inga större skillnader mellan åldersgrupper, men det finns en tendens att yngre i Stockholms län oftare äter grönsaker än äldre samt att speciellt de yngre männen (18 24 år) är en riskgrupp för låg fruktkonsumtion. Vi väger fortfarande för mycket Ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet ses som de viktigaste orsakerna till att övervikten och fetman har ökat i Sverige de senaste 20 åren. Övervikt eller fetma förekommer hos varannan man och var tredje kvinna. Just i Stockholm finns dock en särskild låg andel övervikt och fetma hos kvinnor. 27 Även i Botkyrka är det kvinnorna som i högre grad är normalviktiga än män men det inte skiljer så mycket mellan könen angående fetma. I Botkyrka har det skett en förbättring angående fetma för både kvinnor och män men förbättringen är större bland männen. Detta innebär att det är fler män som har en övervikt istället för fetma. Förbättringen är betydligt bättre än i länet. 28 Trots att vi under flera år blivit 23 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa allas ansvar. 2010 24 Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2010 25 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa allas ansvar. 2010 26 Botkyrka kommun, Elevenkät i Botkyrka 2010. Rapport om barn- och ungdomsförvaltningens enkät till elever i skolår 5 och 8 i grundskolan och i år 5-10 i grundsärskolan. 2010-12-13 27 Statens folkhälsoinstitut. Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. 2011 28 Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2011 8 [15]
% % större och större tycks dock utvecklingen av ökad övervikt och fetma ha avstannat i riket både bland barn och vuxna under 2000-talet. 29 Vad gäller de olika åldersgrupperna är Botkyrka en av de kommuner i länet som har störst andel fyraåringar som lider av övervikt och fetma, cirka 16 procent. Detta är dubbelt så mycket som till exempel Ekerö som har lägst andel med sina knappt 8 procent. I detta finns en könsskillnad, det är fler fyraåriga flickor än pojkar som lider av övervikt och fetma. 30 Under perioden 2003 2008 har andelen med övervikt och fetma bland 10-åringar legat kring 22 procent i länet. De unga vuxna har mindre problem med övervikt än den äldre befolkningen men både övervikt och fetma blir vanligare efter 20-årsaldern hos båda könen. Överlag är män mer överviktiga än kvinnor i alla åldrar men i åldersgruppen 65 84 tenderar fler kvinnor an man att ha fetma. 31 Även undervikt är en riskfaktor, särskilt bland ungdomar, unga vuxna och äldre, varför även det analyseras i folkhälsoenkäten. Det finns en stor skillnad mellan kvinnor och män i åldern 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Övervikt och fetma män, Botkyrka FHE 2002 FHE 2006 FHE 2010 Övervikt och fetma kvinnor, Botkyrka FHE 2002 FHE 2006 FHE 2010 Utbildningsnivå Förgymnasial Prevalens Utbildningsnivå Gymnasial Prevalens Utbildningsnivå Eftergymnasial Prevalens Utbildningsnivå Förgymnasial Prevalens Utbildningsnivå Gymnasial Prevalens Utbildningsnivå Eftergymnasial Prevalens 16-24 år. Andelen underviktiga unga kvinnor är cirka 9 procent 32, nästan dubbelt så många som andelen underviktiga unga män. Även bland de äldre är undervikt vanligare bland kvinnor än bland man. 33 Precis som i majoriteten av hälsofrågorna finns även ett mönster vad gäller övervikt och fetma. Mönstret består även här av att det finns skillnader mellan högutbildade med god ekonomi och lågutbildade med dålig ekonomi. 34 I just Botkyrka är underlaget för litet för att få säkra analyser ur ett socioekonomiskt perspektiv. Det går dock att se att det finns skillnader och att dessa är tydligare för kvinnor, ju kortare utbildning desto högre BMI. Det är svårt att få säkra resultat vid jämförelse med 29 Statens folkhälsoinstitut. Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. 2011 30 Stockholms läns landsting. Barnhälsovården, årsrapport 2010 31 Statens folkhälsoinstitut. Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. 2011 32 Avser medelvärde åren 2004-2010. 33 Statens folkhälsoinstitut. Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. 2011 34 Ibid 9 [15]
om man är född i Sverige eller inte men en skillnad som är tydlig är att den som är född i norden (utom Sverige) har mer övervikt. 35 Här nämns ytterligare skillnader mellan olika grupper i Stockholms län avseende fetma och övervikt 36 : I de 25 procent av länets kommuner som har högst andel högutbildade är andelen med fetma 9 procent. I de 25 procent av länets kommuner som har lägst andel högutbildade är andelen 13 procent. I hela länet är förekomsten av fetma 15 procent bland kvinnor med utomeuropeiskt ursprung jämfört med 10 procent bland Sverigefödda kvinnor. Bland män med utomeuropeiskt ursprung är andelen med fetma på samma nivå som för Sverigefödda män. Högst andel med fetma återfinns bland män födda i ett annat nordiskt eller europeiskt land, 14 procent. Andelen med övervikt är högst bland kvinnor och män födda i utomeuropeiska länder (framförallt länder i Afrika, Irak, Turkiet). Förekomsten av övervikt är lägre bland personer födda i Östasien och i Danmark i jämförelse med Sverigefödda. Rökning är fortfarande en stor bidragande faktor för hälsoklyftor Rökningen minskar stadigt likväl som antalet förtida dödsfall på grund av passiv rökning men ändå är tobaksanvändningen ännu ett stort folkhälsoproblem. 37 Var åttonde svensk över 18 år är dagligrökare enligt den nationella folkhälsoenkäten 2010. 38 Det finns ett tydligt samband mellan ekonomisk utsatthet och rökning. Dagligrökare minskar i stort sett i alla grupper med ett undantag, i gruppen kvinnor med enbart grundskoleutbildning och i svår ekonomisk situation. Bland dem är var tredje kvinna är rökare. I Botkyrka är rökningen ett större problem i jämförelse med länet, framförallt bland männen. I Botkyrka var andelen rökande män 19 procent år 2010. Om man sedan tittar på utbildningsnivå kopplat till rökning framkommer stora skillnader. Bland dem med låg utbildningsnivå röker 24 procent medan bland gruppen med hög utbildning är det 11 procent som röker. Vad gäller kvinnor i Botkyrka så röker 14 procent. Bland dem med låg utbildningsnivå röker 19 procent medan motsvarande siffra bland dem med hög utbildningsnivå är 5 procent. 39 Även andelen rökande småbarnsföräldrar är högre. Av länets kommuner är det Botkyrka som har näst flest vuxna som röker och utsätter ett spädbarn för passiv rökning, se tabell på nästa sida. Bland ungdomarna i Botkyrka är andelen rökare mindre i jämförelse med länet. I kommunen är det just Fittjas och Albys unga som röker minst av alla, 9 procent av pojkarna i årskurs nio och 12 procent av flickorna. I kommunen är motsvarande siffror 14 procent för pojkar och 17 procent för flickor. Dessa siffror gäller bara rökning av cigaretter. Vi vet inte hur situationen ser ut vad gäller rökning av vattenpipa. Mer om rökning av vattenpipa i nästa stycke. Vad 35 Från: Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2011 36 Siffror avser 2006. Från: Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2011 37 Botkyrka kommun, socialförvaltningen. Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa - inför framåtsikt 2012-2015. 2011-10-03 38 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa allas ansvar. 2010 39 Statistiska centralbyrån/stockholms läns landsting. Hälsoenkät 2010. En undersökning om hälsa och levnadsförhållanden i Stockholms län. 2010 10 [15]
gäller snusning är det fler pojkar än flickor som snusar. I årskurs nio i Fittja är det 2 procent av pojkarna och 1 procent av flickorna som anger att de snusar. I kommunen är motsvarande siffror, 9 procent av pojkarna, 1 procent av flickorna. 40 I början av 2011 kom även riktlinjer kring hur lagen kring rökfria skolgårdar ska fungera i praktiken vilket kommer att försvåra rökande bland unga ytterligare. 41 Röka vattenpipa en ny trend i Sverige Vattenpipsrökning är en relativt ny företeelse i Sverige men har på kort tid brett ut sig bland ungdomar och bör därför tas på stort allvar. Vattenpipstobak är lätt att komma över och okunskapen om riskerna är stor bland både unga och vuxna. Men bruket kan leda till samma skador och beroende som andra tobaksprodukter. En rökare får i sig rök motsvarande 100 cigaretter under en röksession samt nikotin från 6-7 cigaretter. I Sverige har 30 procent av eleverna i åk 9 provat att röka vattenpipa och i årskurs 2 på gymnasiet har över 60 procent rökt vattenpipa det senaste året. 42 Färre rökare innebär också mindre drickande och knarkande Enligt forskning dricker rökande och snusande ungdomar både mer och oftare samt har fler riskfaktorer för ohälsa såsom skolk och skolmisslyckande. Många som testar narkotika har också rökt. På så vis är det väldigt positivt att det nu bland tonåringar finns en trend att dricka mindre alkohol eller inget alls. Denna trend är märkbar både nationellt och i Botkyrka. Genom ungdomsenkäten kan vi få inblick i hur ungdomar i årskurs 9 brukar alkhohol. 49 procent av eleverna i årskurs nio som bor i Botkyrka uppger att de avstår från alkohol. I Fittja/Alby avstår 49 procent av pojkarna i nian från alkohol och 59 procent av flickorna. Det är en betydligt större andel i Botkyrka som avstår från alkohol i jämförelse med såväl länet som nationellt. 43 I Botkyrka anger 8 procent av niorna att de någon gång använt narkotika. 40 Botkyrka kommun. Inblick i våra ungas vardag. Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010 41 Botkyrka kommun, socialförvaltningen. Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa - inför framåtsikt 2012-2015. 2011-10-03 42 Ibid 43 Ibid 11 [15]
Hela 21 procent har haft möjlighet att göra det om de hade velat vilket innebär att många har kraften och modet att avstå från att prova. 44 Det finns en risk att fler insjuknar i hjärt-kärlsjukdomar i Botkyrka Hjärt-kärlsjukdomar är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige även om dödligheten minskat kraftigt under de senaste åren. Det här beror dock inte enbart på bättre levnadsvanor. Det handlar också om att nya landvinningar gjorts inom sjukvården samt att defibrillatorer spridits på offentliga platser och att fler yrkesgrupper kan använda dessa. År 2005 utgjorde hjärt-kärlsjukdomar 42 procent av alla dödsorsaker bland både män och kvinnor i landet. I Sverige sjunker siffrorna för männens insjuknande medan kvinnornas ökar. Detta beror på att män i allt högre grad slutat röka, medan kvinnorna fortsätter. Riskfaktorer för hjärtinfarkt och hjärt-kärlsjukdomar är mycket av det som vi kan anta vara hälsoproblem i Fittja: stillasittande, matvanor samt rökning. I jämförelse med rikets invånares dödlighet i hjärtinfarkt är andelen högre bland männen i Botkyrka. Det finns även en risk att insjuknandet bland männen i Botkyrka ökar framöver på grund av den trend vi ser i levnadsvanorna. 45 Spelande Kunskapen om spelproblemens orsaker är än så länge begränsade likväl som kunskapen om vilka förebyggande metoder som är de mest effektiva. Däremot finns utvecklad stöd att få för den som är spelberoende. Under 2008-2009 genomförde Statens folkhälsoinstitut studien SWELOGS (Swedish Longitudinal Gambling Studies) som är ett långsiktigt forskningsprogram om spel och hälsa bland Sveriges 16-84 åringar. Totalt sett har andelen som spelar om pengar minskat de senaste tio åren. Allra mest har speldeltagandet minskat bland dem mellan 16-17 år. Däremot har spelproblemen ökat markant bland unga män i åldern 18-24 år. Här har andelen personer med spelproblem ökat från 5 procent 1997-1998 till 9 procent 2008-2009. Även bland kvinnor i åldern 45-64 år har en fördubbling skett av andelen personer med spelproblem. Det finns också en ökad andel unga män med allvarliga spelproblem, främst i åldersgrupperna 18-24 år och 25-44 år. 46 Vissa av dessa mönster går igen även i Botkyrka då man ser på svaren från ungdomsenkäten. I den frågas ungdomar i årskurs nio och årskurs två på gymnasiet om det spelat något som handlar om pengar det senaste året. I ungdomsgenkäten framgår att det bland Botkyrkas elever är fler pojkar spelar i årskurs två på gymnasiet jämfört med nian i grundskolan. I årskurs nio hade 29 procent av pojkarna spelat medan i årskurs två på gymnasiet spelade 36 procent. Bland flickorna var motsvarande siffror 18 procent och 21 procent. På länsnivå innebär detta inga större skillnader. Däremot finns större skillnader vad gäller de som uppger att de har problem med spelandet. 47 I Botkyrka anger 37 procent av pojkarna i niondeklass klass att de har problem med spelandet 44 Botkyrka kommun. Inblick i våra ungas vardag. Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010 45 Botkyrka kommun, socialförvaltningen. Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa - inför framåtsikt 2012-2015. 2011-10-03 46 Statens folkhälsoinstitut. Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa, PM 090623 47 Eleverna har exempelvis upplevt känsla av irritation och rastlöshet om de inte kunnat spela eller har ljugit om sitt spelande. 12 [15]
medan 24 procent av pojkarna i länet gör det. Vad gäller årskurs två på gymnasiet är det 33 procent i Botkyrka och 22 procent i länet. Bland flickorna i Botkyrka anger 18 procent av niorna att det har problem med spelandet, i länet är motsvarande siffra 12 procent. I årskurs två på gymnasiet i Botkyrka anger 5 procent av flickorna att de har problem spelandet, motsvarande siffra i länet är högre 8 procent. Bland de pojkar och flickor som spelat senaste året, säger ungefär hälften att de också har spelat den senaste månaden. Bland pojkarna i årskurs 2 är det dock betydligt fler, 80 procent. Vid dessa tillfällen anger ungdomarna att de spelat för summor mindre än 90 kronor. 48 Vid samtal med föreningar och lokala aktörer under arbetet med Fittja utvecklingsprogram har oro uttryckts om att det finns både vuxna och ungdomar som spelar mycket i Fittja. Allt detta sker trots att det för de flesta spel om pengar, även för lotter sedan oktober 2010, finns en åldersgräns på 18 år. Enligt ungdomsenkäten det mycket oroväckande att så många unga pojkar och flickor i Botkyrka upplever problem med sitt spelande Internationella studier visar att det finns tydliga samband mellan att börja spela spel om pengar tidigt i livet och att senare få spelproblem. Det finns också samband mellan spelproblem och riskabla alkoholvanor eller daglig rökning. Studier visar också att dålig allmän hälsa eller psykisk ohälsa är vanligare bland problemspelare jämfört med icke-spelare och spelare utan spelproblem. För unga kan överdrivet spelande t.ex. leda till att skolarbetet blir lidande Ofta drabbar det inte bara spelaren själv utan även personer i hans eller hennes omgivning. 49 Fler hälsofaktorer Det här kapitlet inleddes med att det är mycket som påverkar vår hälsa. Några fler hälsofaktorer som ska nämnas här är trivsel och trygghet i det område man bor i. Botkyrka kommun genomför årligen en medborgarundersökning där bland annat frågor om detta tas upp 50. Av de Fittjabor som deltog i undersökningen hade 52 procent bott tio år eller mer i Fittja. 15 procent hade bott i området hela sitt liv. Detta tyder på att det finns många som trivs i området. Detta bekräftas också genom att 73 procent av de Fittjabor som deltog i enkätundersökningen instämmer helt eller delvis i påståendet Det är tryggt att bo och leva i Fittja. Dock var siffran bara två år tidigare 89 procent 51. Fittjaborna är också mer positiva till idrotts- och kulturverksamheter, parker, lekparker, gator och vägar än vad invånarna i princip samtliga övriga stadsdelar är. Om man jämför med de andra stadsdelarna är det ändå minst antal Fittjabor som instämmer helt och hållet i påståendet att Det är tryggt att bo och leva i Fittja likväl som det är flest Fittjabor som helt och hållet tar avstånd från påståendet. Samtidigt är det också färre Fittjabor än i de andra 48 Botkyrka kommun. Inblick i våra ungas vardag. Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010 49 Botkyrka kommun. Inblick i våra ungas vardag. Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010, s. 11. 50 SKOP-rapport november-december 2010 51 Fittjas områdesgrupp tror att detta kan bero på 2009 års oroligheter särskilt bland ungdomar, lågkonjunktur och arbetslöshet. Efter allt detta har dock ett poliskontor etablerats i Fittja och nu är samarbetet tätare mellan polisen, Lugna gatan och Ungdomens hus. En nattvandringsgrupp har också kommit till likväl som satsningar på värdegrundsarbete pågår i Fittjaskolorna. 13 [15]
stadsdelarna som instämmer helt eller delvis att de kan rekommendera en vän att flytta till sitt bostadsområde, 68 procent 52 Några av värdena som påverkar dessa svar är säker flera av faktorerna som togs upp i samband med dialogen om Framtid Fittja. Exempelvis sågs nedskräpning och Fittja centrum som något negativt i Fittja. 53 Dock är det positiva signaler att Fittja terrassens 54 bostadsrätter, varav 19 är i radhus, som kommer att byggas intill Fittja äng fått flera intresseanmälningar av redan boende i Fittja. 54 Ett ytterligare påstående i medborgarundersökningen är att Botkyrka är en kommun där det är tryggt att åldras. I den frågan tycker Fittjabor och Tullingebor i princip lika. Detsamma gäller påståendet Jag kan vara med och påverka i kommunala frågor som intresserar mig. 58 procent av Fittjaborna instämmer helt eller delvis och av Tullingeborna 60 procent. De som helt och hållet tar avstånd från påståendet är 19 procent av Fittjaborna och 18 procent av Tullingeborna. 55 Den sista frågan visar på känslan av att man har möjlighet att påverka. Även detta är en faktor som påverkar vår hälsa. Därför är det också intressant att titta på valdeltagande. I riksdagsvalet och kommunvalet år 2010 hade Fittjaborna det lägsta valdeltagandet även om de låg nära andelen i några av kommunens andra stadsdelar. I Fittjas och flera av kommunens andra stadsdelar var valdeltagande närmare 70 procent i riksdagsvalet. De två stadsdelar som hade över 80 procents valdeltagande var Tullinge och Tumba. I de senaste valen har dock valdeltagandet ökat i Fittja. Samtidigt är det de unga killarna och tjejerna i Fittja som upplever att de har störst möjlighet att vara med och påverka beslutsfattare i kommunen. 56 Källförteckning: Botkyrka kommun. Dialog och service. Anteckningar från dialoger i november 2008 i samband med Framtid Fittja. 2008-11-20 Botkyrka kommun. Inflytande, delaktighet och synen på den egna framtiden. Resultatanalys av enkätundersökningen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Botkyrka 2010. 2011 Botkyrka kommun. Kartläggningsrapport inom folkhälsoarbetets fokusområde skapa förutsättningar för goda levnadsvanor. 2010 Botkyrka kommun. Inblick i våra ungas vardag. Ungdomsenkäten i Botkyrka 2010 Botkyrka kommun, socialförvaltningen. Fördjupad omvärldsbevakning Folkhälsa - inför framåtsikt 2012-2015. 2011-10-03 52 SKOP-rapport november-december 2010 53 Dialoger i november 2008 i samband med Framtid Fittja. Områdesutvecklaren Parvaneh Sharafi och samhällsvägledaren Gulli Arslan träffade olika aktörer i Fittja såsom Lugna gatan, Fittja pulsen och Turkiska föreningen. Anteckningar, Botkyrka kommuns Dialog och service 2008-11-20 54 Sharafi, P. 110513 55 SKOP-rapport november-december 2010 56 Från en enkätundersökning bland niondeklassare 2010. Botkyrka kommun. Inflytande, delaktighet och synen på den egna framtiden. Resultatanalys av enkätundersökningen Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) Botkyrka 2010. 2011 14 [15]
Botkyrka kommun, Barn- och ungdomsförvaltningen. Elevenkät i Botkyrka 2010. Rapport om barn- och ungdomsförvaltningens enkät till elever i skolår 5 och 8 i grundskolan och i år 5-10 i grundsärskolan. 2010-12-13 Karolinska Institutets folkhälsoakademi. En sammanfattande beskrivning av några resultat från rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa från Sveriges kommuner och landsting för kommunerna i Stockholms län. 2010 Sharafi Parvaneh, områdesutvecklare i Fittja. 13 maj 2011 Statens folkhälsoinstitut, R 2011:24. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. 2011 Statens folkhälsoinstitut. Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens folkhälsa allas ansvar. 2010 Statens folkhälsoinstitut, R 2011:23. Matvanor och livsmedel. Kunskapsunderlag för Folkhälsopolitisk rapport 2010. 2011 Statens folkhälsoinstitut. Resultat från SWELOGS befolkningsstudie om spel och hälsa, PM 090623 Stockholms läns landsting. Barnhälsovården, årsrapport 2010 Stockholms läns landsting. Hälsoenkät 2010. En undersökning om hälsa och levnadsförhållanden i Stockholms län. 2010 15 [15]