Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter?



Relevanta dokument
Hälsoeffekter, luftvägar, partiklar i Stockholms tunnelbana. Slutrapport

Optimering av medicinsk behandling vid kemiskt inducerad lungskada

Luftföroreningar, astma och allergi hos barn Nya fynd från svenska studier

E 4 Förbifart Stockholm

Inandningsbara partiklar i järnvägsmiljö - kartläggningsstudie Mats Gustafsson, Göran Blomqvist, Anders Gudmundsson, Andreas Dahl.

Bakgrund och syfte Material och metoder

IgE. histamin, heparin, leukotriener, prostaglandiner, eosinophil chemotactic factor, interleukiner, proteaser (ex tryptas) mm.

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

PM 10 - Luftkvalitetsdetektor, inomhus PM 1O

Hälsoeffekter av luftföroreningar

Luften i Sundsvall 2009

Samverkan för luftövervakning i Västernorrland

Exponering för partiklar i tunnelluft. Bertil Forsberg Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Klinisk smärta. Karolinska Institutet T 6

Luftvägsbesvär hos kvinnliga frisörer, klinisk bild och livskvalitet - en prospektiv studie.

Kartläggning av arbetsmiljörisker vid heta övningar-övningsfälten Sandö och Revinge


Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

I neutrofila celler så utgör calprotectin - 5 % av totala proteininnehållet - 60 % av proteininnehållet i cytoplasman

Vedeldning exponering och hälsoeffekter

KOL en folksjukdom PRESSMATERIAL

Luftkvalitet i tunnlar. Marianne Klint

Methodological aspects of toe blood pressure measurements for evaluation of arterial insufficiency in patients with diabetes

astma och liknande luftvägsproblem

Anafylaktisk reaktion Cirka 10% av den vuxna befolkningen har astma. Ungefär hälften av astmatikerna har en lindrig sjukdom.

diagnoskriterier och stadieindelning Sofia Dettmann Lungsektionen, Medicinkliniken, Västmanlands Sjukhus - Västerås

Leflunomide STADA. Version, V1.0

Brandmän och cancer. - epidemiologiska studier av cancerrisk och kartläggning av exponering för cancer-framkallande ämnen via luftvägar och hud

41 miljoner till ny forskning om arbetsmiljö och hälsa

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Enbrel ger en bestående förbättring av livskvaliteten för patienter med psoriasis

Kontakta din läkare. sanofi-aventis Box 14142, BROMMA. Tel ,

Astma och KOL är väl typ samma sak, eller? Fysisk träning och aktivitet vid lungsjukdom. Astma och fysisk aktivitet. Astma och fysisk träning

Analys av Dieselavgaspartiklar/dieselrök

Kyrkskolan Fribergaskolan Mörbyskolan Stocksundsskolan

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Hur påverkar dieselavgaser hälsan - en kunskap i förändring Möjliga konsekvenser för hygieniska gränsvärden. Bengt Järvholm 21 nov 2012

Hanan Tanash Lungläkare Medicinkliniken, Lasarettet i Ystad

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Luftkvalitetsmätningar i Lunds kommun för år 2013 samt luftmätningsdata i taknivå för åren

vid inflammatorisk tarmsjukdom

Thomas Pettersson, ordförande i Regionala medicinska rådet hjärta/kärl 60

Akut astma magnesium och teofyllin

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Hjärta och lungor HJÄRTA OCH LUNGOR

SYMPOSIUM OM ALFA 1 ANTITRYPSIN Malmö november Magnus Sköld Lung- Allergikliniken Karolinska Universitetssjukhuset Solna Stockholm

Deltog i 4a-studien, i övrigt inget att deklarera

I Konsekvenser av luftföroreningar i Europa. Bertil Forsberg, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Information till dig som får behandling med JEVTANA (cabazitaxel)

Alzheimers sjukdom diagnostik och behandling och senaste forskningsrönen

Fakta om talassemi sjukdom och behandling

Klinisk forskningsmetodik. Olof Akre, läkare, forskare, Enheten för klinisk epidemiologi, KS

Janssen Nyhetsbrev 1 Maj Samverkan, livslängd och livskvalitet allt hänger ihop. Janssen-Cilag AB

Slutrapport för del 2 inom projekt NR Lars Modig Bo Segerstedt Bertil Forsberg

Miljömedicinskt yttrande om skyddsavstånd mellan förskola/bostäder och svinstall, Sätila i Marks kommun

Tidig diagnostik och rehabilitering av personer med kroniskt obstruktiv lungsjukdom

Aktuellt om alfa 1 -antitrypsinbrist (AAT-brist) Eeva Piitulainen Docent/överläkare Lung- och allergikliniken Skånesuniversitetssjukhus Malmö

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08

Medicinska kontroller i arbetslivet AFS 2005:6

Luftföroreningar i Botkyrka kommun

Luftföroreningar & pollen - Hur kan vi prognosticera riskerna och informera allmänheten?

Stockholms allmänläkardag. Block 3: KOL/astma. 6 november 2014

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Channeling vid biologisk behandling av RA i Sverige - vilken patient får vilket läkemedel?

Jävssammanställning för externa deltagare vid workshop om behandling av kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL den 2 3 april 2008

Anemi och järnbrist i ett kliniskt perspektiv

Sammanställning av mätresultat från mätning av partiklar (PM 10) Drottninggatan, Linköping, februari 2004 till 31 december 2008.

Trafikverket har också publicerat en rapport som behandlar frågeställningen; Dubbdäck- regler och erfarenheter från utlandet.

Delexamination 1. Klinisk Medicin ht poäng MEQ

ASTMA FAKTA, RÅD OCH BEHANDLINGSALTERNATIV ETT PRESSMATERIAL FÖR MEDIA FRÅN MUNDIPHARMA AB

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Pressinformation - arbetsmaterial PFAS uppmätt i blodprover hos barnen i Kallinge

BILAGA III ÄNDRINGAR TILL PRODUKTRESUMÉ OCH BIPACKSEDEL

Uppsala universitet Institutionen för kirurgiska vetenskaper Omtentamen i Klinisk Medicin II T6, V11, kl i Hedstrandsalen ing 70 bv

Arytmogen högerkammarkardiomyopati

Informationskampanj för minskad dubbdäcksanvändning. En åtgärd för minskade partikelhalter, PM10, i Stockholm. Inriktningsbeslut.

Epidemiologisk studiedesign (Forskningsmetodik)

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Luftföroreningar i Stockholms T-bana Hälsoeffekter vid vistelse

Jämlik hälso- och sjukvård innebär att vården tillhandahålls och fördelas på lika villkor för alla med respekt för varje individ

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. På astmafronten något nytt?

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Buller och luftföroreningar vid Solstrålens förskola, Partille kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

BAKTERIERNA, VÅRA VÄNNER

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Hjärtsjukvård. Forskning Utveckling Omvårdnad NÄR HJÄRTAT SLÅR FÖR KARDIOLOGI. Framtidens hjärtsjukvård.

För patienter med reumatoid artrit. Information till dig som behandlas med RoACTEMRA

Gör vårt snabbtest om godartad prostataförstoring. Uppe på nätterna? Letar toalett på dagarna?

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Fotodynamisk behandling med dagsljus

Hälsouniversitetet i Linköping Läkarprogrammet, stadiumiiitentamen Omtentamen i bild ht-09 Kod

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

Fakta om studier med Pradaxa

Information till forskningsperson

PM F Metaller i vattenmossa

Symposium Ätstörningar och reproduktion

Transkript:

Inducerar exponering av friska försökspersoner i tunnelbanemiljö akuta luftvägseffekter? Britt-Marie Larsson, Med dr, projektledare Magnus Svartengren, Professor, överläkare Avdelningen för Yrkes- och miljömedicin Institutionen för Folkhälsovetenskap

Innehåll Bakgrund Syfte med studien Metodik Resultat Pågående studie Den 9 januari 2008 2

Den 9 januari 2008 3

Den 9 januari 2008 4

Experimentella studier Kammarstudier med dieselavgaser visar på inflammatoriska effekter i luftvägar hos friska försökspersoner och astmatiker. Inflammatoriska effekter i luftvägar hos friska försökspersoner efter exponering i vägtunnelmiljö. Den 9 januari 2008 5

Inflammation i nedre luftvägar Cell koncentration (x10 6 /L) 160 30 140 120 P <0,01 100 P <0,05 20 80 60 40 10 P <0,01 20 0 Före Efter Före Efter 0 Före Efter Totala celler Makrofager Lymfocyter Larsson BM, Sehlstedt M et al, Eur Respir J 2007 Den 9 januari 2008 6

Den 9 januari 2008 8

Avhandling av Carolina Bigert. Cardiovascular disease among professional drivers and subway staff in Stockholm. Karolinska Institutet 2007 Den relativa risken att drabbas av hjärtinfarkt var inte förhöjd bland tunneltågförare jämfört med män i andra arbetaryrken eller jämfört med andra yrkesverksamma män. Subgruppsanalyser bland tunneltågförare som arbetat länge i yrket, hade lång latenstid sedan de började i yrket, eller som nyligen arbetat i yrket visade ingen ökad risk. Den 9 januari 2008 9

Långtidseffekter? Medelvärde av absoluta nivåer för blodprov 2 inom respektive grupp, justerat för BMI Spärrexpeditörer Tunneltågförare Perrongarbetare PAI-1 18.5 19.7 29.7* hscrp 1.49 1.64 1.94 Interleukin-6 1.733 2.071 2.174 Fibrinogen 3.11 3.11 3.16 *Signifikant skild från spärrexpeditörer Carolina Bigert. Accepted for publication. Occupational and Environmental Medicine. Den 9 januari 2008 10

Medelvärden av uppmätta partikelhalter för 44 studiepersoner med personburen mätning under två arbetsskift. Spärrexpeditörer (n = 8) µg/m 3 Tunneltågförare (n = 13) µg/m 3 Perrongarbetare (n = 23) µg/m 3 PM 2.5 10 19 65 DataRAM (PM 0.1-10 ) 13 33 182 Referens: Plato N et al. 2006. Luftföroreningar i Stockholms tunnelbana. Exponering för partiklar och kvävedioxid bland tunnelbanepersonal. Rapport från Arbets- och miljömedicin 2006:2. Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting. Den 9 januari 2008 11

Syfte Studera akuta hälsoeffekter (systemiskt och i luftvägarna) efter exponering i tunnelbanemiljö. Är exponering för partiklar i tunnelbanan, ur hälsoaspekt jämförbar med exponering i annan trafikmiljö? Den 9 januari 2008 12

Metodik Tjugo friska försökspersoner, utan allergi, icke-rökare Exponering i 2 timmar Odenplan/kontrollmiljö (KS) Standardiserat cykelarbete under exponering (ökad munandning, standardiserad ventilation dos) Karakterisering av exponering Partiklar (massa och storlek) Metallinnehåll Den 9 januari 2008 13

Kliniska parametrar EKG under exponering samt påföljande natt. Symtomenkät under exponering 14 timmar efter exponering: Bronkoskopi (inkl bronkolaveolärt lavage,biopsi) Blodprover Lungfunktion Den 9 januari 2008 14

Bronkoskopiundersökning Den 9 januari 2008 15

Exponeringsmiljö - Odenplan Den 9 januari 2008 16

Den 9 januari 2008 17

Den 9 januari 2008 18

Kontrollexponering Den 9 januari 2008 19

Resultat - exponeringsnivåer Median (25:e -75:e percentilen) PM 2.5 (μg/m 3 ) PM 10 (μg/m 3 ) P-Trak (partiklar/ml luft) DustTrak (μg/m 3 ) DataRam (μg/m 3 ) Temp ( C) RH (%) Odenplan 76 (71-85) 236 (210-274) 10 120 (9800 10 820) 138 (110 149)) 169 (141-182) 19 (18 22) 46 (40-54) Kontroll - - 840 (580-1200) - 14 (13-19) 21 (21-22) 33 (28-34) Den 9 januari 2008 20

Exponeringsnivåer jämförelse med Vägtunnelmiljö Odenplan PM 2.5 76 µg/m 3 PM 10 236 µg/m 3 P-trak 10 120 partiklar/ml Söderledstunneln PM 2.5 64 µg/m 3 PM 100 176 µg/m 3 P-trak 85 000 partiklar/ml Ca 50 % Fe i PM 10 Den 9 januari 2008 21

Kliniska parametrar Lung funktion inga akuta förändringar. Ingen cellökning i blod eller lungsköljvätska efter exponering I tunnelbanemiljö. Den 9 januari 2008 22

Resterande analyser Aktiveringsmarkörer samt inflammatoriska mediatorer i blod och lungsköljvätska analyser pågår. Biopsiprover. EKG-data (14 timmars Holter-EKG). Symtom och akuta lungfunktionsförändringar. Den 9 januari 2008 23

Slutsatser Ej lika uttalad reaktion hos friska försökspersoner efter tunnelbaneexponering jämfört med vägtunnelmiljö. Skillnad i partikelsammansättning jämfört med vägtunnelmiljö. Ytterligare analyser kvarstår. Den 9 januari 2008 24

Pågående studie Upprepning av tidigare studie, nu med känslig studiepopulation (milda astmatiker). Datainsamling (exponering) pågår. Den 9 januari 2008 25

Medverkande: Arbets-och Miljömedicin/Institutionen för Folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet Magnus Svartengren Britt-Marie Larsson Anna Klepczynska Nyström Anders Lundin Ingemar Rödin Stina Gustavsson Lisbet Broman (Instit NVS, Sektionen för sjukgymnastik) Lung- och Allergikliniken /Lungforskningslab./Karolinska Universitetssjukhuset Anders Eklund Magnus Sköld Gunnel de Forest Margitha Dahl Helene Blomqvist Johan Grunewald Lotta Muller-Suur Benita Dahlberg Lung- och Allergikliniken, Umeå Universitetssjukhus Thomas Sandström Anders Blomberg Maria Sehlstedt Finansierat via anslag från Banverket Den 9 januari 2008 26