Hållbart Båtliv. Förstudie utförd av bygg- och miljökontoret under 2010 2010-01-17

Hållbart Båtliv Förstudie utförd av bygg- och miljökontoret under 2010 2010-01-17

Sammanfattning Bygg- och miljökontoret har under 2010 utfört projektet Hållbart båtliv efter uppdrag av kommunfullmäktige. Syftet med projektet skulle vara att minska båtlivets miljöpåverkan. Vid en fritidsbåtshamn utförs exempelvis rustning och tvättning av båtar som kan påverka människors hälsa och miljön negativt. Det är kommunernas miljönämnder som har ansvar för att bedriva miljötillsyn över fritidsbåtshamnar. Projektet har utförts som en förstudie där en checklista, som miljösamverkan Västra Götaland har tagit fram, har gåtts igenom med 16 fritidsbåtshamnar. I projektet har även en omfattande sedimentprovtagning med avseende på tungmetaller och tennorganiska föreningar utförts. Resultatet och sammanställningen av sedimentprovtagningen redovisas i en separat rapport. Resultatet har visat att många fritidsbåtshamnar saknar egenkontroll för miljöarbetet. Många båtägare självrustar sina båtar utomhus på grusade ytor utan skydd för spill av färg- och lösningsmedelsrester eller slipdamm. I likhet med andra kommuner i länet avser bygg- och miljökontoret att ställa krav på försiktighetsåtgärder för att minska negativ påverkan på miljön. Definitioner Enligt sjöfartsverkets föreskrifter 2001:13 definieras begreppet fritidsbåtshamn - en plats eller geografiskt område som inrättats för att ge service till fritidsbåtar, dock inte små bryggor och enkla förtöjningsplatser. I projektet hållbart båtliv har vi inkluderat flera verksamhetskategorier som är knutna till båtlivet och som alla har en miljöpåverkan. Här redovisas de kategorierna som är kopplade till projektet och som vi bedömer ryms inom begreppet fritidsbåtshamn. Anslutningshamn Bygganläggning utan direkt service som främst används av båtägare som behöver båt för att nå sina fastigheter ute på öar. Gästhamn Bryggplatser för korttidsuthyrning, ofta med en service knuten till anläggningen. Hemmahamn Bryggplatser avsedda för permanenta båtägare under båtsäsong. Varierar i storlek och utbud i service. Varv Verksamhet där reparationer och service utförs på båtar. Är ofta knuten till ett flertal andra kategorier ex. vinteruppläggning.

Vinteruppläggningsplats Plats för uppställning av båtar under vintersäsongen där båtägarna oftast själva utför rustning av båten. Upptagningsoch sjösättningsplatser Sammanfaller oftast med någon annan kategori där man via en ramp, kran eller på andra sätt sjösätter eller tar upp båtar. Båten spolas vanligtvis av med högtryckstvätt vid upptag. Kan vara utrustad med en spolplatta med efterföljande rening. Sjömackar Plats för försäljning av främst drivmedel i pumpstation. Naturhamn Ofta frekventerad plats för förtöjning av fritidsbåtar utan direkt service. Ingår inte i projektet. Inledning Värmdö kommun består av ca 10 000 öar och 300 mil stränder och ligger i hjärtat av Stockholms skärgård. I kommunen ligger många populära målpunkter för båtfolket såsom stora öar som Sandhamn, Möja och Nämndö men även mer lugna naturhamnar. En stor del av den halv miljon fritidsbåtar, som finns längs ostkusten, besöker kommunens skärgårdsmiljö under sommarhalvåret. Målet är att det framtida båtlivet i Värmdö ska utvecklas på ett mer hållbart sätt och att minska den negativa påverkan på naturmiljön och att förbättra vattenkvalitén i skärgården. För utvecklingen av ett mera hållbart båtliv krävs att alla marinor och båtklubbar tar ett större miljöansvar för hantering av avfall, slam och kemikalier. Man bör bland annat anlägga båtbottentvättar, spolplattor och ta fram mottagningsanordningar för toalettavlopp från båtar. Arbetet med att förbättra vattenmiljön kräver att man ser till de största källorna till försämringen såsom närsalter och miljögifter. Närsaltsnivån har en betydande inverkan på både växt- och djurlivet i Östersjön. Arbetet med att minska närsaltsnivån har skett både på regional och lokal nivå och har visat stora framsteg, men fortfarande behövs ett flertal åtgärder ske för att man på sikt ska kunna se resultat. I Sverige är ett förbud mot att tömma latrin från båtar på gång. Förbudet kommer troligtvis leda till att fler mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar behövs installeras. Ett stort miljöproblem är de miljögifter som härstammar från bland annat båtbottenfärger och träskyddsmedel. Idag är många av dessa ämnen förbjudna men studier visar att de fortfarande finns i bottensediment med en låg nedbrytningshastighet. Organiska tennföreningar är sådana miljögifter som länge har använts som tillsatser i bland annat båtbottenfärg. Föreningarna räknas till de mest giftiga substanser som släpps ut i miljön och är fullt jämförbara med dioxiner och furaner.

Även de båtbottenfärger som är tillåtna i Östersjön innehåller tungmetaller och andra skadliga ämnen och som på sikt skapar föroreningar i sedimenten. Här pågår fortfarande mycket forskning på att hitta andra färger utan gifter som hindrar påväxt på skrovet. S-gruppen i kommunfullmäktige föreslog 2007-04-12 i en motion om att kommunen skulle ta initiativ till ett projekt Hållbart båtliv. Syftet med projektet skulle vara att minska båtlivets miljöpåverkan. Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutade 2007-10-09 nr 436 MBF 17/2007 att ställa sig positiv till motionen. Kommunfullmäktige beslutade 2009-01-28 36 dnr 07KS/0290 att en förstudie skulle genomföras av bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden. Medel för förstudien beslutades i 2010 års budget. Syftet Syftet med projektet skulle vara att minska båtlivets miljöpåverkan. Projektet skulle enligt motionen ta fram en plan som innefattade följande områden: - Kunskapsinhämtning om båtlivets miljöpåverkan Inventering av giftliga ämnen i marken vid uppläggningsplatser System för omhändertagande av farligt avfall vid båtklubbar System för minskat giftläckage vid uppläggningsplatser System för mekanisk båttvätt för minskad användning av giftiga färger System för att underlätta latrintömning i hamn samt inlämnande av avfall Ökad tillgänglighet för miljövänliga bränslen Enligt kommunfullmäktiges beslut skulle bygg- och miljö- och hälsoskyddsnämnden ansvara för en förstudie med provtagningar mm. Lagar och förordningar En verksamhet knuten till en fritidsbåtshamn eller varv omfattas av ett flertal lagar och förordningar. Nedan följer en sammanfattning över de grundläggande lagarna och förordningarna. Miljöbalken I miljöbalken är de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap grundläggande regler som styr verksamheten. Sammanfattningsvis ställer de krav på verksamhetsutövarens kunskap, val av produkter, resurshushållning och skyddsåtgärder som behövs för att förebygga, hindra eller motverka att verksamheten eller åtgärden medför skada eller olägenhet för människor hälsa eller miljön.

Att anlägga eller utvidga en pågående hamnverksamhet kan kräva strandskyddsdispens enligt 7 kap 15 miljöbalken. Undantag finns om strandskyddet är upphävt i en detaljplan. I miljöbalken så definieras en varvsverksamhet som en miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap 1 punkt 2, användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa och miljön. Det är kommunen som bedriver tillsyn denna typ av verksamhet. En vattenverksamhet definieras enligt 11 kap 2 miljöbalken, som uppförande, ändring, lagning och utrivning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden, fyllning och pålning i vattenområden, bortledande av vatten från eller grävning, sprängning och rensning i vattenområden samt andra åtgärder som syftar till att förändra vattnets djup eller läge. Enligt 19 i förordningen (1998:1388) om vattenverksamhet mm. kräver en sådan anläggning tillstånd hos miljödomstolen eller anmälan till länsstyrelsen beroende på om den bottenyta som verksamheten omfattar är större eller mindre än 3000 kvm. Enligt 26 kap 9 första stycket MB får miljö- och hälsoskyddsnämnden meddela de förelägganden och förbud som behövs i ett enskilt fall för att denna balk samt föreskrifter, domar och andra beslut som har meddelats med stöd av balken ska efterlevas. Av 26 kap 19 framgår att den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön, ska fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Det framgår också att den som bedriver sådan verksamhet eller vidtar sådan åtgärd ska hålla sig underrättad om verksamheten eller åtgärdens påverkan på miljön, samt lämna förslag till kontrollprogram eller förbättrande åtgärder till tillsynsmyndigheten, om tillsynsmyndigheten begär det. Enligt 26 kap 21 får tillsynsmyndigheten förelägga den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd, gällande bestämmelser i MB eller föreskrifter som meddelats med stöd av balken, att till myndigheten lämna uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Plan- och bygglagen Enligt 8 kap 2 punkt 1 krävs det bygglov för småbåtshamnar. En hamn eller varvsverksamhet omfattar oftast ett flertal åtgärder som också kräver bygglov såsom att uppföra byggnader, göra tillbyggnader, anordna upplag och materialgårdar, anordna parkeringsplatser. Vid en prövning av en byggnad eller anläggning som kräver bygglov enligt 8 kap 2 skall det ske genom detaljplan om byggnaden eller anläggningen vars användning får betydande inverkan på omgivningen eller ska förläggas inom ett område där det råder

stor efterfrågan på mark, om tillkomsten av byggnaden eller anläggningen inte kan prövas i samband med prövning av ansökan om bygglov eller förhandsbesked, 5 kap 1 plan- och bygglagen. Sjöfartsverkets föreskrifter Sjöfartsverkets föreskrifter riktas främst till större hamnar och fartyg men omfattar även fritidsbåtshamnar. Det är transportstyrelsen som utövar tillsyn enligt sjöfartsverkets lagar och förordningar. Enligt 2 kap i sjöfartsverkets föreskift (2001:13) om mottagning av avfall från fritidsbåtar ska det finnas mottagningsanordningar för avfall i fritidsbåtshamnar för att tillgodose behovet av avfallslämning av de fritidsbåtar som normalt anlöper hamnen. I kap 4, samma förordning, ska en fritidsbåtshamn ha en avfallshanteringsplan som ska upprättas i samråd med kommunen. Avfallshanteringsplanen ska bland annat innehålla antal fritidsbåtar som är hemmahörande i hamnen samt uppskattat antal fritidsbåtar som kommer att gästa hamnen per år samt uppskattad mängd och slag avfall per år som kommer tas omhand av fritidsbåtar. Övrigt Regeringen beslutade den 23 juni 2010 att ge Transportstyrelsen i uppdrag att genomföra förbudet mot att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar. Förbudet beräknas vara genomfört 2014 i särskilt känsliga områden som Östersjön, Skagerrak, Kattegatt, Öresund samt sjöar och inre vattendrag. 2016 ska förbudet vara genomfört även i resten av landet (Bottenviken och Bottenhavet). Förbudet kommer i korthet att se ut på följande sätt: Ett generellt förbud om att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar inom Sveriges sjöterritorium. Ett konstruktionskrav att fritidsbåtar med fast toalettinstallation ska ha en tank med möjlighet till sugtömning till mottagningsanordning i land. Äldre båtar ska få möjlighet till dispens från kravet. Ett krav på fritidsbåtshamnar att ha mottagningsanordningar som kan ta emot det toalettavfall som de fritidsbåtar som anlöper hamnen har behov av att lämna dit. Det kan omfatta landtoaletter, utslagsvaskar och sugtömningsanläggningar. Vilka möjligheter som ska finnas i en hamn beror alltså på hur behoven ser ut. Vilka fritidsbåthamnar som ska omfattas av förbudet ska definieras av Transportstyrelsen.

Utförande och metod Projektet har utförts i två delar, tillsyn på fritidsbåtshamnar och sedimentprovtagning av tungmetaller och tennorganiska föreningar. Tillsyn Bygg- och miljökontoret har genomfört en kartinventering av småbåtshamnar och varv i kommunen. I projektet valdes 15 fritidsbåtshamnar ut av totalt ca 170 stycken. Urvalet gjordes utifrån verksamhetens omfattning och lokalisering. En karta över fritidsbåtshamnarnas lägen ligger som bilaga 1. Som en avgränsning i denna förstudie valdes endast fritidsbåtshamnar på fastlandet ut. Vid genomgången av de 15 fritidsbåtshamnarna har miljösamverkan Västra Götalands checklista används, se bilaga 2. Tillsynen har endast utgått ifrån miljöbalkens lagstiftning. Bygg- och miljökontoret har inte utfört tidigare tillsyn på dessa verksamheter avseende deras miljöarbete. Nedan följer en sammanfattning över de olika fritidshamnarnas verksamhet och omfattning. Småängsviken Fastighet: Björnö 1:528 Recipient: Småängsviken Båtplatser: 380 Vinteruppläggning: 6 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 6 ramp/kran Tvätt: Nej Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Nej Hushållsavfall: Ja Farligt avfall: Nej Sanitära anl.: Torrtoa Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Ja

Skenora varv Fastighet: Skenora 1:177 Recipient: Skenoraviken Båtplatser: 20 Vinteruppläggning: 75 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 75, kran/vagn Tvätt: 40, högtryck Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta, ej slipning Motorservice: Ja Hushållsavfall: Ja Farligt avfall: Nej Sanitära anl.: Torrtoa Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Ja Ingarö varv Fastighet: Fågelvik 1:43 Recipient: Lagnöström Båtplatser: 150 Vinteruppläggning: 250 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 200, kran/truck Tvätt: 100 högtryck Spolplatta: Ja, oljeavskiljare Rustning: Verkstad/grusad yta Motorservice: Ja Hushållsavfall: Ja Farligt avfall: Ja, miljöstation Sanitära anl.: WC Cistern: 2 kbm Sedimentprovtagning: Ja

Kolströms båtklubb Fastighet: Brunn 2:1 Recipient: Dyviken/Fladen Båtplatser: 120 Vinteruppläggning: 30 Gästplatser: 3 Upptag/sjösättning: 125 ramp Tvätt: ca 26, högtryck Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Nej Hushållsavfall: Ja Farligt avfall: Nej Sanitära anl.: WC Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Ja Arcona Yachts Fastighet: Gustavsberg 1:182 mfl. Recipient: Farstaviken Båtplatser: 200 Vinteruppläggning: 200 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 200, kran Tvätt: Högtryck Spolplatta: Nej Rustning: Verkstad/grusad yta Motorservice: Nej Hushållsavfall: Ja Farligt avfall: Ja, miljöstation Sanitära anl.: Torrtoa Cistern: 4 kbm, ej invallad Sedimentprovtagning: Ja

Kanholmsfjärdens marina Fastighet: Fjällsvik 1:134 Recipient: Skarpösundet Båtplatser: 92 Vinteruppläggning: 100 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 100, kran/truck Tvätt: Ja, ovan list Spolplatta: Nej Rustning: Verkstad Motorservice: Ja Hushållsavfall: Nej Farligt avfall: Ja, egen miljöstation Sanitära anl.: WC Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Ja Bullandö Marina Fastighet: Bullandö 1:156 Recipient: Klubbviken/byviken Båtplatser: 1300 Vinteruppläggning: 1340 Gästplatser: 1300 Upptag/sjösättning: 1340, truck Tvätt: Högtryck, 60 % Spolplatta: 3, SA, påsfilter, filtex Rustning: Grusad yta Motorservice: Ja, (Brohäll marin) Hushållsavfall: Ja + ÅVS Farligt avfall: Ja Sanitära anl.: Torrtoa Sugtömning: Ja Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Ja

Storholmsvarvet Fastighet: Högbena 2:5 Recipient: Tranviksströmmen Båtplatser: 84 Vinteruppläggning: 200 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 200, kran Tvätt: Högtryck, ca 100 Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Ja Hushållsavfall: Ja Farligt avfall: Ja, miljöstation Sanitära anl.: WC Cistern: 3 kbm, invallad Sedimentprovtagning: Ja Kungsängens båtvarv Fastighet: Skärmarö 1:165, 1:166 Recipient: Norrviken/Älgöfjärden Båtplatser: 100 Vinteruppläggning: 70 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 70, truck Tvätt: Ja, ej högtryck Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Nej Hushållsavfall: Ja Farligt avfall: Nej Sanitära anl.: WC/Torrtoa Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Ja

Södra Evlinge båtklubb Fastighet: Värmdö-evlinge 11:7 Recipient: Saltaröströmmen Båtplatser: 150 Vinteruppläggning: 110 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 110, kran/ramp Tvätt: Högtryck, vid uppställning Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Nej Hushållsavfall: Ja Farligt avfall: Ja Sanitära anl.: Torrtoa Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Ja Östermans båtvarv Fastighet: Skärmarö 1:198 Recipient: Älgöfjärden Båtplatser: 30 Vinteruppläggning: 30 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 30, kran/truck Tvätt: Högtryck Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Nej Hushållsavfall: Nej Farligt avfall: Ja, egen miljöstn Sanitära anl.: Torrtoa Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Nej

Älvsala nya tomtägarförening Fastighet: Älvsala 1:1 Recipient: Älvsalaviken Båtplatser: 190 Vinteruppläggning: 50 Gästplatser: 2 Upptag/sjösättning: 190, ramp/kran Tvätt: Högtryck, ej organiserad Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Nej Hushållsavfall: Nej Farligt avfall: Ja, miljöstation Sanitära anl.: Torrtoa Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Nej Björkviks båtklubb Fastighet: Björnö 1:528 Recipient: Sandviken Båtplatser: 164 Vinteruppläggning: 13 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 80, ramp/kran Tvätt: Nej Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Nej Hushållsavfall: Nej Farligt avfall: Nej Sanitära anl.: Torrtoa Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Nej

Räknäs båtvarv Fastighet: Aspvik 1:195 Recipient: Ängsholmssundet Båtplatser: 30 Vinteruppläggning: 30 Gästplatser: 0 Upptag/sjösättning: 30, lyftkran Tvätt: Högtryck Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Ja Hushållsavfall: Nej Farligt avfall: Nej Sanitära anl.: Torrtoa Cistern: Nej Sedimentprovtagning: Nej Löknäddsudds gård & marina Fastighet: Vindö-löknäs 2:5 Recipient: Sollenkrokafladen Båtplatser: 126 Vinteruppläggning: 45 Gästplatser: 6 Upptag/sjösättning: 45, ramp/traktor Tvätt: Högtryck Spolplatta: Nej Rustning: Grusad yta Motorservice: Ja, delvis Hushållsavfall: Nej Farligt avfall: Ja, miljöstation Sanitära anl.: WC Cistern: 5 kbm, invallad Sedimentprovtagning: Nej Sedimentprovtagning Den andra delen av förstudien har varit en omfattande sedimentprovtagning som utförts med avseende på tungmetaller och tennorganiska föreningar. Totalt togs prover på 16 lokaler, varav 12 var i anslutning till en fritidsbåtshamn. Provtagningen utfördes i tillsammans med konsulterna, Sven Blomqvist, Nils Ekeroth och Emma Karlsson. Resultaten av provtagningen redovisas i en separat rapport som de sammanställt.

Miljöstörningar En fritidsbåtshamn kan ge upphov till ett flertal olika miljöstörningar. Störningen kan vara tillfällig, ex buller, eller medföra en långsiktig påverkan på den lokala miljön ex markföroreningar. För en verksamhet är det viktigt med egenkontroll där man följer upp vilja miljörisker det finns för deras verksamhet. Här följer en beskrivning och en utvärdering av de vanligaste riskerna för miljöstörningar som är knuten till båtlivet. Rustning/service I samband med service och rustning av båten hanteras ett flertal miljöfarliga produkter såsom lösningsmedel samt färger. Vid självservice är det båtägaren själva som ansvarar för att detta hanteras på rätt sätt. Vanliga risker är tex spridning av slipdamm samt spill av färger och kemikalier. Oftast sker självservicen vid platsen för vinteruppställningen där underlaget oftast består av grusad yta. Här bör markägaren vara medveten om att marken kan komma att bli förorenad vilket kan kräva sanering i framtiden. Vid rustning eller service på en varvsverksamhet ligger ansvaret på verksamhetsutövaren att minimera risken för förorening. Här bör det finnas rutiner för var rustningen sker och omhändertagandet av slipdamm och färgrester. Viktiga skyddsåtgärder är uppsamling av slipdamm och hantering av kemikalier och färger utan risk för spill till mark. Det är också viktigt att restprodukter, farligt avfall, omhändertas rätt. Vid ett varv ska det finnas en miljöstation där farligt avfall samlas in innan det hämtas av en godkänd transportör. Båttvätt I samband med upptag av båtarna på hösten sker oftast en tvätt av skrovet, vanligtvis med högtryck eller för hand. Vid tvätten följer rester av båtbottenfärgen med och förorenar ytvatten eller mark om ingen spolplatta finns. Några båtbottenfärger är så kallade blödande färger som lätt faller av vid högtrycksspolning. Även om östersjöfärger används innehåller de höga halter av zink och andra miljöskadliga ämnen som inte bör hamna i vattnet. Kemikalier och farligt avfall Hantering av kemikalier och farligt avfall kan riskera att orsaka mark- och vattenföroreningar om det inte förvaras på rätt sätt. Det är bland annat färg och lösningsmedel som används av både verksamhetsutövare och privatpersoner.

Båtbottenfärger Det är viktigt att hålla skrovet rent från påväxt då det leder till ökat motstånd i vattnet och ökad bränsleförbrukning. Båtbottenfärger innehåller tungmetaller och andra ämnen som genom sina kemiska och fysikaliska egenskaper förhindrar påväxt. Alla båtbottenfärger som tar bort påväxt på biologisk eller kemisk väg måste godkännas av kemikalieinspektionen innan de säljs och används. Reglerna för godkännande av båtbottenfärger har successivt skärpts för att skydda vattenmiljön. På västkusten är det tillåtligt med båtbottenfärger som innehåller ämnen som koppar medan det är förbjudet i ostkustfärg. Även om ostkustfärgerna inte ska vara lika giftiga som västkustfärgerna innehåller de andra tungmetaller såsom zink. Det sker idag en utveckling där nya mer miljövänliga färger kommer in på marknaden som bland annat bildar ett syrefritt skikt på skrovet som förhindrar påväxt av alger och havstulpaner. Tömning av toalettavfall från fritidsbåtar Utsläpp av toalettavfall från fritidsbåtar bidrar till en närsaltstillförsel i Östersjön vilket i sin tur kan leda till övergödning, algblomning och syrefattiga bottnar. Även om mängden toalettavfall inte uppgår till några enorma mängder bedöms utsläppen ändå ha en negativ påverkan då det sker under de mest gynnsamma perioderna och relativt nära land intill grunda vikar. Resultat och krav Rustning/service Genomgången av de fritidsbåtshamnarna i förstudien visade på att de flesta var medvetna om problemet med slipdamm även om några verksamhetsutövare inte tyckte det var något stort problem. Många påpekade att självrustarna sällan slipade båten utan målade direkt på den gamla färgen. Verksamhetsutövare som utför rustning använder ofta bättre slipmaskiner som är kopplade till kraftigare dammsugare som samlar upp dammet. Dessa maskiner är dyrare men är mer effektiva utifrån uppsamlingen av slipsammet. Uppsamlingen av slipdammet är också viktigt utifrån arbetsmiljö. På grund av risken för spridning av färgrester och miljöfarliga ämnen till mark och vatten bedömer bygg- och miljökontoret att det ändå är rimligt att ställa krav på att verksamhetsutövaren har rutiner för hur slipdammet ska omhändertas. Om rustning sker i verkstadshallar ska det inte finnas några golvbrunnar. Vid slipning utomhus ska våtslip alternativt en slipmaskin kopplad till sug användas. Vid skrapning av skrov ska man lägga plast eller liknande under för att samla upp färgrester.

Om självrustning sker bedömer bygg- och miljökontoret inte att det är orimligt att verksamhetsutövaren ställer följande krav på självrustarna då det på lång sikt kan orsaka markföroreningar som kan bli kostsamma att senare. Detta bör lämpligast styras i ordningsföreskrifterna för respektive fritidsbåtshamn. Tvätt Förstudien har visat att det är ovanligt med spolplattor med efterföljande rening i Värmdö kommun. Det är endast Bullandö Marina som har spolplattor med partikelfilter. Flera verksamhetsutövare har visat intresse för att investera i spolplattor med efterföljande rening. Det är svårt att veta vilken typ av rening som anses vara rimlig då det inte finns några direkta riktlinjer för detta. Miljösamverkan Västra Götaland har i en rapport, miljöanpassat båtupptag, genomfört provtagningar på olika reningstekniker och bedömt att man bör ställa krav på spolplatta med efterföljande rening om man utför mer än 15 upptag per säsong. På västkusten används annan typ av båtbottenfärg som inte innehåller samma ämnen som är tillåtlig på ostkusten. Just nu gör miljösamverkan Stockholms län ett projekt om miljöanpassat båtupptag där man diskuterar vilka reningskrav som är rimlig att ställa utifrån upptag och tvätt av båtar. I projektet ingår bland annat Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor som under 2009 och 2010 ställt krav på att verksamhetsutövarna ska inkomma med ett förslag på hur de ska miljöanpassa deras båtupptag. Bygg- och miljökontoret bedömer att det kan vara skäligt att ställa krav på spolplatta med efterföljande rening för en verksamhet med många båtupptag. För att kraven ska bli likvärdiga i hela länet bör man dock vänta tills att miljösamverkan kommit fram till en vägledning som kan användas av kommuner i länet. Kemikalier och farligt avfall Vid genomgång av fritidsbåtshamnarna har det visat sig att många har brister i förvaringen av kemikalier. Det är främst i verkstadslokaler där det finns golvbrunnar och där det saknas spillskydd. Bygg- och miljökontoret kommer att ställa krav på att kemikalier ska förvaras invallat alternativt att golvbrunnen gjuts igen och att lokalen kan tjäna som invallning (kräver att det inte finns risk för spill till mark). Ungefär hälften av fritidsbåtshamnarna har en ordnad station för omhändertagande av farligt avfall. Det är vanligtvis en miljöstation som kan låsas och har spillskydd. För de verksamheter som inte har en separat station för farligt avfall hänvisas självrustarna till kommunens återvinningscentraler. Det är också vanligt att verksamheter som hanterar mindre mängder farligt avfall kör iväg med avfallet direkt utan någon mellanlagring. Det bör nämnas att det kan krävas anmälan eller tillstånd från länsstyrelsen om transporten av farligt överstiger de mängder som uppges i avfallsförordningen (2001:1063). För de verksamheter som inte uppfyller kraven på hantering av farligt avfall kommer bygg- och miljökontoret att förelägga om försiktighetsåtgärder.

Båtbottenfärger Även om det sker en utveckling bland båtbottenfärgerna innehåller ändå de allra flesta ämnen som inte bör hamna i mark och vatten. Bygg- och miljökontoret bedömer att det mest miljövänliga alternativet är att hålla båten omålad och tvätta av skrovet någon eller några gånger per säsong. I diskussionen med verksamhetsutövare i förstudien har blandade åsikter framförts gällande omålade bottnar och båttvättar. Som båtägare bör man fundera över vilket alternativ som fungerar bäst utifrån deras egen båt. Här kan alternativ som att installera båtlyft, om man har tillgång till egen brygga, eller att lyfta upp båten och spola av den med högtryck vara lämpliga metoder för att undvika att måla skrovet. Vill man ändå måla botten kan man pröva en giftfri färg. Bygg- och miljökontoret bedömer inte att det är möjligt att ställa krav på att verksamhetsutövarna endast ska hantera omålade båtar eller använda giftfri färg eftersom det i dagsläget finns för få båttvättar och giftfria båtbottenfärger. Det är viktigt att verksamhetsutövare ändå informerar båtägarna om vilka alternativ det finns till att måla båten. Södra Roslagens arbete med att få fritidsbåtshamnar att miljöanpassa deras båtupptag har lett till att flera inkommit självmant med förslaget om att byta till giftfri färg alternativt endast hantera omålade båtar. Detta kan då vara ett alternativ till att investera i en spolplatta med efterföljande rening. Tömning av toalettavfall från fritidsbåtar Regeringen är på gång att lagstifta om ett förbud mot utsläpp av toalettavfall och lagkrav på att fritidsbåtshamnar ska kunna ta emot latrin. I dagsläget är fritidsbåtshamnar redan skyldiga enligt sjöfartsverkets föreskrifter (2001:13) om mottagning av avfall från fritidsbåtar att ta emot latrin. Bygg- och miljökontoret har i förstudien endast informerat om detta eftersom det är transportstyrelsen som är tillsynsansvarig över dessa föreskrifter. Slutsats Värmdö kommuns projekt Hållbart båtliv är en del av det arbete som sker i länet med att förbättra miljöarbetet på fritidsbåtshamnar. I förstudien har endast ett fåtal av de alla fritidsbåtshamnar som finns i kommunen ingått. Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens arbete med att bedriva tillsyn och förelägga om skyddsföreskrifter bör fortsätta till att omfatta alla de större fritidsbåtshamnarna i hela kommunen. Viktigaste kravet är att få fritidsbåtshamnarna att utföra egenkontroll över sin verksamhet och därmed förbättra sitt miljöarbete. Förstudien har visat att det saknas riktlinjer för hur den enskilde båtägaren ska hantera kemikalier och farligt avfall på

respektive fritidsbåthamn. Verksamhetsutövaren har också en viktig roll till att informera den enskilda båtägaren om vilka miljöalternativ som finns när det gäller båtbottenfärger och andra alternativ. För ett fortsatt tillsynsarbete krävs det att man följer miljösamverkans Stockholms läns fortsatta arbete för att på så sätt ställa liknande krav som angränsande kommuner. I övrigt så bör krav ställas på egenkontroll, bättre hantering av farligt avfall och kemikalier för att på sikt se till att miljöarbetet förbättras på fritidsbåtshamnar. Bygg- och miljökontoret kommer att delta i en arbetsgrupp för en renare skärgård och därigenom diskutera förutsättningarna för att öka tömningsstationer och landfasta toaletter. BYGG- OCH MILJÖKONTORET

Bilaga 1 Översiktskarta över de utvalda fritidsbåtshamnarna

Bilaga 2 Checklista inspektion småbåtshamnar A. Basuppgifter Inspektionsdatum Inspektörer Övriga närvarande vid inspektionen Verksamhetsutövare Org.nr. Postadress E-post Tfn Fakturaadress Besöksadress Recipient Fastighetsbeteckning Fastighetsägare Namn kontaktperson E-post Befattning Tfn Namn miljöansvarig E-post Tfn B. Typ och omfattning av verksamhet (fler än en ruta kan kryssas i om anläggningen har flera funktioner) Båtklubb? Gästhamn? Anslutningshamn? Marina/ varv? Vinteruppläggningsplatser? Antal båtplatser i klubben, ca Gästplatser Ja, antal Nej Antal gästbåtplatser Antal gästnätter/säsong, ca.. Antal båtplatser, ca.. Antal båtplatser, ca.. Antal anställda Antal uppställningsplatser, ca.. Upptagnings- och sjösättning? Antal per år, ca.. Lyftkran Vagn Traktor Ramp Annat.. Tvätt av båtar. Antal per år, ca.. Tvättplats, beskrivning: Motorservice? Försäljning av båtbottenfärger i anslutning till hamnen? 1

Övriga sidoverksamheter som finns i anslutning till båtklubben:.. Andra (planerade) anläggningar eller åtgärder som kan kräva tillstånd enligt MB eller PBL (t.ex. muddringsarbeten, ny brygga): Båtklubben ansluten till SBU? Ja Nej Avstånd till bostäder: Övriga uppgifter om närområdet:.. C. Underhåll och båttvätt Slipning På vilken typ av markunderlag sker slipning? Finns rutiner och utrustning för att begränsa spridning av slipdamm Ja Nej (t.ex. slipning under pressening, uppsamling av damm och slipvatten) Beskrivning:......... Båttvätt Används högtryckstvätt Ja Nej Finns spolplatta Ja, antal:..... Nej Om Nej, på vilken plats och underlag sker spolning? Risk för spridning till dagvattenbrunnar eller recipient?... Finns det möjlighet att lyfta upp båten under säsong? Ja Nej Annan båttvättanläggning? Ja Nej Om Ja, vilken typ... Vid förekomst av spolplatta Finns rening av spolvatten Ja Nej Slamavskiljare Ja Nej Filter Ja Nej Om filter, vilket material:... Annat, nämligen:.. D. Kemiska produkter och avfallshantering Utgående vatten (efter ev. rening) går till: kommunalt spillvattennät Ja Nej kommunalt dagvattennät Ja Nej annat, nämligen:... Avfallshanteringsplan Omfattas hamnen av krav på avfallshanteringsplan enligt SJÖFS 2001:13 Ja Nej 2

Finns avfallshanteringsplan Ja Nej Hushållssopor Sker insamling av hushållssopor Ja Nej Var finns behållare. Är mottagningsanordningen gemensam med annan hamn/verksamhet Ja Nej Finns möjlighet att sortera Glas Tidningar Batterier Metallförpackningar Övriga förpackningar Grovavfall Vilken typ av grovavfall. Hur sker hanteringen.. Farligt avfall Finns mottagningsstation för farligt avfall Ja Nej Om ja, mottagning sker av följande farligt avfall: Avfallsslag Mängder (förvarade) Mängder (årligen) Spillolja. Oljefilter. Batterier. Färg- och lösningsmedelsrester. Elektriska/elektroniska produkter. Frostskydds- och motorkonserveringsvätska. Annat:. Förvaring av kemikalier och farligt avfall Var sker insamling och förvaring?. Separat utrymme Ja Nej Lämplig placering (bl.a. närhet till vatten/brunnar?) Ja Nej Utrymmet uppmärkt som farligt avfall Ja Nej Hårdgjort golv Ja Nej Låst utrymme Ja Nej Finns risk för läckage (inkl. hämtning) Ja Nej Är utrymmet invallat Ja Nej Absorptionsmedel eller dylikt tillgängligt Ja Nej Skydd för regn Ja Nej Påkörningsskydd om risk för påkörning Ja Nej Anlitas godkänd transportör Ja Nej Godkänt omhändertagande Ja Nej Sker journalföring av farligt avfall Ja Nej Nedskräpning på området?. 3

Sanitära anläggningar Finns kommunalt VA Ja Nej Om nej, vilken lösning finns.. Finns sanitetsanläggning med wc, dusch och tvätt Ja Nej Kommentar: Finns torrtoa, förmultningstoa e.dyl. (för båtägare/besökare) Ja Nej Finns anordningar för uppsamling av latrin från båtar (typ Porta Potti) Ja Nej Skick/skötsel Finns pumpstation för sugtömning av fritidsbåtarnas toatankar Ja Nej Om ja, antal sugtömningar/år, ca.. Om nej, finns planer på införande Hur förvaras latrinet efter uppsamling Slutna tankar Allmänt va Om slutna tankar, antal tömningar/år, ca.. Checklistan är framtagen i samarbete mellan: Miljöförvaltningen, Stockholms stad Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Lidingö stad Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, Solna stad Bygg- och miljökontoret, Värmdö kommun Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor, Danderyds kommun, Vaxholms kommun, Täby kommun Södertörns miljö- och hälsoskyddsförbund, Nynäshamns kommun, Haninge kommun, Tyresö kommun Miljökontoret - Södertälje kommun 4

Bränslehantering Cisterner Antal:.. Innehåll Storlek Senast besiktad Bedömning Återkommande kontroll (kontrollrapport) Ja Nej Invallning eller tröskel med lutning från kajkanten Ja Nej Skydd för regn Ja Nej Droppskydd Ja Nej Upphängningsanordning för pistolhandtag Ja Nej Påkörningsskydd om risk för påkörning Ja Nej Lämplig placering (bl.a. närhet till vatten/brunnar?) Ja Nej Absorptionsmedel eller dylikt tillgängligt Ja Nej Sjömack/tankningsplats Försäljning: Bensin m 3 /år, ca Diesel m 3 /år ca. Alkylatbensin m 3 /år ca. Säljs miljöanpassade 2-taktsoljor Ja Nej Finns överfyllnadsskydd i mackarnas pistolmunstycke Ja Nej Finns det skyltar uppsatta som talar om för kunderna hur man undviker spill vid tankning Ja Nej Är tankningsplatsen tät/försedd med hårdjord yta Ja Nej Finns det en tröskel eller lutning från kajkanten som förhindrar att spill och läckage kan nå vattnet Ja Nej Är platsen för pumparna försedd med nederbördsskydd Ja Nej Hur tas spill omhand. Finns beredskap för spill lättillgängligt vid pumpplatsen (såsom länsor och absorptionsmaterial) Ja Nej 5

Bygg- och miljökontoret Attn Carina Molin Värmdö kommun 134 81 Gustavsberg Tilläggskommentar till förstudien: Kontaminanter i marina bottensediment vid marinor och varvsverksamhet i Värmdö kommun Utfallet av ovan refereade förstudie av skärgårdssediment i Värmdö kommun motiverar uppföljande undersökningar och en problemmässig breddning. Provtagningsprogrammet bör utökas med fler replikat och även med ett utökat antal undersökta stationer. Detta för att kunna bättre bedöma aktuell miljöstatus i kommunen. Särskilt två problemställningar framstår som angelägna att undersöka mer i detalj, nämligen: Signifikansen av kraftig lokal belastningen av toxiska tungmetaller vilket framför allt gäller de höga haltnivåerna av bly, kadmium och tenn i Farstaviken vid Gustavsberg, och hög halt av kvicksilver (samt i viss mån även bly) i Fladen på Djurö. Bakgrund till och betydelse av de genomgående höga halterna av den mycket giftiga molekylen tributyltenn (TBT) vilken som mest uppmätts till 46 000 gånger EU:s gränsvärde Angående lokal belastning av tungmetaller i Farstaviken och Fladen så är detta en typ av industri- (respektive varvs-)förorenad miljö som oftan blir föremål för riskbedömning och specialutformad efterbehandling (se kunskapsprogrammert Hållbar Sanering vid Naturvårdsverket). I synnerhet gäller detta om den förorenade miljön är belägen i eller nära tätbebygt område. Då ställs särskilt höga krav på tillförlitligt kunskapsunderlag om föroreningarnas areella förekomst samt dessas potentiella möjligheter att spridas till angränsane vattenområden, t ex via resuspension. I det nu pågående planarbetet inför framtida byggnation i Farstavikens inre delar finns behov av dylik information. Xema Consult Natur & Miljö Hälsingevägen 17, 186 35 Vallentuna 08 511 727 32, 070 648 96 93

De höga och mycket höga TBT-halterna som uppmätts i Värmdö kommunens kustsediment förbryllar, och.leder osökt in på frågor om ursprung och spridning, samt inte minst molekylens omsättning och nedbrytning. De mängder som idag finns i kommunens bottensediment kan rimligen inte ha tillförts området i sen tid, d v s efter år 1989 då förbud infördes i Sverige mot att stryka båtar (kortare än 25 meter) med båtbottenfärg innehållande TBT. Ett tankeväckande exempel är marinan Wallbom, som anlades för knappt 10 år sedan, men vars sediment trots detta innehåller betydande mängder TBT. En möjlig förklaring kan vara att TBT bryts ned så långsamt att en betydande del av den från1960-talet och framåt tillförda mängden TBT förblivit kvar i skärgårdsmiljön och än idag in- och omblandas i områdets bottensedimenten. Denna förklaringsmodell stöds av en separat specialstudie som möjliggjorts tack vare benäget tillmötesgående från analysföretaget ALS i Luleå, där vi för övrigt även gjort förstudiens övriga kemiska analyser. I samband med sedimentprovtagningen insamlades (2010-08-12) två kg bottensediment (från 7 meters djup) vid Träskö. Sedimentet transpoterades till ALS i Luleå, överfördes till en exicator av glas, homogeniserades och berikades med TBT som var märkt med isotopen tenn-117, och omblandades härefter väl. En inmärkt TBT-halt om ungefär 25 ppb eftersträvades. Det isotopberikade sedimentet inkuberades i rumstemperatur och mörker, samt omrördes daglig. Evaporerad vätska ersattes med destilerat vatten. Utfallet av detta experiment är intressant. Vid de åtta provtagningar som gjordes under den drygt halvår långa inkuberingsperioden så förblev den isotopmärkta TBT-halten konstant vid c:a 20 ppm, d v s utan synbar förändring över tid. M a o det fanns i vårt experiment ingen mätbar TBT-nedbrytning och detta trots att inkubationen skett vid högre temperaturen än vad som i allmänhet gäller i naturig miljö. Om TBT:s nedbrytningshastighet är mycket långsam (vilket vårt experiment indikerar) så inskärps allvaret av höga TBT-förekomst i skärgårdens mjuka bottnar. TBT är faktiskt en molekyl som utvecklats för att vara giftig som nu kan visa sig vara än mer persistent och kunna verka under längre tidsrymd än vad som tidigare varit känt. Kanske kan TBT ha ackumulerats i skärgårdens bottensediment under årtionden med variation över tid och rum. Eventuellt är fotokemisk nedbrytning m h a solljus nödvändigt för att bli kvitt TBT? Frågan är angelägen och bör undersökas närmare. Fördjupande uppföljning kring nedbrytning och spridning av TBT framstår därför som en angelägenhet av rang, inte minst för en kommun som vill verka för hållbart båtliv och även axlar ansvaret för att skärgårdsmiljön inte förorenas av båtrelaterade miljögifter. Vallentuna 2011-04-12 Sven Blomqvist