Information från hamn- och miljökommittén hösten 2013

Transkript

1 Information från hamn- och miljökommittén hösten 2013 Våren 2013 anordnade SBU en miljökonferens för förbundens miljöombud med följande föreläsare och programpunkter: 1. Hans Jönsson från Sanol AB föreläste om ett alternativ till spolplatta. Mobil Spolplatta för ett rent hav består av perforerad plastmatta som placeras på marken med önskad storlek och där man på denna placerar en sugduk vilken filtrerar bort partiklarna. *SANOL spolplatta samlar upp>95 % av färgrester, organismer, m.m. vid båttvätt * Torr hantering av färgrester- kort urlakningstid * Ingen långlagring av tvättresterna då väsentliga tungmetaller kan lakas ut * Färskvatten som används vid tvätt hinner lösa försumbara mängder av tungmetaller * Minimala rester mindre kostnader och belastning(miljöfarligt avfall) *Återvinningsbar d.v.s. livslängd beror på hantering *Kostnad per år ca 1000 kronor(exkl. avfallsavgifter). Man kunde inte uppvisa några analyser på utgående tvättvattnet från spolplattan. 2. Företrädare från Havs- och vattenmyndigheten föredrog vissa miljömål och fritidsbåtars samband och påverkan. Riktlinjerna för båtbottentvättning av fritidsbåtar (rapport 2012:10) och rapporten (2012:16) föredrogs. Man nämnde att åtgärder för att förhindra den föroreningsspridning som sker idag från båtuppställningsplatser bör följas upp för att bedöma deras effektivitet. 3. Ebba Tamm, Svenska Petroleum och Biodrivmedelinstitutet föreläste om alkylatbensinen dessutom om FAM:s inblandning i dieselbränsle mm. De problem som uppstår med tillväxten av mikroorganismer i våra dieseltankar som bildar slam och igensättning av filter uppstår enligt Tamm på följande orsaker:

2 *att det finns fritt vatten i tanken *kolväten *näringsalter, kväve, fosfor, sulfater *syre *ph (2-9) *temperatur mellan +10 grader och25c grader(idealt) OBS! DRIVMEDELSBRANSCHEN REKOMMRNDERAR INTE TILLSATSER I DRIV- MEDLEN. Om kunden väljer att blanda in tillsatsmedel i bränslet övergår produktionsansvaret från oljebolaget till kunden/leverantören. 4. Kurt Haglund Kemikalieinspektionen föredrog bestämmelser om båtbottenfärger mm. Nya användningsvillkor för båtfärg har utfärdats av EU mot påväxt av vattenlevande organismer på fartyg, utom fritidsbåtar enligt definitionen i Fritidsbåtsdirektivet 94/25/EG (upp till 24 m längd) med huvudsaklig fart på hav (utom Östersjön). Kemikalieinspektionen vill se förändring i inställning i riktning mot mer egna insatser för att hålla påväxten borta på våra båtar. Alternativ till biocidfärger finns att tillgå mot andra beläggningar. Kemikalieinspektionen vill i första hand att man använder den mekaniska metoden mot påväxt. 5. Christian Weyer, Södertörns Miljö och Hälsoförbund berättade om en miljöinspektörs vardag En inspektörs inriktning vid tillsyn är följande: *den skall vara av största nytta för miljö- och hälsa *stärka verksamhetsutövarnas egen förmåga att uppfylla sitt ansvar=egenkontroll *målstyrd framför händelsestyrd *Verksamhetsplaner, tillsynsplaner och tydliga mål

3 Bindande eller inte beträffande lag, förordning och föreskrifter Lag: Miljöbalken 1998-bindande Förordning: Avfallsförordningen 2011-bindande Föreskrift: Föreskrifter om skydd mot Mark och vattenföroreningar vid lagring av brandfarliga vätskor(naturvårdsverket) och Tömningsförbudet 2015 (Transportstyrelsen) Riktlinjer: ska styra beslut för att uppnå ett önskat mål=vägledande (Havs-och vattenmyndigheten) De vanligaste anmärkningar vid tillsynen på båthamnar *Uppsamling av slipdamm/skraprester *Avfallshantering inkl.transport av farligt avfall *Egenkontroll resp.rutiner för egenkontroll Mastkran. Garantibesiktning av mastkran utfördes av en besiktningsman från auktoriserat besiktningsorgan vid en båtklubb där kommunen står som ägare av kranen. Anledning till besiktningen var att man har uppfört en mastkran i hamnen. Båtklubben arrenderar utrustningen av kommunen. D.v.s. kommunenen är upplåtare och har enl. 3kap. 8 AML(Arbetsmiljölagen) ett upplåtar- och skyddsansvar. Med detta ansvar följer skyldigheten att se till att maskin, redskap och teknisk utrustning är betryggande och uppfyller gällande krav i skyddshänseende. Upplåtaren skall dessutom förvissa sig om att den som lånar eller arrenderar maskin eller annan utrustning har handhavandekompetens och kunskap om gällande föreskrifter. Upplåtaren är fri från ansvar enl. AML för det arbete som utförs när ovanstående åtgärder har vidtagits. Efter besiktningen erhöll båtklubben ett intyg över återkommande besiktning och ett följebrev. I följebrevet har besiktningsmannen informerat om vissa från Arbetsmiljöverkets författningssamlingar (AFS) som skulle vidtas.

4 I följebrevet framkom att klubben skulle utbilda alla de båtägare som skulle utföra höjdarbete i mastkranen, att personlig skyddsutrustning skulle finnas till hands och ha en person som övervakar arbetet i kranen. Med de krav som båtklubben ställdes inför och med de stora kostnaderna för att utbilda båtägarna i höjdarbete och dessutom skaffa skyddsutrustning vände sig båtklubben till förbundet om hjälp med tolkningen av dessa i AFS (Arbetsmiljöverkets Författningssamlingar). Enligt kommentarerna i AFS författningssamlingar beträffande tillämpningsområde gäller följande: Utanför föreskrifternas giltighet faller däremot all verksamhet som inte är yrkesmässigt. Med yrkesmässig brukar man mena sådan verksamhet som har ett vinstsyfte och inte är bara rent tillfälligt. Föreskrifterna skulle i så fall inte gälla eftersom en båtklubb är en ideell och utan anställd personal. Osäkra om innebörden av kommentarerna skickades en skrivelse från förbundet till SBU om juridisk hjälp. Patrik Lindqvist (SBU) besvarade skrivelsen med följande lydelse: Den information som han har fått från sakkunniga inom SBU säger att Arbetsmiljölagen(AML) inte omfattar normal båtklubbsverksamhet. Vi brukar dock rekommendera att man följer Arbetsmiljöverkets föreskrifter i möjligaste mån (och tillämpliga delar) för att undvika skador på personer och material. Även om AML, inte omfattar verksamheten kan man bedömas som vållande till skada om skadan t.ex. kan knytas till bristande underhåll eller utbildning. Har man följt Arbetsmiljöverkets föreskrifter minimeras risken att bedömas som vållande. Det kan också vara så att AML gäller i vissa fall. Vad jag vet har det inte prövats. Man kan tolka lagtexten som man inte krävs anställning, det kan räcka med att någon utför ett arbete under anställningsliknande former. Detta innebär att en del båtklubbars verksamhet (främst sjö- och torrsättning men även annan verksamhet) kan omfattas av AML. Det kan här nämnas att ifrågavarande båtklubb utbildade tio klubbmedlemmar i höjdarbete, monterade en rostfri wire (fallwire) på kranbalken, från toppen av kranen till första stegjärnet, för att kunna fästa kabinhaken till en sittsele som inköptes. Sittselen lånas ut till båtägare om man behöver beträda mastkranen för vissa höjdarbeten.

5 Skrotbåtar(övergivna båtar)några klubbar har förhörts sig både muntligt och skriftligt till förbundet om hur man skall göra för att minska nedskräpningen av skrotbåtar inom en båtlivshamn. Klubbarna har fått följande svar via e-post. Det är i första hand ägaren som har ansvaret att forsla bort båten. Om båten ligger i sjön och det uppstår ett akut läge där farliga ämnen läcker ut i vattnet skall en sanering utföras omgående. Miljöbalken (1998:808) är en lagstiftning som riktar sig mot nedskräpning. I den framgår det att ingen får skräpa ned utomhus på en plats som allmänheten har tillträde eller insyn till. Bestämmelsen innebär ett allmänt förbud mot nedskräpning. Den riktar sig till alla, även markägare, och omfattar alla områden som allmänheten har tillträde eller insyn till. Med skräp avses både mindre och större föremål. Ansvaret för avfallet är innehavaren, i vårt fall båtägaren. En annan lagstiftning Plan och bygglagen (2010:900) säger bland annat att tomt skall hållas i vårdat skick. Tomtägaren är ansvarig för detta. En båtklubb inom förbundet förhörde sig hos Polismyndigheten i Skåne, 2007,på vilket sätt man juridiskt skulle vidta för att avlägsna upplagda båtar och skräpbåtar som saknade ägare inom sitt hamnområde. Svaret från polismyndigheten: 1. Båtar som är upplagda på område avsett för detta ändamål och där avtal på något vis har slutits t.ex. ett muntligt medgivande från någon som råder över området. Mellanhavandet mellan markupplåtare är civilrättsligt. Fullföljer inte båtägaren sin del av avtalet genom att t.ex. genom att överge båten, kan markupplåtaren genom spikning på varje godsenhet, uppmana båtägaren att snarast och senast inom tre(3) månader ta bort godset. Därefter tillfaller godset markägaren. Betingar godset ett inte alltför obetydligt värde bör underrättelsen ske genom kungörelse i lämplig tidning. 2. Båtar som är upplagda på område som avsett för detta ändamål men utan avtal eller medgivande: Anmälan till polisens hittegodsavdelning. Varje godsenhet registreras för sig på hittegodskvitto. Kopia av hittegodskvitto spikas på varje godsenhet med upplysning om att godset betraktas som hittegods.

6 Ägaren uppmanas att höra av sig inom tre (3)månade. Därefter tillfaller godset upphittaren. Information om att föremålet är anmält som hittegods lämnas också genom anslag på anslagstavlan vid hamnkontoret genom hamnvärdens försorg. 3 Båtar som är upplagda utanför område avsett för detta ändamål: Betraktas som hittegods och handläggs enl. 2 andra stycket. Efter att ha sökt ägarna till de övergivna båtarna under två års tid beslutade båtklubben att hugga upp dessa. Det kan nämnas att klubbens kostnader för att skrota dessa båtar blev mycket höga med avseende på upphuggnings- och fraktkostnaderna och den höga deponeringskostnaden. Båtskrotet bedömdes av sopdeponerngsstationen som miljöfarligt avfall. I vår egen tidning Båtliv nr 6 med rubriken Bli av med övergivna båtar ger författarna en fingervisning hur man kan göra för att minska de problem som föreligger med de övergivna båtarna. EL-säkerhet i småbåtshamnar. Elektriska Installatörsorganisationen EIO har utarbetat en ny broschyr, utgåva fyra, i samarbete bl.a. av SBU med titeln som ovan. (pdf elsäkerhet_4) Den nya broschyren är uppdaterad efter den senaste av Elsäkerhetsverkets utgivna föreskrifter. Under 2010 har en grupp bildats med representanter för Transportstyrelsen, Elsäkerhetsverket, SBU, samt SXK för att skapa en liten uppsättning av typkretsschemor som belyser några säkra och tillåtna sätt att installera likström i en liten båt utan att riskera korrosionsproblem. (Se Landströmsinstallationer för fritidsbåtar enligt pdf ISO Typkretsschemor.) Malmö P-O Westergren På uppdrag av hamn- och miljökommittén