Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring?

Är vi på väg mot en jämställd regionförstoring? Fler män än kvinnor pendlar men kvinnorna står för ökningen Foto: Michael Malmborg 2008-10-31 Maria Larsson Regionutvecklingssekretariatet Västra Götalandsregionen

Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser...iii 1. Bakgrund...1 2. Syfte och frågeställningar...1 3. Jämställdhet i transportsystemet...2 4. Regionförstorings betydelse för samhällsutvecklingen...3 5. Jämställdhetsperspektiv i regionförstoring...4 6. Förutsättningar för pendling för kvinnor respektive män...5 6.1 Fler kvinnor än män studerar på högskolan...5 6.2 Inkomsten är viktig för pendlingsbenägenheten...5 6.3 Kvinnor arbetar i offentlig sektor och män i privat sektor...6 7. Kvinnors och mäns pendlingsmönster drivkraften för regionförstoring...8 7.1 Vem pendlar, hur och varför?...8 7.2 Pendling i respektive kommunalförbundsområde...11 7.3 Långväga pendling mellan lokala arbetsmarknadsregioner och län...14 7.4 Pendlaren i Västra Götaland...16 8. Litteraturförteckning...17 9. Avgränsningar och definitioner...18

Sammanfattning och slutsatser Planering av transportsystemet måste utgå ifrån både kvinnors och mäns resmönster och behov för att det ska utformas på ett effektivt samhällsekonomiskt sätt. Transportsystemet sätter förutsättningarna för hur, var och när människor kan resa. Vi vet att kvinnor och män rör sig i sin omgivning på olika sätt och har olika behov. Regionförstoring har visat sig vara en framgångsrik strategi för regional tillväxt. Statistik visar att ökad regionstorlek ger generellt högre sysselsättningsgrad och lönesumma. Särskilt stora effekter ser vi i regioner där en satsning på regionaltåg ligger som en grund för regionförstoringen. Fler kvinnor än män reser med kollektivtrafik. Ur ett hållbarhetsperspektiv är det nödvändigt att det ökade resandet till största delen sker med kollektivtrafik. Kvinnornas möjligheter att ta del av den fortsatta regionförstoringen kommer att öka om den till stor del sker med kollektivtrafik. Män gynnas mer av regionförstoringen idag. Fler män än kvinnor pendlar till sina arbeten men kvinnorna står för ökningen, framförallt på längre avstånd. Den geografiska rörligheten har ökat betydligt för kvinnor under senare år. Transportsystemet är det enda sättet att göra geografiska avstånd kortare i tid. Pendlingsstatistiken visar dock att det inte räcker med ett bra transportsystem för att kvinnor ska pendla även om det sannolikt är en förutsättning. Tex i relationen Göteborg Borås pendlar är det lika många män som kvinnor som pendlar till Borås medan det i omvänd riktning är 70/30. Pendling lönar sig ekonomiskt och professionellt mer för män än för kvinnor. Orsaken ligger framförallt i vilka yrken som män respektive kvinnor har. Det hänger i sin tur ihop med inriktning på utbildning. Sambandet mellan lönesumma och regionstorlek är starkt för män vilket visar att män tjänar lönemässigt på att pendla i betydligt högre utsträckning än kvinnor. Det är också vanligare att män börjar pendla för att få ett bättre jobb. Kvinnor börjar snarare pendlar för att de måste pga bostadsbyte etc. Kvinnor har högre utbildning och arbetar oftare i offentlig sektor. Generellt har kvinnor högre utbildning än män och det är i första hand till yrken inom offentlig sektor som kvinnorna utbildar sig. Fördelningen mellan kvinnor och män på offentlig och privat sektor bekräftar det mönstret. Det finns inget rationellt i att pendla längre till ett liknande jobb som inte ger mer betalt så som är fallet för flertalet jobb inom offentlig sektor. Pendlarna arbetar till stor del inom privat sektor och är högavlönade. I den gruppen finns betydligt fler män än kvinnor. Sannolikt är det förhållandet en stor del av förklaringen till varför fler män än kvinnor pendlar. I kommuner där en hög andel kvinnor arbetar i privat sektor ser man även att andelen kvinnor som pendlar är högre.. 31 av 100 förvärvsarbetande i Västra Götaland pendlar till sitt arbete. 18 stycken är män och 13 stycken är kvinnor. 10 kvinnor och 13 män pendlar över en kommungräns. 3 kvinnor och 5 män pendlar över mer än en kommungräns

1. Bakgrund Västra Götalandsregionen arbetar tillsammans med kommunerna för att påverka utbyggnaden av transportinfrastrukturen i Västra Götaland utifrån ett brett samhällsperspektiv. Arbetet inför den kommande planen inleddes med ett inriktningsunderlag Ökad tillväxt och en bättre miljö som Regionfullmäktige fastställde i juni 2007. I januari 2008 fick Västra Götalandsregionen erbjudande om att inleda planeringen av infrastrukturåtgärder för perioden 2010-2021 genom att utarbeta en regional systemanalys. En regional systemanalys är en transportslagsövergripande analys av transportssystemets funktion och brister utifrån mål och funktioner. I arbetet med systemanalysen har Västra Götalandsregionen har tillsammans med berörda aktörer genomfört en bred dialog om mål, funktioner och åtgärder. Flera särskilda analyser har gjorts om tex regionförstoring och järnvägsnätet mm. Regeringen säger i Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt 1 att det behövs kunskap om skillnader i kvinnors och mäns respektive arbetsmarknadsregioner för dagpendling för att förbättra möjligheterna till arbetsresor för bägge könen. Denna rapport är ett underlag för Västra Götalandsregionens arbete med investeringsplaneringen för transportinfrastrukturen för åren 2010-2020. Den är en del i förberedelsen inför åtgärdsplaneringen så att jämställdhetsperspektivet bättre ska kunna tillgodoses. Rapporten riktar sig i första hand till beslutsfattare inom transportsystemet. 2. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att öka kunskapen om regionförstoring ur ett jämställdhetsperspektiv för att bidra till arbetet med prioriteringar i åtgärdsplaneringen. Förhoppningen är att kunskapen ska bidra till att förbättra kvinnors möjlighet att ta del av regionförstoringsprocessen så att både kvinnor och män gynnas av samhällets investeringar i transportsystemet. Utgångspunkten för studien är att regionförstoring är positivt för samhället som helhet genom att bidra till ökad tillväxt och väl fungerade arbetsmarknadsregioner. Frågeställningar: 1. Hur ser kvinnors respektive mäns pendlingsmönster ut med avseende på regionförstoring? 2. Vilken betydelse kan utbildningsnivå, yrke, näringslivsstruktur, inkomst ha för kvinnors respektive mäns pendlingsmönster? 1 Prop.2008/09:35, sid 182 1

3. Jämställdhet i transportsystemet Jämställdhet handlar i grunden om att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i livet, dvs jämlikhet mellan könen. Kvinnor och män har skilda erfarenheter, behov och värderingar. Det handlar om att ta tillvara hela befolkningens kunskaper och kompetens. I Vision Västra Götaland Det goda livet lyfts vikten fram av att ta vara på resurser hos både kvinnor och män. Några viktiga inslag i visionen är att den könsuppdelade arbetsmarknaden är bruten och att kvinnor och män har lika lön för likvärdigt arbete. Maktstrukturen i samhället är jämställd. Målet med den nationella jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Det finns fyra delmål; jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, jämn fördelning av det obetalda arbetet och att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Inom transportpolitiken finns ett delmål om ett jämställt transportsystem. Det innebär att transportsystemet ska vara utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov samt att kvinnor och män ska ges möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt. Kvinnor och män har olika möjligheter att påverka transportsektorn. De utnyttjar systemet olika genom att det finns skillnader i resbehov och resmönster. Aktuell forskning visar att kvinnor och män har olika värderingar bland annat när det gäller trafiksäkerhet, trygghet, miljö och transportkvalitet. Ur ett jämställdhetsperspektiv borde fördelarna av regionförstoring komma både kvinnor och män lika mycket tillgodo. Flera studier pekar på att män gynnas mer ekonomiskt av regionförstoring än vad kvinnor gör. I rapporten Västsverige och den nya ekonomiska geografin II har sambandet mellan lön per sysselsatt och regionstorlek utretts och det visar sig att sambandet är betydligt starkare för män än för kvinnor. Detta förhållande gäller även när hänsyn tas till utbildningsnivå 2. Orsakerna är komplexa. Det handlar om val av utbildning, där kvinnor väljer utbildningar som leder till lågavlönade arbeten. Kvinnor arbetar i högre utsträckning än män inom offentlig sektor där lönerna tenderar att vara ungefär lika oavsett regionstorlek. Det är sannolikt en orsak till att det inte lönar sig för kvinnor att pendla lika långt som män 3. Regeringen skriver i Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt att det finns behov av grundläggande analyser av jämställdhetsaspekter i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Kvinnors och mäns värderingar kring trafik och infrastruktur är ett viktigt underlag för att synliggöra olikheter som kan påverka prioriteringar av åtgärder. Regeringen anser att analyser av sociala konsekvenser ska vara en del av beslutsunderlaget i åtgärdsplaneringen och att jämställdhet bör beaktas både i samrådsförfaranden och i beslutsunderlag 4. I propositionen lyfts också problematiken upp att män är i majoritet bland pendlarna på längre avstånd. Det skulle innebära att satsningar på regionförstoring riskerar att ge en negativ effekt på jämställdheten. Denna rapport visar att även om kvinnor är en minoritet bland dem som pendlar över två eller fler kommungränser så ökar antalet kvinnor som pendlar betydligt snabbare än antalet män. Det visar att kvinnor i allt högre utsträckning tar del av regionförstoringsprocessen. 2 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, Västra Götalandsregionen 2005, sid 14 3 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, VGR 2005 4 s181 2

4. Regionförstorings betydelse för samhällsutvecklingen Regionförstoring är en process där arbetsmarknadsregioner blir geografiskt större. Några viktiga orsaker till regionförstoring är förbättrad infrastruktur och snabbare färdmedel, ökad specialisering och större krav på boendet. Utbyggnaden av regionaltåg har haft en stor betydelse för de senaste årens regionförstoring och möjligheterna till en fortsatt spridd boendestruktur. Institutet för tillväxtpolitiska studier 5 menar att allt talar för att regionförstoringen kommer att fortsätta i framtiden med den medvetna politik som förs för att förbättra tillgänglighet och vidgade regioner. Regionförstoring är den mest vanliga strategin idag för tillväxt och utveckling. I rapporten Västsverige och den nya ekonomiska geografin II 6 beskrivs sambanden mellan regioners storlek och regional utveckling. Större regioner har generellt sett högre befolkningstillväxt, högre sysselsättningsgrad och högre tillväxt i lönesumma. I större regioner har fler möjlighet att få bättre arbete med högre lön, ökad möjlighet till karriär och arbetsgivare hittar lättare den arbetskraft som man efterfrågar. Det handlar också om ökad valfrihet i boende, ökad tillgänglighet till olika samhällsfunktioner och fritidssysselsättningar och ett ökat underlag för att utveckla transportmedel med lägre påverkan på miljön. Större regioner ger skalfördelar och är mer robusta i konjunkturförändringar. Ekonomisk tillväxt underlättas om arbetskraft snabbt kan flyttas till expansiva sektorer. 7 Nackdelar som lyfts fram med regionförstoring är ett ökat totalt transportbehov, krav på mer ytor för transporter och minskad möjlighet för flexibel fördelning av individens tid. Oro för att jämställdheten försämras med regionförstoring lyfts också upp som en nackdel. Västra Götalandsregionen har gjort en studie om möjligheterna för regionförstoring i samband med systemanalyserna. Den visar att det finns en stor potential till ökat utbyte av arbetskraft mellan kommuner inom rimligt pendlingsavstånd. Exempel på sådana relationer är mellan Borås Göteborg och mellan Skövde Göteborg. Med järnvägssystemet som bas för en ökad pendling kan en fortsatt regionförstoring ske på ett effektivt och hållbart sätt. 8 5 Regionernas tillstånd 2006 en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner sid 135 6 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, Västra Götalandsregionen 2005, sid 14 7 Regionernas tillstånd 2007 en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner sid 120 8 Utveckling och fördjupning av regionförstoringsmöjligheter, Bergman C, Västra Götalandsregionen 2008 3

5. Jämställdhetsperspektiv i regionförstoring Idag tar män större del av fördelarna med regionförstoringen än vad kvinnor gör. Det beror sannolikt mer på faktorer som utbildning, yrke, lönenivå, sociala strukturer än på transportsystemets utformning. Avståndet verkar ha en stor betydelse för hur villiga kvinnor respektive män är att pendla. Kvinnors andel sjunker kraftigt med avstånd. Kvinnor väljer oftare kollektivtrafik och har lägre tillgång till bil än män. En konkurrenskraftig kollektivtrafik är därför ett sätt att göra möjligheterna att pendla mer likvärdiga för kvinnor och män. Ett exempel att satsa på kollektivtrafik i strategiska relationer där potentialen är hög för regionförstoring. Trenden i pendlingsmönstren visar att kvinnor mer och mer tar del av fördelarna med regionförstoring. För att stödja den processen är viktigt att särskilt belysa och beakta kvinnors resmönster. Genom att erbjuda snabba och frekventa pendlingsalternativ i form av tågtrafik, expressbussar mm kommer sannolikt fler kvinnor att kunna och vilja ta del av regionförstoringen. Tiden för resan har sannolikt större betydelse än avståndet. Eftersom kvinnor idag reser ungefär lika lång tid som män per dag så borde det därför med snabbare kommunikationer finnas utrymme för kvinnorna att komma längre på samma tid. Transportsystemet kan på så sätt vara en del i att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Sannolikt skulle också en bättre matchning mellan utbildningsnivå och yrke kunna ske på arbetsmarknaden om kvinnor i högre utsträckning deltog i regionförstoringsprocessen. Om samhället inte bygger ut kollektivtrafiken tillräckligt kommer sannolikt regionförstoringen att ske med biltrafik. Då kommer också regionförstoringen män mer och mer till godo. Regionförstoring måste ske på ett hållbart sätt för både kvinnor och män. Genom att erbjuda en utbyggd, tät och snabb kollektivtrafik kan man resa längre utan att det tar längre tid och dessutom med mindre påverkan på miljön 9. 9 Är regionförstoring hållbar? Boverket nov 2005 s 13 4

6. Förutsättningar för pendling för kvinnor respektive män 6.1 Fler kvinnor än män studerar på högskolan Inom tre år efter avslutad gymnasieutbildning har 47 procent av kvinnorna och 37 procent av männen påbörjat högskolestudier. I Västra Götaland är motsvarande siffror 44 procent för kvinnor och 34 procent för männen 10. Val av utbildningen sker fortsatt till stor del efter traditionella könsmönster. På Chalmers tekniska högskola är andelen kvinnor enbart 25 %. På Göteborgs universitet är andelen kvinnor 66 procent och andelen män 34 procent. På högskolan i Borås är andelen kvinnor 73 procent och andelen män 27 procent. Andelen män och kvinnor skiljer sig markant mellan olika utbildningar. För teknikprogram mot yrkesexamen, undantaget arkitekt, ligger andelen kvinnor mellan 20 och 40 procent. Omvänt är andelen kvinnor så högt som 70 till 90 procent i program mot yrkesexamen inom undervisning samt vård och omsorg. Andelen kvinnor och män skiljer sig inte lika mycket på kurser jämfört med program mot yrkesexamen. Betydligt fler kvinnor än män har en eftergymnasial utbildning och trenden på högskolorna visar att det är fler kvinnor som går vidare till högre utbildning. Utbildningsnivå 2007 för personer i åldern 20-64 år i Västra Götaland (VG) i procent Nivå Kvinnor Män VG Riket VG Riket Förgymnasial utb. 14 14 19 18 Gymnasial 45 46 47 48 Eftergym < 3 år 15 15 14 14 Eftergym >= 3 år 24 24 17 18 Forskarutb. 0,7 0,8 1,3 1,4 Totalt 100 100 100 100 (SCB) 6.2 Inkomsten är viktig för pendlingsbenägenheten Kvinnor har generellt lägre avkastning på utbildning än män. En studie från Institutet för Framtidsstudier visar att det är vanligare bland kvinnor med en högre utbildning än vad som typiskt krävs för deras yrke. Män däremot har oftare lägre utbildning vad som typiskt krävs för deras yrke. Dessa förhållanden bidrar enligt Johansson och Katz 11 betydligt mer till löneskillnader än utbildningsnivå och arbetslivserfarenhet. Kvinnor har betydligt lägre lön i genomsnitt jämfört med männen framförallt i den privata tjänstesektorn och i den landstingskommunala sektorn. Minst skillnad är det i den primärkommunala sektorn. 10 Pressmeddelande från SCB 2008-03-17 Nr 2008:079 11 Wage differences between women and men in Sweden the impact of skill mismatch, 2006, Johansson, M & Katz, K sid 3 5

Genomsnittlig månadslön efter sektor och kön 2006 Sektor kvinnor män Kvinnors lön i procent Primärkommunal 21 100 23 000 92 Landstingskommunal 24 300 33 800 72 Statlig 25 000 28 700 87 Privat, arbetare 19 400 21 800 89 Privat, tjänstemän 25 800 33 100 78 I Västra Götaland är medelinkomsten för kvinnor 183 000 kronor och för män 259 000 kronor. Den genomsnittliga lönen har ett starkt samband med regionstorlek framförallt för män. Samband mellan lön per sysselsatt och regionstorlek. Kvinnor och män. 2003 12 6.3 Kvinnor arbetar i offentlig sektor och män i privat sektor Män arbetar i huvudsak i privat sektor. Kvinnor arbetar ungefär lika mycket i offentlig som privat. Inom skola, vård och omsorg arbetar 80 procent kvinnor. Inom förskola och äldreomsorg är andelen kvinnor över 90 procent. 12 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, Västra Götalandsregionen 2005, s28 6

Förvärvsarbetande 16+ med bostad i Västra Götaland kvinnor män privat offentligt privat offentligt 0% 20% 40% 60% 80% 100% I Karlsborg, Uddevalla och Vänersborg är det en hög andel av både kvinnor och män i offentlig sektor. Ett visst samband kan ses mellan mäns andel i offentlig sektor och större kommuner. För kvinnor finns inget sådant samband. I Uddevalla arbetar 63 procent av kvinnorna och 24 procent av männen i offentlig sektor. I kommunerna Vårgårda, Essunga, Tranemo, Herrljunga och Vara är andelen män hög av de som arbetar i privat sektor. I till exempel Essunga arbetar 90 procent av männen i privat sektor. I kommunerna Stenungsund, Tranemo, Götene, Göteborg och Strömstad är det en hög andel kvinnor som arbetar i privat sektor. Kvinnor har generellt lägre arbetslöshet än männen men arbetar i betydligt högre utsträckning deltid, både frivilligt och ofrivilligt. Endast 51 procent av de sysselsatta kvinnorna arbetar 35 timmar eller mer i veckan medan samma siffra för männen är 73 procent. Däremot lägger kvinnor mer tid på hemarbete än män, i genomsnitt 2 timmar per dag jämfört med mannen som lägger 1 timme per dag 13. 13 Tid och pengar dela lika? SOU 2004:70 7

7. Kvinnors och mäns pendlingsmönster drivkraften för regionförstoring 7.1 Vem pendlar, hur och varför? I Västra Götaland förvärvsarbetar 734 000 personer och av dessa pendlar 230 000 personer, dvs 31 procent 14. Med pendling avses SCB s definition; förvärvsarbetande som har sin bostad och sin arbetsplats i olika kommuner. Andelen kvinnor av pendlarna är 42 procent och andelen män är 58 procent. Totalt pendlar 36 000 fler män än kvinnor. Antalet pendlare har ökat med 13 procent från 2000 till 2006, vilket innebära drygt 2 procent per år. Antalet kvinnor har ökat med 18 procent och antalet män med 11 procent. Under samma period har sysselsättningen i Västra Götaland ökat med ca 5 procent. Antal kvinnor och män i Västra Götaland som pendlar 2000 och 2006 140000 120000 } 11 % 100000 80000 }18 % 60000 40000 20000 0 män kvinnor män kvinnor 2000 2006 Om antalet kvinnor skulle komma upp i samma antal som männen vid 2025 skulle antalet kvinnor behöva öka med ca 60 procent totalt för perioden. Förutsatt att antalet män som pendlar ökar i samma takt som mellan 2000 och 2006. Män reser längre än kvinnor mätt i km men inte i tid 15. Män reser 45 km på 72 minuter och kvinnor 34 km i 69 minuter genomsnitt. Män står för 55 procent av arbets- och skolresorna och kvinnorna för 45 procent. Arbets- och skolresorna utgör nära hälften av totala resandet. Gränsen för vad som anses vara en acceptabel arbetsresa ligger någonstans runt 40-45 minuter enkel väg 16. Den genomsnittliga arbetsresan är 16 km och tar 27 minuter 17. Samma siffror för förortskommuner är 19 km respektive 35 minuter. I mindre kommuner (<12500 inv) reser man 17 km på 22 minuter. 14 Av de förvärvsarbetande är 47,7 procent är kvinnor och 52,3 procent är män, SCB 2006 15 RES 2005-06 Den nationella resvaneundersökningen, SIKA Statistik 2007:19 16 Vill människor pendla längre? TRUM 2006:01 Sandow, Westin. Sid 53 17 RES 2005-2006, SIKA statistik 2007:9 8

Män väljer oftare bilen och kvinnor oftare kollektivtrafik. Av Västtrafiks resenärer är 57 procent kvinnor och 43 procent män. Det vanligaste färdmedlet för arbetsresor är bilen, både kvinnor och män. Generellt sett görs ca 60 procent av arbetsresorna med bil och 14 procent med kollektivtrafik. Det skiljer sig i olika geografiska delar, i tex förortskommuner är andelen bilresor till arbetet också 60 procent medan kollektivtrafiken ligger på 26 procent. I mindre kommuner däremot är andelen arbetsresor med kollektivtrafik 4 procent och andelen resor med bil 78 procent. Det finns i huvudsak tre anledningar till att en person börjar pendla 18 ; Boendependling (15 procent) man börjar pendla pga att man byter bostad Karriärpendling (40 procent) man börjar pendla för att man byter till ett bättre jobb Arbetspendling (45 procent) man har fått ett arbete från att tidigare har varit arbetslös eller gått utbildning Boendependlandet är vanligare bland kvinnor och karriärpendlandet vanligare bland män. Kvinnor slutar inte pendla när de får barn. SCB 19 har undersökt om kvinnor slutar pendla när de bildar familj och får barn. Enligt statistiken är det inte så. Bland pendlarna är det 18 procent kvinnor och 17 procent män som har barn i ålder 0-6 år. Männen är dock fler i antal. Samma studie visar att de kvinnor som pendlar arbetar i större omfattning inom den privata sektorn jämfört med övriga förvärvsarbetande kvinnor. 78 procent kvinnor och 73 procent män av pendlarna åker till en grannkommun. Från 2000 till 2006 ökade antalet kvinnor som pendlar över en kommungräns med 16 procent och antalet män med 9 procent. Över två eller fler kommungränser har antalet kvinnor ökat med 28 procent och antalet män med 16 procent under samma tidperiod. 100 Andelen kvinnor respektive män som pendlar över en eller flera kommungränser 80 60 40 kvinnor män 20 0 en kommungräns två eller fler kommungränser Andelen kvinnor av pendlarna är lägre än andelen män i alla kommuner utom Tranemo. I Göteborgs stad är pendlarna ungefär lika många kvinnor som män. Borås utmärker sig med flest män, nära 70 procent av pendlarna. Även Uddevalla har en hög andel män som pendlar; 68 procent 20. 18 På spåret - en studie om regionförstoring och pendling, Svenska kommunförbundet 2003, sid 15 19 Välfärd Nr 1 2008 (Tor Bengtsson) 20 SCB Raps 9

Andelen kvinnor respektive män av pendlarna i olika typer av kommuner i Västra Götaland Tranemo Tidaholm Skövde Borås Vänersborg Strömstad Uddevalla Göteborg Tjörn 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 2006 män i % 2006 kvinnor i % 10

7.2 Pendling i respektive kommunalförbundsområde Totalt sett är andelen som pendlar är högst i Göteborgsområdet och lägst i Sjuhärad för både kvinnor och män. Andelen som pendlar över en kommungräns är högst i Göteborgsområdet för både kvinnor och män. Lägst är andelen i Sjuhärad för både kvinnor och män. Andelen som pendlar över två eller fler kommungränser är högst för män i Sjuhärad och i Göteborgsområdet för kvinnor. Andelen som pendlar över två eller fler kommungränser är lägst i Skaraborg, både för kvinnor och män. 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Göte borgsregionen Andel förvärvsarbetande kvinnor och män per kommunalförbundsområdet som dagspendlar över en respektive fler kommungränser Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal Göte borgsregionen Sjuhärad Skaraborg Fyrbodal kvinnor män en kommungräns två eller fler kommungränser totalt Vidare följer en genomgång av respektive kommunalförbundsområde. 11

Daglig pendling i Fyrbodal Från 2000 till 2006 har antalet kvinnor som pendlar i Fyrbodal ökat med 14 procent medan antalet män har ökat med 8 procent. Över en kommungräns har antalet kvinnor ökat med 11 procent och antalet män med 6 procent. Över två eller fler kommungränser har antalet kvinnor ökat med 27 procent och antalet män med 13 procent. 15000 Pendlingsmönster Fyrbodals kommunalförbund 12500 10000 7500 5000 2500 0 kvinnor män 2000 pendlar en kommungräns 2006 pendlar en kommungräns 2000 pendlar över två gränser eller mer 2006 pendlar över två gränser eller mer Daglig pendling i Göteborgsregionen I Göteborgsregionen är pendlingen betydligt mer omfattande än i övriga områden. Totalt har antalet kvinnor som pendlar ökat med 18 procent från 2000 till 2006 och antalet män med 11 procent motsvarandet period. Pendling över två eller fler kommungränser har kraftigt ökat från 2000 till 2006 i Göteborgsregionen. Antalet kvinnor har ökat med 29 procent och antalet män med nära 18 procent. Över en kommungräns har ökningen också varit stor. Antalet kvinnor har ökat med 16 procent och antalet män med 9 procent. 70000 Pendlingsmönster Göteborgsregionens kommunalförbund 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 kvinnor män 2000 pendlar en kommungräns 2006 pendlar en kommungräns 2000 pendlar över två gränser eller mer 2006 pendlar över två gränser eller mer 12

Daglig pendling i Skaraborg I Skaraborgsområdet är det jämfört med de andra delarna mer vanligt att pendla till en grannkommun. Totalt har antalet kvinnor som pendlar i Skaraborg ökat med 18 procent från 2000 till 2006 medan antalet män har ökat med 14 procent motsvarandet period. Pendlingen över två eller fler kommungränser har kraftigt ökat, antalet kvinnor med 33 procent och antalet män med 20 procent. Över en kommungräns har antalet kvinnor som pendlar ökat med 16 procent och antalet män med 13 procent. 20000 Pendlingsmönster Skaraborgs kommunalförbund 15000 10000 5000 0 kvinnor män 2000 pendlar en kommungräns 2006 pendlar en kommungräns 2000 pendlar över två gränser eller mer 2006 pendlar över två gränser eller mer Daglig pendling i Sjuhärad Antalet kvinnor som pendlar i Sjuhärad har ökat med 21 procent från 2000 till 2006 och antalet män med 10 procent. I Sjuhärad har den mer långväga pendlingen inte ökat i lika hög takt som framförallt i Skaraborg och Göteborgsområdet. Över två eller fler kommungränser har antalet kvinnor som pendlar ökat med 23 procent och antalet män med 11 procent. Det är mer än dubbelt så många män som kvinnor som dagspendlar över två eller fler kommungränser. Antalet kvinnor som pendlar över en kommungräns har ökat med 20 procent och antalet män med 9 procent. 15000 Pendlingsmönster Sjuhärads kommunalförbund 12500 10000 7500 5000 2500 0 kvinnor män 2000 pendlar en kommungräns 2006 pendlar en kommungräns 2000 pendlar över två gränser eller mer 2006 pendlar över två gränser eller mer 13

7.3 Långväga pendling mellan lokala arbetsmarknadsregioner och län Kvinnors och mäns lokala arbetsmarknadsregioner i Västra Götaland Män Kvinnor 2006 8 LA 10 LA 9 LA 10 stycken LA I Västra Götaland fanns det 2006 totalt 9 lokala arbetsmarknadsregioner. För kvinnor fanns det 10 stycken och för män 8 stycken. Drygt 65 000 personer, 38 procent kvinnor och 62 procent män, pendlade i Västra Götaland 2006 till andra lokala arbetsmarknadsregioner än den de bor i. Andelen kvinnor och män som pendlar varierar stort mellan arbetsmarknadsregioner. Tex är det ungefär lika stor pendling totalt mellan LA Göteborg och LA Borås men fördelningen kvinnor och män skiljer sig markant. Från Borås lokala arbetsmarknad till Göteborgs pendlar 65 procent män och 35 procent kvinnor. I motsatt riktning pendlar 50 procent män och 50 procent kvinnor. Detta förhållande förstärks på kommunnivå mellan Göteborg och Borås. Pendlarna från Borås till Göteborg utgörs av 70 procent är män och 30 procent är kvinnor och 50/50 i motsatt riktning. Studier visar att hushållets totala inkomster ökar om kvinnan eller mannen börjar pendla över en lokal arbetsmarknadsgräns och det är särskilt stor skillnad om kvinnan börjar pendla jämfört med mannen 21. I Västra Götaland pendlade år 2006 drygt 27 000 personer till andra län. Av dessa är 37 procent kvinnor och 63 procent män. Kvinnor som pendlar över länsgräns har ökat med 17 procent mellan 2000 och 2006 medan antalet män har ökat med enbart 5 procent. Trenden är tydlig, pendlingen ökar totalt sett men betydligt mer för kvinnor än för män. 21 Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008, SOU 2007:35, sid 10 14

18000 16000 14000 Total utpendling kvinnor och män från Västra Götaland till andra län år 2000 och 2006 } 5 % 2000 män 2000 kvinnor 2006 män 2006 kvinnor 12000 10000 8000 } 17 % 6000 4000 2000 0 män kvinnor män kvinnor 2000 2006 Från Västra Götaland sker ca 30 procent av pendlingen över länsgräns till Stockholms län. Till Stockholms län är det i första hand veckopendling det handlar om. 25 procent pendlar till Hallands län. 27 procent pendlar till Värmlands län, Örebro län, Jönköpings län och Skåne län. Andelen kvinnor av antalet pendlare över länsgräns är högst till Halland och ligger på 42 procent. Till övriga län ligger andelen kvinnor av pendlarna mellan 33 procent och 38 procent. Den ökning som har skett mellan 2000 och 2006 för både kvinnor och män har i första hand skett till Hallands län. 15

7.4 Pendlaren i Västra Götaland För att få en bild av hur pendlingen ser ut får 100 personer representera de förvärvsarbetande i Västra Götaland. 31 personer arbetspendlar (över minst en kommungräns). 13 st är kvinnor 10 st pendlar över en kommungräns 3 st pendlar över två eller flera kommungränser 18 st är män 13 st pendlar över en kommungräns 5 st pendlar över två eller flera kommungränser 1 ½ kvinna pendlar över länsgräns och 2 ½ män pendlar över länsgräns. En genomsnittliga arbetsresa: 27 minuter 16 km lång görs oftast med bil I storstadsområden tar resan generellt något längre tid och i mindre kommuner något kortare. Andelen kollektivtrafikresor är betydligt högre i storstadsområden jämfört med mindre kommuner. Kvinnor börjar oftare pendla pga bostadsbyte medan det är vanligare bland män att börja pendla pga ett bättre jobb. Antalet kvinnor som pendlar ökar i betydligt högre takt än männen, särskilt över två eller fler kommungränser. På delregional nivå sker den mesta pendlingen inom Göteborgsområdet. Det är också där den stora ökningen sker, för både kvinnor och män. Sjuhärad har den lägsta andelen pendlare bland de fyra områdena och har också den lägsta ökningstakten både för kvinnor och män på längre avstånd. Skaraborg utmärker sig genom att ha väldigt låg andel pendlare på längre avstånd, där pendlar både kvinnor och män i huvudsak till en grannkommun. Ökningen av den långväga pendlingen är dock kraftig. 16

8. Litteraturförteckning Flyttning och pendling i Sverige, Bilaga 3 till Långtidsutredningen 2008, SOU 2007:35. Framtidens resor och transporter infrastruktur för hållbar tillväxt, Prop.2008/09:35 Johansson & Katz, Wage differences between women and men in Sweden the impact of skill mismatch, 2006 LU 2003/04 Arbetskraftsbrist och sårbara regioner LU 2003/04 Regional utveckling utsikter till 2020 LU 2008 Flyttning och pendling i Sverige Persontransporternas vita fläckar Om arbetspendling med kollektivtrafik ur ett jämställdhetsperspektiv, Tora Friberg, Linköpings universitet 2004 På spåret en studie om regionförstoring och pendling, Svenska kommunförbundet 2003 Regionernas tillstånd 2006 en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner ITPS Regionernas tillstånd 2007 en rapport om tillväxtens förutsättningar i svenska regioner ITPS Sandow, Westin, Vill människor pendla längre? TRUM 2006:1 RES 2005-2006 Den nationella resvaneundersökningen, SIKA statstik 2007:19 SCB pressmeddelande 2008-03-17, Nr 2008:079 Statistik från SCB egna bearbetningar från raps Tid och pengar dela lika? SOU 2004:70 Utveckling och fördjupning av regionförstoringsmöjligheter, Bergman C, Västra Götalandsregionen 2008 Västsverige och den nya ekonomiska geografin II, Västra Götalandsregionen 2005 Är regionförstoring hållbar?, Boverket 2005 17

9. Avgränsningar och definitioner Studien är i första hand en sammanställning av befintlig litteratur inom området och vissa statistiska bearbetningar med data från Statistiska centralbyrån. Om möjligt används statistik från det geografiska området Västra Götaland. Flera faktorer påverkar kvinnors respektive mäns pendlingsmönster. I den här studien finns inte utrymme att behandla samtliga faktorer utan fokus ligger på transportsystemet och pendlingsstatistik. Definitioner (Arbets-) pendling: Förvärvsarbetande personer som bor i en kommun (enligt folkbokföringen) och arbetar i en annan kommun 22. Regionförstoring: Den process där en lokal arbetsmarknadsregion (LA-region) utvidgas genom att tidigare separata LA-regioner knyts ihop till en ny och större region. Detta sker när arbetspendlingen mellan kommuner som ingår i olika LA-regioner stiger över en viss nivå. Antalet LA-regioner har minskat från drygt 180 stycken 1970 till drygt 80 stycken 2003 23. Lokala arbetsmarknadsregioner: SCBs definition: pendlingsstatistiken i RAMS är basen för indelningen i arbetsmarknadsregioner. Den sker i två steg. Steg 1 är bestämning av lokala centra. Dessa ska ha färre än 20 procent utpendlare av antalet förvärvsarbetande i kommunen. Dessutom ska den största pendlingsströmmen till en enskild kommun vara mindre än 7,5 procent av antalet förvärvsarbetande i kommunen. I steg 2 bestäms vilka kommuner som ska föras till vilket lokalt centrum. Huvudregeln är att kommunerna förs till det lokala centra/kommun till vilken den största pendling är riktad 24. NUTEKs defintion: kallas Funktionella analysregioner (FA-regioner) sedan 2005. Bygger på Lokala arbetsmarknadsregioner från SCB men innehåller även vissa normativa inslag och är gjorda för att vara stabila under en längre tidsperiod. Senaste indelningen är från 2005. 22 www.scb.se/am0207 23 http://www.scb.se/grupp/regionalt/rg0104/lamerom.pdf 24 Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik, SCB 18