Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi 7,5 hp Röntgensjuksköterskeprogrammet T3 HT 2011 STUDIEHANDLEDNING Kurs: Kirurgi, akutsjukvård och farmakologi, 7,5 hp Kirurgi Nedan kommer en presentation av olika områden inom kirurgin. Inom respektive tillstånd/sjukdom ska du känna till orsak/uppkomst symtom patofysiologi utredning/diagnostik behandling och omvårdnad Allmänkirurgi Inom området studeras vanligaste sjukdomstillstånden i matstrupe, magsäck, gallvägar, bukspottkörtel, lever, bröst samt tunntarm och tjocktarm. Exempel på sjukdomar du ska känna till är ulcerös colit, Crohn s sjukdom, akut buk, divertikulit, coloncancer, rectumcancer, primär levercancer, sjukdomar i gallvägarna, appendicit, peritonit, sjukdomar i thyreoidea/parathyreoidea och bröstcancer. Olika undersökningar ingår. Basgruppsarbete samt självstudier Patientfall akut buk Föreläsning: Övre gastroenterologi 3x45min (samläsning med ssk-programmet) Webföreläsning: Nedre gastroenterologi
För godkänt krävs: aktivt deltagande i seminarium uppföljning patientfall akut buk individuell tentamen Ortopedi Inom området studeras allmän frakturlära, öppna respektive slutna skador, olika fixationsmetoder, extremitets-, bäcken, collum- och kotkirurgi, proteskirurgi, samt hur komplikationer relaterade till skadorna/ingreppen bör uppmärksammas och förebyggas. De vanliga läkemedlen som används inom ortopedisk verksamhet studeras. Den specifika pre-och postoperativa vården som ges i samband med denna kirurgi kommer att beröras. Basgruppsarbete samt självstudier Patientfall ortopedi Webföreläsning: Ortopedisk omvårdnad För godkänt krävs: aktivt deltagande i seminarium uppföljning patientfall ortopedi individuell tentamen Ansvarig lärare för urologi och barnkirurgi är Harriet Marnell Urologi Inom området studeras de vanligaste kirurgiska sjukdomarna i urinvägarna som stensjukdomar, prostatabesvär och tumörsjukdomar. Du ska förstå och motivera undersökningarna som hör till dessa grupper av sjukdomar tex TUR-P, ESWL, urografi och cystoscopi.
1 Alla inhämtar kunskap om urologi, se ovan. Förutom det du ska kunna för alla kirurgiska områden (se högst upp på sidan) ska du här även känna till den specifika pre-och postoperativa vården i samband med olika urologiska sjukdomar. 2 Arbeta i basgrupperna. Tänk dig nu att du möter en patient som läggs in för operation. Hur ska du ta hand om patienten pre - och postoperativt? Vilka kontroller, undersökningar etc. är aktuella? Generell och specifik omvårdnad. Fördjupa er inom respektive område och MOTIVERA era svar. Obs! källhänvisning. Basgrupp A - stensjukdomar Basgrupp B - prostatacancer Sammanfatta vad ni kommit fram till. Se till att du är väl påläst på både din egen basgrupps och den andra basgruppens resultat. För godkänt krävs: aktivt deltagande seminarium urologi (samtidigt som barnkirurgi) Barnkirurgi Inom barnkirurgin kommer du att sätta dig in i de vanligaste kirurgiska sjukdomarna hos barn och ungdomar som t.ex. akut buk, medfödda missbildningar och frakturer. 1 Webföreläsning: Barnkirurgi/Leif Olsén, del 1 och 3. Användarnamn: specssk Lösenord: barn Läs: Bruten underarm hos barn på Sjukvårdsrådgivningen: http://www.1177.se/fakta-och-rad/sjukdomar/bruten-underarm-hos-barn/ Se filmerna: "Sally blir opererad" och "Oliver blir opererad" på Sjukvårdsrådgivningen:
http://www.1177.se/tema/barn-och-foraldrar/barnavdelningen/om-barnavdelningen/allafilmer-i-barnavdelningen/ 2 Arbeta i basgrupperna. Diskutera er nya kunskap och gör utifrån det en patientfallsberättelse. Basgrupp A skriver om akut buk hos barn. Basgrupp B skriver om frakturer hos barn. Beskriv utifrån VIPS de omvårdnadsproblem som ni identifierat hos er patient. Beskriv orsak och åtgärder och relatera dem till den specifika situationen. Sätt er in i den andra basgruppens material. 3 På vilket sätt skiljer sig information och bemötande åt när du vårdar barn och vuxna? Hur tycker du informationen bör vara utformad? Vad är viktigt för dig som röntgensjuksköterska att tänka på i mötet med barn och föräldrar? Fördelar/nackdelar med att föräldrarna är med barnet vid undersökningar/behandlingar? Har du varit med om någon situation där det fungerat bra/dåligt? Reflektera. Seminarium urologi och barnkirurgi. För godkänt krävs: Vid seminariet ska var och en kunna motivera och förklara hur ni har tänkt och resonerat i ert patientfall. Obs! Källhänvisning! Ni ska även kunna ge feedback samt konstruktiv kritik till den andra gruppen. Thoraxkirurgi Inom området studeras kirurgisk behandling av de vanligaste thoraxsjukdomarna såsom aortaaneurysm samt kranskärlssjukdom. Föreläsning: Vård av thoraxkirurgisk patient 2x45min Individuell tentamen
Preoperativ vård Studier inom detta område skall ge förståelse för målsättningen med preoperativ vård. Studierna skall ge kunskap om och förståelse för de preoperativa förberedelserna som sjuksköterskan ansvarar för samt vilka tänkbara ordinerade undersökningar och laboratorieprover som kan bli aktuella utifrån patientens hälsotillstånd. Vidare skall studierna ge förståelse för vilken betydelse de preoperativa medicinska åtgärderna och den specifika preoperativa omvårdnaden har för patientens vistelse på operationsavdelningen, både ur anestesiologisk och operationsteknisk synpunkt. Inom området ingår också att förstå syftet med premedicinering, olika grupper av farmaka som används samt dess effekter. Peroperativ vård/anestesi Inom området studeras olika anestesiformer med tillhörande farmaka. Vad gäller generell bedövning (narkos) studeras hur de vanligast förekommande grupper av farmaka används och hur de påverkar patienten per- och postoperativt. Vidare studeras vikten av peroperativa kontroller och observationer. Vad gäller lokalbedövning kommer tonvikten att läggas på studier om spinal- och epiduralbedövning, dess farmaka och vilka postoperativa kontroller och observationer som ska göras på patienter som fått dessa bedövningar. Inom området läggs också grunden för kunskap om kontinuerlig infusion via epiduralkateter för att ge god postoperativ smärtlindring, vilka farmaka som används samt vilka kontroller och observationer som är viktiga. Postoperativ vård Inom detta område studeras övervakning/vård av patient på postoperativ avdelning samt på vårdavdelning. I den postoperativa vården ingår att tillgodose patientens grundläggande fysiologiska behov samt de specifika behov som följer av det kirurgiska ingreppet och anestesiformen. I detta ingår förebyggande av komplikationer relaterade till andning/cirkulation, elimination, aktivitet, sömn, kunskap/utveckling samt psykosocialt stöd. Vidare studeras smärta, speciellt den postoperativa smärtan och faktorer som påverkar patientens upplevelser av smärta och smärtskattning. Olika typer av smärtbehandlingsmetoder, speciellt EDA och PCA samt olika typer av analgetika ingår. Övriga farmaka relevanta inom postoperativ vård studeras. Här ingår även att kunna grunderna i vården av kirurgiska sår. Föreläsning: Preoperativ bedömning och vård 2x45min Anestesisjukvård 2x45min Postoperativ förvirring 1x45min (samläsning med ssk-programmet) Vätsketerapi 2x45min Akut och postoperativ smärta och smärtbehandling 3x45min (samläsning med sskprogrammet)
Webföreläsning: Kirurgiska sår och dess omvårdnad Postoperativ omvårdnad pre-per och postop vård Aktivt deltagande i seminarium uppföljning patientfall (akut buk och ortopedi) Individuell tentamen Akutsjukvård Till akutsjukvård räknas traditionellt ambulanssjukvård, vård på akutmottagning och intagningsavdelning, operationssjukvård, anestesisjukvård och intensivvård. Kännetecknande för dessa verksamheter är bla korta patientmöten, skiftande patientkategorier och ett stort patientflöde. Detta kräver en hög handlingsberedskap hos sjuksköterskan för snabba beslut om åtgärder, förmåga att prioritera, flexibilitet samt god förmåga till problemlösning. Patientens autonomi är dessutom många gånger nedsatt eller helt satt ur spel, vilket också innebär krav på en hög etisk kompetens hos all vårdpersonal. Skallskada Inom området studeras omhändertagande, bedömning och vård av skallskadad patient på skadeplats, under transport och efter ankomst till sjukhus. Studierna som bygger på tidigare inhämtade kunskaper om anatomi/fysiologi ska ge kunskap om primära/sekundära skallskador, nackskador och ryggmärgsskador samt vad som ingår i en enklare neurologisk bedömning. Studierna ska även ge kunskap om bedömning av medvetandegrad, de viktigaste kontroller som bör följas vid lindrigare skallskador samt vilka vårdåtgärder som bör vidtas för att förebygga intrakraniell tryckstegring. Målet är att öka medvetandet om sjuksköterskans ansvar i samband med vården av denna utsatta patientgrupp och hur dessa patienter bör observeras och kontrolleras för att i tid upptäcka försämring. Multipla skador/trauma Studierna ska ge kunskap om patofysiologi vid trauma, kliniska tecken på olika skador och kroppens kompensatoriska mekanismer vid trauma och blodförlust. Vidare ingår metoder för undersökning och åtgärd av den skadade på skadeplatsen, ABCDE-principen vid akutmottagning och olika diagnostiska metoder som utförs för att fastställa skadornas lokalisation och omfattning. Genomgång av hur kompensation av blodförlust enligt gällande principer bör ske. Studierna ska öka kunskapen om sjuksköterskans ansvar i samband med vård av traumapatienter. Exempel på det är förebyggande av allvarliga komplikationer som sepsis, ARDS och multipel organsvikt samt observationer och kontroller nödvändiga för att bedöma
förändringar i patientens tillstånd, för att i tid upptäcka försämring. Viktigt är också att ha kännedom om hela vårdkedjan och inse betydelsen av att stötta och motivera den svårt skadade patienten och närstående. Föreläsning: Prehospital vård 2x45min (samläsning med ssk-programmet) Traumavård akutmottagning 2x45min (samläsning med ssk-programmet) Neurologisk akutsjukvård med fokus på patient med skallskada 2x45min Obligatorisk föreläsning: Multipla skador 4x45min skallskador och trauma Ingår i individuell tentamen Katastrofmedicin Studierna omfattar samhällets katastroforganisation, principer för sortering och prioritering av skadade i katastrofsammanhang samt organisation och åtgärder vid globala epidemier. Denna termin kommer föreläsningarna att ske i december. Se kurs 3FV 165 Forskningsmetodik. Obligatorisk närvaro. Samläses med T5 i sjuksköterskeprogrammet Metodträning KTC CVK, i.v. injektioner och infusioner Syftet med detta träningstillfälle är att du ska skaffa dig kännedom om författningar och föreskrifter som berör intravenösa injektioner och infusionsbehandling. Du ska också lära dig att tillreda och ge iv injektioner samt infusioner, samt veta vilka komplikationer som kan uppstå, och hur du kan undvika dessa. Inför träningstillfället ska du ha gått igenom materialet om CVK, iv injektion samt infusion så att tiden på KTC utnyttjas till träning av handgrepp etc. Obligatorisk undervisning på KTC. Gruppindelning: se dokument/ktc. Det förväntas att du kommer ihåg de grundläggande kunskaperna i anatomi och fysiologi. Undervisningen/träningen kommer att ske på KTC och för att kunna tillgodogöra dig träning på KTC krävs att du kommer väl förberedd. Till denna undervisning/praktiska övning ska du
ha läst på om CVK, iv infusioner samt iv injektioner. Du ska också vara uppdaterad på läkemedelsräkning. Aktivt deltagande i undervisning/praktiska övningar på KTC. Litteratur: Bildspel till iv infusion: http://media.medfarm.uu.se/media392 Bildspel till iv injektion: http://media.medfarm.uu.se/media393 Vårdhandboken: Kapitlet om CVK (alla delar): http://www.vardhandboken.se/texter/central-venkateter/oversikt/