Studiehandledning Presentation av kursens områden

Transkript

1 Sjuksköterskeprogrammet, Uppsala universitet Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom kirurgisk vård och akutsjukvård 22,5hp VT 2013 Studiehandledning Presentation av kursens områden Kursen Omvårdnad och medicinsk vetenskap inom kirurgi och akutsjukvård är 15 veckor och inleds med tre veckors teori. Kursen innehåller två olika VFU-perioder, en period på sex veckor är förlagd till kirurgisk vårdavdelning och en treveckorsperiod görs inom akutsjukvård. Kursen avslutas med tre teoriveckor. Kirurgisk vård Kirurgisk behandling utgör en omfattande del av den svenska sjukvården. Årligen genomförs över operationer på inneliggande patienter. Dessutom utförs flera hundratusen polikliniska mindre ingrepp. Patienterna kan antingen läggas in akut på grund av ett hastigt insjuknande eller komma via väntelista för elektiv kirurgi. Idag utförs även allt fler ingrepp inom dagkirurgisk verksamhet. Den kirurgiska vården delas in i tre faser: Preoperativ fas vilket innebär tiden från det man bestämmer att patienten skall opereras till dess att patienten kommer in i operationssalen. Intraoperativ fas vilket innebär den tid patienten är i operationssalen. Postoperativ fas vilket innebär tiden från det att patienten lämnar operationssalen till dess att han/hon skrivs ut från sjukhuset. Akutsjukvård Till akutsjukvård räknas ambulanssjukvård, vård på akutmottagning, operationssjukvård, anestesisjukvård och intensivvård. Kännetecknande för dessa verksamheter är korta patientmöten med höga krav på kunskap, handlingsberedskap och beslutsamhet. De flesta av enheterna kräver sjuksköterskor med specialistsjuksköterskeexamen, men den grundutbildade sjuksköterskan behöver också kunskap om dessa delar av vårdkedjan för att förstå sårbarheten hos opererade eller skadade och kunna bedöma deras behov av observationer och åtgärder på vårdavdelning samt kunna tolka symtom på förändring. Kursen syftar till att du ska tillägna dig fördjupade kunskaper inom specifik omvårdnad samt tillägna dig medicinska kunskaper inom kirurgi och akutsjukvård. Dessutom skall du tillägna dig fördjupade kunskaper och färdigheter beträffande ett professionellt och vetenskapligt förhållningssätt. Se vidare i Kursplan om mål och innehåll samt nedan under respektive område. Innehållet i kursen utgår från en helhetssyn på patienten vilket förutsätter kunskaper om patofysiologi, symtom, patient och närståendes reaktioner, nödvändiga undersökningar och olika behandlingsmetoder, risker, problem och komplikationer, hur observationer och kontroller utförs samt den specifika omvårdnad som patienten behöver. Kursens ämnen Omvårdnad och Medicinsk vetenskap är integrerade och kan delas in i följande områden: Sjukdomar, skador och behandlingar inom kirurgi och traumatologi Omvårdnad vid kirurgisk sjukdom eller skada Akut omhändertagande och teamarbete Medicinsk teknik Läkemedelshantering Katastrofmedicin

2 Sjukdomar, skador och behandlingar inom kirurgi och traumatologi Följande kirurgiska specialiteter ingår: Gastrointestinalkanalens kirurgi, Ortopedi, Bröstkirurgi, Endokrin kirurgi, Kärlkirurgi, Thoraxkirurgi, Urologi, Transplantationskirurgi och Traumatologi. Inom många av specialiteterna anordnas föreläsningar med kliniskt verksamma sjuksköterskor eller läkare. Andra specialiteter såsom urologi, transplantation, bröst- och endokrin kirurgi ska läsas in på egen hand, dessa områden är inte mindre viktiga men lämpar sig för självstudier. Gastrointestinalkanalens kirurgi Inom området studeras vanliga sjukdomstillstånd i matstrupe, magsäck, gallvägar, bukspottkörtel, lever, tunntarm och tjocktarm. Exempel på sjukdomar är esofagit, gastrit/ulcus, pancreatit, gall- och pancreascancer, obesitas, gallsjukdomar, levercancer, ileus, appendicit, divertikulit, kolorektal cancer och inflammatorisk tarmsjukdom (Crohns sjukdom och ulcerös kolit). Olika undersöknings- och operationsmetoder ingår. Den specifika pre- och postoperativa omvårdnaden ingår. Ortopedi Inom området studeras allmän frakturlära, öppna respektive slutna frakturer, frakturbehandling, olika fixationsmetoder, frakturläkning, extremitets-, bäcken-, höft- och kotkirurgi, proteskirurgi, spinal stenos samt hur komplikationer relaterade till skadorna/ingreppen ska uppmärksammas och förebyggas. Vidare studeras ortopediska undersökningsmetoder och den specifika pre- och postoperativa omvårdnaden Bröstkirurgi och endokrin kirurgi Självstudier inom området ska ge kunskap om den kirurgiska behandlingen av bröstcancer och sjukdomar i thyreoidea och parathyreoidea. Kärlkirurgi Inom området studeras kirurgisk behandling av de vanligaste arteriella och venösa kärlsjukdomarna såsom varicer, distal extremitetsischemi såsom claudicatio intermittens, kritisk/kronisk ischemi, emboli, trombos och aortaaneurysm. Den specifika pre- och postoperativa vården, de komplikationer som kan uppstå och hur dessa ska förebyggas och åtgärdas ingår. Thoraxkirurgi Thoraxkirurgi innebär ingrepp på organ i bröstkorgen såsom hjärta, lungor och thorakala aorta. Exempel på hjärtoperationer är kranskärlskirurgi och byte av hjärtklaff. Inom området ska du kort kunna förklara vad ingreppet koronar bypass innebär samt ange indikation. Du ska även känna till att hjärtklaff kan ersättas med protes och att vissa protester kräver livslång behandling med antikoagulantia. Transplantationskirurgi Sjuksköterskan medverkar i vården före, under och efter en organtransplantation. En transplantation kan upplevas som fysisk, psykisk och socialt svår samtidigt som den innebär möjligheten till ett nytt liv. Du ska i stora drag förstå rutiner i samband med organtransplantation. Självstudierna ska ge dig kännedom om de olika typerna av transplantation, d.v.s. njur-, lever-, hjärt- pankreas- och benmärgstransplantation. Du ska också förstå principerna för immunosuppression i samband med transplantationen samt vilka läkemedelsgrupper som ingår. Studierna i området ska öka din förståelse för transplantationens betydelse för donator och mottagare. Urologi Du skall på egen hand inhämta kunskaper om de vanligaste sjukdomarna i urinvägarna som föranleder ett kirurgiskt ingrepp som stensjukdomar, benign prostatahyperplasi, prostata- och urinblåsecancer. Studierna ska ge dig kännedom om de vanligaste operationsmetoderna; du bör kort kunna förklara vad TURP, TURT, radikal prostatektomi samt cystectomi innebär. Du ska även förstå vad den postoperativa komplikationen blåstamponad innebär samt hur du förebygger denna, och vilka observationer du som sjuksköterska gör i samband med spoldropp.

3 Traumatologi Studierna syftar till att öka kunskapen om betydelsen av en välfungerande vårdkedja från olycksplats, under transport och vidare intrahospitalt. Hur man undersöker och åtgärdar en skadad person på olycksplats utan utrustning, vilka åtgärder/kontroller ambulanssjukvården utför före och under transport och hur man bedömer/åtgärdar den skadade enligt ABCDE-principen på akutmottagningen är viktigt att känna till. Studierna ska ge kunskap om den specifika patofysiologin vid trauma och vilka kompensatoriska mekanismer kroppen svarar med. Att ansvara för en traumapatient på vårdavdelning innebär att sjuksköterskan inser betydelsen av att förebygga allvarliga komplikationer, kan reagera på symtom och känna till vilka observationer/kontroller som bör följas i syfte att i tid upptäcka försämring. Vård av skallskadad: inom området studeras omhändertagande, bedömning och vård av skallskadad patient på skadeplats, under transport och efter ankomst till sjukhus. Studierna som bygger på tidigare inhämtade kunskaper om anatomi/fysiologi ska ge fördjupad kunskap om hjärnans fysiologi, kunskap om primära/sekundära skallskador, hantering av nackskador och ryggmärgsskador samt vad som ingår i en enklare neurologisk bedömning. Studierna ska även ge kunskap om bedömning av medvetandegrad, de viktigaste kontrollerna som bör följas vid lindriga skallskador samt vilka vårdåtgärder som bör vidtas för att förebygga intrakraniell tryckstegring. Målet är att öka medvetenheten om sjuksköterskans ansvar i samband med vården av denna utsatta patientgrupp och hur dessa patienter bör observeras och kontrolleras för att eventuell försämring ska upptäckas i tid. Akut omhändertagande av brännskador: studier av brännskadevård syftar till att öka kunskapen om att olika orsaker till skada, lokalisation, yta och djup påverkar bedömning och behandling. Det fysiologiska svaret och hur man beräknar och kompenserar de vätskeförluster som uppstår är viktigt att ha kunskap om som sjuksköterska. Examination: Individuell skriftlig tentamen. Obligatorisk VFU inom kirurgisk vård och akutsjukvård. Omvårdnad vid kirurgisk sjukdom eller skada Vid omvårdnad av patient med kirurgisk sjukdom eller skada tillämpas omvårdnadsprocessen. För många patienter innebär den medicinska behandlingen att de genomgår ett kirurgiskt ingrepp som medför behov av pre-, per- och postoperativ omvårdnad. Preoperativ omvårdnad Studierna skall ge kunskap om och förståelse för de preoperativa förberedelserna som sjuksköterskan ansvarar för samt vilka tänkbara ordinerade undersökningar och laboratorieprover som kan bli aktuella utifrån patientens hälsotillstånd. Vidare skall studierna ge förståelse för vilken betydelse de preoperativa medicinska åtgärderna och den specifika preoperativa omvårdnaden har för patientens vistelse på operationsavdelningen, både ur anestesiologisk och operationsteknisk synpunkt. Inom området ingår också att förstå syftet med premedicinering, olika grupper av farmaka som används samt dess effekter. Anestesisjukvård Anestesisjukvård ingår i den peroperativa vården och inom området studeras olika anestesiformer med tillhörande farmaka. Vad gäller generell bedövning (narkos) studeras hur de vanligast förekommande grupper av farmaka används och hur de påverkar patienten per- och postoperativt. Vidare studeras vikten av peroperativa kontroller och observationer. Vad gäller lokalbedövning kommer tonvikten att läggas på studier om spinal- och epiduralbedövning, de farmaka som används, och vilka postoperativa kontroller och observationer som ska göras på patienter som fått dessa bedövningar. Inom området läggs också grunden för kunskap om kontinuerlig infusion via epiduralkateter för att ge god postoperativ smärtlindring, vilka farmaka som används samt vilka kontroller och observationer som är viktiga.

4 Postoperativ omvårdnad Inom detta område studeras övervakning/vård av patient på postoperativ avdelning samt på vårdavdelning. I den postoperativa vården ingår att tillgodose patientens grundläggande fysiska och psykiska behov samt de specifika behov som följer av det kirurgiska ingreppet och anestesiformen. I den postoperativa omvårdnaden ingår förebyggande av komplikationer relaterade till andning, cirkulation, elimination, aktivitet, sömn och kunskap samt psykosocialt stöd. Relevanta farmaka inom postoperativ vård studeras. Postoperativ och akut smärta och behandling: Erfarenheter och studier har visat att smärta är ett problem i sjukvården och att underbehandling är vanlig. Alla patienter skall ha rätt till en god smärtbehandling och i de allra flesta fall är detta mål möjligt att uppnå. Adekvat postoperativ smärtbehandling förbättrar inte bara patientens livskvalitet utan minskar också risken för postoperativa komplikationer. Inom området smärta studeras olika faktorer som påverkar patientens upplevelser av smärta och smärtskattning. Olika smärtbehandlingsmetoder, speciellt EDA och PCA samt olika grupper av analgetika ingår. Nutrition vid vård av kirurgisk patient Avsnittet bygger på tidigare inhämtade kunskaper om människans normala behov av vätska, elektrolyter och näring, principer för beräkning av vätskebalans samt hur patientens behov av vätska och olika näringsämnen tillgodoses via enteral och parenteral tillförsel. Syftet är att du ska fördjupa dina kunskaper om hur du bedömer patientens vätske-, elektrolyt- och nutritionsstatus och principer för ersättning av blodoch vätskeförluster i samband med olika kirugiska och akuta tillstånd. Vidare studeras principer för nutritionsbehandling för kirurgpatienten. Repetera dina kunskaper om vätskebalansräkning samt enteral och parenteral nutrition. Syra-basbalans: Som sjuksköterska behöver du förstå och upptäcka risk för när syra-basrubbningar kan inträffa samt kunna reagera adekvat på laboratoriesvar på syra-basstatus. Du skall också förstå och utföra ordinerad behandling av syra-basrubbningar samt kunna övervaka patienten. Postoperativ rehabilitering: Andningsgymnastik är en viktig del av den postoperativa rehabiliteringen för att minska risken för komplikationer från luftvägarna. Interprofessionell samverkan mellan bland annat sjuksköterska och sjukgymnast behövs för att skapa en god postoperativ vård. Program för specifik rörelseträning utformas av sjukgymnast och det är sjuksköterskans uppgift är att sätta sig in i patientens träningsprogram för att kunna ge vägledning och stöd när sjukgymnasten inte är på plats. Postoperativ förvirring: Det är vanligt att patienter som vårdas i intensivvårdsmiljö drabbas av postoperativ förvirring, ett tillstånd som du som sjuksköterska ska vara medveten om för att kunna planera vården så bra som möjligt för din patient då denne kommer till vårdavdelningen. Examination: Individuell skriftlig tentamen. VFU inom kirurgisk vård. Seminarier. Inlämningsuppgift i Nutrition samt Fördjupningsarbete Evidensbaserad omvårdnad vid smärta och smärtbehandling. Akut omhändertagande och teamarbete Vid plötsligt insjuknande eller försämring är det viktigt med ett snabbt och korrekt omhändertagande. Som sjuksköterska utför du akut omhändertagande enligt ABCDE-principen oavsett var i vårdkedjan du befinner dig. Du skall självständigt kunna utföra åtgärder enligt ABCDE-principen vid akut insjuknande/försämring på vårdavdelning. När hjälp anländer ska du kunna följa CRM-principer för att skapa ett bra teamarbete. Du skall även kunna använda kommunikationsverktyget SBAR för akuta situationer. Examination: Individuell skriftlig tentamen. Obligatorisk simuleringsövning och färdighetsträning på KTC.

5 Medicinsk teknik Termin 5 innehåller klinisk färdighetsträning inom några områden, som är schemalagda på KTC i din första VFU-vecka inom akutsjukvård. Operationssjukvård, aseptik och teknik Innehåll: aseptik, huddesinfektion, steril drapering, steril uppdukning, instrument och assisteringsteknik samt förslutning av operationssår. Som sjuksköterska förväntas du kunna utföra steril uppdukning samt utföra eller assistera vid steril omläggning. Trakeostomi och sugning av nedre luftvägar Innehåll: vård av patient med trakeostomi och sugning av nedre luftvägar via trakealkanyl Syftet är att du i samverkan med någon, för uppgiften kunnig person, ska kunna utföra trakeostomavård och sugning av nedre luftvägar. Som färdig sjuksköterska får du sedan, om det blir aktuellt på din arbetsplats, inhämta kunskaper för att självständigt kunna hantera trakealkanyler. Kliniskt status Träning av vissa färdigheter. Oavsett var du arbetar som sjuksköterska kan patienter du träffar på drabbas av skador/sjukdomar i hjärnan och i buken. Olika anledningar till medvetandepåverkan och buksmärtor kan finnas hos alla åldersgrupper. Det förväntas av dig att du ska ha kunskap om vilka kontroller och observationer som är relevanta att göra samt hur du utför dem. Examination: Obligatoriska färdighetsträningar på KTC. Läkemedelshantering I sjuksköterskans omvårdnadsaktiviteter ingår bland annat läkemedelshantering. Du ska kunna iordningställa och administrera läkemedel på ett säkert sätt samt informera patienten om effekter och biverkningar. I samband med iordningställande förekommer läkemedelsräkning som du ska träna under VFU. Innan VFU är det schemalagt en webbaserad tentamen i läkemedelsräkning. Tentamen är baserad på tidigare undervisning i termin 2. Följande uppgifter ingår: enhetsbyten, tablettdosering, injektionsdosering, spädning av läkemedel, infusionslösningar (infusionstid, infusionshastighet, tillsats av läkemedel etc). För att bli godkänd krävs rätt svar på samtliga uppgifter. Det finns möjlighet till tre webbaserade tentamenstillfällen under kursen, se schema. Om student därefter fortfarande ej är godkänd kommer fler omtentamenstillfällen att ges efter kursen, men då i form av salsskrivning. Dessa kommer att schemaläggas efter behov. Examination: Webb-baserad tentamen i läkemedelsberäkning. Individuell skriftlig tentamen. VFU inom kirurgisk vård. Katastrofmedicin Som sjuksköterska ska du kunna fungera i en arbetssituation när en stor olycka inträffar. Enligt Socialstyrelsens Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska ( ) bör du ha förmåga att tillämpa katastrofmedicinska principer vid allvarlig händelse såväl inom som utom vårdinrättning. Två av föreläsningarna i Katastrofmedicin innehåller kunskap du behöver för att kunna tillämpa katastrofmedicinska principer: - landstingets katastroforganisation - sjuksköterskans funktion i händelse av katastrof

6 - prioritering av skadade vid en katastrof - olika myndigheters och organisationers respektive ansvarsområde och samverkansansvar vid en katastrof Den tredje föreläsningen Internationell katastrofhälsovård tar upp vilka problem och lösningar man arbetar med i katastrofer utifrån ett folkhälsoperspektiv och utifrån vad man som sjuksköterska arbetar med i praktiken. Examination: De tre föreläsningarna i Katastrofmedicin den 13 och 15 maj är obligatoriska.