SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i fritidsaktiviteterna. Verksamheten har bedrivits utifrån barnens önskemål och så långt som möjligt så försöker vi uppfylla deras förslag. Cabaren är exempel på en aktivitet som helt bygger på vad eleverna vill göra. Personalen försöker ha kontinuerlig kommunikation med eleverna om vad de vill göra bland annat genom stormöten. Fritids försöker hela tiden att stimulera och uppmuntra till lek. I och med större elevgrupper och fler elever med behov är det svårt för personalen att hinna vara med och styra lekar. Sociala kompetensen arbetar vi aktivt i och med att vi har Pinocchio. Här är ständiga personalbyten och många outbildade samt personal med lite tid på fritids en stor nackdel till att bedriva utveckling. Vi måste ha ett bra samarbete med skola, fritids, förskola och hemmet genom veckobrev till föräldrar, gemensamma kvällsmöten med förskolan/skola när detta behövs. Detta brev är uppskattat och leder till en tydlighet över vår verksamhet. Det är svårt att driva saker som systematiskt kvalitetsarbete eller större arbeten som t.ex. Pinocchio framåt i och med ständiga nedragningar och personalbyten. Vi saknar även utbildad personal. BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I fritidshemmet kan eleverna få möjlighet att utveckla en förståelse för vad demokrati är genom att på olika sätt få uttrycka tankar och åsikter och kunna påverka fritidshemmets innehåll. Elevens möjlighet att utveckla sin förståelse för de demokratiska processerna Elevens delaktighet och inflytande skapas genom fritidsmöten där de får komma med förslag och till viss del vara med och bestämma. Här får de möjlighet att förstå de demokratiska processerna. Vi har fritidsmöten till bland annat Cabaré och Julbasar samt när det ska pratas om något viktigt. På loven är två elever matvärdar. Om eleverna vill uppträda för sina kompisar eller för mindre elever så försöker vi alltid att uppfylla detta det när det passar. På fritids får eleverna träna på att ta ansvar och skapa tillit till sig själv och lita på sin egen förmåga. Ibland kanske några elever får hjälpa till med något inför en aktivitet med vuxen som exempelvis att göra upp en eld. Annan aktivitet som några barn tagit ansvar för och gjort i Smedjebackens kommun Familje- och utbildningsförvaltningen 777 81 Smedjebacken E-post: fou@smedjebacken.se Telefon: 0240-66 00 00 Telefax: 0240-763 89 Bankgiro: 820-9538 Org.nr: SE2120002205 Säte Smedjebacken

ordning är disco på ett lov. På sommarlovet fick några större killar gå till skogen med lite frukost och leka i skogen bredvid fritids. Alla elever ska kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga på sitt eget fritidshem. De vuxna på fritids verkar för att flickor och pojkar får ett lika stort inflytande över och utrymme under sin omsorgstid. Eleverna tycker att det som är bra med fritids är att de får välja vad de vill göra. Föräldrarna upplever att barnen trivs och tycker att det är positivt att barnen får välja aktiviteter och vara med elever i olika åldrar m.m. Personalen tycker att det är bra med två fritidsgrupper som gör att eleverna blir uppdelade och hinner bli sedda under dagen.vi varierar innehållet i vår verksamhet med utedagar och aktiviteter. Vi anser att struktur är viktig men vi vill även att de ska våga prova att tänka utanför ramarna. De äldre eleverna är delaktiga i verksamheten genom att de planerar och utför olika aktiviteter. Med stigande ålder kan man vara mer delaktig och skapa sitt eget inflytande genom att vara med och bestämma olika saker. HÄLSA OCH RÖRELSE Elever har ett stort rörelsebehov. Det är därför viktigt att erbjuda rikliga tillfällen till regelbundna fysiska aktiviteter i fritidshemmets vardag där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla elever vill delta. Kosten har stor inverkan på elevernas hälsa och livsstil. Genom att servera näringsriktiga mål under trivsamma former kan fritidshemmet bidra till att eleverna grundlägger goda kostvanor Elever har stort rörelsebehov och fritidsverksamheten försöker erbjuda regelbundna fysiska aktiviteter där kreativitet, lust och lek fokuseras så att alla barn vill delta. Eleverna är ute mycket varje dag på fritids och leker roll lekar, spelar fotboll, bandy, brännboll, leker i sandlådan, på lekplatsen, spelar kubb, åker skidor på vintern och gör snö skulpturer. Ibland går vi till aktivitetshallen i Söderbärke. Vi är duktiga på att vara ute samt att aktivera eleverna med olika aktiviteter utomhus. Utomhus rör de sig spontant. Vi har en bra gård som lockar till lek och rörelse. Aktivitetshallen skulle vi kunna utnyttja i ett större utsträckning när tillfälle ges. Vi har tillsammans med vårdnadhavare beslutat om att dra ned på fika och idag slår vi ihop kalasfirande för att minska sockerintaget. Mellanmålen som serveras är mer näringsrika idag. SPRÅK OCH KOMMUNIKATION Utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra

Eleverna utvecklar sin förmåga att kunna lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar samt förstå hur andra tänker. Eleverna tränas i att förstå och respektera att man tycker olika ibland och att man måste kompromissa för att komma överens. Aktiviteterna kan vara leklådorna sjukhus, affär och frisör, kojbygge eller när de ska spela spel. På fritidsmöten och när man sitter och pratar med eleverna måste de räcka upp handen eller vänta på sin tur. Specialpedagog har diskuterat kommunens lässatsning tillsammans med personal för att vi ska kunna utveckla språket för eleverna på fritidshemmet. Medvetenheten har ökat bland personalen och vi har ett mer medvetet sätt att tänka kring språkoch kommunikation. Vi upplever att eleverna bättre kommer till tals och att berättande och ordförråd utvecklas mer när vi delar upp barnen i mindre grupper. Det är viktigt att vi fortsätter uppmuntra eleverna till språk. Det har vi kunnat göra genom våra regelbundna samlingar. Eftersom vi anser detta vara det viktigaste målet ur läroplanen kommer vi fortsätta arbeta mycket med språket och ha kvar det som ett prioriterat mål. Eleverna utvecklar även sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv. Det är viktigt att vi vuxna tänker på hur vi uttrycker oss och att vi använder ett nyanserat språk såväl till elever som till varandra. Det är viktigt att vi vuxna fortsätter uppmuntra eleverna till språk och kommunikation. LEK Genom leken kan elevernas mönster i sätt att tänka, lösa problem och hantera information förändras och utvecklas. De prövar och utvecklar sin fysiska, psykiska och sociala kompetens. Det är i leken eleverna får prova olika sociala roller och lägga grunden till sin identitet. Det kan också handla om förmågan att kunna läsa av andra och försöka förstå hur de tänker det vill säga att utveckla den empatiska förmågan. När det gäller att stödja och stimulera elevernas utveckling och lärande kan fri lek behöva vuxnas närvaro. Att leka både inne och ute är något som eleverna har stort behov av. Här använder de sin fantasi och kreativitet samt tränar sin kroppskontroll och motorik och sitt samarbete med andra. Leken hör ihop med språk och kommunikationleken då eleverna kommunicerar mycket med varandra i leken. Eleverna får också lära sig kroppsspråk och dess betydelse. Eleverna leker roll lekar som de bestämt själva. De konstruerar med saker och leker med det som de byggt. De har dansat mycket och uppträder för varandra. Eleverna delar upp sig i olika rum när de väljer vad de vill leka med. Det är viktigt att verksamhet inte är för planerad så personalen inte behöver avbryta eleverna i deras fria lek. Vi vuxna kan vara mer delaktiga i deras lek och presentera olika typer av lekar för dem. Vi uppmuntrar elevernas lek, de ska känna glädje över att leka. Vi behöver även skapa bättre lekmiljöer såväl ute som inne. Leken stimulerar språk och kommunikation samt samarbete mellan eleverna.

SKAPANDE -Det är viktigt att verksamheten är varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet, skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form och utforskande av omvärlden i form av studiebesök, utflykter med mera. -Verksamheten bör vara varierad med inslag av lek, fysisk aktivitet samt skapande verksamhet som drama, musik, dans, bild och form. Eleverna bygger och konstruerar saker och leker med det. Materialet kan vara lego, kaplastavar, snö, sand, papper, kartong, färg eller pärlor. Dans har varit en populär aktivitet. Cabare aktiviteten får med mycket skapande både med den egna kroppen i form av dans samt tillverkning av rekvisita och sång. Många elever tycker om att agera samt spela teater. Vår cabare är ett mycket uppskattat inslag både för elever, personal samt vårdnadshavare. Cabaren tar mycket tid i anspråk vad gäller att färdigställa rekvisita samt träna inför uppträdandet. Här kan vi se att många elever är delaktiga samt får fatta egna beslut vad gäller innehåll och form. I cabaren förenas både lek, skapande samt språk och kommunikation på ett varierat sätt. SOCIAL KOMPETENS/VÄRDEGRUND -Gruppen utgör ett forum där ett demokratiskt tänkande, jämställdhet och andra värdegrundsfrågor kan omsättas i konkret handling. Tillsammans med andra lär sig eleverna hantera konflikter och intressemotsättningar och att lösa dem på ett positivt sätt. Inom de områden som har berörts tränas elevernas sociala kompetens och de får en kunskap om ett demokratiskt synsätt. De lär sig också att man måste dela med sig och kompromissa med varandra för att man ska kunna leka och ha roligt tillsammans. När vi går till aktivitetshallen så får eleverna lära sig att man inte kan plocka fram allt. De får lära sig förstå att man måste städa undan efter sig och att man inte kan spara det man byggt hur länge som helst. I roll lekarna som de leker antingen med leklådor eller det som de kommit på själva så berörs sociala kompetensen tydligt. När det bjuds på något extra så får eleverna lära sig att man inte kan ta hur mycket man vill. Detta är ett grundläggande arbete som vi arbetar med dagligen. Vi har valt att dela upp fritids i Söderbärke i två grupper. Vi har ett "lill fritids" samt ett "stor fritids". Detta har lett till att vi i större utsträckning än förut tillgodoser elevernas behov samt en större chans att bekräftar dem dagligen. De vårdnadshavare som har svarat på vår enkät anser att fritids bidrar till allsidiga kontakter och främjar social kompetens.

KOMPLETTERA SKOLAN -I läroplanen betonas vikten av samarbete mellan förskola, förskoleklass, skola och fritidshem. Ett nära samarbete mellan olika verksamheter främjar utvecklingen av en gemensam syn på barns utveckling och lärande. Under cabarearbetet och julbasar så kommer det in praktiskt matematik då barnen bakar. När eleverna leker affär så räknar de pengar. När vi åker längdskidor så tränar eleverna sin koordination som är bra för inlärning. På fritids kan man göra sina läxor om man vill. På fritids ska eleverna få bestämma själva över sin fritid. Fritids får inte bli för lik skolan utan vi måste utgå ifrån varje elevs individuella önskemål. Vi är bra på att komplettera skolan tidsmässigt och innehållsmässigt. Det vi arbetar allra mest med är att träna på den fria leken samt social kompetens. På fritids träffas nästan alla elever från skolan i en eller två grupper. Konflikter uppstår och vi låter barnen tillsammans med oss vuxna träna på att lösa konflikter. GENUS/JÄMSTÄLLDHET Fritids ska motverka traditionella könsmönster. Flickor och pojkar skall ha lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten. På fritids får man leka med/vara med vem som helst oavsett kön. Man gör ingen skillnad på om aktiviteten är för pojkar eller flickor. En leklåda som fungerar bra där både flickor och pojkar leker med varandra är "sjukhus". Även "skola" och "mamma-pappa-barn" fungerar bra samt när eleverna dansar till musik. Andra aktiviteter är arm-och halsbandstillverkning samt skapande av pärlplattor. Även när eleverna spela spel förekommer det att de spelar med någon annan än de som man brukar vara med. Detta är något vi i personalen också uppmuntrar till och stödjer. Våra planerade leklådor bidrar till att både pojkar och flickor leker med varandra på samma villkor. I skogen är det inte heller så mycket könsrelaterade lekar utan där bidrar alla på samma sätt. På gården utomhus kan det ibland bli uppdelade lekar mellan pojkar och flickor beroende på aktivitet. Vi har ingen genomtänkt struktur eller arbetsmodell för hur vi arbetar med genus men vi diskuterar detta. FRITIDSHEMMETS UPPDRAG De grundläggande reglerna för fritidshem finns i skollagen. I 2 a kap. 3 skollagen anges fritidshemmets uppgift, förutsättningar och utgångspunkten för arbetet i fritidshem / / Skolbarnsomsorgens uppgift är att komplettera skolan samt erbjuda barn en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. För bedrivande av / / skolbarnsomsorg skall det finnas personal med sådan utbildning

eller erfarenhet att barnens behov av omsorg och en god pedagogiska verksamhet kan tillgodoses. Barngrupperna skall ha en lämplig sammansättning och storlek. Lokalerna skall vara ändamålsenliga. / / skolbarnsomsorgen skall utgå från varje barns behov. Barn som av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling skall ges den omsorg som deras speciella behov kräver. Vi tycker att vi är duktiga på att komplettera skolan samt erbjuda en meningsfull fritid. Framför allt kompletterar vi skolan tidsmässigt och innehållsmässigt med mycket social träning och utveckling. Vårdnadshavare önskar i större utsträckning fler utflykter och även ett större samarbete med kringliggande föreningar. Ett problem är att de stora barngrupperna ibland hindrar oss från att delta på vissa aktiviteter. Vi behöver blir bättre på att ta hänsyn till gruppernas storlek och lokalernas utformning när vi placerar barn på fritids. Om grupperna har lämplig storlek och en bra sammansättning är något vi måste dra upp riktlinjer kring i kommunen. Under det gångna läsåret har vi även använt en avdelning från förskolan för att dela upp eleverna efter ålder, vi har haft "stor-fritids" och "lill-fritids" på grund av elevantalet. Vi har under två års tid haft ett högt tryck på fritids i Söderbärke. Vi har stora klasser på Vad skola i åldrarn f-3 vilket bidrar till det höga antalet elever som är inskrivna på fritids. Vi tycker oss se en ökning av barn i behov av stöd på fritids. Då ser vi främst till den sociala kompetensen samt språk och kommunikation. Detta behov ökar hela tiden och fritids förväntas många gånger ta emot dessa elever utan assistent eller utökning av personalstyrkan. Vi saknar utbildning för vår personal när antalet barn i behov av stöd ökar. Det är oerhört svårt att få tag i utbildad personal på fritidstjänster. Ett problem är att vi oftast endast kan erbjuda en halvttidstjänst eller dylikt.

Enkätsvar från vårdnadshavare för barn på fritidshemmet. Fråga: Frågeställning: 1 Mitt barn känner sig tryggt på fritidshemmet. 2 Mitt barns fritidshem erbjuder meningsfull fritid där verksamheten är trygg, rolig och stimulerande, där barnets individuella behov sätts i fokus. 3 Mitt barns fritidshem främjar allsidiga kontakter och social gemenskap. 4 Mitt barns fritidshem stimulerar mitt barn till en hälsosam livsstil. 5 Mitt barns fritidshem motverkar traditionella könsmönster så att flickor och pojkar får samma möjligheter till utveckling. 6 Jag är på det hela taget nöjd med mitt barns fritidshem. Stämmer helt och hållet Stämmer ganska bra Stämmer ganska dåligt 15 4 1 17 2 1 16 4 15 5 17 3 18 2 Stämmer inte alls

Enkätsvar från personalen angående den psykosociala arbetsmiljön. 1 Trivsel / relationer: Trivs du på din arbetsplats? 2 Meningsfullhet i arbetet: Vet du hur ditt arbete bidrar till arbetsplatsens mål? 3 Kompetens nog för att klara jobbet: Har du den rätta kompetensen, så att du kan göra ett bra jobb? 4 Arbetsbelastning: Känner du att du hinner med dina arbetsuppgifter? 5 Hälsa: Lever du så att du mår bra till kropp och själ? 6 Feedback: Delger ni varandra både konstruktiv och positiv feedback på arbetsplatsen? 7 Inflytande / påverkansmöjlighet: Känner du dig delaktig i hur ditt arbete / dina arbetsuppgifter utformas? 8 Ledarskap: Får du det stöd du behöver av din chef? 9 Sammantaget tycker jag att situationen jämfört med för 3 månader sedan är: I enkäten till vårdnadhavarna har vi en svarfrekvens på ca 30%. Detta ger ett dåligt underlag för att dra några egentliga slutsatser av de inkomna svaren. Av de som svarat på enkäten ser vi att de flesta är nöjda med Söderbärke fritids. I den psykosociala enkäten ser vi att personalen anser sig hinna med sina arbetsuppgifter vilket är ett positivt resultat. Däremot arbetar vi för tillfället med att personalen ska trivas på jobbet. Där har vi rektorer har en ledande roll för att följa upp detta resultatet över tid. Personalen saknar stöd från rektor vilket i viss mån kan härledas till en utökning av rektorsområde för rektorer.

ÅTGÄRDER INFÖR LÄSÅR 2015/2016: Hitta arbetssätt för att stärka barn med behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Se till att fritidshemmen har ett innehåll som stimulerar elevernas utveckling och lärande. Vi vill prioritera arbetsområden med barnens sociala kompetens och lek. Dessutom vill vi komplettera skolan på olika sätt. Fritidshemmen arbetar medvetet för att utveckla språk och kommunikation Ort: Söderbärke Datum: 20150910 Underskrift av ansvarig rektor: Namnförtydligande: Fredrik Hedlund