RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

Relevanta dokument
RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Umeå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Kalmar: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Malmö: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Göteborg: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Sundsvall: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Östersund: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Skövde: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Luleå: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Uppsala: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Falun: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna i Stockholm: Kommunen klarar inte sitt uppdrag

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Lärarna: Kommunerna klarar inte sitt uppdrag

Tid för matematik, tid för utveckling. Sveriges lärare om utökad undervisningstid och kompetensutveckling i matematik

Rapport om läget i Stockholms skolor

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Östersund

Lärares arbetstid en arbetsmiljöfråga. Rapport från Lärarnas Riksförbund

EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. En stor livsuppgift med låg livslön. en undersökning av lärarlönerna i. Kristianstad

en rapport från lärarnas riksförbund Gymnasielärarna om GY2011-reformen

Beslut för grundskola

Tjänsteskrivelse. Karriärtjänster för lärare i Malmö kommun Moa Morin Utredningssekreterare moa.morin@malmo.se

Perspektiv på lärarlöner, del 11. Jobba i fristående skola = högre lön?

Tre förslag för stärkt grundskola

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Yttrande över revisionsrapporten Granskning av elevernas garanterade undervisningstid och lärarnas arbetstider.

Timplaner. en relik eller rekvisit för framtidens skola? En rapport från Lärarnas Riksförbund om undervisningstiden i matematik i grundskolan

Statsbidrag för höjda löner till lärare och vissa andra personalkategorier

Beslut för vuxenutbildningen

Startpaketet: mindre klasser mer kunskap

Nordiska språk i svenskundervisningen

Malmö stad Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3)

Lön. Lön Kursmomentet behandlar Lönens uppbyggnad Lön vid nyanställning Löneöversyn Lönebildning Lönesamtal Lönebegrepp

1. Jag upplever att min utbildning håller god kvalitet. NE och MÅG 1 Inte alls Stämmer helt 11 6

Beslut för fritidshem

Motion, utbildningsutskottet

Varje elev till nästa nivå

Beslut efter riktad tillsyn

Låt lärare vara lärare

Värt att notera i sammanhanget är att kostnaden för en plats på individuella programmet för närvarande är kronor per år.

Beslut för vuxenutbildning

ATTITYDER TILL ENTREPRENÖRSKAP PÅ HÄLSOUNIVERSITETET

Skolbeslut för gymnasieskola och vuxenutbildning

Entreprenad och samverkan

Utbildningsnämnden. Verksamhetsplan

För huvudmän inom skolväsendet. Matematiklyftet LÄSÅRET 2015/16 ANSÖK SENAST 16 JANUARI 2015 SISTA CHANSEN ATT DELTA I MATEMATIKLYFTET ANSÖK NU!

Beslut för gymnasieskola

Beslut för vuxenutbildning

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Munkfors kommun Skolplan

Hälsa och balans i arbetslivet

Revisionsrapport. Lärarnas arbetstider. Stadsrevisionen Örebro kommun Hans-Lennart Stenqvist

?! Myter och fakta 2010

Styrning och uppföljning inom Bildningsutskottets verksamhetsområde

Bristande IT- stöd hindrar rektorer från det pedagogiska uppdraget

Utbildning och kunskap

Kontaktperson på SSR: Stina Andersson ( ) Undersökning bland socialsekreterare i Stockholms stad. Novus Group

Individuella löner kollektivt bakslag

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Lärarstatistik som fakta och debattunderlag

Plan för Studie- och yrkesvägledning 2013/2014 Gumaeliusskolan

Sammanfattning på lättläst svenska

Beslut för vuxenutbildning

Carlbeck-kommitténs slutbetänkande För oss tillsammans Om utbildning och utvecklingsstörning (SOU 2004:98)

BILAGA KARTLÄGGNING SOCIALSEKRETERARE STOCKHOLM (MELLAN)

Skolsköterska i stället för BUP-kö! - Stärk elevhälsan i Skellefteå

Barn och familj

Allt farligare att jobba på vägen

Dnr Beslut. efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Skvaderns gymnasieskola i Sundsvall

Skola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning

Från huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen

Beslut för grundskola

Sammanfattning Rapport 2010:5. Läsprocessen i svenska och naturorienterade ämnen, årskurs 4-6

Beslut för gymnasieskola

Ökat statligt ansvar för en jämlik skola

Så bra är ditt gymnasieval

Beslut för gymnasieskola

LUPP-undersökning hösten 2008

2015 Saco, Lärarnas Riksförbund, Sveriges universitetslärarförbund och Sveriges Skolledarförbund Nationell kunskapsstrategi

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Beslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt

Arbetsliv. Rapport: Lyckliga arbetsplatser. Maj 2007, Markör Marknad och Kommunikation AB. Rapport Lyckliga arbetsplatser 2007

Göteborgsregionens kommunalförbund. Kartläggning av förstelärare (grundskola) inom Göteborgsregionen

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildningen

Bildningsstaden Borås

Beslut för vuxenutbildningen

Vad tycker du om sfi?

fin Beslut för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Skolinspektionen

Beslut för vuxenutbildning

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten Antal svar: 19

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola

Studentmedarbetare ett steg in på arbetsmarknaden

Beslut för gymnasiesärskola

UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

Beslut för grundskola och grundsärskola

Skolundersökning 2009 Gymnasieskolan årskurs 2. Kunskapsgymnasiet, Globen. På uppdrag av Stockholms stads utbildningsförvaltning

Svenskt Näringsliv: ungdomsundersökning 2004 T Arne Modig, David Ahlin Datum:

Beslut för gymnasieskola

Yttrande över ansökningar om godkännande av huvudman för fristående förskoleklasser, fritidshem, grundskolor och grundsärskolor.

Prognos för feriejobb i kommuner och landsting sommaren 2014

Transkript:

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014

Lärarna i Gävle: Kommunen klarar inte sitt uppdrag En lokal undersökning inför Skolans Dag 2014 Rapport från Lärarnas Riksförbund, 2014

Innehåll Förord... 3 Sammanfattning och slutsatser... 4 Centrala resultat... 4 Förslag... 4 Undersökning... 7 Synen på hur kommunen sköter sitt huvudmannaskap... 7 Lönesättningen i skolan... 8 Lärarnas tid och möjlighet till utveckling av undervisningen... 10 Ansvaret för skolan... 12 Metodbeskrivning... 14 2 Skolans Dag 2014: Gävle

Förord Skolan har varit det stora samtalsämnet i samhällsdebatten under första halvåret 2014. Den har blivit supervalårets hetaste fråga och alla vill framhäva sina svar på de brinnande frågorna beträffande den svenska skolan. Hur kommer det sig att svenska elever presterar allt sämre, både jämfört med tidigare generationer och i förhållande till andra länder? Hur har det blivit så att de miljarder kronor som går till skolan varje år inte hamnar rätt? Att de elever som behöver mest stöd oftast inte är de som tilldelas mest resurser? Det är viktigt att vi finner svar på dessa frågor och löser de största problemen som föreligger i det svenska samhället i dag; elevernas stora kunskapstapp, den bristande likvärdigheten i svensk skola och läraryrkets dalande status. För det är framtiden som ligger i skolans händer. En likvärdig skola utmynnar i ett likvärdigt och jämställt samhälle, och effekterna av höga kunskapsnivåer är en framtid av innovation, tillväxt, välfärd och demokrati. Lärarnas Riksförbund vill belysa problemen i svensk skola och arbeta fram lösningar genom att lyssna på de som arbetar i skolan, de som står i klassrummen varje dag och vars uppdrag är att se till att Sveriges barn och ungdomar uppnår kunskapsmålen lärarna. Lärarkåren har den tydligaste bilden av problemen som finns i skolan, och det är de tillsammans med eleverna som är nyckeln till förändring. Därför är syftet med årets Skolans Dag-rapport att ge en röst åt lärarna. Undersökningen belyser hur situationen ser ut för lärarna i Gävle och vad kommunen måste förbättra för att garantera en skolgång i världsklass för Gävles unga. Lärarnas Riksförbund hoppas att denna rapport kommer att uppmana till debatt och samtal mellan politiker, allmänheten och lärare i Gävle om hur lärarnas villkor kan förbättras och hur kommunen kan bättra på sitt huvudmannaskap. Om Sveriges kommuner, och huvudmännen för friskolorna, inte börjar ta sitt ansvar för skolan kommer det att få förödande konsekvenser för hela samhället. Varje elev är viktig, varje lärare betydelsefull och alla kommuner måste arbeta mot samma mål en kunskapsstark och likvärdig svensk skola. Bo Jansson Förbundsordförande Lärarnas Riksförbund Karin Ahlgren Kommunföreningens ordförande Lärarnas Riksförbund Gävle Skolans Dag 2014: Gävle 3

Sammanfattning och slutsatser Denna undersökning är genomförd bland Lärarnas Riksförbunds medlemmar i Gävle kommun. Medlemmarna har fått svara på frågor om hur de uppfattar att Gävle sköter sitt uppdrag kopplat till skolan. Lärarna har bland annat svarat på om de anser att kommunen fördelar sina resurser på ett kompensatoriskt och likvärdigt sätt, om de har fått adekvat fortbildning, hur de ser på sin lön, samt hur de uppfattar sin arbetstid. Genomgående ger resultaten från undersökningen en dyster bild av skolan i Gävle. Centrala resultat Undersökningen visar att: Gävle kommun brister i ett antal avseenden när det kommer till skoluppdraget. Lärarna i kommunen uppger att de inte anser att resurserna till skolan fördelas på ett sådant sätt att alla elever erbjuds likvärdig och kompensatorisk utbildning. En majoritet av lärarna uppger även att de inte har fått tillräckligt med fortbildning, samt att de inte har tillräckligt med tid till för- och efterarbete, vidareutveckling av undervisningen, elevkontakter, administration eller för aktivt deltagande i den kollegiala diskussionen. En överväldigande majoritet av lärarna i Gävle tycker inte att deras lön avspeglar deras prestationer och insatser eller att lönesamtalet utgår från det de gör i undervisningen. En jämförelse av lärares medellöner visar att Gävles lärare tjänar cirka 500 kronor mindre per månad än riksgenomsnittet. Jämförelsen visar att den lärarkategorin som tjänar minst jämfört med riksgenomsnittet är lärare i grundskolans senare år, deras månadslön ligger 1 300 kronor per månad under riksgenomsnittet. Av de tillfrågade lärarna i Gävle kommun tycker 9 av 10 att staten borde ta huvudansvaret för skolan. 8 av 10 anser att de skulle få bättre förutsättningar att bedriva god undervisning om staten fick huvudansvaret för skolan. Förslag Lärarnas Riksförbund i Gävle föreslår att: Ansvariga politiker i Gävle ser över resursfördelningssystemet för att bättre möjliggöra för kompensatorisk och likvärdig utbildning till alla elever, samt förbättrar lärarnas förutsättningar. Gävles kommunledning måste se till att lärarna återfår förtroendet för de som har ansvaret för skolverksamheten i kommunen. Denna rapport visar tydligt bristen på förtroende som finns hos Gävles lärare för hur kommunen bedriver sin skolverksamhet. Detta framkommer tydligt när 9 av 10 lärare anser att staten borde ta över huvudansvaret för skolan. Ett ökat förtroende och tillit mellan Gävles lärare och den politiska ledningen och förvaltningen i kommunen skulle få positiva effekter för hela Gävles samhälle. Gävle måste skapa bättre förutsättningar för lärarna att klara sitt uppdrag. Undervisningstiden har ökat för lärare både på grund- och gymnasieskolan, samtidigt som 4 Skolans Dag 2014: Gävle

andra arbetsuppgifter tar allt mer tid. Detta leder till en ohållbar arbetssituation för lärarna. Lärarna behöver bland annat mer tid till för- och efterarbete och vidareutveckling av deras undervisning. För att lärarna bättre ska kunna disponera sina arbetsuppgifter och sin arbetstid rekommenderas med fördel någon av Lärarnas Riksförbunds utarbetade metoder. Gävle kommun måste höja lärarlönerna till en nivå som bättre motsvarar lärarnas prestation och insatser. Om Gävle vill behålla sina duktiga lärare och se till att de i framtiden kan rekrytera nya kompetenta lärare till sina skolor, så måste Gävle kommun vara med och förstärka läraryrkets status. Genom en ökning av lärarlönerna kan kommunen visa att de uppskattar sina lärare samt att Gävle kommun prioriterar skolan, och läraryrkets förutsättningar, något som denna undersökning visar att kommunen inte gör i tillräcklig. Skolans Dag 2014: Gävle 5

Undersökning Synen på hur kommunen sköter sitt huvudmannaskap Allt tyder på att den svenska skolan blir allt mindre likvärdig. Enligt skollagen har alla elever rätt till en likvärdig utbildning och att skillnaderna mellan olika socioekonomiska förutsättningar kompenseras. Vi har frågat Gävles lärare i vilken de anser att kommunen klarar sitt uppdrag att erbjuda alla elever en likvärdig och kompensatorisk utbildning av hög kvalitet. En överväldigande majoritet av de tillfrågade lärarna i Gävle anser att kommunen inte alls, eller inte i tillräcklig, fördelar resurserna på ett sätt så att alla elever erbjuds likvärdig och kompensatorisk utbildning. Diagram 1. I vilken anser du att kommunen som du är verksam i klarar sitt uppdrag att erbjuda alla elever i grund- och gymnasieskolan samt i vuxenutbildningen en likvärdig utbildning av hög kvalitet? 70% 60% 58% 50% 40% 30% 28% 20% 12% 10% 3% 0% I mycket stor I ganska stor I ganska liten Inte alls Skolans Dag 2014: Gävle 7

Diagram 2. Tycker du att kommunen som du är verksam i fördelar resurserna på ett sådant sätt så att alla grund- och gymnasieskolor i kommunen samt vuxenutbildningen kan erbjuda likvärdig och kompensatorisk utbildning för alla elever? 70% 66% 60% 50% 40% 30% 20% 13% 12% 10% 8% 0% 1% Ja, i mycket stor Ja, i tillräcklig Nej, inte i tillräcklig Nej, inte alls Vet ej Diagram 1 visar att en tydlig majoritet av de tillfrågade inte tycker att kommunen klarar av att erbjuda alla elever en likvärdig utbildning av hög kvalitet. I Diagram 2 framkommer även att 8 av 10 lärare inte tycker att kommunen fördelar resurserna på ett sätt så att alla elever erbjuds en likvärdig och kompensatorisk utbildning. Lönesättningen i skolan För att öka läraryrkets status och attraktionskraft är lärarnas löner mycket viktiga. Lärarlönerna ligger i dag lågt i förhållande till jämförbara yrken i Sverige, vilket har lett till att det är svårt att attrahera duktiga studenter till lärarutbildningarna. Lärarlönerna i Sverige ligger även lågt internationellt, något som tydligt visar att Sveriges lärare är undervärderade och att lönenivåerna för lärare är obefogat låga. I den internationella undersökningen TALIS 1, där cirka 3 300 svenska rektorer och lärare medverkat, uppger endast 5 procent av de svenska lärarna att de anser att läraryrket har hög status i Sverige, vilket är långt under medel bland OECD-länderna. Nästan hälften av lärarna uppger även att de inte skulle välja läraryrket om de fick välja om, och nästan 1 av 5 lärare ångrar sitt yrkesval. Att lärarnas löner och status ökar är en nationell angelägenhet, men det är huvudsakligen huvudmännens ansvar att realisera. En enskild kommun har få incitament att höja lärarnas löner utifrån ett ekonomiskt perspektiv. Därför satsar få kommuner på att verkligen höja lärarlönerna. IFAU har i en rapport 2 funnit att högstadie- och gymnasielärare med högre lön är mindre rörliga, alltså inte lika benägna att byta arbetsplats eller helt lämna yrket. För att kunna 1 Teaching and Learning International Survey TALIS 2013. 2 IFAU Rapport 2014:11 Karbownik, Krzysztof, och Sara Martinson. Svenska högstadie- och gymnasielärares rörlighet på arbetsmarknaden. 8 Skolans Dag 2014: Gävle

behålla sina duktiga lärare samt för att kunna rekrytera nya lärare är det viktigt för alla kommuner att öka lärarlönerna. Höjda lärarlöner signalerar även en respekt och tillit till lärarna i kommunen. Ur detta perspektiv är det oroande att Gävle kommuns lärare i genomsnitt tjänar drygt 500 kronor mindre per månad än riksgenomsnittet. Våra lönejämförelser visar också att lärare i grundskolans senare år är de som tjänar sämst i relation till medellönen för denna grupp år i riket. Deras snittlön ligger 1 300 kronor per månad lägre än riksgenomsnittet. 3 Att lärarlönerna i Gävle inte är på en acceptabel nivå framkommer även i enkätundersökningen. En stor majoritet av de tillfrågade anser att deras lön inte återspeglar deras prestationer och insatser, vilket bland annat sammanfaller med att en majoritet också anser att lönesamtalet inte utgår från sådant som de gör i undervisningen. Diagram 3. Upplever du att din lön återspeglar dina prestationer och insatser? 60% 50% 51% 40% 30% 22% 26% 20% 10% 0% 0% Ja, i mycket stor Ja, i tillräcklig Nej, inte i tillräcklig Nej, inte alls 3 Partsgemensam statistik (2013) Skolans Dag 2014: Gävle 9

Diagram 4. Upplever du att lönesamtalet utgår från det du gör i undervisningen? 45% 40% 38% 35% 30% 25% 20% 15% 30% 24% 10% 7% 5% 0% Ja, i mycket stor Ja, i tillräcklig Nej, inte i tillräcklig Nej, inte alls Lärarnas tid och möjlighet till utveckling av undervisningen Många diskussioner förs i dag om lärarnas arbetsbörda och tiden som går åt till olika arbetsuppgifter. Hur lärarna fördelar sin tid påverkar kvaliteten i undervisningen och som följd även elevernas kunskapsresultat. I Gävle och 23 andra kommuner har lärare som arbetar heltid i grund- och gymnasieskolan fått svara på hur många timmar eller minuter de har undervisat innevarande läsår. Skolverket släppte 2013 en rapport 4 om grundskollärarnas tidsanvändning. Efter att ha analyserat tidsdagböcker från 3 626 lärare kunde de konstatera att lärarna i genomsnitt lägger mer tid på administration och praktiskt kringarbete än på planeringen av deras undervisning. De kunde även visa att en grundskolelärare arbetar i snitt 9 timmar och 40 minuter per dag, vilket innebär cirka 48 arbetstimmar i veckan. Gymnasielärarna som arbetar heltid och som undervisar i allmänna ämnen har fått ange hur många undervisningstimmar de fullgjort under innevarande läsår. De värden som är uppenbart orimliga har utelämnats från analysen, vilket lämnade 766 svar från gymnasielärare runt om i landet. Dessa gymnasielärare undervisade i genomsnitt 567 timmar under föregående läsår. Av gymnasielärarna har 50 procent angett att de undervisat mellan 515 och 600 timmar och 25 procent av de svarande har angett att de undervisat fler än 600 timmar. Detta innebär att för hälften av lärarna har undervisningstiden ökat mellan 2 och 20 procent och för 1 av 4 har undervisningstiden ökat med mer än 20 procent från den tidigare undervisningsskyldigheten som låg på 504 timmar. Lärarna i Gävle har fått svara på om de anser att det finns tillräcklig tid under en arbetsdag till för- och efterarbete, vidareutveckling av undervisningen, elevkontakterna, administrationen eller för att delta aktivt i den kollegiala diskussionen. 4 Skolverket, Rapport 385 (2013). Lärarnas Yrkesvardag - en nationell kartläggning av grundskollärares tidsanvändning. 10 Skolans Dag 2014: Gävle

Diagram 5. Anser du att det finns tillräckligt med samlad tid för dig under en arbetsdag för att 90% 85% 80% 78% 79% 74% 70% 66% 60% 50% 40% 34% 30% 20% 14% 21% 20% 25% 10% 0% Vidareutveckla din undervisning Bedriva för- och efterarbete Sköta elevkontakter Sköta administration Delta i den kollegiala diskussionen I mycket stor/tillräcklig Inte alls/inte i tillräcklig Resultaten i Diagram 5 är slående: i Gävle kommun anger lärarna att det inte finns tillräckligt med tid för varken vidareutveckling av undervisningen, att bedriva för- och efterarbete, sköta elevkontakterna, sköta administrationen eller för att delta aktivt i den kollegiala diskussionen. I det löpande arbetet uppger de tillfrågade lärarna att den mest eftersatta arbetsuppgiften är vidareutveckling av undervisningen. Ur Diagram 5 kan vi utläsa att fler än 8 av 10 lärare i Gävle anser att det inte finns tillräcklig tid för att vidareutveckla undervisningen. Lärarna har även fått svara på om de anser att de fått möjligheten till adekvat fortbildning. En mycket stor majoritet av de tillfrågade anser att deras huvudman inte möjliggör för dem att få adekvat fortbildning i sina respektive undervisningsämnen. Att lärarna i Gävle inte har tid till att vidareutveckla sin undervisning och inte heller får adekvat fortbildning är något som kan påverka undervisningen och elevernas kunskapsresultat negativt både på kort och lång sikt. Skolans Dag 2014: Gävle 11

Diagram 6. I vilken möjliggör din huvudman för dig att få adekvat fortbildning i dina undervisningsämnen? 70% 60% 57% 50% 40% 30% 24% 20% 14% 10% 4% 0% I mycket stor I ganska stor I ganska liten Inte alls Ansvaret för skolan Genomgående verkar det som att de tillfrågade medlemmarna i Gävle kommun har lågt förtroende för hur kommunen sköter skolan. På flera nyckelområden, såsom att fördela resurser kompensatoriskt, erbjuda adekvat fortbildning och i lönesättningen, anser en majoritet av de tillfrågade att Gävle kommun kommer till korta. Detta visar sig också när frågan ställs vilken aktör de anser bör ha huvudansvaret för svensk skola, i betydelsen att ansvara för bland annat skolans finansiering samt för lärare och rektorer. Diagram 7. Vilken aktör anser du ska ha huvudansvaret för skolan? Med huvudansvar menas bland annat utvärderingsansvar för skolans finansiering samt för lärare och rektorer. 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Kommunerna 2% Staten 88% Landstinget 0% Friskolorna 1% Delat ansvar: stat, kommuner, privata 4% Ingen åsikt 5% 12 Skolans Dag 2014: Gävle

Diagram 7 visar tydligt att lärarna och studie- och yrkesvägledarna i Gävle kommun vill att staten ska ta huvudansvaret för skolan. Endast 2 procent av de tillfrågade har svarat att de vill att kommunen ska ha huvudansvaret för skolan. Diagram 8. Skulle du få bättre förutsättningar att bedriva god undervisning om staten får huvudansvaret för de skolor som i dag är kommunala? 90% 80% 82% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 12% 4% 2% Ja Ingen skillnad Nej Ingen åsikt 8 av 10 lärare i Gävle kommun anser att de skulle få bättre förutsättningar att bedriva god undervisning om staten fick ta över huvudansvaret för skolorna som i dag har en kommunal huvudman. Skolans Dag 2014: Gävle 13

Metodbeskrivning En enkät skickades ut till samtliga medlemmar i Gävle kommunförening som den 22 mars 2014 hade uppgett en e-postadress till Lärarnas Riksförbunds medlemsregister. Undersökningens målgrupp är heltidsarbetande lärare och studie- och yrkesvägledare i kommunala eller fristående skolor i kommunen. Med anledning av detta innehöll enkäten ett antal inledande kontrollfrågor för att säkerställa att de svarande tillhörde målgruppen. Därigenom har ett bortfall också skett i förhållande till bruttourvalet. För att bättre kunna jämföra svaren har endast resultaten från de som slutfört hela enkäten använts. I tabellen nedan redovisas hur många medlemmar som fanns i Gävle kommun den 22 mars 2014, bortfall för felaktiga adresser och hur många som fullföljde enkäten. Tabell 1. Lärarnas Riksförbunds medlemmar i Gävle Antal medlemmar Antal med e-post Antal nådda Antal fullföljda Svarsfrekvens 890 766 604 193 32 % Tabell 2. Fördelning av svarande Antal Procent Lärare 179 93 % Studie- och yrkesvägledare 4 2 % Huvudman Kommun 145 81 % Fristående 33 19 % Tabell 3. Respondentgrupp per diagram Diagram Diagram 1 Diagram 2 Diagram 3 Diagram 4 Diagram 5 Diagram 6 Diagram 7 Diagram 8 Respondentgrupp Lärare och studie- och yrkesvägledare som arbetar i kommunal skola Lärare och studie- och yrkesvägledare som arbetar i kommunal skola Lärare och studie- och yrkesvägledare som arbetar i kommunal eller fristående skola Lärare som arbetar i kommunal eller fristående skola Lärare som arbetar i kommunal eller fristående skola Lärare som arbetar i kommunal eller fristående skola Lärare och studie- och yrkesvägledare som arbetar i kommunal eller fristående skola Lärare som arbetar i kommunal skola 14 Skolans Dag 2014: Gävle

Urvalet för lönestatistiken är tillsvidareanställda och månadsavlönade identiska individer som sorterar under avtalet HÖK12, 2012 2013 och är medlemmar i Lärarnas Riksförbund. Följande lärare ingår i urvalet: Lärare i grundskolans tidigare år Lärare i grundskolans senare år Gymnasielärare allmänna ämnen Gymnasielärare yrkesämnen Lärare praktiska/estetiska ämnen Lärare folkhögskola Speciallärare SFI-lärare Studie- och yrkesvägledare Skolans Dag 2014: Gävle 15

Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart 90 000 medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Sveavägen 50 Box 3529 SE-103 69 Stockholm Telefon 08-613 27 00 lr@lr.se www.lr.se 2014-09