Babblarna i verkstan Verkstan vårterminen 2015 Tina Johnsson förskollärare
Vi har under våren varit 10 barn, i åldern 1-3,5 år, och två pedagoger i verkstan. En dag i februari fick barnen välja varsin Babblare. Ett par av de äldsta barnen har sedan under hela terminen hållit fast vid sin babblare och benämnt den just min babblare. Vi satt vid detta tillfälle med ett barn i taget för att kunna fånga upp varje barns tankar och intresse. På bordet fanns det förutom babblarna en sax, silkespapper, limstift och klistermärken i form av ringar. Vi lät barnen använda det material de ville och det som väckte mest intresse hos nästan alla barn var limstiftet och klistermärkena. En tjej satt enligt videon i 5 minuter och sju sekunder innan hon klurade ut hur hon skulle få loss klistermärket från arket, nästa märke fick hon loss på femton sekunder för då hade hon kläckt strategin med att lätt böja arket. Hon antog alltså en utmaning i fysik som vi gav henne utan att veta om det genom att vi trodde på hennes förmåga och gav henne tid att lösa problemet hon ställdes inför. En av våra 1-åringar intresserade sig väldigt mycket för limstiftet. Barnet drog av och satte på locket säkert tjugo gånger. Ett tredje barn pratade glatt på och benämnde olika kroppsdelar när hon klippte och klistrade. Som förskollärare tänkte jag att barnet just nu har ett intresse för antingen kroppen eller för begreppen av olika kroppsdelar. Med nöjdhet att ha koll på detta tittade vi sedan på filmen vi spelat in och ser att detta barn under tiden hon pratar testar olika grepp på hur man håller en sax. Jag tror inte detta är ett unikt tillfälle där vi vuxna tror att vi vet men att vi missar barnets intentioner för att vi har andra glasögon på. Efter att ha funderat valde vi att gå vidare med limstift och klistermärke. Vi funderade vad vi skulle göra med dem. Så hörde vi ett barn säga till ett annat när de stod vid dokumentationerna: Jag vill göra en stor Doddo. Vi kände att det var en ide att ta fasta på. Tack vare att en pappa tagit med stora kartongark till oss så bestämde vi oss för att göra riktigt stora Babblare. Vi bestämde att denna gång skulle barnen få jobba tillsammans med ett annat barn för att också utmana språk och att lärande ofta sker i samspel. Även denna gång var limstiftet och klisterögonen mest intressanta. En tid förflöt och en dag sa ett barn att han ville göra sin babblare igen. Vi ville då ge möjlighet att skapa 3D och vi bestämde oss för att barnen skulle få prova lera fast denna gång var det inte playdoo som vi brukar ha framme utan saltdeg. Det var spännande och alla ville räkna och blanda när vi gjorde degen och på sätt kom vi in på matte. Vi satte fram Babblarna på bordet, barnen fick degen och så frågade vi om de vill göra babblare. Ett barn sa att det vill göra lera platt. Vi valde att avvakta istället för att genast ta fram kavel. Barnet använde på sin egen kroppstyngd för att platta degen vilket innebar att barnet använde en naturvetenskaplig strategi för att lösa problemet. Ett barn gjorde olika avtryck i leran med babblaren vilket fler barn tog efter. Jag har gjort Daddas fot. Min Bobbo vill inte vi ska se han, sa en flicka som flera gånger försökte göra avtryck i leran men det blev hål i leran. Denna flicka agerade med babblaren genom att låta sitt agerande vara babblarens önskan.
Ett barn satte fast små lerbitar på babblarens ögon och mun. Hon ropade förtjust Doddo när hon sedan höll den en bit ifrån sig. Flera barn vill måla sina babblare. Fram åkte färgen och babblarna blev snabbt målade. Sedan började barn efter barn att dra med penseln på händer, armar, mage Det var koncentration men också fniss när penseln kittlades över skinnet. Det har funnits speciellt ett barn som hela tiden varit mest fascinerat över klistermärkesögonen. Detta barn frågade nu efter dessa för att sätta på leran men de fäste inte på den skrovliga ytan. Detta hade vi kunnat gå vidare med-olika strategier att sätta fast saker med eller ojämna ytor eller ja något annat I samma veva pratade vi vuxna om våra magneter som barnen gärna flyttar runt på frysen och att vi borde klistra något på dem för att de små magneterna inte ska kunna stoppas i munnen. Vi hade med oss att klistermärkesögonen fortfarande var lockande. Vi plastade in uppkopierade babblare. Vi lät barnen välja vilken babblare de ville ha (nästan alla valde den som de kallat sin babblare) och sedan gav vi dem uppdraget att sätta fast den på frysen. Flera barn försökte trycka upprepade gånger för att få babbalren att fästa på frysen, någon vände och tittade på baksidan och försökte igen. Något barn bankade på den för att få den att fastna på frysen. Ett barn plockade direkt ner en magnet och försökte trycka fast på baksidan. Barnet fick frågan om magneten skulle sättas fast och barnet nickade. Ett barn sa att vi behövde klister och tittade mot burken där vi har limstiftet. Tänk att vi gav barnen chansen att få använda sina tidigare erfarenheter av att sätta fast i stället för att vi tänker att vi vet rätta svaret. Förra terminen kände vi att vi gärna ville ge de äldsta i verkstan möjlighet att gå iväg och upptäcka utanför förskolan. Under april och maj har vi gjort det men vi har gått när barnantalet tillåtit det och då tagit med alla barn i gruppen. Vi har varit på Stenänga några gånger och vi har varit på lekplatsen
några gånger. Vi har en så stor och utmanande trädgård med träd, klättring, pulkabacke, lutning, gräs, vatten att det är en njutning att bara vara ute här. Men såklart älskar vi även Stenänga skogen och glädjen i att klättra över stegen in dit! I vår matris för våren bestämde vi oss för följande prioriterade mål från läroplanen efter Stenängas arbetsplan, forskning, behovet och intresset i barngruppen och hos enskilda barn. Utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor. Vi har jobbat med målet genom att erbjuda att vi sjunger varje dag både i samband med frukten men även när de äldre barnen kommer över och såklart när vi än känner för det. Vi använder tid vid rutiner som vid blöjbyte och väntan på mat till att läsa saga, vi använder oss av Babblarna-skrift och ljud, ordbilder på babblarnas namn uppsatta, babblarna-begrepp. Lugna måltider ger mycket tid till att prata med barnen. Vi intervjuade barnen när de gjorde babblarna kring deras tankar om stopphanden. Vi använder foto ram för att återge dokumentation till barnen och det blir ofta samtal mellan barn-personal och barn-barn utifrån dem vad man gjort, och funderingar som kommer nu när de ser bilderna som typ vilken färg hade jag, varför var inte jag där? Att vi är få barn i gruppen ger tid
att samtala och reflektera med det enskilda barnet och gruppen. Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Detta mål har vi arbetat allra mest med. Tid för lek ger vi mycket av. Våra babblardisco var självklara varje dag innan maten i början av terminen. Under senare delen av terminen har vi bytt till en annan Cd med sånger som Rockiga Imse vimse spindel och ketchup ska prutta-sånger och gisses vilket drag vi har i dansen när vi spelar luftgitarr, snurrar och hoppar till musiken. Lite mer stillsamt men roligt och uppskattat av barnen har det varit när vi fortsatt använda vår sångpåse. Våra rymliga lokaler inne och vår fina utemiljö som är kuperad gör att barnen hela tiden ges bra möjlighet till rörelse så förutom vår dans innan maten planerar vi sällan speciella rörelsestunder. Vår öppna golvyta, våra kuddar och filtar lockar de flesta barnen i gruppen till rörelse. Lera av olika slag har vi använt och barnen kan nu själva ta fram papper när de vill rita. De flesta barnen är väl förtrogna med att limstift används för att klistra samman och klisterögonen fastnar utan limstift.
Utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Det vi märkte i slutet av terminen var att det blev mer konflikter. Stopphanden används och känns som den ger bra effekt och ett bra sätt att kommunicera med för nästan alla barn. Efter samtal med en förälder kom vi fram till att det ibland kan vara bra att tillägga Klappa för att förstärka det positiva och önskade beteendet. Vi har flera gånger låtit barnen använda digitalkameran under aktiviteter för att sedan se vad de dokumenterat och på så vis kunna hitta vad som intresserat barnet samtidigt som barnen fått möjlighet att använda teknik. Se mer under inflytande. Den övergripande fråga i vår matris för terminen var; Hur kan vi förändra vår miljö i verkstan för att utmana barnens språk, rollekar och att ge dem mer inflytande? För språket tänker vi såklart böcker som en viktig del och vi ställde en korg med böcker utanför toaletten som barnen själva burit med in på toaletten när vi samlats där för byte. Dessa böcker har vi läst väldigt mycket i. Bytt någon blöja, läst en bok, hjälpt några på toaletten, läst en bok Vi satte upp ordbilder på babblarnas namn intill babblarna. Många gånger har barnen i gruppen pekat på ordbilderna och spökläst Babblarnas namn. Vi har inte gått vidare med det vilket är synd för barnen har ju faktiskt visat ett tidigt intresse för det skrivna språket. Och detta intresse har kommit genom den miljö vi gör för barnen. Vi har ordbilder på leksakslådorna med men har fått ta bort många eftersom vissa barn tuggar i sig häftmassan som vi fäst dem med. I slutet av terminen började vi med TAKK (bilder och tecken som stöd till språk och kommunikation). Ett barn som mest utrycker sig kroppsligt började genast använda de tecken vi erbjöd. I höst kommer en ny pedagog till förskolan som har stor erfarenhet av TAKK vilken vi ser som en tillgång för att kunna hålla detta levande. Det material som vi upplevt har bidragit mest till rollekar har varit dockvagnar, väskor, mjukisdjur, kuddar och filtar. Vår låda med plast servis och plastmat har till viss del bidragit till rollek fast vi känner att vi haft för mycket saker i lådan. Inför hösten kommer vi att ha betydligt färre saker i lådan och att det är mat som barnen omges av vardagligt t.ex. ägg, banan, smörgås, tallrik, mugg, sked osv. Vi fyllde en låda med skjortor och sjalar men det var inget som barnen tog med i sina lekar. Inför hösten tänker vi att vi vill ha fler väskor och prova lite utklädning igen som skjortor men också nycklar, glasögon, hattar. Inflytande har vi gett mestadels genom att läsa av barnen. Det som de tyckt varit roligt och har visat intresse för har vi erbjudit mer av t.ex. klistermärke, limstift, lera, babblarna. Vi har en foto ram på låg höjd som barnen ofta tittar på. Där lyssnar vi in vad barnen säger och ger utryck för t.ex. skrattar när de ser att de målat och då gör vi en tolkning att det varit lustfyllt för barnet att måla. Vi tycker att vi är bra på att ge barnen inflytande. Det finns dock område där vi känner att vi inte byggt vidare fast
vi läst att barnen visat stort intresse och det är vatten och det är magneter. Varje vecka och ibland varje dag kommer barn och visar eller säger att de vill höra Ketchup-sången eller går och hämtar sångpåsen och visar att de vill sjunga. Detta är också att få ha inflytande och att ha inflytande över sitt lustfyllda lärande. Inför terminsstart ville vi speciellt tänka på detta och hur blev det? Verkstan Vårterminen 2015? Läsa mer- Vi har absolut läst mer. I samband med rutin på toa t.ex. Vi har dessutom haft böcker med hård pärm från biblioteket tillgängliga hela terminen för att få en större variation till våra egna böcker. Ett av barnen har ofta spökläst för de andra barnen utifrån bilderna i boken vilket är spännande att följa. Måla på staffli med bara vatten och pensel. Har inte blivit av att vi erbjudit och barnen har inte själva undersökt staffliet heller. Inför hösten vill vi ställa fram staffliet tydligare och introducera det planerat för barnen. Fast målat har vi som sagt gjort på olika sätt men inte just på staffliet. Färgspel- Vi spelade en period när vi vuxna tog fram spelen. Vi har pratat om färger och sjungit om dem men det har varit i samband med t.ex. babblarna.
Rita-Ja nu har barnen ritat mycket. De tar själv fram ritpapper nu när de ligger i en låda som är lätt att öppna och som barnen går förbi på väg till borden. Här får barnen också direkt inflytande genom att de själva tar fram ett papper när de vill rita och så hjälper vi till med pennor. Sitta på golvet- Vi vuxna har suttit på golvet men vi behöver skapa mer tid för att hinna att vara med i leken. Hur kan vi skapa denna tid? Kan vi duka vid annat tillfälle än på förmiddagen? Kanske den som öppnar eller den som kommer 7.15 kan försöka hinna duka? Vi behöver fördela så båda husen skiftas om att hämta mat. Vi ska komma ur tänket att rutinerna är en transportsträcka till något annat och i stället nyttja dem till samtal, närvaro och utmaning för oss och barnen så som vi använt tiden vid blöjbyte till språk. Babblarna- Babblarna har genomsyrat det mesta och barnen är så glada för dem. Babblarna får följa oss även nästa termin. Instrument-Instrumenten står i hyllan och vi har haft dem framme vid några tillfälle. Matte- vi har satt upp siffror med antalsbilder, vi har haft vår stora tärning framme, vi har sorterat kuddar och djur, vi har använt räkneramsan, färger, begrepp som stor, liten, bakom, framför, bredvid, många Inför hösten kan vi fortsätta med detta men också t.ex. lägga klossar för antal barn osv. Inför nästa termin funderar vi kring det som de yngsta barnen visat glädje och intresse för-vatten, magneter och Babblarna. Vart skulle barnen föra oss i detta? Vi kommer att börja terminen med fem inskolningar då vi har en grund med att vara närvarande vuxna, skapa rutiner och att sångpåsarna används varje dag. Vi märkte att sångpåsarna var ett bra material vid inskolningsperioden förra året genom att barnen fick delaktighet och att det blev en del av rutinen och igenkänning att ha påsen varje dag i samband med frukten. Det ger oss också tid att läsa av barnen så att vi utgår från det barnen har intresse för. Organisatoriskt är funderingen att vi kanske ska dela upp oss ytterligare i mindre grupper och får ha planerad aktivitet vars en dag i veckan? Förslag till fråga i matrisen kan vara: Hur kan vi förändra vår miljö i verkstan för att utmana barnens språk samt barnens intresse för naturvetenskap och matematik?