Oktober 2013. En analys av det påstådda missbruket av visstidsanställningar

Oktober 2013 En analys av det påstådda missbruket av visstidsanställningar

Förord Flera fackförbund har under senare år engagerat sig allt mer i frågan om visstidsanställningar. Vissa fackförbund vill begränsa möjligheterna att använda tidsbegränsade anställningar och de hävdar att det pågår ett missbruk av visstidsanställningar. TCO har varit drivande i kampanjen och för att bevisa det påstådda missbruket av visstidsanställningar presenterade TCO sommaren 2013 en undersökning som visade att 65 000 personer på svensk arbetsmarknad hade varit visstidsanställda hos samma arbetsgivare i mer än fem år. TCO hävdade att undersökningens resultat utgör bevis för att svensk lagstiftning tillåter missbruk av visstidsanställningar. Med hänsyn till att det saknas offentlig statistik på detta område och att det finns förklaringar till förekomsten av långa visstidsanställningar har vi gett i uppdrag till New Republic att granska TCO:s undersökning. Resultatet av den granskningen presenteras i denna rapport. Vi hoppas att rapporten kan ge en mer korrekt och nyanserad bild av de resultat som presenterades i TCO:s undersökning och belysa de objektiva förklaringar som ligger bakom långa visstidsanställningar. Niklas Beckman, arbetsrättsjurist Patrik Karlsson, arbetsmarknadsexpert 1

Innehåll Sammanfattning... 4 Metodproblem och feltolkningar i TCO:s material... 7 Kort om TCO:s opinionsundersökning.... 7 Osäkerheter i underlaget kring vilka grupper som ingår.... 7 Snett urval och felaktig beräkning överdriver antalet med längre visstidsanställningar. 8 Så har vi räknat.... 9 Andra regler än LAS som grund för längre visstidsanställningar... 11 Staten som arbetsgivare... 11 Universitet och högskolor.........................................................11 Regeringskansliet... 12 Försvarsmakten... 12 Domstolarna... 12 Landstingen... 13 Kommunerna.... 13 Avtal som grund för längre visstidsanställningar i olika branscher... 14 Särskilda branscher... 14 Säsonganställningar... 14 Felaktiga tolkningar och dess konsekvenser... 14 Visstidsanställningar totalt... 15 Slutord... 16 3

Sammanfattning I somras hävdade TCO på DN Debatt med stöd av en opinionsundersökning att 65 000 personer har haft en visstidsanställning hos samma arbetsgivare i mer än fem år. 1 Också har fackförbunden ST och SULF lyft fram liknande budskap kring visstidsanställningar inom den statliga sektorn. Fackförbunden hävdar att opinionsundersökningen utgör bevis för att det pågår ett missbruk av visstidsanställningar. De förslag om att begränsa visstidsanställningar som läggs fram i anslutning till utspelen skulle ha en negativ inverkan på arbetsmarknaden och riskera att försvåra för till exempel unga att få jobb. Det finns ingen officiell statistik som kan svara på frågan hur många visstidsanställda som haft en anställning hos samma arbetsgivare i mer än fem år. Därför är det angeläget att granska TCO:s påståenden. I denna rapport granskas de siffror som TCO presenterat. Inledningsvis går vi igenom val av metod. Vidare granskas konsekvenserna av ett antal förklaringar som TCO själva har med i undersökningen. Därefter presenteras ett antal områden där visstidsanställningarna styrs av andra lagar än Lagen om anställningsskydd (LAS). Dessutom finns ett stort antal kollektivavtal som tillåter visstidsanställningar utan övre tidsgräns. Genomgången är inte heltäckande men ger perspektiv på de förenklade siffror som TCO har presenterat. Denna rapport syftar inte till att förneka att det kan förekomma att arbetsgivare bryter mot gällande regler. Sannolikt sker detta när det gäller dessa regler på samma sätt som beträffande andra regler i samhället. Det finns säkert enskilda fall där en visstidsanställd enligt gällande lag eller kollektivavtal har rätt till en tillsvidareanställning. LAS innehåller dock redan regler om omvandling av anställningen samt skadestånd som är tillämpliga i sådana situationer. Vår analys visar dock att de siffror som TCO lagt fram inte kan anses utgöra bevis för det påstådda missbruket av visstidsanställningar. Längre visstidsanställningar kan förklaras av gällande lagar, förordningar och avtal mellan arbetsmarknadens parter. Avtalen baseras på parternas gemensamma uppfattning att de är en för branschen rimlig och lämplig lösning. Andra avtal som möjliggör längre visstidsanställningar har till exempel sin grund i behovet av att garantera hög kvalitet inom skolan och högskolan, den svenska traditionen av att inte ha ett renodlat yrkesförsvar och akademiska karriärsystemet med en kontinuerlig utvärdering av arbetet och en formell sakkunniggranskning i samband med tillsättandet av tillsvidareanställningar. Även kravet på förtjänst och skicklighet som grund för statlig anställning (som för övrigt är grundlagsfäst) ger möjlighet till längre visstidsanställningar. Konstnärlig frihet, kvalitet och möjligheten till mångfald på teaterscenen är en annan, liksom behovet av att ha visstidsanställningar för skådespelare, konstnärliga ledare, chefer inom företag och ideella organisationer och elitidrottare, då detta är det rimliga och naturliga för sammanhanget. 1 DN Debatt 2013-07-16. 4

Det är också viktigt att poängtera att upprepade och långa visstidsanställningar i sig inte behöver utgöra ett brott mot gällande regelverk. I den debattartikel där opinionsundersökningen presenteras redovisar TCO att det kan finnas rimliga och lagliga förklaringar till visstidsanställningarna. De skriver: I vissa fall rör det sig sannolikt om kollektivavtalade regler som tillåter långa visstidsanställningar då det finns objektiva skäl. Andra kan förklaras av speciallagstiftning inom till exempel utbildningsområdet vars förenlighet med EU-rätten är en fråga för sig. Men även med dessa förbehåll kan alltså antalet personer som drabbats av att den svenska anställningsskyddslagen möjliggör missbruk och bryter mot Visstidsdirektivet räknas i tiotusental. I korthet visar granskningen av TCO:s opinionsundersökning och genomgången av gällande lagar, förordningar och avtal i ett antal branscher följande; Metodfel i urvalet avseende ålder och utbildningsnivå medför att antalet med långa visstidsanställningar överskattas med minst 10 procent, motsvarande cirka 6 500 8 000 personer. Vidare har inte TCO beaktat att 37 procent av alla visstidsanställda inte vill ha en tillsvidareanställning. Det förefaller heller inte ha gjorts någon bortfallsanalys vilket kan innebära att svarspopulationen avviker från urvalspopulationen. 22 procent av de svarande i undersökningen uppger att de har haft uppehåll som varit längre än tre månader mellan två visstidsanställningar hos sin nuvarande arbetsgivare. Det skulle motsvara cirka 14 000 av de 65 000 som TCO hävdar har haft visstidsanställning hos en och samma arbetsgivare i mer än fem år. Centrala kollektivavtal mellan arbetsgivareförbund och fackliga organisationer, för hundratusentals tjänstemän i den privata sektorn medger upprepade visstidsanställningar och saknar en sammanlagd övre gräns för hur länge en person kan vara visstidsanställd. Inom denna grupp återfinns sannolikt en väsentlig del av de med långa visstidsanställningar. Inom staten ger avtal till exempel inom försvaret tillåtelse till visstidsanställningar på upp till 12 år. Det finns en mängd specialregler och lagar för specifika yrken som hanterar visstidsanställningar på ett sätt som skiljer sig från LAS. Till exempel får obehöriga lärare enligt skollagen endast i undantagsfall erbjudas tillsvidareanställningar. Det finns idag 17 000 visstidsanställda lärare i skolan. I Universitets- och högskolesektorn med dess sakkunniggranskning och särskilda lagar och avtal kring anställningar och karriärvägar återfinns över 30 000 visstidsanställda. Högre tjänstemän i staten, ambassadörer, specialister, experter i statlig förvaltning, politiska tjänstemän, skådespelare och elitidrottare är alla yrkesgrupper där långa visstidsanställningar av olika skäl är vanligt förekommande. Undersökningen visar, i motsats till vad som ofta framkommer i media, att det är en försvinnande liten andel av de unga som har en visstidsanställning som har haft långa och upprepade visstidsanställningar hos samma arbetsgivare. TCO:s slutsatser av undersökningen tar inte heller hänsyn till säsonganställningar. För vissa företag, i landsbygd eller i särskilda sektorer är säsonganställningar helt avgörande för verksamheten. Det är inte ovanligt att samma individ återkommer år efter år och arbetar säsong hos samma arbetsgivare. 5

Sammanfattningsvis förefaller TCO ha överdrivit resultaten från undersökningen och blundat för de sakliga förklaringarna. Det finns inget som tyder på att TCO:s påstående att tiotusentals visstidsanställningar skulle stå i strid med gällande regler enligt lagstiftning, avtal eller EU-rätt är riktigt. Med beaktande av förklaringarna ovan tillsammans med avsaknad av andra indikationer på att visstidsanställningar skulle missbrukas är det inte motiverat att göra de förändringar i LAS som TCO föreslår. TCO:s förslag att begränsa möjligheten att visstidsanställa skulle få negativa effekter för arbetsmarknaden och göra det svårare för arbetslösa att få jobb. 6

Metodproblem och feltolkningar i TCO:s material Kort om TCO:s opinionsundersökning Den opinionsundersökning som TCO har genomfört är behäftad med metodproblem och feltolkningar i förhållande till den verklighet som TCO vill beskriva med resultaten. Undersökningen omfattade 1 125 personer som angav att de hade en visstidsanställning i juni 2013. Resultatet visade att 11 procent av de tillfrågade angav att de har varit visstidsanställda hos samma arbetsgivare i fem år eller mer. Denna andel har TCO sedan multiplicerat med det totala antalet som hade en visstidsanställning i maj 2013. Med denna beräkning som grund hävdar TCO att 65 000 personer har haft en visstidsanställning hos samma arbetsgivare i minst fem år. Osäkerheter i underlaget kring vilka grupper som ingår I opinionsundersökningen är det de tillfrågades egen bedömning som ligger till grund för klassificeringen av längden på respektive tillsvidareanställning. Det förefaller heller inte ha gjorts någon analys av bortfallet. Det är inte osannolikt att de med längre visstidsanställningar har valt att svara på undersökningen i högre utsträckning än de med kortare visstidsanställningar. Enligt det material som vi tagit del av, via TCO:s hemsida, kvalificeras inte frågan vidare, till exempel om det rör sig om visstidsanställningar under en period utan avbrott för anställningar på annat håll, tillfälliga sommarjobb, helgarbete, timarbete, säsongsarbete eller tillfälliga anställningar med en tillsvidareanställning som grund. Inom gruppen som anger att de har haft en visstidsanställning i fem år eller mer ryms därför sannolikt personer som varit visstidsanställda under kortare perioder under denna femårsperiod och därmed kanske varit arbetslösa eller haft arbete på annat håll mellan anställningarna. Även personer som varit lediga av andra skäl under den period de anger att de varit visstidsanställda, men återvänt till samma arbetsgivare ingår sannolikt också. Vidare har TCO heller inte tagit hänsyn till att nära 4 av 10 visstidsanställda inte vill ha en tillsvidareanställning 2. Därutöver återfinns också de som arbetat deltid parallellt med exempelvis studier eller annan verksamhet, alla de som arbetar inom ett område där kollektivavtal medger längre visstidsanställningar och alla de personer som arbetar inom olika branscher där andra lagar än LAS medger längre visstidsanställningar. De studerande har ofta särskilda avtal kring visstidsanställningar. I exempelvis Finansförbundets kollektivavtal finns tydliga regler om att studerande får ha visstidsanställningar under längre än de 27 månader som gäller för övriga grupper. 3 I Unionens avtal med Almega tjänsteförbunden finns särskilda regler för doktorander och studenter som får visstidsanställas under studieperioden. 4 2 SCB/AKU 2012. 3 https://www.finansforbundet.se/dina-rattigheter/anstallning/anstallningsformer/visstidsanstallning/ 4 http://www.almega.se/arbetsgivarguiden/aktuellt-ur-arbetsgivarguiden/nytt-avtal-almega-tjansteforbunden- -branschutveckling-och-tjanster-med-unionen 7

Nästan alla som har haft en visstidsanställning i mer än fem år av de som är 22 år eller yngre måste ha arbetat vid sidan av studierna. Mer än hälften av alla som går ut gymnasiet påbörjar någon form av eftergymnasial utbildning innan de är 25 år. Därutöver är ett antal tillsvidareanställda eller arbetslösa. Av alla de som angett att de har haft en visstidsanställning i fem år eller mer måste därför närmare tre fjärdedelar av de som är 27 år eller yngre under någon av denna femårsperiod ha arbetat vid sidan av studier. Bland de som svarat att de har haft en visstidsanställning i fem år eller mer rymmer också personer med tillfälliga anställningar hos en arbetsgivare, men som i grunden har en tillsvidareanställning. Det kan handla om tjänstemän som haft tillfälliga posteringar inom eller utom landet under denna period, interna vikariat på chefs- eller specialist positioner, deltagande i offentliga utredningar eller särskilda projekt med mera. Exakt antal är dock svårt att beräkna, men bara i statlig tjänst kan de uppskattas till 2 000 totalt. 5 I den inlaga som TCO har lämnat till Europeiska kommissionen bekräftas att hela 22 procent, motsvarande drygt 14 000 personer, av de 65 000 som TCO menar har varit visstidsanställda under fem år har haft minst tre månaders uppehåll mellan anställningarna. Detta framgår dock inte tydligt av debattartikeln i DN eller andra utspel. 6 Snett urval och felaktig beräkning överdriver antalet med längre visstidsanställningar I undersökningen anges att fördelningen av de tillfrågade följer genomsnittet på svensk arbetsmarknad vad gäller ålder och kön. 7 Men i undersökningen används det totala antalet visstidsanställda som grund för att beräkna antalet som de menar har haft en visstidsanställning i fem år eller mer. De använder därmed två olika grunder för beräkningarna. Eftersom fördelningen av åldersgrupperna för de visstidsanställda i opinionsundersökningen inte återspeglar den verkliga åldersfördelningen av de visstidsanställda kan man ifrågasätta representativiteten. Av de 1 125 tillfrågade var 256 svarande i åldern 45 65 år, det motsvarar 23 procent. I verkligheten är andelen 18 procent av samtliga visstidsanställda som är i åldern 45 64 år. I opinionsundersökningen är det en betydligt större andel av de äldre (24 procent) som har sagt att de har haft en visstidsanställning i fem år eller mer jämfört med de yngsta grupperna (en procent för de i åldern 22 eller yngre, respektive fem procent för åldersgruppen 23 27 år). Undersökningen använder sig dessutom av åldersintervall som inte är jämförbara med SCB:s åldersindelning vilket försämrar jämförbarheten 8. Därutöver är det en sned fördelning med avseende på utbildningsnivå. I TCO:s opinionsundersökning har 7,5 procent av de tillfrågade enbart grundskoleutbildning, men i verkligheten har 20,5 procent av de visstidsanställda enbart grundskoleutbildning. Gruppen med enbart grundskoleutbildning är visstidsanställda i fem år eller mer i lägre grad än övriga grupper. Därmed leder TCO:s opinionsundersökning till att överskatta antalet med visstidsanställningar i fem år eller mer. 5 Arbetsgivarverket, muntlig kontakt. 6 http://www.tco.se/documents/additionalcomments.pdf 7 I Novus Opinions underlag skriver de The survey has been weighted so that the reasoning dent the demographics match the SCBs Swedish Labour Force Syrvey (LFS May 2013) in terms of gender and age in the category 18 65 years. Viktningen förefaller dock inte korrelera med sammansättningen av de visstidsanställda på svensk arbetsmarknad. 8 SCB/AKU använder till exempel åldersgruppen 15 24 år medan undersökningen har åldersindelningen 18 22 år. 8

Konsekvenserna av den felaktiga viktningen är en tydlig överrepresentation av äldre i undersökningen och därmed en allt för hög totalsiffra av antalet som anger att de har haft en visstidsanställning i fem år eller mer. Beräkningarna (se nedan) visar därför att man bör justera ned TCO:s beräkning bara på grund av det sneda urvalet med mer än 10 procent, vilket motsvarar 6 500 8 000 personer. Så har vi räknat I TCO:s opinionsundersökning finns ett tydligt samband mellan ålder och tid i visstidsanställning, där de äldsta (45 65 år) är de som i högst grad har svarat att de varit visstidsanställda i fem år eller mer. 23 procent av de som har svarat på TCO:s undersökning är 45 år eller äldre, men i maj månads Arbetskraftsundersökning från SCB utgör de bara omkring 18 procent av samtliga visstidsanställda i åldern 15 65 år. För att testa effekten av denna skevhet i urvalet kan vi för resonemangets skull acceptera att TCO:s opinionsundersökning inte har några övriga felkällor eller inte överdriver antalet med längre visstidsanställningar. När man använder de procentsatser som gäller för andelen personer som svarat att de har haft en visstidsanställning i fem år eller mer men justerar så att åldersfördelningen återspeglar den reella i åldersgruppen 45 65 blir det ett lägre antal som anger att de varit visstidsanställda i fem år eller mer. Totalt svarade 1 125 personer på enkäten. De svarande i åldersgruppen 45 65 bestod av 256 (23 procent) personer. Men om gruppen ska vara lika stor som i SCB:s majmätning borde endast 201 personer (18 procent av 1 125) ha svarat. 61 personer av de svarande i gruppen 45 65 anger att de haft en visstidsanställning i fem år eller mer. Det motsvarar 24 procent av de svarande i åldersgruppen 45 65. Osäkerheterna i ett urval med 61 svarande är naturligtvis stora, men om samma andel skulle gälla i en population som motsvarade andelen visstidsanställda i samma åldersgrupp i SCB:s majmätning borde endast 48 personer svarat (1 125 0,18 0,24 = 48 personer) att de hade haft en visstidsanställning som var längre än fem år. Det är 13 personer färre än vad TCO har räknat med i denna grupp, eller drygt 10 procent av det totala antalet (124 personer) som angett att de har haft en visstidsanställning i mer än fem år. Att nära hälften av de som svarat att de har haft en visstidsanställning i fem år eller mer återfinns i en grupp som är överrepresenterad i studien ökar sannolikheten för statistiska fel. När man på detta teoretiska sätt minskar antalet intervjupersoner i åldersgruppen 45 65 bör man i konsekvensens namn öka antalet i de yngre grupperna. Det kommer i sin tur att öka antalet personer som borde ha angett att de har haft en visstids anställning längre än fem år. Men eftersom endast 1 procent (motsvarande tre svarande) av de i den yngsta gruppen (under 23) och 5 procent (motsvarande 14 svarande) i åldersgruppen 23 27 har svarat att de har haft en visstidsanställning längre än fem år skulle denna ökning ge ett mycket litet utslag på en till två personer. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att det i denna åldersgrupp återfinns stora grupper av studerande med extraarbeten vid sidan av studierna. Av de cirka 250 000 som hade en visstidsanställning i åldersgruppen 15 24 arbetade cirka 150 000 färre än 20 timmar i veckan i SCB:s majmätning. 9 9 SCB, AKU maj 2013. 9

Skevheten i urvalet avseende utbildningsnivån medför ytterligare problem med representativiteten. I TCO:s opinionsundersökning hade de svarande följande utbildningsnivå: grundskola 7,5 procent, gymnasieskola 50 procent och eftergymnasial utbildning 41,5 procent. Enligt SCB är andelarna bland de visstidsanställda följande: grundskola 20,5 procent, gymnasieskola 44 procent, eftergymnasial utbildning 35,5 procent. Det går att inte säkerställa vilken effekt detta har haft på slutresultatet, men det är fullt möjligt att denna skevhet också har bidragit till att överdriva antalet som TCO hävdar har haft en visstidsanställning hos samma arbetsgivare i mer än fem år. Slutsatsen är att det totala antalet visstidsanställningar i undersökningen borde minskas med 6 500 8 000 personer, utifrån dessa beräkningar. 10

Andra regler än LAS som grund för längre visstidsanställningar Den svenska lagstiftningen och de olika branschernas kollektivavtal har identifierat många områden där längre visstidsanställningar tillåts för att detta säkerställer kvaliteten i verksamheten i sig. Nedan presenteras de viktigaste områdena. Staten som arbetsgivare Den grundläggande principen för anställning i staten, fastlagd i grundlag, är att den mest meriterade kandidaten ska anställas för att säkerställa verksamhetens kvalitet. Därutöver finns långtgående möjligheter till tjänstledighet för annat arbete i statlig sektor, vilket i sin tur genererar visstidsanställningar. Flera myndigheter är mycket stora arbetsgivare med många tusen anställda och personer kan därför gå mellan olika tjänster inom samma arbetsgivare. En handläggare på exempelvis Försäkringskassan eller Arbetsförmedlingen kan ha en visstidsanställning i en stad eller på ett kontor och sedan söka sig vidare både en och två gånger till andra tidsbegränsade anställningar hos samma arbetsgivare. Därutöver är de statliga myndigheternas chefer, generaldirektörer, visstidsanställda. Universitet och högskolor På universitet och högskolor finns en lång tradition av olika typer av visstidsanställningar. Detta är en viktig del i det akademiska karriärsystemet med en kontinuerlig utvärdering av arbetet och en formell sakkunniggranskning i samband med tillsättandet av tillsvidareanställningar. I Sverige anställs doktorander av lärosätena under sina doktorandstudier och finansieras i allt mindre utsträckning av olika typer av stipendier och bidrag. I Sverige finns i dag totalt omkring 18 000 doktorander. Dessa har i de allra flesta fall någon form av visstidsanställning. Enligt Universitets- och högskolerådet är bruttotiden för doktorandstudier fem och ett halvt år. 10 Det betyder att det för många därför tar betydligt längre tid än de formellt sett fyra år som utbildningen omfattar. Under den tid som inte täcks av lön från doktorandstudier arbetar många doktorander som lärare eller deltagare i andra forskningsprojekt, och då oftast som visstidsanställda. Efter avslutad forskarutbildning följer vanligen någon av meriteringstjänsterna postdoktor, forskarassistent och biträdande lektor. Dessa tjänster är reglerade i högskoleförordningen och är mycket eftertraktade eftersom det finns färre tjänster än antalet disputerade. Anställningarna får gälla som längst i fyra år, men kan förlängas till sex år. Ungefär tio procent av den forskande och undervisande personalen vid lärosätena (exklusive doktorander) har någon form av meriteringsanställning, vilket betyder omkring 3 000 personer. 11 Totalt finns det mer än 20 000 personer som är doktorander eller innehar en meriteringstjänst inom högskolan varav de flesta har någon form av visstidsanställning. Universitet och högskolor har en hög grad av extern finansiering som ofta är kopplad till enskilda forskare, men endast för ett fåtal år, vilket ökar andelen tillfälliga anställningar. 10 http://www.doktorandhandboken.nu/attdoktorera/hurlangtidtardet.4.1f7a9c7912be2e5415380002083.html 11 http://www.uk-ambetet.se/download/18.1c251de913ecebc40e78000822/personal-2013.pdf 11

För att säkerställa utbytet med arbetslivet anställs adjungerade lärare som har sin bas i annan verksamhet, till exempel forskningschefer eller chefsekonomer, på visstidsanställningar. Ofta kan dessa också vara knutna till olika typer av ersättningar från företag eller andra organisationer. Totalt har cirka 1 000 personer en adjungerad anställning. På motsvarande sätt finns inom de konstnärliga högskoleutbildningarna en tradition av att kräva ett löpande utbyte med den konstnärliga världen. Framför allt professorer och lektorer vid de konstnärliga utbildningarna är därför ofta tillfälligt anställda. Totalt har omkring en tredjedel av den undervisande och forskande personalen (exklusive doktorander) en visstidsanställning. Det betyder närmare 10 000 personer, varav många redan har genomgått forskarutbildning och därmed ofta varit visstidsanställda i genomsnitt 5,5 år. Sammanfattningsvis finns totalt 30 000 visstidsanställda i högskolesektorn varav omkring hälften 12 sannolikt har haft olika typer av visstidsanställningar i mer än fem år hos samma arbetsgivare. Regeringskansliet Regeringskansliet lyfts ofta fram av fackliga organisationer som en arbetsgivare med en hög andel visstidsanställda. Men vad som då inte redovisas är grunderna för dessa anställningar. Dels handlar det om att fem procent av de anställda på regeringskansliet är politiskt tillsatta och därmed av naturliga skäl har visstidsanställningar, dels att hela utredningsväsendet med ett stort antal tillfälliga utredare och experter räknas in i underlaget. Slutligen lånar Regeringskansliet ofta in personal från andra myndigheter till olika expertuppdrag, såväl i Sverige som vid beskickningar utomlands, som då får tillfälliga anställningar i Regeringskansliet. Sammanfattningsvis finns det drygt 1 000 personer som är visstidsanställda i Regerings kansliet. Av dessa utgör bara statssekreterare och övriga politiska tjänstemän omkring en femtedel. Försvarsmakten Sedan 2010 är soldater, sjömän och gruppbefäl inom försvaret visstidsanställda. Arbetsgivarverket och Officersförbundet tecknade då kollektivavtal som gjorde det möjligt att visstidsanställa personer på upp till 12 år. Detta är bland annat en effekt av avskaffandet av den allmänna värnplikten. 13 Redan i dag finns dock ett mindre antal som har haft återkommande visstidsanställningar för utlandstjänstgöring i exempelvis Afghanistan. Domstolarna Inom domstolarna är olika former av tidsbegränsade anställningar en naturlig del av den traditionella domarkarriären. Det påminner på många sätt om den utbildning och meriteringssystem som används inom universitet och högskolor. I vissa fall har de anställda en tillsvidareanställning i grunden, men ofta är uppdragen i sig begränsade till en viss tid. Vanligtvis inleds de med anställning som notarie i en tingsrätt eller förvaltningsrätt i upp till två och ett halvt år. Där igenom läggs ytterligare något år till tiden som visstidsanställd inom domstolsbanan. Efter anställning som notarie väntar för många domstolsjurister anställning som tingsfiskal eller hovrättsfiskal, även dessa är oftast visstidsanställningar. 12 Arbetsgivarverket, muntlig kontakt. 13 http://www.publikt.se/artikel/forsvaret-far-visstidsanstalla-i-12-ar-37347 12

Därigenom kan de anställda domarna komma upp i anställningsperioder som är omkring fem år innan de får sin första tillsvidareanställning. Till detta ska läggs de som är föräldralediga (eller lediga av andra skäl) under denna period. Landstingen Inom landstingen finns särskilda grupper med visstidsanställda som kan ha sina anställningar under längre perioder. I de centrala avtalen finns generella begränsningar för hur länge en person får vara visstidsanställd (oberoende av typ av visstidsanställning). Det finns dock några undantag. I Sverige finns i dag cirka 10 000 personer som är anställda som personliga assistenter på det så kallade PAN-avtalet för personliga assistenter och anhörig vårdare. Deras anställningar är knutna till en viss brukare och de är anställda enbart för att ta hand om denne. Eftersom anhöriga finns med i denna kategori kan anställningarna därmed vara långa. Vidare är AT-läkare visstidsanställda under sin AT-tjänstgöring. Denna ska vara i 18 månader men sträcks ofta ut till närmare två år. I de större städerna har det de senaste åren varit kö till AT-tjänsterna och många har därför försörjt sig på kortare vikariat i vården fram till dess att en AT-tjänst blivit tillgänglig. Därutöver är det vanligt att läkarstudenter arbetar extra i vården under sin studietid. Varje år utexamineras cirka 1 500 läkare och många av dessa kan därför komma att ha haft visstidsanställningar i över fem år i samma landsting innan de får en tillsvidareanställning. Därutöver finns även inom landstingen ett antal politiskt tillsatta tjänstemän som är visstidsanställda. Kommunerna Enligt den nya skollagen är grundregeln att en lärare måste vara behörig (det vill säga ha lärarlegitimation som täcker de ämnen och den nivå på vilken läraren ska undervisa) för att få en tillsvidareanställning. Det finns olika typer av övergångsregler och undantag, men ambitionen är att obehöriga lärare ska ha haft möjlighet att komplettera sin utbildning till den 30 juni 2015. Arbetsdomstolen har i ett fall slagit fast att man inte kan tillgodoräkna tid som obehörig lärare för att omvandla en visstidsanställning till en tillsvidareanställning enligt LAS regler. 14 I Skolverkets senaste genomgång av lärarkåren konstateras att av de 127 000 lärarna i grund- och gymnasieskolan är drygt 17 000 visstidsanställda. Skolverket konstaterar också att långt under hälften av samtliga lärare har full behörighet för de ämnen de undervisar i 15. En lärare kan ha flera olika vikariat eller andra tidsbegränsade anställningar i flera olika skolor, men hos samma arbetsgivare, det vill säga en kommun under en längre period. Om hälften av lärarna i skolan inte har full behörighet är det rimligt att anta att en ännu större andel bland de visstidsanställda inte har full behörig het. Vi kan därför anta att omkring en tredjedel av de visstidsanställda har haft dessa anställningar i fem år eller mer. Lägger man därtill personal i förskolan finns sannolikt ännu fler. Därutöver finns ett antal politiskt tillsatta tjänstemän på visstidsanställningar med kortare eller längre anställningsperioder i kommunerna. 14 Arbetsdomstolen Dom nr 42/13, Mål nr A 63/12 http://www.arbetsdomstolen.se/upload/pdf/2013/42-13.pdf 15 Skolverket, Beskrivande data 2012. Förskola, skola och vuxenutbildning. 13

Avtal som grund för längre visstidsanställningar i olika branscher Flera fackförbund har avtalat om såväl längre som kortare visstidsanställningar än vad lagen i dag kräver. Det speglar de olika behov som finns inom olika branscher. Totalt arbetar hundratusentals personer inom branscher som omfattas av kollektivavtal som tillåter visstidsanställningar i olika former utan sammanlagd övre tidsgräns. Inom dessa områden återfinns sannolikt stora grupper av personer som har längre perioder av visstidsanställning hos samma arbetsgivare. Kollektivavtal som saknar övre sammanlagd tidsgräns för visstidsanställningar återfinns primärt i avtalen för tjänstemän. Det finns exempel på stora kollektivavtal både inom industrin, transportsektorn, handeln och tjänstebranscher där parterna har enats om regler utan sammanlagda tidsgränser vad gäller visstidsanställningar. Särskilda branscher Som tidigare har redovisats finns stora grupper inom offentlig statsförvaltning som får längre eller kortare uppdrag inom olika områden. Men även andra branscher använder sig av liknande avtal och kontrakt som staten, det förekommer till exempel för högre chefer i kommunal förvaltning. Här ryms också skådespelare, konstnärliga ledare samt elitidrottare. Teaterförbundet, ett förbund inom TCO, tillåter exempelvis visstidsanställningar på långtidskontrakt på upp till fem år för konstnärlig personal i sitt avtal med Svensk Scenkonst. 16 Vidare är det vanligt inom elitidrotten med kollektivavtal som medger långa visstidsanställningar. Säsonganställningar Vidare ingår de som har en säsonganställning i gruppen visstidsanställda. Det är inte ovanligt att individer, särskilt på mindre orter och på landsbygden, varvar arbete i besöksnäringen med exempelvis jord- eller skogsbruk, eller eget företagande beroende på säsong. Totalt finns omkring 17 000 säsonganställda i Sverige. Alla företag, i synnerhet de som bedriver verksamhet som varierar med säsong, kan inte tillgodose sitt kompetensförsörjningsbehov enbart med tillsvidareanställda på heltid året runt. Felaktiga tolkningar och dess konsekvenser De utspel som TCO har gjort med krav på att begränsa visstidsanställningar har i sin tur tolkats på ett sätt som kraftigt snedvrider verklighetsbilden. Det beror inte bara på att undersökningen i sig har brister utan även på de tolkningar som TCO och andra fackliga aktörer har gjort. ST:s tidning Publikt satte rubriken 65 000 borde fått fast jobb till nyheten om TCO:s debattartikel från i somras. 17 Detta är en grav misstolkning, inte bara på grund av de metodologiska bristerna som riskerar att överskatta antalet utan också på grund av alla de rimliga och lagliga skäl som ligger till grund för visstidsanställningar som inte nämns. I TCO:s egen debattartikel tar de själva upp några av dessa, men i så svepande ordalag och utan att ens försöka bedöma hur många det handlar om att det är svårt att dra några slutsatser av resonemanget. Den otydligheten leder i sin tur till feltolkningar och en snedvriden debatt. 16 http://www.svenskscenkonst.se/media/32840/8327_riksavtal_2012.pdf 17 http://www.publikt.se/artikel/65-000-borde-fatt-fast-jobb-46096 14

Visstidsanställningar totalt Tillsvidareanställningar är den klart dominerande anställningsformen på svensk arbetsmarknad med omkring 84 procent av alla anställningar. De flesta visstidsanställningarna finns i privat sektor, men andelen visstidsanställningar är något högre i offentlig sektor. Totalt är ungefär 16 procent av samtliga anställda visstidsanställda och detta har inte förändrats nämnvärt de senaste 15 åren. 18 På hela arbetsmarknaden är det ett kontinuerligt flöde både från arbetslöshet till visstidsanställningar och från visstidsanställningar till tillsvidareanställningar. De som har visstidsanställningar är därför inte en statisk grupp som ständigt befinner sig i visstidsanställningar. De allra flesta tillsvidareanställningar börjar med en visstidsanställning. Av de cirka 100 000 personer som varje kvartal går från arbetslöshet till sysselsättning får cirka 80 000 en visstidsanställning och 20 000 en tillsvidareanställning. Samtidigt går varje kvartal omkring 70 000 personer från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning. Varje år går därmed 280 000 personer från en visstidsanställning till en tillsvidareanställning. 19 Under perioden 2006 2012 var det varje kvartal i genomsnitt 11 procent av de med en visstidsanställning som gick till en tillsvidareanställning. Motsvarande andel som gick till arbetslöshet var 7 procent under samma period. 20 En större andel gick därmed till en tillsvidareanställning än till arbetslöshet. Sammantaget visar detta att visstidsanställningar är en väg till tillsvidareanställning. I en rapport från LO konstaterar de att 13 15 procent visstidsanställda troligen är normalt mot bakgrund av gällande regler på arbetsmarknaden. LO menar vidare att den låga andel visstidsanställda som rådde de första åren av 1990-talet berodde på en överhettning av arbetsmarknaden. 21 Det är därför orimligt att använda det tidiga 1990-talet som utgångspunkt för att visa att det skett en kraftig ökning av andelen visstidsanställda. 18 Ett steg in anställningsformer och flöden på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv 2012. 19 SCB, AKU ur Ett steg in anställningsformer och flöden på arbetsmarknaden, Svenskt Näringsliv 2012. 20 Tidsbegränsade anställningar i privat och offentlig sektor och flöden till tillsvidareanställningar, Svenskt Näringsliv 2011. 21 LO, Anställningsformer år 2009 Fast och tidsbegränsat anställda efter klass och kön 1990 2009. 15

Slutord Frågan om visstidsanställningar har från tid till annan varit uppe till debatt. Det finns en uttalad linje från flera fackliga organisationer att hävda att fleråriga visstidsanställningar hos en och samma arbetsgivare innebär ett utnyttjande av individen och därmed ett missbruk av systemet. TCO hävdade med stöd av den opinionsundersökning som presenterades i juni 2013 att 65 000 personer hade haft en visstidsanställning hos en och samma arbetsgivare i fem år. På detta har sedan följt krav på lagstiftning för att försvåra möjligheterna att visstidsanställa personal. I denna rapport har vi granskat TCO:s undersökning och kunnat påvisa ett flertal brister i denna samt visat att det finns ett antal naturliga förklaringar och objektiva skäl till långa visstidsanställningar inom olika sektorer. Beräkningarna och exemplen visar också att antalet personer som har haft längre visstidsanställningar är väsentligt lägre än vad TCO hävdar. Det finns inget i TCO:s undersökning som visar att LAS regler skulle leda till ett missbruk av visstidsanställningar. Det finns heller ingenting som bevisar att den svenska lagstiftningen skulle stå i strid med visstidsdirektivet. TCO:s förslag att begränsa möjligheten att visstidsanställa skulle få negativa effekter för arbetsmarknaden och göra det svårare för arbetslösa att få jobb. 16

www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00