Sid. 1(7) 2015-01-02 Warszawa Polen Officiellt namn: Republiken Polen/ Rzeczpospolita Polska Nationaldag: 3 maj (Konstitutionen 1791), 11 november (Polen återuppstår som stat 1918) Huvudstad: Warszawa (1,8 miljoner invånare) Yta: 312 685 km² Befolkning: Polacker 98,7 procent, ukrainare 0,6 procent, övriga 0,7 procent Folkmängd: 38,5 miljoner (2014) Födelsetal: 9,6 födslar/1000 invånare eller 1,3 barn/kvinna (2014) Språk: Polska Religion: katoliker 90 procent (cirka 75 procent utövande), övriga religioner är bl.a. ortodoxa kristna (1,3 procent), protestanter (0,3 procent), övriga (cirka 8 procent) Statsskick: Republik Statschef: Bronisław Komorowski Regeringschef: Ewa Kopacz (PO/EPP) Utrikesminister: Grzegorz Schetyna(PO/EPP) Regeringspartier: Medborgarplattformen (PO/EPP) i koalition med Lantbrukarpartiet (PSL/EPP) Parlament: Tvåkammarsystem: sejmen (460 mandat) och senaten (100 mandat) Partier i parlamentet: Medborgarplattformen (PO/EPP) 39,2 % (nu 195 mandat i sejmen/61 mandat i senaten), Lag och Rättvisa (PiS/ECR) 29,9 % (nu 131 mandat i sejmen/31), Din Rörelse (TR) 10 % (nu 15 mandat i sejmen/0), Landsbygdspartiet (PSL/EPP) 8,4 % (38/2), Vänsteralliansen (SLD/S&D) 8,2 % (nu 32 mandat i sejmen/0). Det nybildade Rättvisa Polen (SP) har 15 mandat i sejmen och 1 i senaten. Grupperingen Säkerhet och ekonomi (utbrytare ur TR) har 5 mandat i sejmen. Oberoende politiker: 22 ledamöter i sejmen (Varav Tyska minoritetspartiet 1 mandat 0,2 %, etniska minoritetspartier är undantagna från valspärren på 5 procent) och 4 i senaten. Senaste och nästa parlamentsval: oktober 2011 och oktober 2015 Senaste och nästa presidentval: juli 2010 (tidigarelagt från oktober 2010) och maj 2015
2(7) Valuta: złoty, PLN (1 złoty = 100 groszy) = cirka 2,12 SEK BNP: 1 636 miljarder PLN (2013) BNP per capita: 17 500 EUR (2013) BNP-tillväxt: 1,6 procent (2013) Arbetslöshet: 8,7 procent, enligt Eurostat (september 2014). 11,5 procent (september 2014) enligt inhemsk statistik (GUS) Konsumentprisindex: 0,9 procent (2013) Kärninflation: 0,4 procent (september 2014) Budgetunderskott: 4,3 procent av BNP (2013) Statsskuld: 838 miljarder PLN (2013) Valutareserv: 319,9 miljarder PLN (2013) Total import: 155 miljarder EUR (2013) Total export: 157 miljarder EUR (2013) Bytesbalans: -766 miljoner EUR (kv. I. 2014), -1,4 miljarder EUR (kv. IV. 2013). Viktigaste handelspartners: Tyskland (cirka 25,9 procent av export och 21,6 procent av import). Övriga: Storbritannien, Tjeckien, Frankrike, Italien, Ryssland, Holland, Sverige och Kina. Viktigaste exportprodukter: Industriprodukter, råvaror, livsmedelsprodukter, elektromekaniska och kemiska produkter, transportutrustning. Bistånd: 1,478 miljarder PLN (2013). Största biståndsmottagarna från Polen är Armenien, Georgien, Vitryssland, Azerbajdzjan Moldavien, och Ukraina. Större delen av biståndet utbetalas främst via EU:s biståndsprogram och genom multilaterala avtal. Energikällor: Icke-förnybara energikällor utgör 92 procent av energimixen (kol 53, olja 26, gas 13 procent). Förnybara energikällor utgör endast 8 procent. Polen Ett dynamiskt grannland med en tung historia Polen är ett snabbväxande grannland som blir en allt viktigare aktör i Östersjöregionen och inom EU. Landet har genomgått en fantastisk utveckling inte minst ekonomiskt, sedan demokratins genombrott år 1989. Efter 10 respektive 15 år av svåra och omfattande reformer blev Polen medlem i Nato (1999) och i EU (2004) två institutioner som bekräftar landets starka transatlantiska och europeiska identitet. Polen fortsatte sin utveckling och sitt engagemang också som medlem: Polen är idag bland de få allierade som aktivt bidrar till Nato genom styrkor och betydande försvarsutgifter. Sedan EU-inträdet har Polens BNP vuxit med 49 procent. Efter endast tio år som EU-medlem tillhör Polen de mest tongivande medlemsländerna och Polens fd. premiärminister Donald Tusk är ordförande för Europeiska rådet.
3(7) Polens svåra historia visar att den snabba transatlantiska integrationen och dagens starka förankring i Europa och dess institutioner är mycket viktig för landet. Polen befinner sig i skärningspunkten mellan väst och öst och har således varit synnerligen drabbat av de historiska maktkamperna som utspelade sig på landets territorium. När den polska staten återupprättades efter första världskriget 1918 hade landet varit uppdelat på tre imperier i 123 år. Polen blev snart därefter skådeplatsen för stora delar av andra världskriget och drabbades mycket hårt. De mänskliga, ekonomiska och materiella förlusterna var enorma. Efter kriget inleddes en sovjetisering av Polen som pågick fram till 1989. Motståndet mot regimen organiserades under den fria fackföreningsrörelsen Solidaritet med dess ledare Lech Wałęsa. Central- och Östeuropas demokratiseringsprocess och befrielse från det sovjetiska förtrycket startade med de polska rundabordssamtalen mellan regimen och Solidaritet 1989 och de åtföljande valen den 4 juni 1989. Året därpå upplöstes det polska kommunistpartiet. Polens största trauma sedan demokratins genombrott är flygkatastrofen i ryska staden Smolensk den 10 april 2010. Ett polskt regeringsplan som transporterade en högnivådelegation bestående av landets politiska och militära ledare, inklusive dåvarande presidenten Lech Kaczyński, störtade på väg till en minneshögtid (70- årsminnet av massakern i Katyń). Alla ombord, nästan 100 personer, omkom. Polen klarade dessa svåra förluster på ett imponerande sätt (landets ledning förnyades), men olyckan är fortfarande en källa till politisk splittring. Inrikespolitik Polen regeras sedan 2007 av en tvåpartikoalition mellan det stora centerhögerpartiet Medborgarplattformen (PO) under ledning av PM Ewa Kopacz och det mindre Landsbygdspartiet (PSL) bägge medlemmar i den europeiska partigruppen EPP. Denna regeringskoalition anförd av Polens förre premiärminister Donald Tusk lyckades 2011 med bedriften att bli omvald, något som aldrig tidigare skett sedan demokratins genombrott 1989. Det största oppositionspartiet Lag och Rättvisa (PiS) regerade Polen i två ganska turbulenta år 2005-2007. Partiet är mycket konservativt i värderingsfrågor men har i ekonomiska frågor en mer vänsterorienterad retorik, riktad till dem som tycker sig vara förlorare i de senaste decenniernas transitionspolitik. PiS är inte emot EU-medlemskapet men har en påtagligt nationalistisk prägel, ofta med en udd riktad mot Bryssel. Övriga betydande partier är den socialdemokratiska och europavänliga Vänsteralliansen (SLD), det vänsterliberala Din rörelse (TR) och det ultrakonservativa Kongress för nya högern (KNP).
4(7) Återkommande heta debatter i polsk politik kretsar kring värderingsfrågor (gender, HBTQ, abort, jämställdhet, etc.) och sociala frågor (barnomsorg, kvinnligt arbetskraftsdeltagande, hälso- och sjukvård, pensionsfrågor). Den katolska kyrkan deltar aktivt i samhällsdebatten. Extremhögern i det homogena Polen har blivit mer välorganiserad, trots att toleransen i samhället har ökat. Polens säkerhet, landets relation till Ryssland och krisen i Ukraina ligger högt på den politiska agendan, även om det finns en grundläggande samsyn i debatten. Även energifrågor debatteras, framför allt ur ett försörjningstrygghetsperspektiv. Kollobbyn är betydande och miljörörelsen är liten. Politiska skandaler förekommer relativt ofta och förtroendet för politiker och staten är lågt i samhället. Att det sociala kapitalet är litet reflekteras också i lågt valdeltagande (47 procent i senaste nationella val) och relativt lågt engagemang i civila rörelser. EU-politik Polen är ett dynamiskt och allt mer inflytelserikt EU-land vars aktörsroll grundar sig på en stark övertygelse om Europatankens betydelse för landets säkerhet och ekonomiska utveckling. Den mycket positiva EU-opinionen är närmast unik i EU-kretsen: 89 procent av polackerna ser EU-medlemskapet som något positivt. Polens målmedvetna agerande för mer Europa bottnar i starka nationella intressen och en vilja att påverka alla de viktiga frågorna på den europeiska agendan. Polen är därför pragmatisk i sitt alliansbyggande i EU, men det finns några konstanter (relationen till Tyskland, Weimartriangeln och V4-samarbetet) vilka utgör Polens viktigaste plattformar för inflytande. För Polen utgör de fyra friheterna EU-samarbetets kärna. Liksom Sverige, anser Polen att de fyra friheterna måste värnas och stärkas. Polen är idag den största mottagaren av EU:s strukturfonder, men sammanhållningspolitikens vikt kommer på lång sikt att minska för Polen (2014-2020 är den sista budgetperioden då Polen kan räkna med stort EU-stöd). Istället ses alltmer den inre marknaden liksom den digitala inre marknaden och en inre marknad för energi som motorer för tillväxt. Ett polskt EMU-medlemskap är ännu inte aktuellt: polsk ekonomi är inte redo och EMU-stödet i polsk opinion är mycket lågt. Det krävs också en ändring av konstitutionen för att ett medlemskap ska bli möjligt. Likt Sverige anser Polen att EU:s globala aktörsroll bör grundas på förmågan att utöva inflytande i närområdet. Följaktligen sätter Polen stort värde på EU:s utvidgningspolitik och grannskapspolitik, särskilt i öst. Tillsammans med Sverige tog Polen initiativ till det Östliga partnerskapet år 2008 och engagerar sig starkt fortfarande. Likaså har vi samsyn om EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP), som Polen anser bör stärkas och utvecklas. Polen och Sverige delar visionen om Östersjöregionen som ett hållbart tillväxtområde och Polen har aktivt verkat för att EU:s Östersjöstrategi skall ges
5(7) konkret innehåll. Miljöskadorna i Östersjön är något som både Sverige och Polen vill motverka, däremot står våra länder långt ifrån varandra när det gäller EU:s klimat- och energipolitik. Polens kolberoende och landets ineffektiva kolkraftverk är huvudanledningen till Polens inställning till EU:s klimatpolitik och ambitionen att minska utsläpp. Istället prioriterar Polen energipolitiken och sätter försörjningstrygghet i första rummet: Energiunionen är ursprungligen ett polskt EU-initiativ som landet fortsätter att främja. Utrikes- och säkerhetspolitik Det grundläggande målet för polsk utrikespolitik är bestående: stark förankring i europeiska och transatlantiska institutioner för att garantera Polens säkerhet och ekonomiska tillväxt. Att både Natos generalsekreterare Stoltenberg och EU:s HR/VP Mogherini hade valt att besöka Warszawa på sina första utlandsresor i sina nya roller under 2014 ses som ett kvitto på Polens aktörsroll i de europeiska och transatlantiska institutionerna. Polen ser USA som den yttersta garanten för fred och säkerhet i Europa och är således en ivrig förespråkare av nära transatlantiska relationer både säkerhetspolitiskt (Nato) och handelspolitiskt (handels- och investeringsavtalet TTIP). Polens engagemang illustreras också av att landet kommer att stå värd för Nato-toppmötet år 2016. Samtidigt fäster Polen stor vikt vid EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, inte minst i EU:s grannskap. Polens viktigaste bilaterala relation är med grannlandet Tyskland. Tyskland är Polens utan jämförelse största handelspartner och länderna har investerat mycket i goda politiska relationer. Idag är besöksutbytet mellan Warszawa och Berlin mycket intensivt. Polen har starka historiska band och goda relationer även med UK och Frankrike. Polen ser Centraleuropa som en viktig plattform i EU, men samarbetet med de övriga V4-länderna koncentreras mer på sektoriella frågor än på strategisk-politiska. Utvecklingen i Polens östra grannländer Ryssland, Ukraina och Vitryssland är av stor betydelse för Polen. Relationerna med Ryssland är av historiska skäl komplicerade. Polen och Ryssland har under 00-talet gjort vissa ansträngningar för att förbättra relationen länderna emellan, men Rysslands agerande i Ukraina och andra Öst-P-länder har radikalt förändrat förhållandet. Polen ser Ukraina och Vitryssland som länder med brödrafolk och engagerar sig därför starkt för demokrati och emot förtryck i dessa länder. Polens globala engagemang är fortfarande relativt modest men ökar i omfattning. Polen har under det senaste årtiondet påbörjat och allt tydligare arbetat för en öppning mot nya marknader globalt, särskilt i Asien och i Afrika. Det polska biståndet ökar och nischar in sig på demokrati- och reformstöd i EU:s närområde. Polen deltar allt mer aktivt även i FN:s olika organ (senast i MR-rådet 2013) och kandiderar idag till FN:s säkerhetsråd 2018-2019.
6(7) Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Polens ekonomi är bland de starkaste i dagens EU. Det har manifesterats genom en tillväxttakt på 2-5 procent genom hela finanskrisen. Det finns utrymme för fortsatt tillväxt, då Polens BNP per capita motsvarar drygt två tredjedelar av EUgenomsnittet. Polens ekonomiska fundament är relativt stabila, också tack vare att landet har genomgått omfattande strukturella reformer under början av 1990- talet. Den polska ekonomin består idag av en stor privat sektor där majoriteten av företagen är små och medelstora. Företagsklimatet är förhållandevis gott: Polen rankas på 32:a plats i Världsbankens Ease of Doing Business Index, före övriga V4-länder. Givetvis bidrar även EU-stödet till Polens starka ekonomi. Polen är den största förmånstagaren inom EU och mottar nästan 106 miljarder euro (brutto) i EUstöd under perioden 2014-2020. Landets regionala utveckling, inklusive modernisering av infrastrukturen, är en av regeringens kanske största ekonomiska utmaningar, följt av målsättningen att stärka innovationsgraden (mindre än 1 procent av BNP går till FoU). Därtill väntas också stora investeringar i landets försvar (försvarsutgifterna ökar stadigt och kommer att uppnå 2 procent av BNP år 2016) och energisektor (modernisering av kolkraftverk, LNG-terminal, utbyggnad av energiinfrastruktur) under de närmaste åren. Samtidigt finns det fortfarande några betydande strukturella utmaningar. Skillnaderna mellan stad och landsbygd är stora och den polska ekonomin behöver bli mer kunskapsbaserad. Den kvinnliga sysselsättningsgraden är låg (57 procent) och de demografiska utmaningarna är betydande: utvandring, åldrande befolkning och låga födelsetal. Polen fortsätter dock att vara attraktivt för utländska direktinvesteringar och placeras av UNCTAD som femte land i Europa och trettonde i världen bland de länder som är mest attraktiva för utländska investerare. Polen har ett relativt gynnsamt kostnadsläge, tillgång till en välutbildad arbetskraft och en stor inhemsk marknad. Därtill har produktiviteten vuxit snabbare än lönerna. Polens fem största handelspartners på exportsidan är i nämnd ordning: Tyskland, Storbritannien, Tjeckien, Frankrike, och Italien. Polens fem största handelspartners på importsidan är Tyskland, Ryssland, Kina, Italien och Frankrike. Tyskland är Polens allra största handelspartner med en exportrespektive importandel om drygt 20 procent. Handeln med Kina ökar och Kina ser Polen som en viktig plattform för sin vidare verksamhet i Central- och Östeuropa. En intressant trend är att polska exportörer söker finna nya marknader i Afrika, Asien och Latinamerika.
7(7) Förbindelser med Sverige Sverige och Polen står närmare varandra än någonsin efter Polens demokratiska frigörelse. Vår bilaterala relation präglas av de starka samhälleliga, ekonomiska och kulturella banden våra länder emellan, liksom av ett nära samarbete inom EU. Grunderna till dagens nära förbindelser lades under Polens omvandlingsoch demokratiseringsprocess. Det skedde redan under kommunisttiden genom det svenska stödet till den demokratiska oppositionen i Polen och fortsatte under 90-talet genom stöd primärt via Sida till landets EU-integration, miljöarbete, energieffektivisering samt olika ekonomiska och sociala reformer. Biståndet vid översvämningarna 1997 var omfattande. Det polska intresset för svenska samhällslösningar är fortsatt stort och levande. Polen är idag ett av de få länder med vilka Sverige har en strategisk bilateral samarbetsdeklaration som spänner över ett brett spektrum av samarbetsområden. Det mest framstående är EU-samarbetet där EU:s Östliga partnerskap och Östersjöstrategi är särskilt betydelsefulla. Tillsammans med Polen verkar vi även för att stärka EU:s inre marknad, ekonomiska politik, grannskapspolitik och utrikes- och säkerhetspolitik. Det bilaterala säkerhets- och försvarssamarbetet liksom energi- och miljösamarbetet utgör andra centrala delar av vårt strategiska samarbete med Polen. Det sker ett omfattande besöksutbyte på alla nivåer i samarbetsdeklarationens anda. De ekonomiska banden till Polen är många och starka. Den svensk-polska handeln har fördubblats sedan 2004 och det finns fortfarande stort utrymme för ytterligare expansion. Sverige är Polens elfte största exportmarknad, medan Polen är Sveriges elfte största exportmarknad den största i Central- och Östeuropa. Det finns idag cirka 400 svenska företag representerade i Polen. Några exempel är IKEA, Electrolux, Skanska, Scania, Ericsson, Volvo, Oriflame, Jula, H&M och Duka. De svenska företagen är verksamma framför allt inom energisektorn, byggbranschen, tillverkningsindustrin, tjänstesektorn och detaljhandeln. Polsk-svenska handelskammaren har ett 70-tal medlemmar och sitt huvudkontor i Gdańsk. I Stockholm har Svensk-polska handelskammaren (ca 70 medlemmar) sitt huvudkontor och i Warszawa finns Scandinavian-Polish Chamber of Commerce med cirka 300 medlemsföretag från de nordiska länderna. Sverige har en ambassad och ett Business Sweden-kontor i Warszawa och honorärkonsulat i Kraków, Szczecin, Wrocław och Gdańsk. Polen har en ambassad och ett kontor för Polska institutet i Stockholm, samt ett honorärkonsulat i Halmstad. Det personliga och kulturella utbytet är stort mellan våra länder. Cirka 70 000 polacker lever i Sverige och några tusen svenskar är fast bosatta i Polen. Därtill finns det cirka 1400 svenska studenter i Polen, framför allt medicinare. Turismen ökar i båda riktningarna. Sverige är en populär turistdestination för polacker, vilka också uppskattar svensk design, musik och litteratur.