Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of



Relevanta dokument
Modellering och simulering av rötningsprocesser

Simulering av biogasprocesser

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Contracting division of Läckeby Water Group. Anaerob behandling av industriella avloppsvatten Daniel Ling 27 Januari 2011

IWA 12 th world congress on. Guadalajara, Mexico. Jan Moestedt Utvecklingsingenjör, Svensk Biogas FoU

Rötning Viktiga parametrar

SYVAB. Energiprojektet Ökad biogasproduktion på SYVAB. Sara Stridh

Substratkunskap. Upplägg. Energinnehåll i olika substrat och gasutbyten. Olika substratkomponenter och deras egenheter

Biogasanläggning Energibesparing med avloppsvatten Peter Larsson ver 2

RÖTNINGENS MIKROBIOLOGI NÄRINGSLÄRA BIOGASPROCESSEN PROCESSDRIFTPARAMETRAR PROCESSTÖRNING

Hur påverkar mängden tillskottsvatten kostnader och miljöpåverkan från reningsverken? Catharina Grundestam

Driftoptimering hur säkerställer vi att vi gör rätt? Upplägg. Förutsättningar för en bra gasproduktion. Vem är jag och vad sker på SLU?

Var produceras biogas?

05/12/2014. Övervakning av processen. Hur vet vi att vi har en optimal process eller risk för problem? Hämning av biogasprocessen

Digitalisering på reningsverk igår, idag och imorgon

Magnus Arnell, RISE Erik Lindblom, Stockholm Vatten och Avfall

... till tillämpning

Energieffektiv avloppsrening med biogasproduktion samt kemikalieåtervinning från pappersoch massabruk. Karin Granström

Biogas i skogsindustrin. Anna Ramberg, Holmen (Hallsta Pappersbruk)

Växjö väljer termisk hydrolys varför och hur?

Country report: Sweden

AnoxKaldnes ANOXBIOGAS Referensprojekt AnoxBiogas, uppdaterad Mars 2015

Processintern metananrikning för kostnadseffektiv produktion av biogas som fordonsbränsle

Nyckeltal för reningsverk verktyg för effektivare resursanvändning

Microobiology in anaerobic wastewater treatment

Rapport Metanpotential

Översikt över befintliga och nya tekniker för förbehandling av slam före rötning. VA-teknik

Hållbar återvinning av näring

RAPPORT U2010:06. Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar.

Världsledande och naturlig samarbetspartner Henrik Held, Marknadschef VA-Ingenjörerna

EXRT EN NY SORTS SLAMBEHANDLING FÖR ÖKAT BIOGAS PRODUKTION. (extended sludge retention time)

OPTIMERING AV BIOGASPRODUKTION FRÅN BIOSLAM INOM PAPPERS- MASSAINDUSTRIN VÄRMEFORSKS BIOGASDAG 2011

Anammox - kväverening utan kolkälla. Var ligger forskningsfronten? E. Płaza J.Trela J. Yang A. Malovanyy

PM om hur växthusgasberäkning och uppdelning på partier vid samrötning

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Förstudie. Rapport SGC ISRN SGC-R-215-SE

FÖRBEHANDLING EN MÖJLIGHET TILL ÖKAD BIOGASPRODUKTION. Ilona Sárvári Horváth Högskolan i Borås

Möjligheter och risker vid samrötning

SBR, Effektiv och erfaren

Samrötning. Rötning av avloppsslam med olika externa material

Pilotförsök för ökad biogasproduktion. hygienisering av slam vid Sundets reningsverk i Växjö

RÅGASPRODUKTION: ENERGIGASPRODUKTION FRÅN BIOMASSA OLIKA METODER FÖR RÖTNING GRUNDLÄGGANDE PROCESSBEGREPP BIOGASANLÄGGNINGENS DELAR EGENSKAPER HOS

Anammox för klimatsmart kväveavskiljning

Biogaspotential vid samrötning av mikroalger och blandslam från Västerås kommunala reningsverk

Bilaga 1 Anslutning och belastning Sven Georg Karlsson Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Side Stream Hydrolysis and Enhanced Biological Phosphorus Removal at Swedish Waste Water Treatment Plants

Mikrobiologisk kunskap

Effek%vare biogasproduk%on

Modellering och styrning av ett biologiskt reningsverk

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Energieffektiv vattenrening

JTI är en del av SP-koncernen

Småskalig uppgradering processintern metananrikning och askfilter

Samrötningspotential för bioslam från massa- och pappersbruk

Varför byggde vi skivfilter och MBBR?

Kan mikrobiell elektrokemi tillämpas inom avloppsvattenrening?

Biogas -lokal produktion. Ilona Sárvári Horváth Ingenjörshögskolan Högskolan i Borås

avloppsvattenrening genom reglerteknik Bengt Carlsson Uppsala universitet

RÖTNING AV HUSHÅLLSAVFALL OCH RENINGSVERKSSLAM I VÄXJÖ Anneli Andersson Chan Växjö kommun

Att starta upp en biogasanläggning efter ett driftstopp några praktiska tips!

METAN, STALLGÖDSEL OCH RÖTREST

Benchmarking av gödselsamrötning med avloppsslam mot förbränning av häst- och djurparksgödsel

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk

Miljögifter i slam och utgående vatten

Exergi och avloppsreningsverk

Strategier för att effektivisera rötning av substrat med högt innehåll av lignocellulosa och kväve

Räkneuppgifter i Vattenreningsteknik - 2

Utmaningar inom utveckling av biologisk behandling

miljögifter i slam Mats Tysklind Kemiska institutionen Umeå universitet

Livcykelsanalys av biometan (organisk naturgas)

Bilaga 1 Anslutning och belastning Gustaf Collin Skara avloppsreningsverk, Horshaga Anslutning till verket

Snabbstart av Aspen med hjälp av skärmdumpar

Innehåll

SLAMHALTS- OCH SLAMNIVÅMÄTNING

: Molekylärbiologiska metoder för bestämning av barriärverkan vid dricksvattenproduktion En litteraturstudie

Örebro Reningsverk. Teknisk förvaltning Vattenrenare Fordonsgasproducent Revaq-certifierad Underhållare. Mattias Persson Lisa Osterman Jan Rönnkvist

Föroreningar i biogas före och efter uppgradering

Är aeroba granuler något för svensk avloppsrening? Britt-Marie Wilén Institutionen för Bygg- och miljöteknik Avdelningen för Vatten Miljö Teknik

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Bert Jonsson. Presentation. Anställd i VA-Ingenjörerna AB sedan Arbetat med kommunal avloppsvattenrening under 40 år

Kyltekniska Föreningen

Biogas Research Center

Gårdsbaserad biogasproduktion

MBBR - Nu och i framtiden

VÄRMELASTER FRÅN TERMISK STRÅLNING I ROSTERPANNOR HENRIK HOFGREN

Karakterisering av fosfors bindning till slam beroende på fosforavskiljningsmetod i huvudströmmen

Snabbstart av Aspen med hjälp av skärmdumpar

Ny föreskrift NFS 2016: :14 (kontroll) och 1994:7 (rening) upphörde att gälla :6 började gälla

Hållbarhetskriterier för biogas

Karin Eliasson. Energirådgivare Hushållningssällskapet Sjuhärad

Förslag till mastersarbeten

Mattias Svensson, BiogasÖresunds programsekreterare i Danmark, Institutet for Miljö och Resurser, Danmarks Tekniska Universitet, Danmark

Käppalaverket, Lidingö. Energieffektivitet. Upptagningsområde Käppalaverket. Käppalaverket. VA-mässan september Stockholm

energieffektivisering

Instrumentera Rätt På Avloppsreningsverk. Sofia Andersson , NAM19

Energy and Quality oriented modeling and control of REFiners

Avloppsrening för att uppnå morgondagens miljömål. Anneli Andersson Chan, Utvecklingschef VA

TENTAMEN i Vattenreningsteknik 1TV361

Rötning med inledande termofilt hydrolyssteg för hygienisering och utökad metanutvinning på avloppsreningsverk. My Carlsson

Modellering av Dynamiska system Bengt Carlsson Rum 2211

Transkript:

Modellering och simulering i av rötningsprocesser Dr Ulf Jeppsson Div of Industrial Electrical Engineering and Automation (IEA) Dept of Measurement Technology and Industrial Electrical Engineering (MIE) Faculty of Engineering,

Presentationens innehåll Bakgrund om modeller Anaerobic Digestion Model No 1 Behov av vidareutveckling Exempel på tillämpningi Slutsatser

Matematiska modeller för AD En mängd enklare steady-state modeller (kan för vissa syften fungera tillfredsställande, om stabil process) Två dominerande dynamiska modeller idag: Siegrist i et al. (1993; 2002) EAWAG, Schweiz Batstone et al. (2002) IWA Task Group ADM1 Siegrist något enklare (fokus på primärslam). ADM1 finns idag implementerad i de flesta kommersiella simuleringsplattformar

Syfte med dynamiska AD modeller Ökad förståelse av processen Övervakning, early-warning system Reglering, on-line Processoptimering Integrera AD med övriga processer Kunskapsplattform Kunskapsöverföring ö

Tidskriftspublikationer AD modellering 1972 2004 Industri al Engineeri ial Electrica tomation ing and Aut

ADM1 State-of-the-art men komplicerad 32 tillståndsvariabler, ca 100 parametrar Komplett COD, C och N beskrivning Vätska-gas-vätska interaktion ph modelleras Syra-bas balanser (dynamiskt) Inhibering g(p (ph,ammonia, a, väte äeec) etc) Visst temperaturberoende

ADM1 5 huvudprocesser: Disintegration Hydrolys Acidogenesis Acetogenesis Methanogenesis Beräknar gasflöden (CH 4, CO 2, H 2, H 2 O), utgående slamkarakteristik, etc.

ADM1 Industri al Engineeri ial Electrica tomation ing and Aut

Begränsningar g ADM1 (delvis åtgärdade) Svår att implementera korrekt från scratch Långa simuleringstider i dynamiska fall Komplicerad karaktärisering av inkommande slam Viss obalans för bevarande av massa Svårt att integrera modellen med andra WWT processer (Sulfatreduktion) Oäk Osäkerhet htavseende df default parametervärden äd Saknar inorganiskt partikulärt material för korrekt TSS

Begränsningar ADM1 Ej temperaturberoende kinetik inom resp mesofil och termofil rötning Acidogenesis av glukos oberoende av andra faktorer Svavelmodellering saknas Fosformodellering saknas Saknar metaller, kalcium, fällning, struvit etc Flera inhiberingsfaktorer (sulfid, LCFA etc) Huvudsakliga erfarenheter från primär/sekundär slam

Integrerade WWTP modeller Inkludera AD process vid simulering av WWTP Optimera hela verket, ex avseende energi Undvik suboptimering Modellgränssnitt AS-AD-AS AD Specifika gränssnitt: ASMx < > ADM1 Generell metodik CBIM continuity-based interface modelling Supermodeller

IWA Benchmark Simulation Model no2 Bypass Influent wastewater Primary clarifier HRT: 1h TSS: 3% Activated sludge reactors HRT: 14h Secondary clarifier SL:06m/h 0.6m/h Effluent water Controllable flow rate TSS: 7% Thickener Storage tank HRT: 1d ASM/ADM interface Anaerobic digester SRT: 19d Gas ADM/ASM interface Valve Dewatering TSS: 28% Sludge removal

Energi i fokus (vattenkvalitet fokus nr 1) Åtgärder för ökat gasutbyte Samrötning av flera substrat Maximera belastning Serie- eller parallellsystem Mesofil eller termofil rötning Samordning med hygienisering Kompletterande pe e modeller e för energikonsumtion e o och produktion behövs: värmeväxlare, värmepump, gasmotor, värmeläckage etc

Samrötning av olika substrat Allt viktigare område Inga direkta problem för AD modellen Kräver karaktäriseringsmetoder och samhörande modellgränssnitt Behov av modellkalibrering Samma principer avseende förbehandling av slam

Ex samrötning (gödsel & köksavfall) tomation ing and Aut al Engineeri ial Electrica Industri gödsel köksavfall Beräkning av protein, kolhydrat och fettinnehåll baserat på traditionella mätningar av COD, kväve etc.

Ex samrötning (gödsel & köksavfall) 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Co-digestion (simulation) Co-Digestion (data) Manure Only (simulation) Manure Only (data) 0 20 40 60 80 100 120 days 7.4 7.3 72 7.2 7.1 7 6.9 6.8 68 6.7 6.6 6.5 0 20 40 60 80 100 120 days Modellberäkning av gasproduktion och ph för varierande input jämfört med verkliga data (labskala)

Ex samrötning (gödsel & köksavfall) Gas flo ow rate (m 3 /d) Kitchen waste ratio HRT days Optimering avseende blandning och uppehållstid

Ex samrötning (gödsel & köksavfall) tomation ing and Aut ial Electrica al Engineeri Industri Methane e flowrate (m 3 /d) Kitchen waste ratio HRT days Optimering avseende blandning och uppehållstid

Slutsatser ADM1 är grunden till ett utmärkt verktyg för t ex processoptimering och förklaringsmodeller Modellen allmänt tillgänglig för många Behöver kompletteras avseende P, S, metaller, fällning, temperatur etc Vissa problem att integrera med andra processmodeller Karaktärisering av inkommande substrat svårt Mer praktisk tillämpning och erfarenhet behövs

Tack för Eder uppmärksamhet! tomation ing and Aut Frågor?!