Meddelandeblad Mottagare: kommunstyrelser, äldre- och handikappnämnder, äldre- och handikappförvaltningar, socialförvaltningar, högskolor; FoU-enheter, länsstyrelser; länsförbund, landsting, pensionärsorganisationer, handikapporganisationer, patientorganisationer, frivilligorganisationer m.fl. Februari 2006 Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående Regeringens beslut Regeringen har beslutat att 114 850 000 kronor i början av år 2006 skall utbetalas till Socialstyrelsen från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslag 17:1 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, anslagspost 4. Regeringens beslut innebär en ändring av beslut den 27 januari 2005, vad avser åren 2006 och 2007. Socialstyrelsen skall utbetala 114 250 000 kronor till länsstyrelserna för att de skall stödja kommunerna i deras arbete med att förstärka stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Fördelningen till länsstyrelsen i respektive län framgår av bilaga 1. Länsstyrelsen får använda högst två procent av medlen för sina administrationskostnader. Länsstyrelserna skall på regional nivå informera om satsningen samt följa upp hur stödet har använts. Länsstyrelserna skall senast den 1 april varje år till Socialstyrelsen redogöra för utvecklingen inom området föregående år, hur medlen har fördelats samt hur stor andel som länsstyrelsen har använt för att administrera bidraget. Socialstyrelsen skall på nationell nivå informera om satsningen samt följa upp, analysera och utvärdera hur stödet har utvecklats. Socialstyrelsen skall senast den 30 juni varje år lämna en samlad redogörelse till regeringen för satsningen avseende året innan. Socialstyrelsen skall utveckla metoder för att följa utvecklingen av anhörigstöd i kommunerna. Uppdraget skall slutredovisas senast den 31 december 2008. Vidare skall Socialstyrelsen senast den 1 april 2006 föreslå till regeringen hur ett nationellt kompetenscentrum för forskning och utveckling kring anhöriga till personer i behov av service, vård och omsorg kan organiseras. Socialstyrelsen disponerar 600 000 Information: Lennarth Johansson, tel. 08-555 532 61 och Anders Bergh, tel. 08-555 531 72
kronor av medlen för sina uppdrag. Direktiv för fördelning av medlen framgår av bilaga 2. Ärendet Regeringen genomför en satsning på att vidareutveckla stödet till anhöriga som hjälper och vårdar en närstående. Riksdagen beslutade i december 2004 att 25 miljoner kronor per år under perioden 2005 2007 skall utgå till kommunerna för fortsatt utveckling av stödformer för anhöriga (prop. 2004/05:1, bet. 2004/05:SoU1, rskr. 2004/05:114). Regeringen har tidigare beslutat att medlen skall fördelas av länsstyrelserna (beslut den 27 januari 2005). För att förstärka och förbättra anhörigstödet har riksdagen i december 2005 beslutat om ytterligare 100 miljoner kronor årligen från och med 2006 (prop. 2005/06:1, bet. 2005/06:SoU1, rskr. 2005/06:111). Av dessa medel skall 20 miljoner kronor årligen användas för försöksverksamhet med nya och fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. 2
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2005-12-20 nr 25 Fördelning av anhörigmedel baserat på antalet personer 65 år och äldre i länet. Baserat på befolkningsuppgifter per den 31/12 2004 Stockholm 19 377 887 kronor Uppsala 3 218 083 Södermanland 3 560 392 Östergötland 5 388 439 Jönköping 4 438 325 Kronoberg 2 459 153 Kalmar 3 514 819 Gotland 773 410 Blekinge 2 204 829 Skåne 14 977 270 Halland 3 702 034 V:a Götaland 19 047 265 Värmland 4 044 416 Örebro 3 653 007 Västmanland 3 521 802 Dalarna 4 007 444 Gävleborg 4 028 172 Västernorrland 3 646 465 Jämtland 1 860 462 Västerbotten 3 321 209 Norrbotten 3 505 117 Riket 114 250 000 3 B
Bilaga 2 till regeringsbeslut 2005-12-20 nr 25 Direktiv för fördelningen av medlen Kommunerna skall med stöd av bidraget utveckla och genomföra varaktiga former för att förstärka stödet till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Insatserna skall syfta till att underlätta anhörigas situation, såväl fysiskt och psykiskt som socialt. Satsningen skall bidra till att förbättra det varaktiga stödet till anhörigvårdare och göra det mer lättillgängligt. Medlen skall i första hand användas för uppbyggnad av infrastruktur för anhörigstöd och inte för tillfälliga projekt. Kommunen skall använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. De statliga medlen skall användas som en förstärkning av anhörigstödet och inte som en ersättning av de resurser som kommunen redan satsar på anhörigstöd. Kommunens ansökan skall innehålla en plan för insatser som skall genomföras. Planen bör utvecklas i nära samverkan med anhöriga, frivilligorganisationer samt med landstinget. Av ansökan skall framgå att planen är politiskt förankrad samt på vilket sätt anhörigorganisationer, berörda frivilliga organisationer och andra eventuella samarbetspartners har medverkat i utvecklingen av den. Planen skall vara tvåårig och bl.a. innehålla mål för kommunens arbete, vilka insatser som skall genomföras och hur dessa skall dokumenteras och följas upp. Vid länsstyrelsens uppföljning av medlen skall kommunen kunna redovisa hur medlen har använts och, i den mån det är möjligt, hur många anhöriga som tagit del av stödinsatserna. Stort utrymme för frivilligt engagemang Att ha möjlighet att ägna sig åt något meningsfullt är viktigt för de allra flesta. Att vara socialt aktiv och ha en meningsfull uppgift har inte bara betydelse för välbefinnandet, utan också för att minska risken för psykisk ohälsa och att i förtid utveckla demens. De är därför viktigt att kommuner, föreningsliv och andra aktörer uppmuntrar medborgarna att engagera sig. Det gäller inte minst äldre personer. Äldre människor är av olika skäl mindre socialt aktiva än yngre och yrkesaktiva generationer. Pensioneringen kan för många innebära en stor omställning, som de inte är beredda på. Behovet av sociala kontakter och att hitta meningsfulla uppgifter kan då vara stort. Med stigande ålder tunnas ofta det sociala nätverket ut i och med att vänner och bekanta blir sjuka och dör. Olika funktionsnedsättningar kan också leda till att kontakten med andra minskar. Insatser som syftar till att stimulera sociala aktiviteter och kontakter är därför viktiga för alla äldre. I Sverige finns en stor potential för utveckling av den ideella sektorn som vänder sig till äldre och deras anhöriga. Många äldre är villiga att arbeta frivilligt för en medmänniska och en majoritet är också beredda att ta emot frivilliginsatser. Statistiska centralbyrån talar om cirka 700 000 fler ålderspensionärer om 25 år. Detta har ibland framställts som en belastning för samhället. Det kan istället uttryckas som att det kommer att finnas många fler pigga och aktiva äldre. Dessa kan utgöra en stor resurs, inte minst som 4
anhörigstödjare, i väntjänst, som ansvariga för träffpunkter osv. Frivilligorganisationerna erbjuder stora möjligheter till engagemang. De fångar dock inte upp alla som har en vilja att hjälpa till. Det är viktigt att samhället välkomnar och tar till vara på engagemang även hos människor som av olika skäl inte är eller vill bli medlemmar i någon förening. Dessa människor bör också ges möjlighet att göra en samhällsuppgift. Att ta vara på människors engagemang och vilja att göra en insats kan ge positiva effekter på livskvaliteten både för den som erbjuder sin hjälp och för den som tar emot hjälp. En sådan god utveckling uppstår dock inte av sig själv. Det krävs ett samspel mellan de gemensamma åtaganden vi gör genom kommunen, föreningslivet och den enskilde individen. Därför vill regeringen stimulera kommunerna att hitta nya och fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter. Samverkan med frivilliga och ideella krafter Samverkansformerna mellan kommun och frivilligorganisationer varierar mellan olika kommuner. Vid utformning av anhörigstödet måste hänsyn tas till regionala variationer och skilda förutsättningar i olika delar av landet. I stora och glesbebyggda kommuner där en väntjänst- eller anhörigcentral kan vara svårtillgänglig för många av kommunens invånare, kan andra eller kompletterande former av samverkan vara mer lämpliga. Telefontjänster kan till viss del fylla samma funktion som en väntjänst- eller anhörigcentral. I många kommuner finns goda erfarenheter av att inrätta en central där äldre och deras anhöriga kan träffas och komma i kontakt med personal från kommunen och med organisationer som engagerar frivilliga. En väntjänst- eller anhörigcentral kan fylla många värdefulla funktioner för äldre och anhöriga som vårdar någon närstående äldre eller långtidssjuk. Centralen kan vara en mötesplats där äldre och anhöriga kan få socialt umgänge och komma i kontakt med andra i liknande situationer. Det kan vara en plats där äldre och anhöriga kan komma i kontakt med t.ex. biståndsbedömare eller distriktssköterska. En gemensam lokal där kommun, landsting och olika organisationer och föreningar finns representerade kan innebära stora samordningsvinster. Det frivilliga arbete som utförs skall inte ersätta uppgifter som kommunen enligt lag ansvarar för utan utgöra ett komplement. Strategi för att nå anhörigvårdare Kommunerna bör utarbeta en strategi för att bättre nå ut med information om stödet till anhöriga. Samarbete med landstingets verksamheter och olika organisationer som organiserar frivilliga ökar förutsättningarna att nå anhöriga vars närstående inte redan har kontakt med kommunen. Detsamma gäller uppsökande verksamhet genom t.ex. förebyggande hembesök. 5
Nationellt kompetenscentrum för anhörigfrågor Kunskapen om hur samhällets stöd till anhöriga som vårdar närstående bäst bör utformas för att underlätta den anhörigas situation behöver utvecklas. Det handlar bland annat om hur anhöriga bemöts, blir delaktiga i vård och omsorg samt om det praktiska och psykologiska stödet till anhöriga. Mot bakgrund av den demografiska och samhällsekonomiska utvecklingen samt krav och förväntningar från allmänheten måste kunskapsutveckling och forskning påskyndas samt styras mot en mer tillämpad och praktisk inriktning. Ett nationellt kompetenscentrum kan bidra till detta genom att utgöra en nationell kunskapsbas, utveckla metoder och instrument för uppföljning och utvärdering, utveckla strategier för genomförande och utveckling av anhörigstöd samt att sprida kunskap. En annan viktig uppgift bör vara att anordna konferenser och utbildningar samt fungera som ett nav i det nationella nätverket av FoU-verksamhet inom området. Ytterligare information Kontakta gärna länsstyrelsen eller Socialstyrelsens äldreenhet för mer information om förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående. Kontaktpersoner vid Socialstyrelsens äldreenhet är : Lennarth Johansson, tel. 08 555 532 61, e-post lennarth.johansson@socialstyrelsen.se Anders Bergh, tel. 08-555 531 782, e-post anders.bergh@socialstyrelsen.se Fax: 08-555 531 98 6
Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är ett Meddelandeblad. Det innebär att den innehåller information om lagar och förordningar, avgifter, beslut vid andra myndigheter, rättsfall och JO-uttalanden av principiell betydelse samt uppgifter om att projektmedel kan sökas. Denna information (art nr 2006-1-2) kan laddas ner och beställas från Socialstyrelsens webbplats: www.socialstyrelsen.se/publicerat. Den kan även beställas från Socialstyrelsens kundtjänst, 120 88 Stockholm, fax 08-779 96 67. Publicerad: www.socialstyrelsen.se, 2006