RAPPORT U2010:08 Insamling av elavfall i butik Försök med insamling av elavfall i Samlaren under ett år ISSN 1103-4092
Förord Sverige anses ha ett av världens mest välfungerande system för hantering av el-avfall och stora mängder samlas in årligen. Trots det goda insamlingsresultatet visar undersökningar av hushållsavfall att en del smått elavfall hamnar i soppåsen. En anledning till detta misstänks vara otillräcklig information och små möjligheter att på ett bekvämt sätt bli kvitt sitt elavfall. Nya lösningar för att ta hand om denna typ av avfall behöver därför tas fram. Detta projekt syftar till att undersöka om en ökad service mot hushållen genom insamling av elavfall i butiker, är en framgångsrik väg för insamling. Insamlingen sker i en speciellt framtagen behållare som kallas Samlaren. Projektets mål är att ta fram underlag för att bedöma om Samlaren kan användas för insamling av smått el-avfall från hushåll i ett nationellt system. Projektet är ett samarbetsprojekt mellan avfallsbolagen Renova, Vafab Miljö och Sysav tillsammans med Avfall Sverige och El-Kretsen. Samtliga bolag har deltagit i finansieringen av projektet. Projektledare och författare av rapporten är Ann-Christine Hallberg, Sysav. I projektets arbetsgrupp har Maria Forssén och David Dalek, Renova, Bertil Mattsson, Vafab Miljö samt Maria Jeppsson, Anders Persson och Tommy Nyström, Sysav, deltagit. En referensgrupp bestående av Jessica Christiansen, Avfall Sverige, Sara Pettersson, Kretsloppskontoret i Göteborg samt Ulrika Eliason, El-Kretsen har bistått arbetsgruppens arbete. Malmö mars 2010 Håkan Rylander Ordf. Avfall Sveriges Utvecklingssatsning Weine Wiqvist VD Avfall Sverige
Sammanfattning En stor del av elavfallet innehåller farliga ämnen. Därför är det viktigt att det samlas in och tas omhand på ett miljöriktigt sätt för att inte skada hälsa och miljö. Under 2009 samlades totalt in 147 900 ton elavfall i Sverige. Undersökningar av hushållsavfall visar dock att en del av elavfallet hamnar i soppåsen. Cirka 0,6 1 viktprocent av hushållsavfallet utgörs av elavfall, vilket innebär att cirka 12 000 ton elavfall årligen läggs i soporna i Sverige. En anledning till detta misstänks vara otillräcklig information och små möjligheter att på ett bekvämt sätt bli kvitt sitt elavfall. Nya lösningar för att ta hand om denna typ av avfall behöver därför tas fram. Projekt Insamling av elavfall i butik startade i början av februari 2009 som ett samarbetsprojekt mellan avfallsbolagen Renova, Vafab Miljö och Sysav tillsammans med Avfall Sverige och El-Kretsen. Syftet med projektet är att undersöka om en ökad service mot hushållen genom insamling av elavfall i butiker, är en framgångsrik väg för insamling. Insamlingen sker i en speciellt framtagen brandklassad behållare som kallas Samlaren. Projektets mål är att ta fram ett underlag för att bedöma om Samlaren kan användas för insamling av hushållens mindre elavfall i ett nationellt system. Inom ramen för detta projekt sker insamlingen i livsmedels- och elektronikbutiker i Renovas, Vafab Miljös och Sysavs insamlingsområden i totalt sex behållare. Fraktioner som samlas in är glödlampor, småbatterier, lågenergilampor och småelektronik. Insamlingen har pågått i tolv månader och har resulterat i totalt nästan 5 ton avfall, varav 840 kg glödlampor, 2 819 kg småbatterier, 304 kg lågenergilampor och 812 kg småapparater. Detta innebär att ca 65 kg per månad samlats in i varje behållare. En jämförelse av insamlingsresultat avseende typ av butik där insamlingen sker, visar på ca 30 procent mindre insamlad mängd avfall per betalande kund i elektronikbutikerna jämfört med livsmedelsbutikerna. Informationsinsatser som genomförts i projektet är artiklar i dagspressen och information som lagts ut på de medverkandes hemsidor. En intervjuundersökning som gjordes av ca 40 kunder per butik efter fem månaders insamling, visar att ett genomsnitt på 38 procent av kunderna känner till att insamlingsmöjligheten finns i butiken. Denna siffra hade sannolikt varit högre med större informationsinsatser eller efter en längre driftstid. Genom insamling av elavfall i livsmedelsbutiker nås ett stort antal personer. Kundernas inarbetade rutiner att ta med sig förpackningsavfallet till butikens retursystem kan lätt utökas med att även ta med elavfallet. De medverkande butikernas kunder och personal är positiva till systemet. Kunderna välkomnar möjligheten att enkelt bli kvitt sitt elavfall. Butikens personal ser systemet som en service som butiken kan erbjuda kunderna och ett sätt att miljöprofilera sig på.
Insamling och hämtning av avfallet fungerar problemfritt med rena och välsorterade fraktioner. Det tar tid att etablera ett insamlingssystem. Det visar sig i att de insamlade mängderna räknat per månad fortsätter att öka ännu efter ett års insamling. Genom att samla in och ta hand om elavfall uppnås miljövinster på flera sätt. Farliga ämnen tas omhand och tas ur kretsloppet. Avfallet innehåller stora mängder av värdefulla metaller som när de återvinns ersätter nyråvara. Därmed sparas resurser i form av material och energi och miljöbelastade processer vid utvinning av nya metaller kan undvikas. Undersökningar visar att en stor del av förbrukade elektronikprodukter lagras i bostaden. Inte förrän elavfallet lämnas till återvinning kan materialresurserna komma till nytta. För att underlätta att produkterna lämnas till återvinning direkt när de är förbrukade krävs tillgång till lättillgängliga insamlingssystem. Samlaren har uppmärksammats nationellt och vann pris som Årets kretsloppsavgiftare på 2009 års Swedish Recycling Award.
Summary Much of electrical and electronic waste contains dangerous substances. In order to prevent damages to health and environment it is important that it is collected and taken care of in an environmentally sound manner. In 2009 was 147 900 tonnes of electrical and electronic waste collected in Sweden. Surveys of domestic waste shows that some of the electrical and electronic waste ends up in the trash. Approximately 0.6 to 1 percent by weight of household waste consists of electrical and electronic waste, which means that about 12 000 tonnes of this waste annually is placed in the garbage in Sweden. One reason is probably the lack of information and convenient ways to get rid of it. This calls for development of new solutions for dealing with this type of waste. Project Collection of electrical and electronic waste in the store started in early February 2009 as a joint project between waste companies; Renova, Vafab Miljö and Sysav, together with Swedish Waste Management and El-Kretsen. The project aims to examine whether a better service to households through the collection of electronic waste in stores, is a successful way of collecting. The collection takes place in a specially designed fire classed container which is called Samlaren. The project aims to provide a basis for assessing if Samlaren can be used in a nation wide project for the collection of smaller electrical and electronic waste from households. Within this project the collection takes place in the food and electronics stores in Renova, Vafab Miljö and Sysav areas, in a total of six containers. Fractions collected are light bulbs, smaller batteries, low energy light bulbs and small sized electrical and electronic products. The collection has been running for twelve months and resulted in a total of nearly 5 tons electronic waste, of which 840 kg light bulbs, smaller batteries 2 819 kg, 304 kg of low energy light bulbs and 812 kg small sized electrical and electronic products. This means approximately 65 kg per month collected in each container. A comparison of collection results broken down by type of store where the collection takes place, shows about 30 percent smaller amount of waste collected per paying customer in electronics stores compared to food stores. Information activities in the project consisted of press articles and information published on the participating websites. An interview conducted by approximately 40 customers per store after five months of collection, shows that an average of 38 percent of customers are aware of the possibility of collection in the store. This figure would probably have been higher with better information or after a longer period of collection. Collecting electrical and electronic waste in food stores reaches a large number of people. Customers established routines to bring the packaging waste to the store s return system can easily be expanded to also include electronic waste. The participating stores customers and staff are positive about the system. Customers welcome the opportunity to easily get rid of their electronic waste. The shop s staff considers the system a service to customers and a way to profile themselves environmentally.
Collection and retrieval of the waste operates smoothly with clean and well-sorted fractions. By collecting and caring for electrical and electronic waste environmental benefits are achieved in several ways. Hazardous substances are collected and taken out of eco cycle. The waste contains large quantities of valuable metals which are recycled and replaces new primary products. Thus resources are saved in the form of materials and energy, and environmentally damaging processes for the extraction of new metals can be avoided. Studies show that a large part of electrical and electronics waste is stored at home. Not until the waste is sent to recycling can the material resources be useful. To facilitate that the products are submitted to recycling as soon as they are consumed, easily accessible collection is a must. Samlaren has been highlighted nationally and won prize as the Ecco Cycle Detoxifier of the year at the 2009 Swedish Recycling Award.
Innehållsförteckning 1. Bakgrund 1 2. Samlaren och projektets syfte och mål 2 3. Insamling 3 3.1. Butiker för insamling 3 3.2. Avfallsfraktioner 3 3.3. Insamlingsperiod 3 3.4. Insamlade mängder 3 3.5. Mängdmässig fördelning mellan de insamlade avfallsslagen 5 3.6. Framtagning av nyckeltal 6 3.7. Variationer mellan insamlingsområdena 6 3.8. Jämförelse mellan typ av butik 7 4. Observationer 8 5. Byte av behållare och hämtning av avfallet 9 6. Anmälningsplikt och tillsynsavgift 10 7. Informationsinsatser 11 8. Intervjuundersökning 12 8.1. Intervju av butikskunder 12 8.2 Intervju av butikspersonal 12 9. Kostnader 13 10. Miljövinst 14 11. Potentialer för insamling 15 12. Sammanfattande bedömning av insamlingssystemet 16 13. Slutsatser 17 Bilaga 1 Resultat Kundintervjuer 18
1. Bakgrund Projekt Insamling av elavfall i butik startade i början av februari 2009 som ett samarbetsprojekt mellan avfallsbolagen Renova, Vafab Miljö och Sysav tillsammans med Avfall Sverige och El-Kretsen. Upprinnelsen till projektet är, att plockanalyser utförda på hushållsavfall visar att ca 0,6 1 viktprocent av avfallet utgörs av elavfall. En anledning till att elavfallet läggs bland hushållssoporna misstänks vara att det behövs fler informationsinsatser och att antalet tillgängliga möjligheter att på ett bekvämt sätt kunna bli kvitt sitt elavfall är för få. Nya lösningar för att ta hand om denna typ av avfall behöver därför tas fram. 1
2. Samlaren och projektets syfte och mål Syftet med projektet är att undersöka om ökad service mot hushållen genom ett tillgängligare insamlingssystem som erbjuder insamling av smått el-avfall i butiken, kan vara en möjlig väg för att öka insamlingen. Insamling sker i både livsmedelsbutiker och i butiker för elektronikprodukter i en speciellt framtagen brandklassad behållare som kallas Samlaren. Vid inkasthålens öppningar finns manschetter som stänger till hålen om det uppstår värmeutveckling i behållaren. Syretillförseln förhindras därmed och en eventuell brand hävs. Projektets mål är att ta fram ett underlag för att bedöma om Samlaren kan användas för insamling av hushållens mindre elavfall i ett nationellt system. Samlaren har tagits fram av avfallsföretaget Renova i samarbete med studenter på designingengörsutbildningen vid Chalmers Tekniska Högskola och Kretsloppskontoret i Göteborg. På behållarens front finns sex inkasthål. Bakom fronten står plastbackar för att samla upp avfallet i. Se bild av Samlaren nedan. Bilden visar Samlaren. 2
3. Insamling Insamling sker i vardera två butiker i respektive avfallsbolags insamlingsområde, vilket innebär totalt sex butiker. Två av butikerna bedriver försäljning av elektronikprodukter och fyra butiker är livsmedelsbutiker. Avfallsfraktioner som samlas in är glödlampor, småbatterier, lågenergilampor och småelektronik. 3.1. Butiker för insamling Renovas insamlingsområde: ICA Landvetter Media Markt Högsbo Vafab Miljös insamlingsområde: Media Markt Willys Sysavs insamlingsområde: Maxi ICA Västra Hamnen Maxi ICA Ystadvägen 3.2. Avfallsfraktioner Samlaren har sex stycken inkasthål i fronten. Val av vilka avfallsslag som ska samlas in och fördelningen mellan dessa är helt flexibel. I detta projekt valdes insamling av följande avfallsslag och fördelning mellan dem enligt nedan: 2 inkasthål för Glödlampor 2 inkasthål för Lågenergilampor 1 inkasthål för Småbatterier 1 inkasthål för Småelektronik 3.3. Insamlingsperiod Insamlingen har pågått under 12 månader från och med februari 2009 till och med januari 2010. 3.4. Insamlade mängder Mätmetod: Den insamlade mängden av respektive avfallsfraktion har mätts genom en uppskattningsmetod. Ett fullt insamlingskärl av respektive avfallsfraktion har vägts. Vid hämtning har fyllnadsgraden i insamlingskärlet uppskattats. Vikten har därefter beräknats med kunskap om vad ett fullt insamlingskärl av just den avfallsfraktionen väger. Eftersom kärlens fyllnadsgrad uppskattas är mätmetoden inte helt objektiv. 3
I tabellen nedan visas insamlad mängd (kg) elavfall per månad av respektive avfallsfraktion i samtliga sex butiker. Tabell 1. Insamlad mängd elavfall, kg Glödlampor Småbatterier Lågenergilampor Småapparater Summa Februari 42 147 20 48 257 Mars 89 213 23 54 379 April 96 194 21 73 384 Maj 36 250 15 46 347 Juni 35 199 18 43 295 Juli 52 267 20 63 401 Augusti 35 178 14 37 264 September 58 289 25 88 460 Oktober 67 229 37 89 422 November 65 147 30 79 321 December 139 353 38 122 652 Jan-2010 127 353 43 71 593 Summa 840 2 819 304 812 4 775 Mängderna som redovisas i tabellen ovan är summan av insamlade mängder i samtliga butiker för respektive månad och representerar en sammanfattning för hela projektet. Totalt har nästan 5 ton elavfall samlats in under tolv månader i sex stycken behållare. Detta ger ett insamlingsresultat på ca 65 kg elavfall per månad i varje behållare. För att få begrepp om mängden som samlats in kan som exempel tas glödlampor. Enligt uppgifter från El-Kretsen väger en glödlampa ca 0,022 kg, vilket innebär att den insamlade mängden av 840 kg motsvarar ca 38 200 glödlampor. Variationer mellan insamlingsområdena framgår inte ur tabellen. De är betydande och tas därför upp speciellt i avsnitt 3.7. Diagram 1 nedan visar på en svagt ökande trend över tiden avseende den insamlade mängden per månad. Ökningen fortgår efter ett års insamling. Det tyder på att nya kunder fortfarande upptäcker och börjar använda Samlaren, vilket visar att det tar tid att etablera ett nytt insamlingssystem. Det förefaller som att de insamlade mängderna månaderna emellan varierar kraftigt, men det beror snarare på hur tömningsintervallerna infaller. För att minska transporterna har butiken lagrat ett flertal fulla behållare i väntan på tömning. Den hämtade mängden har sedan registrerats på den månad som hämtningen utförts. 4
Diagram 1. Insamlade mängder elavfall per månad, kg 3.5. Mängdmässig fördelning mellan de insamlade avfallsslagen För att effektivisera verksamheten med tömning och hämtning av avfallet är den volymmässiga fördelningen mellan avfallsfraktionerna intressant. Med hjälp av den kan behovet av insamlingskärl beräknas. Tabell 2 nedan visar både viktmässig och volymmässig fördelning mellan avfallsslagen beräknat på samtliga insamlingsområden. Ur tabellen framgår, att volymen av insamlade glödlampor är ungefär dubbelt så stor som insamlad volym av småapparater respektive småbatterier medan insamlad volym lågenergilampor är ungefär en fjärdedel av glödlampsvolymen. Antalet insamlingskärl eller storleken på dessa bör anpassas härefter. Tabell 2. Fördelning per avfallsslag av insamlat avfall i vikt-% och volym-% i samtliga regioner Lågenergilampor Glödlampor Småbatterier Småapparater Summa Insamlad mängd kg 840 2 819 304 812 4 775 Vikt-% 18 59 6 17 100 Volym-% 44 22 12 21 100 Diagrammet nedan visar fördelningen mellan avfallsslagen för varje månad under insamlingstiden. Diagram 2. Fördelning mellan avfallsslagen under insamlingstiden. 5
Utfasningen av glödlampor från marknaden, som startade med försäljningsstopp för alla matta och alla 100 W klara glödlampor den 1 september 2009, kommer successivt att förändra sammansättningen av elavfallet. Allteftersom glödlampor ersätts med lågenergilampor och LED-belysning, kommer förhållandet glödlampor/lågenergilampor - LED-belysning i avfallet att förändras. Mängden glödlampor kommer successivt att minska och mängden lågenergilampor LED-belysning att öka i förhållande till dagsläget. Eftersom lågenergilampan LED-belysning har längre livslängd än glödlampor bör den totala mängden lampor som blir avfall minska i förhållande till hur det ser ut idag. 3.6. Framtagning av nyckeltal För att få ett jämförligt mått på insamlingsresultaten, har ett nyckeltal tagits fram. Nyckeltalet bestäms genom att beräkna hur mycket elavfall som samlas in från varje betalande kund. De medverkande butikerna tillfrågades om uppgifter på antalet betalande kunder för varje månad. Den avlämnade mängden elavfall har därefter räknats fram till i genomsnitt ca 0,75 g per kund och inköpstillfälle. Detta innebär att varje kg insamlat avfall motsvaras av ca 1 400 kundbesök. För att få ett tillräckligt stort beräkningsunderlag har relativt stora butiker valts ut för att medverka i försöket. Antalet betalande kunder har i genomsnitt varit ca 89 000 per månad i respektive butik. Den insamlade mängden elavfall kan ställas i relation till hur väl kunderna känner till att insamlingssystemet finns i butiken. Den intervjuundersökning av kunderna som gjordes och som redovisas nedan, visar att i genomsnitt ca 38 procent av kunderna känner till möjligheten. Att kundernas kännedom om insamlingssystemet påverkar den insamlade mängden avfall visas tydligt vid en jämförelse regionerna emellan. 3.7. Variationer mellan insamlingsområdena Insamlingen har pågått i tre avfallsbolags insamlingsområden med olika förutsättningar och vanor att hantera avfallet. I Renovas region är den insamlade mängden per betalande kund ca 1,1 g. Detta innebär att ett kg insamlat avfall motsvaras av ca 900 kunder. I Sysavs område är den insamlade mängden 0,8 g/kund och i Vafab Miljös område 0,14 g/kund. En anledning till den större mängden insamlat avfall i Renovas region kan vara att insamlingssystemet redan är känt här. Insamling har pågått i Samlaren i andra butiker i regionen under ett års tid innan detta försök startade. I Västerås i Vafab Miljös region finns ett väl utbyggt och etablerat system avseende insamlingsmöjligheter. I ett område med 130 000 invånare finns sex stycken återvinningscentraler som varit igång i 10 år. Det kan vara en anledning till att den insamlade mängden per betalande kund är så mycket lägre i Vafab Miljös region i jämförelse med Renovas och Sysavs regioner, vilket stöds av genomförd kundenkät. För jämförelse finns i Malmö två stycken återvinningscentraler per 290 000 invånare och i Göteborgs kommun fem stycken återvinningscentraler per 500 000 invånare. Fördelningen mellan insamlad mängd av de olika avfallsslagen är mycket lika i Renovas och Sysavs regioner. I Vafabs region har man en annan fördelning mellan mängden glödlampor och lågenergilampor med en större mängd lågenergilampor och en mindre mängd glödlampor. Skillnaden mellan de olika regionerna beror sannolikt på vilka andra insamlingssystem som finns för dessa avfallsslag. Fördelningen mellan avfallsslagen i insamlingsregionerna visas i tabellen nedan. 6
Tabell 3. Fördelning mellan avfallsslagen i de olika insamlingsregionerna, vikt-% Glödlampor Småbatterier Lågenergilampor Småapparater Summa Renova 17 61 7 15 100 Vafab Miljö 11 63 11 15 100 Sysav 19 56 6 19 100 3.8. Jämförelse mellan typ av butik Insamlingen utförs i två butiker för elektronikprodukter och i fyra livsmedelsbutiker. För att kunna göra en jämförelse av vilken typ av butik som ger effektivast insamling, jämförs nyckeltalet, insamlad mängd avfall per betalande kund, för respektive butik. Jämförelsen av nyckeltal visar att mängden insamlat avfall/betalande kund är ca 30 procent lägre i butikerna för elektronikprodukter än i livsmedelsbutikerna vid jämförelse mellan butiker i samma insamlingsområde. Kanske är det så, att det är lättare att komma ihåg att ta med sig elavfallet till livsmedelsbutiken, i samband med att man tar med sig returförpackningarna. Att ta med avfallet till elektronikbutiken innebär att en ny rutin ska upprättas. Livsmedelsbutiken besöks också mera frekvent jämfört med elektronikbutiken. 7
4. Observationer En genomgående reflektion från samtliga insamlingsställen är, att de insamlade fraktionerna är mycket rena. En jämförelse kan göras med insamling av småbatterier i så kallade batteriholkar, där ofta batteriholken använts som papperskorg och därför innehåller en hög andel skräp. Så är inte fallet när det gäller avfall som samlats in i Samlaren. Skräp som kan förekomma, är plastpåsar som avfallet transporterats i som läggs tillsammans med avfallet i Samlaren. En mycket liten del av det insamlade avfallet är söndrigt. Samlaren har utformats för att avfallet inte ska gå sönder när det faller ner i insamlingsbehållaren. 8
5. Byte av behållare och hämtning av avfallet I samtliga butiker har butikspersonalen daglig tillsyn av Samlaren och byter ut fulla behållare mot tomma. För utbyte har butikerna ett litet lager av tomma behållare. I livsmedelsbutikerna samordnas tillsynen av Samlaren med den tillsyn man redan har av returbehållare för dryckförpackningar. Fulla behållare med elavfall lagras i en lokal i butiken i väntan på avhämtning. Denna lokal har enbart personalen tillgång till. De fulla behållarna hämtas av avfallsbolagens transportörer av farligt avfall. Rutinerna för hämtning skiljer sig åt i de olika regionerna och genomförs efter överenskommelse med butikerna. Renova har stående 14 dagarstömning. I Sysavs och Vafab Miljös regioner avropar butikerna tömning, vilket har resulterat i tömning mellan 1 4 ggr/månad. 9
6. Anmälningsplikt och tillsynsavgift Eftersom farligt avfall mellanlagras i butiken i Samlaren men även i fyllda insamlingskärl i väntan på avhämtning, omfattas verksamheten av anmälningsplikt enligt Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Detta innebär att en anmälan om mellanlagring av farligt avfall ska göras till Miljöförvaltningen i kommunen för varje butik där insamling sker. Naturvårdsverket har lämnat ett förslag till regeringen, om att slopa kravet på anmälan för mellanlagring av visst farligt avfall som elavfall och batterier. Något beslut har inte fattats än. Avsikten är att minska den administrativa bördan för företagen, vilket skulle underlätta driften av insamlingsverksamheten. Miljöförvaltningen utövar årlig tillsyn av verksamheten, vilket innebär att en tillsynsavgift ska erläggas för varje insamlingsställe. Tillsynsavgiftens storlek varierar mycket mellan landets kommuner. I kommunerna som omfattas av detta projekt varierar den årliga avgiften mellan 750 kr för två insamlingsställen upp till 5 800 kr per insamlingsställe. Detta innebär att villkoren för insamling idag är olika i olika kommuner i landet. 10
7. Informationsinsatser En förutsättning för att insamlingen ska komma igång är att systemet blir känt hos användarna. När insamlingen startade den 2 februari 2009 bjöds pressen i respektive avfallsbolags område in till invigning av Samlaren i butiken med syfte att informera om systemet i dagspressen. Intresset från media var svalt och ingen från pressen var närvarande vid invigningen. Trots det, har några artiklar om Samlaren senare publicerats i diverse tidningar. Avfall Sverige, avfallsbolagen och Göteborgs stad har också informerat om Samlaren på sina hemsidor. I Malmö har VA Syd vid flera tillfällen informerat om Samlaren i VA-fakturor till hushållen i bostadsområden som har en Samlaren-butik i närheten. En av butikerna i Göteborg informerade vid två tillfällen om Samlaren i sitt kundblad. En intervjuundersökning av butikskunder som gjordes senare, visade att det var i den butiken kundernas kännedom om insamlingssystemet var störst. En intervjuundersökning av butikens kunder visar att flertalet kunder inte har kunskap om att Samlaren finns i butiken. Detta tyder på att det behövs större informationsinsatser än vad som lagts ner i detta projekt, för att få systemet känt redan från starten. Detta medför ökade kostnader. Den genomförda intervjuundersökningen redovisas nedan. 11
8. Intervjuundersökning 8.1. Intervju av butikskunder En intervjuundersökning av butikernas kunder genomfördes när insamlingen pågått i ca fem månader. Avsikten med undersökningen är att få kunskap om dels kundernas kännedom och åsikter om insamlingsmöjligheten, men även om vilka vanor som finns när det gäller hantering av elavfallet. Undersökningen omfattar totalt ca 230 kunder i de sex butikerna, vilket innebär att nästan 40 kunder/ butik intervjuades. Intervjun startar med frågan Har du använt Samlaren? Beroende på om kundens svar är Ja eller Nej ges olika följdfrågor. Undersökningen visar att i genomsnitt ca 38 procent av de intervjuade kunderna, känner till att Samlaren finns i butiken. I Renovas region, där systemet varit i drift under ett år tidigare, känner ca 50 procent av kunderna till behållaren. I Vafab Miljös och Sysavs regioner är motsvarande förhållande 21 procent respektive 30 procent. Detta visar att det tar tid innan kunderna på egen hand upptäcker behållaren, trots att den står väl synlig i butiken och i de flesta fall tillsammans med retursystemet för dryckförpackningar. Det krävs därför aktiva informationsinsatser för att systemet ska bli känt på kortare tid. Undersökningen visar att kunderna tycker att det är ett bra koncept att kunna lämna sitt elavfall i butiken. Ett genomsnitt på ca 67 procent av de intervjuade kunderna kommer att använda behållaren nu när de känner till att den finns i butiken. I Renovas region svarar ca 80 procent att de kommer att använda den. De som inte tänker använda Samlaren vill ha möjlighet att lämna avfallet närmare hemmet t ex i ett miljörum i fastigheten eller så kommer de att fortsätta att lämna på en återvinningscentral där de lämnar annat farligt avfall. Det finns även en kategori, ungefär 8 9 procent av kunderna, som deklarerar att de idag kastar och även i fortsättningen kommer att kasta denna typ av avfall i soporna. En sammanställning av resultatet av undersökningen med frågor och svar redovisas i bilaga 1. 8.2 Intervju av butikspersonal För att få de medverkande butikernas uppfattning om Samlaren, gjordes en intervjuundersökning av representanter från butikerna. Butikernas uppfattning om Samlaren är att insamlingssystemet fungerar mycket bra. De ser Samlaren som en service som de kan erbjuda sina kunder. Butikernas uppgift är att se till Samlaren och byta ut fulla backar mot nya tomma. I de butiker där man kommit överens om att butiken ska beställa tömning när så behövs, gör butikens personal även detta. Butikerna har utsett personal som ansvarar för att se till Samlaren. Oftast är det samma personal som ser till Samlaren som har till uppgift att se till returautomaterna för dryckförpackningar. Att se till Samlaren ingår därmed i de dagliga rutinerna och upplevs inte som någon betungande uppgift. 12
9. Kostnader Beräkning av kostnaden för insamlingssystemet, med hänsyn taget till investeringskostnad för Samlaren samt transportkostnader vid hämtning av avfallet, ger följande: Kostnad för Samlaren: Inköpskostnad är ca 40 000 kr. Vid en antagen livstid hos Samlaren på 10 år innebär det en kostnad på 4 000 kr/år. Transportkostnaden för hämtning av avfallet är beroende av hur ofta hämtning behöver utföras, hur mycket avfall som hämtas och hur många insamlingsställen som kan tömmas vid varje tillfälle samt avståndet mellan insamlingsställena. Med ett tillräckligt antal utbyteskärl i butikens lager, kan antalet hämtningar begränsas till en gång/månad. I detta projekt har ca åtta backar hämtats per Samlarenbehållare och månad, vilket ger en beräknad transportkostnad på ca 6 000 kr/år vid en hämtning/ månad/samlaren-behållare,. Den årliga kostnaden för insamlingssystemet beräknas i projektet till 4 000 kr för Samlaren + 6 000 kr för transporter = 10 000 kr/insamlingsplats. I ett system med flera behållare på marknaden ökas möjligheten att effektivisera transporterna och därmed kan kostnaden sjunka betydligt. 13
10. Miljövinst Att samla in och ta hand om elavfallet ger miljövinster på flera sätt. Elavfall består till ca 99 procent av material som kan återvinnas. Resten av innehållet är farliga ämnen som t ex bly, kvicksilver, kadmium och flamskyddsmedel (källa: Avfall Sverige). Om de farliga ämnena inte tas omhand på rätt sätt kan de orsaka stor skada på människor och miljö. En annan vinst med att ta hand om elavfallet är att resurser som finns i avfallet i form av material och energi kan tas tillvara. Elavfall innehåller stora mängder värdefulla metaller som om de återvinns i stället för att nyråvara ska utvinnas, ger stora miljövinster i form av minskad belastning på miljön och minskat tärande på i vissa fall ändliga resurser. Den delen av miljövinsten uppnås först då avfallet lämnas till återvinning. Undersökningar visar, att det idag lagras stora mängder förbrukade elprodukter i hemmen. För att materialet ska komma till nytta direkt och så snabbt som möjligt ersätta nyråvara, bör man sträva efter att den förbrukade varan snarast lämnas till återvinning. Ett sådant beteende befrämjas av insamlingssystem som är lättillgängliga för användaren. 14
11. Potentialer för insamling Under 2009 samlades totalt 147 900 ton elavfall in i Sverige. För att försöka beräkna den potential av elavfall som utöver denna mängd finns tillgängligt för insamling måste flera faktorer beaktas. En del av dem är osäkra. En enkel matematisk modell där mängden som är tillgänglig för insamling likställs med mängden försålda nyproducerade produkter, tar enbart hänsyn till förhållandet att en förbrukad produkt ersätts med en ny. Med dagens teknikutveckling stämmer inte den modellen. Idag kan ett hushåll inneha flera produkter med samma funktion. Det är t ex inte ovanligt att hushållet skaffar en ny TV-apparat men har kvar den gamla i en annan del av bostaden. I detta fall finns ingen förbrukad produkt att lämna till insamling trots att en ny köps in. Flera nya elektronikprodukter med nya funktioner sätts också kontinuerligt ut på marknaden. Dessa produkter ersätter inte några uttjänta exemplar som kan lämnas till insamling. I en tankemodell skulle potentialen av mängden som finns tillgänglig för insamling kanske kunna beräknas utifrån respektive elektronikprodukts livslängd. Eftersom livslängden påverkas av hur mycket produkten används, och det kan variera från användare till användare, är inte detta heller en gångbar väg. Ett annat sätt att beräkna mängden elavfall som är tillgänglig för insamling, är att undersöka hur mycket som felaktigt läggs i hushålls- och verksamhetsavfallet. Det kan göras genom att analysera innehållet i avfallet genom s k plockanalys. Plockanalyser som utförts i Sverige av hushållens säck- och kärlavfall visar att det innehåller i genomsnitt 0,6 viktprocent elavfall (Rapport 2008:03 Avfall Sverige). Det innebär att utöver de 147 900 ton elavfall som redan samlas in, finns ca 12 000 ton som varje år läggs felaktigt i hushållssoporna i Sverige. Främst handlar det om smått elavfall i form av batterier, glödlampor och små apparater som lätt kan gömmas i hushållsavfallet. Det är just för denna typ av avfall som Samlaren är ämnad. I samma rapport (2008:03 Avfall Sverige) redovisas undersökningar som visar att det även finns stora mängder elavfall som lagras under flera år i våra hem. Även denna mängd bör samlas in. Sammanlagt finns en stor potential elavfall tillgänglig för insamling. För att fånga den krävs ett förändrat beteendet vid hanteringen av uppkommet avfall. Målet är att avfallet lämnas till insamling direkt. För att uppnå målet är utformningen av insamlingssystemet av stor betydelse. Det behövs lättillgängliga insamlingssystem som passar in i vårt livsmönster och ökar möjligheten att ta hand om avfallet. 15
12. Sammanfattande bedömning av insamlingssystemet Vid val av lämpliga miljöer för insamling av elavfall, bör man beakta faktorer som lättillgänglighet, hur många som besöker miljön och hur ofta. Man bör också överväga om det är lämpligt och naturligt att ta med sig elavfall dit. Genom att förlägga insamlingen av elavfall i butiker nås ett stort antal personer, som åtminstone när det gäller livsmedelsbutiker, besöks av de flesta hushåll minst en gång per vecka. Många kunder har också redan etablerade rutiner för att ta med sig förpackningsavfallet till butikens retursystem. Då är det lätt att samtidigt ta med sig elavfallet. Samlaren är brandklassad och en eventuellt uppstående brand kommer att självslockna p g a syrebrist, när säkerhetsmanschetterna löser ut och stänger till behållaren. Den är ur säkerhetssynpunkt lämplig att stå i en offentlig miljö där många människor befinner sig. Hållbarheten hos Samlaren är god. Efter ett års drift i butiken är behållarna intakta och har inte behövt repareras under brukstiden. Undersökningar av hushållsavfall visar att det är smått elavfall, såsom batterier, glödlampor och små apparater, som hamnar i soporna. Samlaren är avsedd för att samla in just denna typ av avfall. Intervjuundersökningen visar att butikens kunder och personal är mycket positiva till insamlingssystemet. Kunderna välkomnar möjligheten att enkelt bli kvitt sitt elavfall. Butikens personal ser systemet som en service som de kan erbjuda kunderna och ett sätt att miljöprofilera sig. Även för avfallsbolagen, som tar hand om avfallet, fungerar insamlingssystemet problemfritt med rena och välsorterade fraktioner. Möjligen medverkar det rena och fina intryck som behållaren ger till att nedskräpning av insamlade fraktioner minskar. Byte av fulla insamlingskärl fungerar bra och det har varit enkelt att etablera fungerande rutiner för hämtning av avfallet. Samlaren har också uppmärksammats på 2009 års Swedish Recycling Award, där den vann pris som Årets kretsloppsavgiftare. 16
13. Slutsatser Syftet med projektet var att undersöka om ökad service mot hushållen genom ett tillgängligare insamlingssystem som erbjuder insamling av smått elavfall i butiken, kan vara en möjlig väg att öka insamlingen. Projektets mål var att ta fram ett underlag för att bedöma om Samlaren kan användas för insamling av hushållens mindre elavfall i ett nationellt system. Resultatet av projektet visar, att det är möjligt att öka insamlingen av smått elavfall genom att erbjuda hushållen ett tillgängligt insamlingssystem i butiken. Speciellt livsmedelsbutiken är en lämplig insamlingsplats, eftersom den besöks frekvent av många människor. Här finns också, både hos kunder och butikspersonal, rutiner för hantering av returmaterial som lätt kan samordnas med hantering av ett insamlingssystem för smått elavfall. Genom underlaget som är framtaget i projektet kan bedömningen göras, att Samlaren mycket väl kan fungera som ett insamlingssystem nationellt. Därmed har projektets syfte och mål uppnåtts. 17
Bilaga 1 Resultat - Kundintervjuer. Resultat - kundintervjuer Utförda juni-augusti 2009 Intervjuade antal andel, % Kvinnor 119 51 Män 113 49 232 Åldersfördelning Kvinnor Män antal andel, % antal andel, % <30 år 23 19 11 10 30-65 år 72 61 74 65 >65 år 24 20 28 25 119 113 Har du använt Samlaren? antal andel, % Ja 44 19 Nej 188 81 Totalt 232 18
Kunder som använt Samlaren Hur visste du att denna möjlighet fanns? antal andel, % Såg den i affären 26 59 Såg den i en annan affär 2 5 Tidning/annons 16 36 44 Vad skulle du ha gjort annars med materialet? antal andel, % Samlat på hög, ÅVC, ÅVS 34 77 ÅV-rum, miljörum 1 2 Soporna 4 9 ÅVC/Soporna 2 5 Annat 1 2 Vet ej 1 2 Inget svar 1 2 44 Var lämnar du annat Farligt avfall? antal andel, % Samlat på hög, ÅVC, ÅVS 27 61 ÅV-rum, miljörum 0 0 Soporna 1 2 ÅVC/Soporna 0 0 Vet ej 2 5 Inget svar 14 32 44 19
20
Kunder som inte använt Samlaren Visste du om att denna möjlighet fanns? antal andel, % Ja 44 23 Nej 143 76 Vet ej 1 1 188 Tror du att du kommer att använda automaten? antal andel, % Ja 111 59 Nej 66 35 Kanske 11 6 Vet ej 0 0 188 Om nej varför inte? antal andel, % Soporna 5 8 Vill ha närmare/miljörum 34 52 Annat 20 30 Vet ej 7 11 66 Var gör du av de här produkterna? antal andel, % Samlat på hög, ÅVC,ÅVS 99 53 ÅV-rum, miljörum 46 24 Soporna 12 6 ÅVC/Soporna 17 9 Annat 9 5 Vet ej 5 3 188 21
22
Rapporter från Avfall sverige 2010 avfall SVerigeS utvecklingssatsning U2010:01 Import of combustible waste and its impact on emissions of climate gases U2010:02 Filterteknik för fastläggning av metaller i dagvatten från sorteringsanläggningar för avfall Laborativ förstudie U2010:03 Kartläggning av IT-stöd och optimering av insamlingssystem i kommunal renhållning U2010:04 Insamling av återvinningsbart material i blandad fraktion - en ekonomisk bedömning U2010:05 Hantering av grovavfall i Sverige U2010:06 Rötning med inledande biologiskt hydrolyssteg för utökad metanutvinning på avloppsreningsverk och biogasanläggningar. Förstudie U2010:07 Utformning av biogödsellager på svenska biogasanläggningar nulägesbeskrivning och smittskyddsrekommendationer U2010:08 Insamling av elavfall i butik avfall SVerigeS utvecklingssatsning, BiologiSk Behandling avfall SVerigeS utvecklingssatsning, deponering AVFALL SVERIGES UTVECKLINGSSATSNING, AVFALLSFÖRBRÄNNING F2010:01 Survey of analysis results from preservation tests on condensation water F2010:02 Mätning av totalt suspenderat material Hur påverkar salthalt och mängden sköljvatten resultatet?
Vi är Sveriges största miljörörelse. Det är Avfall Sveriges medlemmar som ser till att svensk avfallshantering fungerar - allt från renhållning till återvinning. Vi gör det på samhällets uppdrag: miljösäkert, hållbart och långsiktigt. Vi är 16 000 personer som arbetar tillsammmans med Sveriges hushåll och företag. Avfall Sverige Utveckling U2010:08 ISSN 1103-4092 Avfall Sverige AB Adress Telefon Fax E-post Hemsida Prostgatan 2, 211 25 Malmö 040-35 66 00 040-35 66 26 info@avfallsverige.se www.avfallsverige.se