Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013
Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet av EU:s ramdirektiv för vatten innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål och kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för vattenmiljöerna i Sverige, samt att övervaka dem. Syftet är att uppnå målsättningen god vatten i alla vatten senast år. Andra kvalitetskrav får fastställas om det finns särskilda skäl, exempelvis för de vattenförekomster som förklaras som konstgjorda eller kraftigt modifierade eller som av andra skäl har medgetts undantag från att nå god. Vattenmyndigheten för Bottenvikens vattendistrikt, Länsstyrelsen i orrbottens län, har i beslut den 18 december 2009 fastställt miljökvalitetsnormer för vattenförekomster i distriktet. Miljökvalitetsnormerna anger de kvalitetskrav som gäller för varje vattenförekomst inom vattendistriktet. Miljökvalitetsnormerna anges i kvalitetstermer, för vilka det finns föreskrifter från aturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Vattenmyndigheten har gjort bedömningar och fastställt nuvarande ekologiska och kemiska. Den slutliga bedömningen utgår ifrån en sammanvägd bedömning av tillgängligt underlag och information om ekologiska eller kemiska kvalitetsfaktorer. Om god av någon anledning inte anses tekniskt eller ekonomiskt rimlig att uppnå innan år kan Vattenmyndigheten besluta om generellt undantag med tidsfrist. Det innebär att vattendraget i stället ska uppnå god år. Övertorneå har 134 vattenförekomster som redovisas i karta och tabell. I tabell framgår nuvarande, miljöproblem, kvalitetskrav och tidpunkt samt om det finns risk att kvalitetskravet inte kommer att uppnås till. Risk redovisas även på karta. Miljöproblem För Övertorneås vattenförekomster är övergödning det största problemet för sjöarna medan morfologiska förändringar har störst negativ påverkan på vattendragen. påverkar både sjöarna och vattendragen negativt. edan redovisas ett urval miljöproblem som påverkar en i kommunens sjöar och vattendrag. Fysiska förändringar Det äldsta miljöproblemet vi har i våra vatten handlar om det som kallas fysiska förändringar. Redan för hundratals år sedan dikade man stora områden, sänkte sjöar med mera för att vinna ny mark att odla på. Man byggde också dammar, även i de minsta vattendragen för att utvinna kraft, och man rensade och rätade vattendrag för att kunna flotta timmer. Detta har skett i hela Sverige, men det är i norra delen av landet problemet är störst genom framförallt utbyggnaden av vattenkraften i de stora älvarna. Reglerings- och kraftverksdammarna blev till vandringshinder och hindrar än idag lax, öring, harr, sik, ål och flodnejonöga att nå sina naturliga lek- och uppväxtområden. Den gamla vattenlagen som tillkom i början på 1900-talet hade som syfte att underlätta utnyttjande av vattendragen för vattenkraftsändamål, inte att skydda deras ekologiska värden. Även effektiviseringen av skogsbruket har gett upphov till fysiska förändringar på vattendragen genom bland annat dikning och avverkningar i strandzonen. Idag finns också ett omfattande vägnät med ett stort antal vägtrummor som utgör vandringshinder och styckar upp de sammanhängande vattendragen i mindre sträckor. De fysiska störningarna utgör det största hindret för att uppnå god ekologisk i många av distriktets vatten. Bedömningen av ekologisk gör bland annat genom nedanstående kvalitetsfaktorer: Hydromorfologisk kvalitetsfaktor som beskriver om flödesvägen är bruten av barriärer som hindrar vandrande vattenorganismer att ta sig fram i vattendrag. Barriärer kan till exempel vara dammar, vägtrummor och fiskgaller. Kvalitetsfaktorn hydrologisk regim avspeglar förändringar orsakade av vattenreglering. Det naturliga mönstret av när och hur mycket vatten som flödar genom vattenförekomsten påverkas direkt av regleringen. Den bedömda kvaliteten på den hydrologiska regimen visar om det naturliga flödet är påverkat. En av de hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna som beskriver hur vattenförekomsten är fysiskt förändrad. Den kan vara rätad, rensad, kanalise-
rad, invallad eller på annat sätt fysiskt förändrad. Är en stor del av vattenförekomsten utsatt för denna påverkan kan den i sin helhet förändras ekologiskt. i vatten uppstår som en följd av för stora utsläpp av fosfor och kväve från omgivande marker och verksamheter. Detta resulterar bland annat i igenväxning av sjöar och vattendrag, algblomningar och en kraftig förändring av växt- och djursamhällenas sammansättning, det vill säga vilka arter som dominerar och mängden av dessa. De viktigaste källorna är diffusa förluster från jordbruksmark, avloppsreningsverk, enskilda avlopp, dagvatten, industri och deposition på sjöar och kustvatten. av sjöar, vattendrag och kustvatten är inte det mest omfattande miljöproblemet i Bottenvikens vattendistrikt även om näringsläckage från omgivande verksamheter lokalt kan ha stor påverkan i enskilda vattenförekomster. orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Utsläppskällorna är till stor del utländska, men det finns även påverkan från lokala verksamheter. Internationell sjöfart är den enskilt största källan. Även det inhemska skogsbruket har bidragit till försurningen genom uttag av biomassa och därmed också av viktiga baskatjoner. Miljögifter I begreppet miljögifter ingår dels de prioriterade ämnen som listas i prioämnesdirektivet (2008/105/ EG) och som utgör den kemiska en, och dels de särskilt förorenande ämnena som ingår i bedömningen av ekologisk. I samlingsbegreppet ingår även miljögifter som redovisas i Grundvattendirektivet (2006/118/EG) med EU-gemensamma kvalitetsnormer för grundvatten samt den minimiförteckning av förorenande ämnen i grundvatten och deras indikatorer som medlemsstaterna ska överväga att fastställa tröskelvärden för. Förutom kvicksilver som har en utbredd förekomst av förhöjda halter i ytvatten, framför allt i näringsfattiga sjöar och vattendrag, är det relativt få vattenförekomster som har konstaterade problem med övriga miljögifter.
Riskbedömning Ekologisk 79 79 78 57 61 Pello 124 48 50 77 101 103 51 76 77 3 40 44 104 46 42 121 75 69 71 127 27 28 uoksengi 134 70 8 81 37 128 80
Riskbedömning Ekologisk 28 21 81 82 110 129 58 16 Övertorneå 2 42 111 98 9 123 112 55 54 87 114 66 5 6 56 22 Hedenäset 10 67 92 34 30 35 23 68 90 32 31 64
VATTEDRAG 17. Ruokojoki 16. SE739052-184869 15. omotusoja 14. Kätköbäcken 13. Matkabäcken 12. Kuorajoki 11. Kallbäcken 10. Linkkabäcken ekologisk 9. Matkaoja 8. Kannusjoki 7. SE740799-184357 Hög ekologisk 6. SE740877-184337 5. Liehittäijänjoki ekologisk 4. Ruokojoki 3. uojoki 2. Sääjoki 1. Sattaoja Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Hög ekologisk Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till
34. Keräsjoki 33. Sääjoki 32. Moån 31. Linkkabäcken 30. Linkkabäcken 29. Rönsbäcken 28. Sangisälven 27. Sangisälven 26. SE740529-184265 Hög ekologisk 25. Kallbäcken ekologisk 24. SE735736-183771 23. Husaoja ekologisk 22. SE737129-183885 21. Kuorajoki ekologisk 20. Kannusjoki 19. Keskinenjoki Hög ekologisk 18. SE735736-183771 Hög ekologisk Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Hög ekologisk Hög ekologisk Hög ekologisk Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till
51. Ylijoki 50. Pillujoki 49. Ylijoki 48. Majavajoki 47. uojoki 46. Armasjoki 45. Ruokojoki 44. Takajoki 43. Lammijoki 42. Orjasjoki 41. Kuorajoki 40. Veneauttonjoki 39. Kannusjoki 38. Kannusjoki ekologisk 37. eitijoki 36. uojoki Hög ekologisk 35. Vuomajoki Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Hög ekologisk Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till
68. Keräsjoki 67. Sangisälven 66. Sangisälven 65. Sangisälven 64. Sangisälven 63. Takajoki 62. SE742794-183992 61. Aapuajoki 60. Kärppejoki 59. SE738730-184807 58. Hiriioja 57. Leipiöjoki 56. Songankijoki ekologisk 55. Lammijoki ekologisk 54. Matkaoja ekologisk 53. Keskinenjoki Hög ekologisk 52. Soukolojoki Hög ekologisk Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Hög ekologisk Hög ekologisk Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till
83. Pentäsjoki 82. Soukolojoki 81. Puostijoki 80. Soukolojoki 79. Pentäsjoki 78. Aapuajoki 77. Kuittasjoki ekologisk 76. Kuittasjoki 75. Haisujoki 74. Haapakylänpuas 73. Kannusjoki 72. uojoki 71. Takajoki 70. Kuurajoki 69. Soukolojoki Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till
96. Kuittasjoki 95. Kuittasjoki 94. SE744024-183323 93. Torneälven 92. Pallakkajoki 91. Linkkabäcken 90. Sangisälven 89. Sangisälven 88. Puostijoki 87. Puostijoki 86. Puostijoki 85. Armasjoki 84. Puostijoki Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till
SÖAR 113. Länsi Matkajärvi 112. Armasjärvi 111. Puostijärvi 110. Hirvijärvi 109. Soukolojärvi 108. änkisjärvi 107. Kuurajärvi 106. Pirttijärvi 105. Pyhäjärvi 104. Kuittasjärvi 103. Rantajärvi 102. Mettäjärvi 101. Yli-Kuittasjärvi 100. Kukasjärvi 99.Kiilisjärvi 98. Miekojärvi 97. Raitajärvi Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till
130. Seittijärvi 129. Kuivajärvi 128. Kannusjärvi 127. Makkarajärvi 126. Ylinenjärvi Hög ekologisk 125. Rovakkajärvi 124. Syväjärvi 123. Mormanki 122. omotusjärvi 121. Ruokojärvi 120. Saarijärvi 119. Koutojärvi 118. Penikkajärvi 117. Riipijärvi 116. Vuomajärvi 115. Persomajärvi 114. Liehittäjäjärvi Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Hög ekologisk Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till
134. Sompasenjärvi 133. Uiitajärvi Hög ekologisk 132. Kaitajuojärvi 131. Rautiojärvi Hög ekologisk Risk att Ekologisk /potential inte uppnås till Hög ekologisk Hög ekologisk Risk att Kemisk (exkl kvicksilver) inte uppnås till