o ARSREDOVISNING.o zo^t+ Bokslutet Styrelsens och revísorns underskrifter Kvevlax Sparbank
KVEVTAX SPARBANK BATANSBOK 2OT4 FO-nummer: 0198368-6 Postadress: PB LL Besöksadress: Kvevlaxvägen 1, Kvevlax Hemort: Korsholm
2
3 rn N EHÅLLSFöRrEcr rlrrc BOKSLUT OCH VERKSAMHETSBERATTETSE 2014 Verkstä lla nde direktörens översikt... Styrelsens verksa m hetsbe rätte lse över rä ke nska psperioden 1. L - 3L.L2.2014 Bankens affärsverksamhet... Resu ltat Balansräkning Koncernbokslut............... Riskhantering Administration och personal... Samhällsansvar... Händelser efter boks1utet... Affärsverksamhetens utveckling år 2015... Styrelsens förslag till vinstdisposition... Kalkyleringsscheman för nycke ta1en... Bokslut Kvevlax Sparbanks resultaträkning... Kvevlax Sparbanks balansräknin9... Kvevlax Sparbanks finansieringsanalys... Noter......... Undertecknande av bokslutet och verksam hetsberättelsen Bokslutsanteckning Revisionsberättelse 4 5 6 7 I...12...,...15...,.19...,..'...,,.'...21...21...21...22...22 23 23 Förteckning över de använda bokföringsböckerna och verifikatslagen,...... 48 Verksamhetsstä11en... 49 Personförteckning 50 46 47
4 Verkställande direktörens översikt Vår omvärld Det går trögt för världsekonomin. Sviterna av finanskrisen 2008 tynger än och tillväxten kommer inte upp i de nivåer som rådde innan krisen. Världsekonomin rör sig framåt i låg fart och Euroområdet oroar särskilt. Under fjolåret gick Kina om USA som världens största ekonomi enligt beräkningar som Världsbanken gjort. Då handlar det inte om BNP per invånare utan omräknat till verklig köpkraft i respektive land. Med statistik kan man bevisa det mesta men det torde ändå handla väldigt långt om maktpolitisk innebörd och psykologi och om USA skall lyckas upprätthålla sin tidigare globala dominans. lnom bankbranschen har man fortsatt anpassningen till strängare regelverk, i sparbanksgruppen har detta skett genom ett ännu tätare samarbete. Ekonomiska utsikter för 20L5 ña+ ygl aluanami.l,^ l:i^^+ i r ñl^^ L i +a- ^l^. E,,.^h^ :if Í^'++-F-^ a +mrnan la i +â1,+ ñ^à çnvttvttiljnq loógt I I rrrrorru o uerqt ov ^., LutvPo qt tvtltdtqltul q!lrrqrrqrrvg, -^ñ rlrlrr I rqr\r rrllu ^++.,:i.l.^ qr( vor ujl konomin återhämtar sig, om än långsamt, så torde det finnas förutsättningar för att exporten skall börja öka igen. Den europeiska centralbanken lanserade i början av 2015 ett enormt stödpaket i syfte att ytterligare få ned ränteläget och få fart på kreditgivningen i eurozonen, vilket i sin tur väntas trycka upp inflation, tillväxt och investeringar och samtidigt dämpa den besvärande höga arbetslösheten. Ekonomin förutspås långsamt börja visa tecken på uppsving i slutet av året. År 2015 förväntas totalproduktionen öka med 1-,2Toframför allt med uppbackning från exporten och privata investeringar. Om världshandeln återhämtar sig enligt gjorda prognoser förvänts också exporten öka. Ekonomins tillväxtpotential är låg, eftersom befolkningen i arbetsför ålder inte ökar, strukturomvandlingen har förstört existerande produktionskapacitet och tillväxten inom produktiviteten har blivit avsevärt långsammare. Kvevlax Sparbanks verksamhet Kvevlax Sparbank har under många år haft en mycket god ökning i antalet nya kunder. Det tar vi som ett bevis på att kunderna uppskattar det som sparbankerna står för; den personliga servicen samt det att besluten fattas på orten, snabbt och smidigt och så nära kunden som möjligt. Vi känner till våra kunders individuella behov och kan därigenom skapa unika kundmöten. Rörelseresultatet av verksamheten är istort sett på samma nivå som året innan vilket kan konstateras vara bra med tanke på de utmaningar som finns i branschen. Kapitaltäckningen har ökat och är på en mycket god nivå. Banken har även haft god volymtillväxt under året både på inlåningen och på utlåningen, Från våra kunders sida har vi också märkt av ett allt större intresse för olika typer av sparprodukter, såsom fonder, aktiedepositioner och ka p ita lförvaltning. Vi har under 2Ot4firat vårt 95.e verksamhetsår och det uppmärksammades på olika sätt under året, bl.a. genom att vl bjöd våra kunder på en mycket uppskattad teaterföreställning, Folkets Dagblad. Stödet Lill lokalsantlrället fortsatte också under året. Principalerna delade vid sitt vårmöte ut bidrag till allmännyttiga ändamål och under hösten utdelades stipendiemedel. Tack till alla Jag vill rikta ett varmt tack till alla våra kunder som har valt Kvevlax Sparbank till sin bank. Vår målsättning är att vi skall vara en regional bank med en ansvarsfull verksamhet. För att lyckas är det viktigt att få våra kunders stöd. Jag vill också tacka förtroendevalda och alla anställda för en utomordentlig arbetsinsats under 2014. Peter Finne VD
5 Styrelsens verksamhetsberättelse över räkenskapsperioden 1.1-3L.L2.20L4 Rörelseresultatet av verksamheten är i stort sett på samma nivå som året innan vilket kan konstateras vara bra med tanke på de utmaningar som finns i branschen. Kapitaltäckningen har ökat och är på en mycket god nivå. Banken har även haft god volymtillväxt under året både på inlåningen och på utlåningen. Från våra kunders sida har vi också märkt av ett allt större intresse för olika typer av sparprodukter, såsom fonde r, a ktiede positioner och ka pita lfö rva ltn ing. Kvevlax Sparbank är en självständig sparbank som grundades år 1919. Kvevlax Sparbank hör till Sparbankernas sammanslutning och Sparbanksgruppen. Å+r 201.4 var bankens 95.e verksamhetsår. Banken har verksamhet i kommunerna Korsholm, Vasa och Vörå. Bankens kundkrets består i huvudsak av privatkunder och småföretag. Sparbanksgruppen Sparbankernas sammanslutning är en finansgrupp som består av sparbanker och Sparbanksförbundet som är centralinstitut samt deras dotter- och intressesammanslutningar. Sparbankerna är självständiga, regionala och lokala banker. Sparbankernas produkt- och tjänsteurval kompletteras av de tjänster och produkter inom finansbranschen som produceras tillsammans med de produktbolag som hör till Sparbanksgruppen. Kvevlax Sparbank hör till Sparbankernas sammanslutning där de bolag som hör till den bildar en ekonomisk helhet som definieras i lagen om en sammanslutning och där Sparbanksförbundet anl och dess medlemskreditínstitut i sista hand solidariskt ansvarar för varandras skulder och åtaganden. Sparbankernas sammanslutning bildas av sammanslutningens centralinstitut Sparbanksförbundet anl, 25 sparbanker, Sparbankernas Centralbank Finland Ab och de företag som hör till de ovan nämnda finansiella företagsgrupperna. Till sammanslutningen hör dessutom Sp-Fondbolag Ab. Omvärlden Å+r 2OL4 förblev osäkerhetsfaktorerna i den globala ekonomin oförändrade men för placeringsmarknaden visade sig året vara mycket gott. I fråga om tillväxtutsikter kan man se en uppdelning mellan de olika kontinenterna. I USA visar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsläget på en betydande förbättring medan problemet för ekonomin i Europa har blivit långsam ekonomisk tillväxt och hög arbetslöshet. Eurozonens låga inflation och den allt långsammare ekonomiska tillväxten fick Europeiska centralbanken att förändra sin penningpolitik till att bli mera stimulerande vilket för sin del sänkte räntorna i Europa. De geopolitiska spänningarna vid Europas östgräns och de därpå följande ekonomiska sanktionerna mot Ryssland försvagade förväntningarna på en återhämtning av ekonomin i Europa, och särskilt i Finland. I Finland var den ekonomiska utvecklingen svag och arbetslöshetsgraden steg under året Europeiska centralbanken fattade beslut om att inleda ett köpprogram för värdepapper med vilket centralbanken vill öka balansräkningens storlek och därmed höja inflationsförväntningarna i eurozonen. De politiska spänningarna har bidragit till att centralbanken först nu har reagerat på deflationshotet i form av mera omfattande åtgärder. Samtidigt har eurozonens strukturella problem, inflexibiliteten på arbetsmarknaden och den offentliga sektorns underskott för sin del gjort att eurozonens ekonomiska återhämtning har blivit långsammare. Också ur marknadens synvinkel har ECB agerat rätt långsamt och åtgärderna har inte varit tillräckligt omfattande. ECB:s möjligheter att genomföra de offentliggjorda åtgärderna är ifrågasatta och när de traditionella penningpolitiska verktygen är ineffektiva finns det en betydande risk att eurozonen hamnar i en ännu svårare situation.
6 En betydande riskfaktor det kommande året är hur de åtgärder för att öka likviditeten som ECB har aviserat kommer att genomföras och vilka effekter detta har på realekonomin. Räntenivån samt företagslånens riskmarginaler är redan på en mycket låg nivå och en ytterligare sänkning av räntenivån kommer att ha en marginell effekt på realekonomin. Den amerikanska centralbanken reagerade snabbare än Europeiska centralbanken ifråga om den stimulerande penningpolitiken och har med omfattande åtgärder lyckats svänga ekonomin uppåt. I USA har ökningen av BNP överskridit förväntningarna och arbetslöshetsgraden har återgått till den nivå den låg på före finanskrisen. USA:s reella BNP väntas öka med över 3 procent år 20L5. I Finland förvärras läget av en betydligt långsammare exportefterfrågan och särskilt de ändringar i exportstrukturen som sanktionerna mot Ryssland medfört. Åtgärderna för strukturella reformer har gått långsamt och det ledde till att Finlands kreditklassificering sjönk hösten201.4. Utvecklingen på arbetsmarknaden har under 20L4 varit svagare än i den övriga eurozonen och någon snabb förändring mot en återhämtning på arbetsmarknaden är inte i sikte det kommande året. En för Finland betydande faktor är l-.- Ll:---.^J^ ---^,:--^-- 9!-I-i^.. 1\-. LL - -L:l:-^-^ i^- ^g^-tl:-^ ^l-^-^-:- ^^L f:- -++ A+^--+All^ f:- Uell UllVdllUE lebellllë,el15 dl,ë,dluel lul clll,5ldulll5trld Utrll UlltrllLllË,d trñlrll(,llllll ulll lul dtl dlelsldlld lultroendet. Osäkerheten om den ekonomiska utvecklingen har ändå inte återspeglat sig på aktiemarknaden. Aktiekurserna steg betydligt under året på alla huvudmarknader. Centralbankernas stimulerande penningpolitik upprätthåller likviditeten och räntenivån kommer att vara låg även i fortsättningen. Detta kommer att stöda aktie- och företagslånemarknaden också det kommande året. Utsikterna för USA:s ekonomi är positiva för år 201-5. Detta kan påverka exportefterfrågan i Europa och tillsammans med den svagare euron ökar dessa faktorer Europas möjligheter att få ekonomin att börja växa. Ba n kens affärsverksam het Tillväxten och resultatet av Kvevlax Sparbanks affärsverksamhet nådde de mål som ställts för räkenskapsperioden i bankens affärsplan och i enlighet med verksamhetsplanen fokuserade banken på att öka antalet kunder och höja sin marknadsandel. Kvevlax Sparbank bedriver grundläggande bankverksamhet och erbjuder sina kunder mångsidiga banktjänster via den egna balansräkningen. Dessutom förmedlar banken samarbetsparternas produkter. De förmedlade produkterna omfattar kredit-, placerings- och försäkringsprodukter. De förmedlade krediterna består av Aktia Hypoteksbank Abp:s hypotekslån som i slutet av 2074 uppgick till 4 468 tusen euro. Aktia Hypoteksbank har inte beviljat nya bostadskrediter under översiktsperioden utan nykreditgivningen ges från bankernas egna balanser. Banken är skyldig att refinansiera de hypotekskrediter som den förmedlar. Refinansieringsplikten uppfylls i form av en långfristig seniorkredit utan säkerhet till Aktia Hypoteksbank. Kreditbeloppet är bundet till beloppet av de förmedlade krediterna. Beloppet justeras två gånger per år. Placeringsprodukter i bankens produkturval är aktiedepositioner, indexlån samt Sp-Fondbolag Ab:s fonder. Banken tillhandahåller också kapitalförvaltningstjänster för sina kunder. De kapitalförvaltade medlen uppgick vid årsskiftet t ll 778 tusen euro. Dessutom erbjuder banken sina kunder aktieförmedling. I slutet av året hade kundernat 377 tusen euro ifond- och försäkringsbesparingar som förmedlats av banken.
7 De pensions- och livförsäkringsprodukter som banken förmedlar produceras av Sb-Livförsäkringsbolag som ägs av sparbankerna och som erbjuder bankens kunder moderna produkter för försäkringssparande som passar olika situationer. Urvalet omfattar bl.a. spar- och pensionsförsäkringar, låneskydd, kapitaliseringsavta I och ka pita lfö rva ltn i ngsfö rsä kring. I betalningsförmedlingen använder banken Sparbankernas Centralbank Finland Ab:s betalningsförmedlings- och clearingtjänster. Skötseln av tjänsterna övergick till Sparbankernas Centralbank i början av november 20L4 frän Bonum Bank Ab och Aktia Bank Ab som fortsatte att sköta tjänsterna till den nämnda tidpunkten enligt vad som avtalats. Fastighetsförmedlare är sparbankernas egen fastighetsförmedlingskedja vars centralbolag är Sb-Hem Ab. Sp-Hem-kedjan fungerar enligt franchisingprincipen där självständiga bolag i samarbete med banken bildar en riksomfattande kedja av förmedlare. SB-Hem företagare verksam på orten är Sb-Hem/Vasa Fastighetsförsä lj ning. Sparbankerna erbjuder försäkringar i en nätbutik som har de vanligaste skadeförsäkringsprodukterna för personkunder. Försäkringsgivare är Finska Skadeförsäkring. Banken har under 20L4firat vårt 95.e verksamhetsår och det uppmärksammades på olika sätt under året, bl.a. genom att vi bjöd våra kunder på en teaterföreställning, Folkets Dagblad. Stödet till lokalsamhället fortsatte också under året. Principalerna delade vid sitt vårmöte ut bidrag till allmännyttiga ändamål och under hösten utdelades stipendiemedel. Förnyelsen och bildandet av Sparbanksgruppen Sparbanksgruppen offentliggjorde i augusti201,3 att Sparbankerna överväger att samla sina led och göra sin egen gruppstatus officiell eftersom den nya regleringen av finansbranschen inte erkänner gruppens nätverksbaserade affärsmodell som en officiell gruppstruktur. Efter att ha undersökt olika alternativ konstaterade Sparbankerna att sammanslutningslagstiftningen erbjuder en lämplig modell för en förnyelse av gruppen. I mars fattade 25 sparbanker beslutet att ansluta sig till sammanslutningen, att godkänna dess verksamhetsprinciper och centralinstitutets stadgar samt att göra de ändringar i bankens stadgar eller bolagsordning som medlemskapet i sammanslutningen kräver. Sammanslutn ngens centralinstitut bildades av Sparbanksförbundet och besluten om sammanslutningen fattades vid förbundets extra möte ijanuari 2014. Beredningen av ansökan om koncession för centralinstitutet inleddes i slutet av år efter Sparbankernas beslut. Ansökan lämnades till Finansinspektionen i maj och Finansinspektionen beviljade Sparbanksförbundet koncession som centralinstitut 1.6.LO.2014. Ve rksa m h ete n som sa m m a ns I ut n i ng i n ledd e s 31,.L2.201,4. Resultat Kvevlax Sparbanks rörelsevinst var 89L tusen euro (950 tusen euro 20L3). Rörelsevinsten minskade jämfört med året innan med 6,2 procent. Rörelsevinsten i procent av balansräkningens årsmedeltal uppgick till 0,5 procent (0,6). Rörelsevinsten utvecklades svagare än året innan berodde på att det var första gången banken gjorde gruppvisa nedskrivningar av kreditbeståndet i enlighet med bestämmelserna i IFRS. Bankens kostnads-intäktsrelation var 73,3 procent (75,0).
8 De viktigaste posterna ibankens resultaträkning har utvecklats på följande sätt jämfört med de två föregående åren: Tusen euro 01-1212014 01-121 Andrinq i % *) 01-1212012 Andrins i % **) 2 500 829 2 386 797 4,8 4,1 2 457 712-2,9 11,8 Nettointäkter från finansiella tillgångar Nettoresultat av säkringsredovisning Övriga intäkter lntäkter sammanlagt Personalkostnader Övriga administrationskostnader Övriga kostnader Kostnader sammanlagt Kostnads-i ntäktsrelation Nedskrivning av krediter Rörelsevinst Räkenskapsperiodens resultat *) Förändring 201 4- **) Förändring 201 3-2012 11 297 0 450 4 088-1 228-1 084-683 -2 995 73,27-202 891 350-1 191-1 253 3 625-1 173-1 025-519 -2717 74,97 42 950 412 55,7 77,9 12,8 4,7 5,7 31,6 10,2-6,2-15,0 21 89-10 171 3 441-1191 -1 027-426 -2644 76,83-73 724 364-92,3 48,0 5,3-1,5-0,2 21,8 2,8 31,'1 13,2 Bankens räntenetto uppgick till 2 500 tusen euro (2 386). Räntenettot steg 4,8 procent jämfört med föregående räkenskapsperiod. Räntenettot förstärktes av de räntor som erhållits på säkrande räntederivat som uppgick i räntenettot under räkenskapsperioden till 548 tusen euro (611). Ränteintäkterna uppgick till 3 207 tusen euro (3 053), och de ökade jämfört med föregående år med 5,1 procent. Av ränteintäkterna utgjorde utlåningens ränteintäkter den mest betydande delen. Räntekostnaderna uppgick till 7O7 tusen euro (667). Räntekostnaderna ökade jämfört med föregående räkenskapsperiod med 6,0 procent. Räntekostnaderna bestod i huvudsak av räntor som betalas på allmänhetens depositioner. Nettoprovisionerna uppgick t ll 829 tusen euro (7971. Av detta var provisionsintäkternas andel 983 tusen euro (920) och provisionskostnadernas andel 154 tusen euro (123). I provisionsintäkterna ingår de provisioner som erhållits av förmedlade produkter sammanlagt 1-50 tusen euro (L231, av vilket de provisioner som erhållits av de förmedlade hypotekskrediterna var -18 tusen euro (-7) och av övriga förmedlade produkter 168 tusen euro (L29). Provisionerna av de förmedlade hypotekskrediterna ingår netto i de ovan angivna talen. Mest betydande av övriga provisionsintäkter var provisioner på utlåningen L7L tusen euro (1-76), provisioner av betalningsrörelsen 427 tusen euro (413), provisionerför kapitalförvaltning och juridiska uppdrag 91 tusen euro (73) och provisioner på garantier 23 tuseneuro(28). På ökningen av provisionsintäkterna inverkade bl.a. försäljningen av låneskydd och fondteckningarna. Provisionskostnaderna steg jämfört med föregående år med 24,8 procent. Nettointäkterna av värdepappershandeln och valutaverksamheten uppgick till 11 tusen euro (-1). I posten ingick realisationsvinster och av dessa är orealiserade värderingsvinster/förluster 0 tusen euro (1). I posten ingår också en förändring av valutaverksamhetens nettointäkter L1 tusen euro (-2). Nettointäkterna från finansiella tillgångar som kan säljas var 297 tusen euro (191). Av detta var realisationsvinsterna 325 tusen euro (1-91). I posten ingår också nedskrivningar på -27 tusen euro (0) som överförts från fonden för verkligt värde till resultaträkningen. Säkringsredovisningens nettoresultat uppgíck till 0 tusen euro (-1). Posten består av skillnaden mellan ändringarna i räntederivaten som säkrar verkligt värde och ändringarna i de säkrade posternas verkliga värden.
9 lövriga intäkter ingår intäkter av placeringar ieget kapital, nettointäkter av förvaltningsfastigheter och övriga rörelseintäkter, som sammanlagt uppgick till 450 tusen euro (253). De erhållna dividenderna uppgick till 76 tusen euro (64), vilket var en ökning på 12 tusen euro jämfört med året innan. Nettointäkterna av förvaltningsfastigheter uppgick till 42 tusen euro (37). Övriga rörelseintäkter ökade med 179 tusen till 332 tusen euro (L53). På tillväxten inverkade att större poster av engångsnatur än normalt i förhållande till affärsverksamheten periodiserades till perioden. På ökningen inverkade återbetalning från säkerhetsfonden. Personalkostnaderna består av lönekostnader samt pensions- och övriga lönebikostnader. De här kostnaderna uppgick till totalt L 228 tusen euro (1. L73), vilket var 4,7 procent mer än året innan. I slutet av året återvände tre personer från sina respektive vårdledigheter. De övriga administrativa kostnaderna ökade med 5,7 procent till 1 084 tusen euro (i. 025). Kostnadsökningen berodde t.ex. på en ökníng av adb- och marknadsföringskostnaderna. övriga kostnader, 683 tusen euro (5L9), består av avskrivningar och nedskrivningar av materiella och immateriella tillgångar samt övriga rörelsekostnader. Avskrivningar enligt plan uppgick till 83 tusen euro (37). övriga rörelsekostnader ökade med 24,6 procent till 600 tusen euro ( S2). ökningen av övriga rörelsekostnader orsakades av utvecklingsavgifter för' uppbyggnaden av en egen eentralbank- Nettobeloppet av nedskrivningar av krediter och garantier i räkenskapsperiodens resultat var 202 tusen euro (-42), vilket var 244 tusen euro större jämfört med året innan. Nedskrivningarnas bruttobelopp var 215 tusen euro (0). Nedskrivningar återfördes till ett belopp av 0 tusen euro (40) och i betalning av fordringar som tidigare bokförts som konstaterade kreditförluster erhölls L3 tusen euro (2). ökningen av nedskrivningarna beror på att banken nu för första gången genomförda gruppvisa nedskrivningar i enlighet med bestämmelserna i IFRS. Balansräkning Bankens balansräkning ökade under 201-4 med 4,4 procent och uppgick i slutet av året till L65 765 tusen euro (L58 791). Krediterna i balansräkningen uppgick t ll i 136 987 tusen euro. Depositionerna uppgick till L40 221 tusen euro. De centrala posterna i Kvevlax Sparbanks balansräkning har jämfört med de två föregående åren utvecklats på följande sätt: usen euro 31.122014 31.12. i% 31.12.2012 ft i% Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn 137 197 131 526 Krediter 136 987 131320 Övriga fordringar 210 206 Placeringar 25751 24746 Fordringar på kreditinstitut I 958 4 932 Skuldebrev 7317 9239 Aktier och andelar 7 797 1882 Fastigheter 1680 1693 Derivatkontrakt 1306 1318 Derivatkontrakt, aktiva 1 306 1 318 Depositioner av allmänheten 140 221 132786 Skulder till kreditinstitut 2 900 4 500 Eget kapital 14767 14 063 Ackumulerade bokslutsdispositioner 4 521 4118 ROA % 0,5 0,5 Soliditet 11,1 10,8 Kapitaltäckningsgrad 20,15 o/o 19,62 o/o 4,3 4,3 1,6 4,1 81,6-20,8-12,2-0,8-0,9-0,9 5,6-35,5 5,0 9,8 122608 122 402 205 r8 413 3 694 10 224 2 869 I 626 2 038 2 038 flg166 3 777 r3 695 3727 0,4 11,4 20,83% 7,3 7,3 0,5 34,4 33,5-9,6 4,1-35,3-35,3 11,4 l9,l 2,7 10,5 *) Beloppet innehåller icke ändring av verkligt värde från skyddande derivat **) Förändring 2014- **") Förändrino -2012
l0 Kreditgivning Kvevlax Sparbanks totala kreditgivning i slutet av räkenskapsperioden uppgick till L4L 455 tusen euro (136 856). I kreditgivningen ingår krediterna i bankens balansräkning, 136 987 tusen euro (131 320) samt Aktia Hypoteksbanks hypotekskrediter som banken förmedlar men som inte ingår i bankens balansräkning. De förmedlade hypotekskrediterna uppgick i slutet av året till 4 468 tusen euro (5 536). Bankens krediter som förmedlades ur statliga medel ingår i balansräkningen i posten Fordringar på allmänheten och den offentliga sektorn. De uppgick till 187 tusen euro (240) i slutet av året. Därtill har amorteringsfrihet beviljats till ett belopp om 4287 tusen euro. Vid beviljandet av amorteringsfriheterna har lånevillkoren omförhandlats eller så har kunderna blivit beviljade amorteringsfrihet p.g.a. försvagad betalningsförmåga. lnklusive de förmedlade hypotekskrediterna lyftes eller förnyades under året krediter om totalt 34 106 tusen euro. Kreditgivningens nettoökning var 4 599 tusen euro eller 3,4 procent. Utvecklingen av kreditgivningen påverkades bl.a. av bostadsmarknaden, bostadskrediterna ökade med 'J.,7 y'o. Utiåningen tiii tõretagssektorn okacte mest. eioppet av oregieracie iorciringar iåg fortfarancie på en mycket måttfull nivå. Beloppet av oreglerade fordringar uppgick til 427 tusen euro (230) d.v.s. 197 tusen euro nettoökning än året innan. Beloppet av oreglerade fordringar var 0,3 procent (0,2) av det sammanlagda beloppet av krediter i bankens balansräkning och garantier i förbindelser utanför balansräkningen. Förbindelser utanför balansräkningen Till förbindelserna utanför balansräkningen hör förbindelser för kunders räkning till förmån för tredje part och oåterkalleliga förbindelser för kunder. Förbindelserna för kunders räkning till förmån för tredje part uppgår t ll 3 029 tusen euro (3 868) och består i huvudsak av bankgarantier och andra garantier. I andra garantier ingår bankens proprieborgen till förmån för alla de sparbanker som ingått ett likalydande betalningsrörelseavtal med Aktia Bank Abp och till förmån för Aktia Hypoteksbank Abp avseende ersättningen av eventuella förluster som orsakas av de förmedlade hypotekslånen. De oåterkalleliga förbindelserna för kunders räkning, som i slutet av perioden uppgick till 3 21-1- tusen euro (5 061), består i huvudsak av beviljade krediter som inte har lyfts. Placeringar och nvester ngar Bankens placeringar och investeringar var i huvudsak inriktade på insättningar i andra kreditinstitut, penningmarknadsvärdepapper och masskuldebrevslån, aktier och fondandelar samt fastigheter som ingår i balansposten Materiella tillgångar. De materiella tillgångarna specificeras i not 2.8. Bankens insättningar i andra kreditinstitut uppgick till 8 958 tusen euro (49321. Beloppet var 4 025 tusen euro större än året innan. Placeringarna i fordringsbevis bestod av penningmarknadsvärdepapper och masskuldebrevslån. I slutet av räkenskapsperioden uppgick de till 7 3L7 tusen euro (9 239), vilket är 20,8 procent mindre än året innan. Placeringarna iaktier och andelar uppgick islutet av perioden till7 797 tusen euro (8 882). Av dem uppgick andelen av för verksamheten nödvändiga aktier och andelar till 2 616 tusen euro (1, 7631 och av övriga aktier och fondandelar till 5 L81 tusen euro (7 L19). Banken innehar inte offentligt noterade aktier för aktiv handel.
ll Värdet på bankens fastighetsförmögenhet i balansräkningen var 1 680 tusen euro (L 693). Av detta uppgick värdet på fastigheter i eget bruk till 454 tusen euro (461) och värdet på förvaltningsfastigheter till L 226 tusen euro (L 233). Förvaltningsfastigheternas verkliga värde uppges i not 2.8. Under räkenskapsperioden aktiverades i balansräkningen ombyggnadsutgifter i anknytning till fastigheter om lol tusen euro. Derivatinstrument Banken använder derivatinstrument för att skydda sina ränterisker. Vid utgången av räkenskapsperioden uppgick derivatens verkliga värde på tillgångssidan i balansräkníngen i balansposten Derivatkontrakt till 1 306 tusen euro (1 318) av vilket 1 303 (L 318) var derivat som säkrar verkligt värde. I posten ingår också aktiedepositioner. Med säkringen av verkligt värde skyddade banken depositioner av avistatyp. Som säkringsinstrument användes ränteswappar och aktiederivat. Med säkring av kassaflöde skyddade banken det framtida ränteflödet av utlåníngen med rörlig ränta där säkringsinstrumenten var ränteswappar. Derivatinstrumenten specificeras i noten 2.5. I kapitaltäckningsberäkningen ingår derivaten i kapitalkravet för kredit- och motpartsrisken. Depositioner från allmänheten Av bankens funding bestod merparten av depositioner från allmänheten. Depositionerna uppgick i slutet av året t ll 140 221 tusen euro (132 786). Depositionerna ökade under året med 5,6 procent. Depositionerna på daglig- och sparkontona ökade under året med eller 8,6 procent och uppgick vid årsskiftet till 1-1-1 504 tusen euro (102 653). Kontona för placering och bostadssparpremie minskade med 4,7 procent och uppgick vid årsskiftet till 28 717 tusen euro (30 133). Räntan på bruks- och företagskonton ändrades fr.o.m. L.L2.2O1,4 med hänvisning till det låga ränteläget och på basen av prognoser som visar att räntenivån kommer att vara mycket låg flera år framöver. övriga skulder övriga skulder består i huvudsak av skulder till kreditinstitut och av emitterade skuldebrev såsom bankcertifikat, masskuldebrevslån och debenturer som är efterställda bankens övriga skulder. Skulder till kreditinstitut var 2 900 tusen euro (4 500). övriga poster bland det främmande kapitalet utgörs närmast av kortfristiga betalningsförmedlingsposter samt resultatregleringar i anslutning till periodiseringen av intäkter och kostnader i bokslutsskedet. Eget kapital och ackumulerade bokslutsdispositioner Bankens eget kapital uppgick i slutet av räkenskapsperioden till 14 767 tusen euro (14 063). ökningen jämfört med föregående räkenskapsperiod var7o4 tusen euro. Saldot för fonden för verkligt värde som ingår i det egna kapitalet justerat med de uppskjutna skatterna var 1 348 tusen euro (956).
12 Bokslutsdispositioner är avskrivningsdifferenser och reserver vars sammanlagda belopp i slutet av perioden uppgick till 4 52L tusen euro (4 118). Av detta var kreditförlustreserveringen 452L tusen euro (4 118). Âr 20L4 ökades kreditförlustreserveringen med 403 tusen euro (39L), varefter reserveringen i bokslutet uppgick till 3,9 procent av fordringarna. Av reserveringen har 945 tusen euro överförts till reservfonden. Koncernbokslut Kvevlax Sparbank bildar en koncern, i vilken moderbanken och de t ll 100 procent ägda bolagen Fast Ab Bankborg och Fast Ab Kvevlax Konvaljen, dessutom ingår Fast Ab Kvevlax Affärshus som banken äger till 65,9 procent. Bankens dotterbolag har lämnats utanför koncernbokslutet, eftersom de är i enlighet med 155 5 3 momentet i kreditinstitutslagen avsedda små dotterbolag. Dotterbolagens inverkan på koncernens resultat och eget kapital är obetydlig. c-lll^-:-l-. J JItLtOr t t\l. dt rsydr Sammanslutningen utgörs av centralinstitutet, de företag som hör till sammanslutningens finansiella företagsgrupp, medlemskreditinstituten, de företag som hör till medlemskreditinstitutens finansiella företagsgrupper och sådana kreditinstitut, finansiella institut och tjänsteföretag av vilkas röster de ovan nämnda företagen tillsammans innehar över hälften. Sparbanksförbundet anl är sammanslutningens ce ntra linstitut. Centralinstitutet svarar för sina medlemskreditinstituts skulder och åtaganden i enlighet med sammanslutningslagen. Centralinstitutet är skyldigt att enligt sammanslutningslagen som en stödåtgärd till ett medlemskreditinstitut betala så mycket som behövs för att förhindra att medlemskreditinstitutet försätts i likvidation. Centralinstitutet svarar för de av medlemskreditinstitutets skulder som inte kan betalas med medlemskreditinstitutets egna medel. Medlemskreditinstituten är skyldiga att på de grunder som föreskrivs i sammanslutningslagen till centralinstitutet betala sin andel av det belopp som centralinstitutet har betalat antingen till ett annat medlemskreditinstitut som en stödåtgärd eller till ett annat medlemskreditinstituts borgenär för en skuld som förfallit till betalning och för vilken borgenären inte har fått betalning av gäldenären. Centralinstitutet är skyldigt att i enlighet med sammanslutningslagen övervaka medlemskreditinstitutens verksamhet och för tryggande av deras likviditet och kapitaltäckning ge dem anvisningar om riskhantering, tillförlitlig förvaltning och intern kontroll samt ge dem anvisningar om enhetliga redovisningsprinciper för upprättande av sammanslutningens konsoliderade bokslut. Centralinstitutet har rätt att för medlemskreditinstituten fastställa allmänna principer för verksamhet som är av betydelse för samma nslutningen. Frivilliga och lagstadgade fonder Kvevlax Sparbank har varit medlen i Sparbankernas Säkerhetsfond. Efter att sparbankernas sammanslutning bildats har sammanslutningens medlemsbanker inget behov av en separat säkerhetsfond, eftersom motsvarande stöd kan ges till en medlemsbank via sammanslutningens centralinstitut. Säkerhetsfondens delegation beslutade därför t6.1o.2o1-4 att fonden upplöses helt och fondens medel återförs till medlemsbankerna. Fondens verksamhet upphör när fondens delegation godkänner slutredovisiningen av upplösningen våren 2015. Kvevlax Sparbank andel av de medel som ska återföras är 396 tusen euro.
l3 Enligt kreditinstitutslagen ska en inlåningsbank höra till insättningsgarantifonden. lnsättningsgarantin ersätter insättarnas medel om dessa inte är tillgängliga om ett kreditinstitut hamnar i bestående betalningssvårigheter. Ersättningen är högst L00 000 euro per kreditinstitut. lnlåningsbanker som hör till samma sammanslutning av inlåningsbanker anses som ett kreditinstitut i fråga om insättningsgarantin. Detta innebär att medel i en eller flera inlåningsbanker som hör till sammanslutningen ersätts sammanlagt till det maximala beloppet L00 000 euro. Den sammanslutning av Sparbanker som de sparbanker som hör till Sparbanksgruppen bildar är en här avsedd sammanslutning av inlåningsbanker. Bankens garantiavgift till fonden var 75 tusen euro. Kvevlax Sparbank hör också till ersättningsfonden för i nveste ra re, som omfatta r a I la icke-professione I la investe ra re. lnvesterarskydd Ersättningsfonden för investerares syfte är att trygga av fonden skyddade investerares tillgodohavanden i värdepappersföretag och kreditinstitut som hör till fonden. lnvesterares tillgodohavanden som ett värdepappersföretag har hand onn eller för,,,altar i samband med att företaget tillhandahåller inr,,esteringstjänster ska ersättas av ersättningsfondens medel om de tillhör investerare som omfattas av investerarskyddet. Till en och samma investerare kan i ersättning betalas nio tiondelar av investerarens tillgodohavande hos ett och samma värdepappersföretag, dock högst 20 000 euro. I enlighet med lagstiftningen om ersättningsfonden för investerarskydd anses de banker som hör till Sparbanksgruppen i fråga om ersättningsskyddet som en bank. lntern kapitalutvärdering Kvevlax Sparbank har fastställt en process för den interna kapitalutvärderingen, vars syfte är att trygga risktäckningsförmågans tillräcklighet i förhållande till alla väsentliga risker i verksamheten. För att nå målet ska banken identifiera och heltäckande bedöma de risker som hör till verksamheten och dimensionera sin risktäckningskapacitet så att den motsvarar bankens sammanlagda risker. För att trygga kapitaltäckningen uppställer banken riskbaserade kapitalmål och utarbetar en kapitalplan för att nå målen. Syftet med processen för den interna kapitalutvärderingen är också att upprätthålla och utveckla en riskhantering av hög kvalitet. Banken bedriver retail banking i enligt med en fastställd strategi. Genom att verka endast inom detta affärsområde kan banken hålla de risker som ingår i verksamheten under kontroll och små i förhållande till verksamhetens art och omfattning. För sparbankens interna kapitalutvärdering ansvarar bankens styrelse som också fastställer de riskgränser som hör till verksamheten. Bankens styrelse går årligen igenom de risker som hör till den interna kapitalutvärderingen, kapitalplanen samt de gränser som ställts för riskerna. I processen för den interna kapitalutvärderingen utarbetar banken bl.a. resultat-, tillväxt- och kapitaltäckningsprognoser. Utgående från prognoserna kartlägger banken de åtgärder som är nödvändiga för att upprätthålla en kapitaltäckningsnivå i enlighet med affärsstrategin. Kapitalbas och kapitaltäckning Europeiska Unionens nya kapitaltäckningsförordning och direktiv utfärdades 27.6.201-3. Den nya regleringen trädde i kraft I.L.ÀOL4 och baserar sig på de rekommendationer som Baselkommittén för banktillsyn gav år 2010, dvs. det så kallade Basel lll-regelverket. Den nya kapitaltäckningsförordningen är bindande för medlemsländerna och i och med den upphävdes en stor del av Finansinspektionens standarder om beräkning av kapitaltäckning. Europeiska Bankmyndigheten (EBA) utfärdar standarder som preciserar förordningen och som i likhet med förordningen är bindande.
t4 Enligt de nya reglerna inleddes Basel lll-kapitaltäckningsrapporteringen från läget 31.3.20L4. Samtidigt skärptes bankernas kapitalkrav på grund av de villkor som ställs på både kapitalinstrument och tilläggskapitalbuffertar. På likviditeten ställs nya krav och för uppföljningen av skuldsättningen införs ett nytt nyckeltal, bruttosoliditetsgrad. Sparbankens kapitaltäckning väntas också i framtiden uppfylla den krävda miniminivån pä 8 %. Utöver det lägsta kapitalkravet införs L.L.201.5 en permanent kapitalkonserveringsbuffert på 2,5 o/o s?ñt dessutom en temporär kapitalkonserveringsbuffert som myndigheterna vid behov kan fastställa på en nivå omè2,5yo. I kapitaltäckningsberäkningen tillämpar sparbanken vid kalkylering av kreditrisken schablonmetoden och basmetoden för att bedöma den operativa risken. Kvevlax Sparbank offentliggör de för kapitaltäckningsberäkningen väsentliga uppgifterna årligen som en del av verksamhetsberättelsen och noterna till bokslutet. I den delårsrapport som sammanställs varje halvår offentliggörs de centrala kapitaltäckningsuppgifterna. Sparbanksgruppen offentliggör kapitaltäckníngsuppgifterna i enlighet med den s.k. Pelare lll i sitt bokslut. Sparbanksgruppens bokslut kan läsas i nättjänsten www.saastopankki.fi. Kvevlax Sparbank sammanlagda kapitalbas (TC) var 16 303 tusen euro (16 466), när kapitalkravet var 6 474 tusen euro (6 716). Primärkapitalet (T1)var L4932 tusen euro, avvilket kärnprimärkapitalets (CETI) andel var L4 932 tusen euro. Supplementärkapitalet (T2) var 1 371 tusen euro. Uppgifterna om Sparbankens kapitaltäckning ingår i det konsoliderade bokslutet för sparbankernas sammanslutning. De undantagstillstånd som avses i 21 och 21- a 5 i sammanslutningslagen tillämpas inte på Sparbanken. Kalitaltäckningsanalys, tuse n euro Kapitalbas Kärnprimärkap tal före lagstadgade justeringar Lagstadgade justeringar kärnpr märkapitalet kärnprimärkapital (GETl) 2014 " 18 384 16 402-3 452-522 14 932 l5 881 Primärkapitaltillskott före lagstadgade justeringar Lagstadgade justeringar i primärkapitaltillskottet Sum m a primärkapitaltillskott (AT1 ) primårkapital (T1 = CETI + ATI) Supplementärkapital före avdrag Avdrag från supplementärkapitalet supplementärkapital (T2) Sammanlagd kapitalbas (TC = Tl + T2) Riskvägda exponeringar varav kredit- och motpartsrisk josta vastuun arvonoikaisuriski (CVA) varav marknadsrisk (valutarisk) varav operativ risk Kärnprimärkapital (CET1 ) förhållande till totalt exponeringsbelopp (%) Primårkapital (T1) i förhållande till totalt exponeringsbelopp (%) Sammanlagd kapitalbas (TC) iförhållande till totalt exponeringsbelopp (%) 14 932 1 415-44 1 371 16 303 80 926 72 465 965 722 6 773 18,45 yo 18,45 o/o 20,'t5 vo l5 881 956-370 686 r6 466 83 945 76 214 I 185 6 546 18,92 0/o 18,92 0/o 19,62 o/o *) års summor är nte jämförbara, utan de är presenterade 31 12 enl gt då gällande lag, förordning och F nnans nspekionens då gällande bestämmelser och direkt v
l5 Riskhantering Principerna för riskhanteringen och organiseringen av den. Med riskhantering avses identifíering, bedömning, mätning, begränsning och uppföljning av de risker som orsakas av affärsverksamheten och som är väsentligt förknippade med den. Riskhanteringen och den interna kapitalutvärderingen är en del av den interna kontrollen. Syftet med riskhanteringen är att trygga bankens risktäckningskapacitet och säkerställa kontinuiteten i verksamheten. Risktäckningskapaciteten bildas av en tillräcklig och effektiv riskhantering som är dimensionerad enligt verksamhetens omfattning och krav samt en tillräcklig likviditet och kapitaltäckning som baserar sig på lönsam affärsrörelse. Riskhanteringen och kapitalutvärderingen skapar förutsättningar för identifiering, analys, mätning och begränsning av riskerna till en för banken säker nivå. Det kapitalbehov som olika riskområden och affärsverksamheter kräver fastställs tillförlitligt och oberoende och kapital allokeras planmässigt enligt den nuvarande och den planerade risktagningen samt rätt för hanteringen av bankens likviditet. Riskhanteringen är en del av bankens interna kontroll och en central del av bankens operativa verksamhet. Bankens riskhanteringsstrategi baserar sig på de mål och den affärsstrategi som styrelsen har fastställt för banken, på anvisningar för riskhanteringen, på befogenhetssystemet samt på de olika rapporter över risker och avvikelser som erhålls från de olika delområdena inom affärsverksamheten. I enlighet med sin strategi inriktar banken sin affärsverksamhet på den del av retail banking som har en låg riskprofil. Sett i relation till den ekonomiska bärkraften har banken inte och ska enligt strategin inte heller ha alltför stora koncentrationer av kund- eller placeringsrisker. Banken håller sin kapitaltäckning på en trygg nivå. Bankens kapitaltäckning och risktäckningskapacitet förstärks genom en lönsam affärsverksamhet. Eventuella förlusthot, som uppkommer via kreditrisker och andra risker, täcker banken i tillräcklig utsträckning i bokslutet genom att göra nedskrivningar och kostnadsföra andra förluster. Styrelsen informeras regelbundet om bankens olika risker och deras nivå. Styrelsen godkänner också befogenheterna och ramarna för risktagningen genom att fastställa tillåtna riskgränser för kredit- och marknadsrisken. lnom ramen för befogenheterna bär den operativa ledningen ansvaret för den dagliga riskuppföljningen och kontrollen. Den operativa ledningen använder för uppföljningen de rapporter som systemen genererar för riskernas olika delområden. De system som är avsedda för rapportering och uppföljning av risker samt den tillämpade praxisen uppfyller de krav som ställts på riskhanteringen med beaktande av verksamhetens art och omfattning. Kreditrisker Med kreditrisk avses att en motpart sannolikt inte fyller sina förpliktelser enligt avtal. Krediter utgör den största orsaken till kreditrisk, men kreditrisk (motpartsrisk) kan uppstå också av andra fordringar såsom obligationslån, kortfristiga fordringsbevis och derivatkontrakt samt åtaganden utanför balansräkningen, såsom oanvända kreditfaciliteter och kreditlimiter, garantîer. Målet med hanteringen av kreditrisker är att begränsa de risker som härrör från kundexponeringar så att inverkan på resultatet och kapitaltäckningen hålls på en acceptabel nivå. Den affärsverksamhetsstrategi och de kreditinstruktioner som styrelsen fastställt fastställer maximibeloppen i fråga om riskkoncentrationer och drar upp riktlinjer för styrningen av kreditgivningen gentemot ku ndse kto re r, bra nscher och kred itvä rd ighet.
t6 Bankens viktigaste kundgrupper utgörs av privatkunder och landsbygdsföretagare samt småföretag inom verksamhetsområdet. Medelsanskaffningen placeras i första hand som krediter åt bankens kunder. Av krediterna i bankens balansräkning utgör hushållens och näríngsidkarnas andel ca 74,5 % (77,6 %). Landsbygdsföretagarnas andel av krediterna i balansräkningen är 8,3 %(7,5%l och övrigas 17,2yo (L4,8%1. Största delen, 77,8yo(78,7 %1, av bankens krediter har beviljats mot bostadssäkerhet. Hanteringen av företags- och lantbrukskreditrisker baserar sig på den kunduppföljning som utförs av den kundansvariga och på den interna kreditvärdighetsklassificeringen. Bedömningen av en privatkunds kreditvärdighet grundar sig på den goda kundkännedom lokalbanken har och på den bedömning av kundens betalningsförmåga som kan göras utgående från den. Bankens styrelse fattar de största kreditbesluten. Styrelsen har delegerat kreditbeviljningsbefogenheter till bankens ledningsgrupp och till vissa utsedda tjänstemän. Kreditbesluten fattas i enlighet med de kreditgivningsprinciper bankens styrelse har fastställt. Enligt huvudregeln ska minst två personer delta i beslutsfattandet. Kreditbesluten grundar sig på kundens kreditvärdighet och betalningsförmåga samt andra beviljningskriterier, t.ex. krav på tillräcklig säkerhet. Krediterna beviljas huvudsakligen mot betryggancie säkerheter. Säkerheterna värcieras iörsiktigt eniigt verkiigt värcie och cie verkiiga värciena uppföljs regelbundet med statistik och genom att exploatera god branschkännedom. Bankens styrelse har fastställt instruktioner för banken om värderingen av olika former av säkerheter och om deras säkerhetsvärden mot vilka kredit kan beviljas. Kreditrisken bedöms kontinuerligt bl.a. genom uppföljning av dröjsmål i återbetalningen och oreglerade krediter. Beloppen av de kundspecifika ansvaren och säkerheterna uppföljs av de kundansvariga som kontinuerligt följer betalningsbeteendet och kundernas verksamhet. Till styrelsen rapporteras regelbundet en (1) gång om året samtliga exponeringar på över 500 000 euro. De oreglerade krediterna rapporteras månatligen. Rapporteringen innefattar bl.a. riskens belopp och utveckling per kundhelhet, bransch och kreditvä rdighetsklass. Banken har inga sådana kundhelheter vilkas ansvar överstiger den i kreditinstitutslagen stipulerade maximigränsen om l-0 procent av bankens kapitalbas (s.k. stora exponeringar). Enligt de kartläggningar som gjorts är de risker som ingår i bankens kreditstock på en låg nivå, då de ställs i relation till bankens årsresultat och risktäckningsförmåga. Likviditetsrisk Med likviditetsrisken avses bankens förmåga att uppfylla sina åtaganden. Likviditetsrisken kan orsakas av obehärskat och/eller oförutsebart kassinflöde och kassautflöde. Likviditetsrisken kan definieras också som en okontrollerad ökning av kostnaderna för den återfinansiering som behövs. Likviditetsrisken kan närmare indelas i en kortsiktig likviditetsrisk och en långsiktig finansieringsrisk. Likviditetsrisk hanteras bl.a. genom att banken håller tillräckligt med likvida medel för att garantera likviditeten. Uppföljningen av finansieringsrisken sker med rapporter till styrelsen om bankens finansieringsläge och likviditet. Rapporteringen baserar sig på information om tidpunkterna när fordringarna och skulderna förfaller till betalning samt de tillgängliga limiterna. Kvevlax Sparbank skaffar sin återfinansiering i form av depositioner från bankens verksamhetsområde. Enligt depositionskontovillkoren är en betydande del av återfinansieringen av avistatyp; men den fördelar sig på över 8 700 depositionskunder. Bankens målsättning är att förlänga maturiteten för återfinansieringen och upprätthålla en mångsidig funding. Banken målsättning är att placera högst 95 procent av medelsanskaffningen i utlåning och upprätthåller en god likviditet genom att placera likvida medel i huvudsak i finansieringsinstrument med eftermarknad
l7 och i kortfristiga depositioner i andra penninginstitut. Av bankens krediter i balansräkningen är 9,8 % (1.1,3 o/o) i krediter med en kredittid på över 20 år. Under är 2OL4 var bankens finansieringsläge stabilt. Ränterisken Med ränterisken avses den inverkan en förändring i räntenivån kommer att ha på bankens resultat och kapitaltäckning. Ränterisken uppstår genom att det mellan fordringar och skulder finns avvikelser i fråga om räntebindning, räntejusterings- eller förfallotidpunkter. Bankens styrelse har beviljat den operativa ledningen befogenheter att använda skyddande derivat. För att minska sin ränterisk använder banken skyddande derivatkontrakt om vilka redogörs närmare i punkten derivatkontrakt. Under innevarande räkenskapsperiod strävar banken efter att fortsättningsvis uppnå större balans i fråga om räntegrunderna för fordringar och skulder. För mätningen av ränterisken använder banken en balansanalys som mäter hur en förändring av termincränlnrnr n3 an ollar lrrå n n anlanhalar inttarl nå nrncnncan fár ränfonafl-nî rla inl nmmrnrlo 1- tj' vll"rl""l '\q' },q P' vó"vjl'. 60 månaderna. Prognosen räknas för de följande fem åren med de terminsräntor som finns tillgängliga på marknaden vid rapporteringstidpunkten. Den öppna ränterisken mäts med en räntekänslighet som beaktar de ovan nämnda räntechockernas inverkan på räntenettot de kommande åren. Bankens ränterisk var 37.L2.2O14 +/- LO,syo av L2 månaders räntenetto, om räntenivån skulle förändras med en procentenhet. Med en förändring på två procentenheter skulle bankens ränterisk på motsvarande sätt vara +f- 1,0,6yo av 12 månaders räntenetto. Ränterisken rapporteras regelbundet till styrelsen som i de instruktioner den fastställt har gett maximibeloppet för bankens ränterisk. Derivatkontrakt Banken säkrar räntebärande fordringar och skulder mot förändringar i verkligt värde med räntederivat och tillämpar på dem de bestämmelser som gäller säkringsredovisning samt följer regelbundet upp säkringens effektivitet. Derivaten specificeras i not 2.5. De risker som ansluter till derivaten följs upp i en månatlig rapportering som följer förändringarna i derivatens verkliga värde jämfört med förändringarna i räntekurvan samt ändringar i bankens balansställning och räntenettots känslighet för ränteförändringar. Marknadsrisken Med marknadsrisk avses den inverkan en ändring i räntorna och aktiekursernas marknadspriser har på bankens resultat och kapitalbas. I handelsverksamheten realiserar en ändring av marknadsräntorna marknadsrisken genom en förändring av värdepapperens marknadsvärde. Med aktierisk avses bl.a. den resultatpåverkan som kursändringar förorsakar offentligt noterade aktier och fondandelar. Bankens målsättning med värdepappersplaceringarna är att få en avkastning på det placerade kapitalet som i förhållande till avkastning och risk är konkurrenskraftig. Banken placerar i värdepapper endast så att kursändringarnas resultatpåverkan ínte äventyrar bankens kapitaltäckning eller lönsamhet. På balansdagen ingick i bankens resultat värdeändríngar i fonden för verkligt värde till ett belopp av 1-348 tusen euro (956). Kursändringarna påverkade bankens kapitalbas med 1-32L tusen euro (956), vilket är 8,Lyo(5,8 %)av bankens kapitalbas islutet av räkenskapsperioden. Banken har inte ett minimikrav på kapitaltäckningen som orsakas av den avvecklingsrisk i hela verksamheten som hör till värdepapper.
l8 Genom spridning av placeringarna minskas den koncentrationsrisk som enskilda placeringar ger upphov till. Dessutom har banken begränsat hur mycket som kan placeras i andra än staters, kommuners eller kreditinstituts fordringsbevis. Banken har inte sådana placeringshelheter där beloppet av placeringar och fordringar skulle överskrida kreditinstitutslagens gräns på 25 procent av bankens kapitalbas. Banken följer månatligen upp marknadsvärdet på sina värdepapper som skaffats i placeringssyfte och de kassaflöden som transaktionerna förorsakar. Till styrelsen rapporteras regelbundet värdepappersportföljens innehåll och balansställning. Den marknadsrisk som ingår i värdepappersportföljen bedöms i förhållande till bankens resultat och kapitalbas. Fastighetsrisken Med fastighetsrisk avses värdeminsknings-, avkastnings- eller skaderisk i anslutning till fastighetstillgångar. Fastighetsplaceringarna ingår som en naturlig del i bankens kärnverksamhet. Bankens fastighetsobjekt är i huvudsak försäkrade genom fullvärdesförsäkringar. Bankens förvaltningsfastighetstillgångar har värderats och upptagits i bokslutet huvudsakligen enligt avkastningsvärdemetoden. Då det marknadsbaserade avkastningskravet ställts har man beaktat fastighetsobjektets läge, skick, användningsändamål och marknadsutsikter. Förutom avkastningsvärdemetoden har speciellt bostäder och jordområden värderats enligt köpvärdemetoden. Bankens fastighetsrisk uppföljs regelbundet via rapporteríng till styrelsen. Av rapporterna framgår avkastningen på fastigheterna, det bundna kapitalet, uthyrningsgraden och fastigheternas avkastningsprocenter. Värdet på bankens fastighetstillgångar är lågt i förhållande till bankens balansräkning och eget kapital och för närvarande föreligger inget sådant nedskrivningsbehov som skulle ha en väsentlig inverkan på bankens resultat och kapitaltäckning under de närmaste åren. Förvaltningsfastigheternas bokföringsvärden och verkliga värden beskrivs i not 2.8. (med undantag av aktiveringar i gruppen immateriella tillgångar). Bankens kapital bundet till fastigheter och aktier i fastíghetsbolag i eget bruk uppgick vid tid-punkten för bokslutet till 455 tusen euro (463). Kapitalet bundet till förvaltningsfastighetstillgångar minskade jämfört med föregående räkenskapsperiod och uppgick fll I 374 (1 349) tusen euro, vilket är L procent av bala nsomslutningen. Nettoavkastningen av bankens förualtningsfastigheter är 3,5 procent (3,0) Operativ risk Med operativ risk avses risk för förluster på grund av otillräckliga eller misslyckade interna processer, personalen, systemen eller externa faktorer. Operativa risker inkluderar legala risker. Också i de olika faserna av kredit- och handelsprocesserna ingår det såväl operativa risker som kredit-, likviditets- och marknadsrisker som har uppskattats i uppskattningen av de operativa riskerna på gruppnivå. I Sparbanken identifieras de operativa risker som är förknippade med de viktigaste produkterna, tjänsterna, funktionerna, processerna och systemen. Via identifieringen av de operativa riskerna fastställs övervakningen och kontrollerna. En del av de förluster som orsakas av operativa risker skyddas med ett försäkringsskydd. Med kontinuitetsplaner förbereder man sig dessutom för betydande störningar i verksamheten. Bankens operativa ledning får regelbundet rapporter om operativa risker och faktiska skador samt tillbud