1 Ambassadör Annika Jaganders föredrag om Raoul Wallenberg inför Nordiska föreningen i Prag den 18 april 2012 För några veckor sedan besökte jag Budapest och såg bl.a. de kvarter där det gamla ghettot låg. Det sägs att när den sovjetiske marskalken Rodion Malinovsky slutligen befriade Budapest från nazisterna i februari 1945 så fanns där så många svenska flaggor på husfasaderna där att han var tvungen att fråga om han verkligen befann sig i Ungern. Förklaringen till flaggorna är att det var där Raoul Wallenberg hade etablerat s.k. svenskhus, skyddade hus mitt i Budapests ghetto dit de personer som Raoul Wallenberg hade utsträckt svensk beskydd genom s.k. skyddspass, kunde vistas i väntan på att Budapest slutligen skulle befrias och undkomma krigets fasor.
2 Raoul Wallenberg var utsänd som diplomat vid den svenska ambassaden i Budapest, i en hastigt påkommen extraordinär internationell räddningsaktion. Genom sitt outtröttliga agerande under den fasanfulla hösten och vintern 1944-45 bedöms Raoul Wallenberg ha räddat tiotusentals människors liv, kanske uppemot 100 000 människor. Många av de överlevande har vittnat om hans energi och otroliga mod. Men vem var Raoul Wallenberg och hur kommer det sig att en han kom att spela en sådan viktig roll i historien?
3 1944 var Raoul Wallenberg trettioett år gammal och i ärlighetens namn nog en ganska uttråkad ung man. Karriären hade dittills inte blivit vad han hade tänkt sig. Sedan tre år tillbaka arbetade han som utlandsdirektör på en liten svensk-- ungersk importexportfirma i livsmedelsbranschen. Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget hade inlett just det här året med idel motgångar. Arbetsdagarna hade kantats av klagomål på missfärgade kalkoner och pärlhöns, samtidigt som den tidigare så lukrativa hästexporten verkade ha gått helt i stå. Vårvintern 1944 var det bara ett oväntat parti spanska apelsiner som lyste upp tillvaron på kontoret på Strandvägen 7a i Stockholm. Raoul Wallenberg hade börjat se sig om efter något annat. Han hade aldrig betraktat Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget som sin slutstation i livet. Otåligt väntade han på att pappans kusiner, Jacob och Marcus Wallenberg, direktörer i en av Sverige viktigaste bankirfamiljer, äntligen skulle ge honom chansen.
Vid det här laget måste Raoul ha tappat räkningen på alla signaler han fått från de framgångsrika släktingarna genom åren. Titt som tätt verkade drömjobbet vara på gång, om inte i familjebanken, Stockholms Enskilda Bank, så i något av de många industriföretag som räknades till Wallenbergsfären. Men hittills hade de fagra orden bara blivit några korta konsultuppdrag. 4
5 Raoul Wallenberg hade väntat i snart sju år på något rejält att bita i, något som krävde mer av den breda kompetens han samlat på sig genom åren. Det Stora Uppdraget skulle snart komma, men inte från Jacob Wallenberg och inte alls på det sätt som Raoul Wallenberg hade föreställt sig. Raoul Wallenbergs liv hade alltid varit starkt präglat av den familjetragedi som inträffade några månader innan han föddes den 4 augusti 1912. Hans mamma Maj Wallenberg var i tredje månaden när hennes nyblivne make, sjöofficeren Raoul Oscar Wallenberg, började klaga över smärtor i buken. Bara några månader senare, i maj 1912, avled maken i cancer, bara 23 år gammal. Maj Wallenberg blev änka vid 21 års ålder och mindre än ett år efter bröllopet. Barnet i hennes mage, Raoul Jr, blev faderlös innan han ens kommit till världen.
6 Tragedin hade påverkat den unge Raoul på många sätt. Det handlade inte bara om hans egen saknad efter den far han aldrig fick lära känna. Raoul jr hade också haft att hantera sin farfars stora sorg, som genom åren tagit sig ovanligt starka uttryck. De stora förväntningar farfadern hade knutit till sin son flyttade han nu över på sonsonen med samma namn. Farfar Gustaf Wallenberg var son till grundaren av Stockholms Enskilda Bank, den legendariske André Oscar Wallenberg. Men trots att Gustaf tillhörde de äldre i syskonskaran hade han haft svårt att komma till sin rätt. Bröderna Knut och Marcus Wallenberg hade tidigt dömt ut honom för bristande affärssinne och efter hand spelat bort Gustaf Wallenberg från allt väsentligt inflytande i familjebanken. Behandlingen sårade Gustaf djupt.
7 Därför var det inte utan stolthet som Gustaf Wallenberg hade noterat brödernas stora intresse för sonen Raoul Oscar, som var äldst av kusinerna i nästa generation. Planen hade varit att Raoul Oscar skulle bli den förste i sin generation att ta plats i Wallenbergägda Stockholms Enskilda Bank. Om han bara hade fått leva. Farfar Gustaf började istället smida högtflygande planer för sonsonen. Olika sorters utbildningar och utlandstjänstgöringar som skulle göra sonsonen Raoul till en riktig påläggskalv inom näringslivet och göra honom lämplig till viktiga uppdrag i familjeföretaget. Gustaf bekostade allting, så den unge Raoul kunde inte göra så mycket annat än att lyda. När Raoul exempelvis ville söka Handelshögskolan i Stockholm sa Gustaf märkligt nog nej och insisterade på att i stället skicka sonsonen utomlands. Gustaf Wallenberg dolde inte sina motiv. Han fruktade att Stockholms lömska kvinnor allt för tidigt skulle lägga vantarna på hans nya investeringsobjekt. Gustaf Wallenberg hade en minst sagt föraktfull syn på kvinnor. Glöm aldrig att kvinnlig skönhet ingenting annat är än mer eller mindre väl placerat fett under huden, varnade han sonsonen.
8 Så kom det sig att Raoul skickades till USA. Det var inte så noga vad han läste, bara det skedde på ett anständigt universitet. Eftersom Raoul var konstnärligt lagd tog han en arkitektexamen vid universitetet i Ann Arbor, Michigan. Väl hemma igen, tre och ett halvt år senare, hann han knappt packa upp väskorna förrän det var dags att ge sig av igen. Nästa fas i farfar Gustafs fostringsprogram praktik på olika företag utomlands, först Sydafrika, sedan Haifa i som det då fortfarande hette - Palestina. Våren 1944 var felbedömningen sen länge uppenbar för Raoul. Gustafs skräddarsydda utbildning hade inte blivit den fribiljett in i den svenska näringslivstoppen som farfadern utmålat den som. Återigen satte döden käppar i hjulet för den unge Raoul. 1937 avled Gustaf Wallenberg efter en tids sjukdom. Den sista delen av Raouls utbildningsprogram blev aldrig blev av, besöksrundan då farfar Gustaf skulle introducera sin färdigutbildade sonson för svenska affärskollegor.
9 Utan farfadern fick Raoul Wallenberg det svårare att förklara sina udda vägval i livet. Varför hade han hållit sig borta i så många år? Varför hade han skaffat sig en amerikansk arkitektexamen (som dessutom inte var gångbar i Sverige), när han i själva verket tänkte sig en näringslivskarriär? Raoul hade helt enkelt fått svårt att hitta ett arbete och prövade sig fram på egen hand i stället. Det gick så där. I flera år gick han från det ena misslyckade affärsprojektet till det andra. Sverigeagenturen för en ny sorts japanska blixtlås lät lovande och Raoul Wallenberg köpte in ett helt parti, men tyvärr gick hela affären i stöpet.
10 Platsen som utlandsdirektör på Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget var faktiskt Raoul Wallenbergs första fasta jobb. Handel med sådant som äggpulver, hästar och harar var kanske inte vad han hade drömt om, men bättre än ingenting. Kanske hade Raoul Wallenberg även själv svårt att rätt värdera den unika kompetens han skaffat sig genom åren. Han talade både tyska och engelska flytande. Efter åren på Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget var han en mästare på intrikat byråkratisk korrespondens med t.ex. de svenska krigsmyndigheterna. I förhandlingar imponerade han med genom sin verbala förmåga och sin uppslagsrikedom. Han hade han engagerat sig i hemvärnet på fritiden och blev där snabbt känd som en stor ledartalang. Han hade energi nog för att arbeta dygnet runt.
11 Det var framför allt de här talangerna som skulle rädda livet på tiotusentals judar i Budapest hösten 1944. Trettioettårige Raoul Wallenberg var faktiskt som klippt och skuren för det uppdrag han nu, av en ren slump, skulle tilldelas. Men hade det inte varit för hans kompanjon i firman, den ungerske köpmannen Kálmán Lauer, skulle nog ingen kommit på tanken att skicka just denne Raoul Wallenberg till Budapest. Uppdraget gällde en svenskamerikansk blixtaktion för att rädda de sista judarna i Ungern undan Förintelsen. Utrikesdepartementet var inblandat och en trettioettårig handlare i hästar och fjäderfä, helt oerfaren diplomatiskt sett, var kanske inte det mest naturliga valet.
12 Men allt gick så fort och den ena slumpen gav den andra. Söndagen den 19 mars 1944 marscherade tyska trupper in i Budapest. En nazistisk marionettregim tog över makten i Ungern. Bara någon dag senare anlände Adolf Eichmanns specialkommando, med uppdraget att på kortast möjliga tid deportera och förinta Ungerns drygt 800 000 judar, Europas största kvarvarande judiska befolkning. Snart kom rapporter om hur Eichmanns tyskungerska dödsmaskineri börjat fösa samman de ungerska judarna på landsbygden i läger. Kálmán Lauer, som var av judisk börd och hade både egna och hustruns familjemedlemmar kvar i Budapest, var inte ensam om att i all hast börja fundera över möjliga hjälpaktioner. Inom mosaiska församlingen i Stockholm diskuterade man redan idén att någon svensk icke-jude snarast borde skickas ned till Ungern för att organisera ett räddningsarbete. Lauer tänkte på sin kompanjon, som hade varit i Budapest på affärsresa flera gånger.
13 USA hade dittills intagit en avvaktande hållning till Förintelsen. Trots att Hitlers pågående folkmord hade varit känt för världen sedan slutet av 1942 var det inte förrän i början av 1944 som den amerikanska regeringen beslöt att ingripa för att hjälpa de europeiska judarna. Då först, i krigets elfte timme, fanns både viljan och pengarna. En särskild flyktingmyndighet, War Refugee Board (WRB), bildades för att organisera räddningsaktioner. Den dramatiska situationen i Ungern blev War Refugee Boards första stora utmaning. Idén var att samarbeta med neutrala stater, som skulle kunna skicka särskilda sändebud till Budapest för att organisera hjälparbetet. I slutet av maj 1944 fick amerikanska ambassader i Europa order att åstadkomma just detta.
14 I Stockholm landade denna order från Washington på den i sammanhanget intressanta adressen Strandvägen 7a. Det var där amerikanska ambassaden hade sitt kontor, vilket betydde att USA:s Stockholmsdiplomater av en ren slump råkade dela trappuppgång med den svenskungerska import-exportfirman Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget. Den nye amerikanske finansattachén, Iver Olsen, hade utsetts till särskild WRB-representant vid ambassaden. Han hade bara tjänstgjort i Stockholm några månader. Snart efter det att WRBs Ungern-order utfärdades träffades de i hissen en dag, Kálmán Lauer och Iver Olsen.
15 Amerikanen bjöd in Lauer på en cigarrett och berättade att amerikanska ambassaden skulle försöka få svenska UD att skicka en humanitär attaché till Budapest. Senare beskrev Lauer mötet så här: Han (Iver Olsen) frågade mig, om jag kunde rekommendera någon pålitlig, energisk och intelligent person, som var lämplig för detta ändamål. Jag svarade honom spontant, att det kunde jag, och nämnde Raoul Wallenberg. Så kom det sig att den amerikanske ambassadören någon dag senare kunde tåga upp till svenska UD och inte bara presentera idén om att Sverige borde utvidga sin representation i Budapest med en humanitär attaché. Han kunde också förse UD med namnet på en lämplig kandidat: Raoul Wallenberg.
16 Det amerikanska förslaget har beskrivits som ett slags coveroperation: Raoul Wallenberg skulle resa till Budapest på ett amerikanskt räddningsuppdrag, finansierat med amerikanska pengar. Neutrala Sverige skulle både maskera aktionen och bidra till den genom att ge Raoul Wallenberg diplomatisk status och låta honom utföra arbetet i egenskap av tjänsteman vid svenska ambassaden i Budapest. Av alla tänkbara neutrala länder på War Refugee Boards lista var det i slutänden bara Sverige som sa ja till att på det här sättet medverka i den amerikanska Ungernoperationen. Svenska UD gav också klartecken för just den kandidat som amerikanerna hade föreslagit.
17 Den 30 juni 1944 hämtade Raoul Wallenberg ut sitt diplomatpass och en vecka senare var han på väg, med tåg genom ett brinnande Europa. I passet identifierades han som en 176 cm lång man med kastanjefärgat hår, mörkbruna ögon och ovalt ansikte, utan skägg. Äntligen skulle han få visa vad han gick för. Raoul Wallenberg steg av tåget i Budapest söndagen den 9 juli 1944. Många skulle säga att han kom för sent. Bara sedan mitten av maj hade Adolf Eichmann och hans ungerska bundsförvanter hunnit deportera 437 000 ungerska judar, i första hand till Auschwitz. I deras grymma Förintelseprogram återstod nu i praktiken bara Budapests 150 000 200 000 judar. Det var dem uppdraget skulle handlade om.
18 Dagarna innan Raoul Wallenberg började sitt arbete hade läget i Budapest tillfälligt förbättrats. Den ungerske statschefen Miklós Horthy, som tyskarna låtit sitta kvar för att legitimera lydregimen, hade till sist gripit in och använt sin begränsade makt till att stoppa deportationstågen. Men den som kände Adolf Eichmann visste att det var för tidigt att andas ut. Det dröjde heller inte länge innan datum för en nystart började cirkulera. En lång dragkamp tog nu vid, som den nyanlände svenske amatördiplomaten omedelbart kastades in i. Den som studerar Raoul Wallenbergs energiska aktion den hösten, i alla dess finessrika detaljer, kan bara bli full av beundran. Den finns väl och utförligt beskriven, bl.a. i Alex Kershaws nyligen utkomna bok: Raoul Wallenbergs sista dagar. Fler biografer är att vänta detta minnesår.
19 Här kan vi bara konstatera att när den barbariska terrorn bröt ut i Budapest mot slutet av året hade den svenske humanitäre attachén byggt upp en effektiv räddningsbyråkrati med över trehundra medarbetare. De flesta av dem var ungerska judar, som hade tilldelats de nya, övertygande skyddspassen, som Raoul Wallenberg hade designat. Han var rätt man, på rätt plats, vid rätt tillfälle. Och han fick definitivt visa vad han gick för.
20 Man kan dividera länge om exakt hur många människor som ytterst har Raoul Wallenberg att tacka för att de överlevde helvetet i Budapest senhösten 1944. Var det 10 000, 20 000, 30 000 eller kanske rent av 100 000? Ska man bara protokollföra de judar som Wallenberg personligen räddade? Eller ska han ges credit även för dem hans jourhavande skyddspatruller återförde i säkerhet? Hur gör man med alla som överlevde tack vare förhandlingar och fräcka, byråkratiska finurligheter som tydligt bar Raoul Wallenbergs signum? Eller de som undkom bara för att man hotade med hans namn? Det är många som förtjänar sin del av äran för att omkring 100 000 av Budapests judar överlevde Förintelsen. Raoul Wallenberg var inte den ende aktive neutrale diplomaten på plats. Men granskar man händelseförloppet i Budapest noga, denna dramatiska höst, är det svårt att namnge någon enskild människa, eller någon organisation, som betydde mer än Raoul Wallenberg och hans effektiva 300-mannaorganisation.
21 Så hände det tragiska. I månader hade de svenska diplomaterna väntat på ryssarna som befriare. När Röda armén, USA:s allierade, vid jultid närmade sig Budapest kunde en lättad, men sliten, Raoul Wallenberg konstatera att hans uppdrag snart var avklarat. Allt som återstod var att lämna över till ryssarna och återvända hem för att inhösta applådåskorna. Möjligen skulle han stanna en tid för att hjälpa till med återuppbyggnaden av Ungern. Men det var något som inte stämde. När Raoul Wallenberg gick över fronten till de sovjetiska militärerna i mitten av januari 1945 betedde de sig inte riktigt som han förväntat sig. När han skulle återvända efter de första diskussionerna om judarnas situation eskorterades han av beväpnade officerare på motorcykel. Jag vet inte om det är för att skydda mig eller för att vakta mig. Jag vet inte om jag är gäst eller fånge, sa han till en vän innan han gav sig av för sista gången.
22 Han hade all anledning att tvivla. I Moskva hade försvarsminister Bulganin samma dag utfärdat en arresteringsorder för svensken Raoul Wallenberg. Men att det var så illa kunde Raoul inte föreställa sig. Han ville ju bara samarbeta med ryssarna. Raoul Wallenberg försvann i en bil runt gathörnet, med sin trogne chaufför Vilmos Langfelder vid ratten. Motorcykeleskorten följde tätt efter. Det var onsdagen den 17 januari 1945 och snön låg tung över Budapest. Alla som kände honom visste att Raoul Wallenberg frivilligt hade sökt kontakt med Röda armén, i det godaste av uppsåt. Raoul Wallenberg fängslades av den sovjetiska armén och föll offer för Stalindiktaturen. Han fördes till det ökända Lubjankafängelset i Moskva och var där åtminstone till 1947. Hans slutliga öde har aldrig klarlagts.
23 Den kanske mest troliga hypotesen är att ryssarna trodde att han var tysk spion och att han därför, som så många andra på den tiden, sköts och kvarlevorna skuffades undan. Den svenska regeringen gjorde alltför lite den första kritiska tiden, då Raoul var i fångenskap, för att kräva hans frisläppande. Ledarna i Moskva kan ha uppfattat detta som ett bevis för att han faktiskt hade gått Tysklands ärenden i Ungern. 2012, året då Raoul Wallenberg skulle ha fyllt hundra år, uppmärksammas över hela världen. Han är den svensk som fått flest platser, gator, torg och parker uppkallade efter sig och det finns över trettio monument över hela världen som hedrar hans minne.
24 Den svenska regeringen har deklarerat detta år som ett särskilt Raoul Wallenberg år och en lång rad aktiviteter inleddes den 17 januari, det datum 1945 då Raoul Wallenberg greps av sovjetisk militär i Ungern. Aktiviteterna, både i Sverige och utomlands, syftar till att uppmärksamma hans gärning och det fortsatta behovet av ökad tolerans och kampen för de mänskliga rättigheterna. Ingen personifierar denna strävan bättre än Raoul Wallenberg. Tack för att ni lyssnade!