Makroanalys februari 2016 Makro, sidan 2 Räntemarknaden, sidan 4 Förslag på kreditplacering, sidan 5 Förslag på skuldhantering, sidan 7 Vår valutasyn, sidan 8 Förslag på valutahantering, sidan 12 Riksbanksångest Amerikanska centralbanken avvaktar, ECB signalerar beredskap för att leverera, och Bank of Japan går till negativ ränta. Riksbanken har inte mycket att hålla emot när trender igen går mot mer expansiv penningpolitik. Riksbankens beslut i februari kompliceras dock av en mycket hög tillväxt i svensk ekonomi, en fortsatt hög skuldsättning och en utvärdering av Riksbanken där kritiken är sylvass. Ska Riksbanken sänka reporäntan ännu mer i negativt territorium, börja intervenera på valutamarknaden eller lyssna på Mervyn och Marvin som tycker att de ska avvakta? Direktionen våndas inför ett svårt beslut vid februarimötet. Rivstarten på 2016 fortsätter med fullt ös. Volatiliteten räntan ytterligare och eventuellt göra valutainterning på marknaden är hög och oron för en inbromsventioner ovanpå det om kronan stärks för mycket i världskonjunkturen är stor. I USA valde den och för snabbt, 2. Oförändrad reporänta. Då stärks amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed) kronan eftersom marknaden prissätter i dagsläget att avvakta med en ytterligare höjning och signalerade en sänkning, och Riksbanken kan nu gå med valutain- dessutom en oro för den globala utvecklingen. terventioner för att motverka det, 3. Ingenting. Det ECB med Mario Draghi i spetsen gick ett steg längre sista alternativet är det minst troliga. och signalerade att ännu mer expansiv penningpolitik ANNA BREMAN En låg inflation-, en avtalsrörelse som bygger på med stor sannolikhet kommer i mars. Längst gick Chefekonom inflationsmålet och en allt mer aggressiv penningpolitik Bank of Japan som sänkte inlåningsräntan till -0,10 från ECB gör att vi bedömer att Riksbanken procent. Trenden har varit mot en svagare konjunktur, fallande agerar i februari med en ytterligare sänkning av reporäntan. inflation, och lägre räntor globalt. Valutainterventioner 1,0 ovanpå en reporäntesänkning är möjligt. I Sverige går konjunkturen fortfarande mycket starkt. Det innebär en EUR/SEK ovanför 9,15 de närmaste månaderna. Framåtblickande indikatorer är på rekordhöga nivåer, företag NOK/SEK 0,5 har fortsatta risker på nedsidan då vi ser risk för att investerar och hushållen konsumerar. Konjunkturinstitutets oljepriset vänder tillbaka mot rekordlåga nivåer på kort sikt. 0,0 barometer ökade till 111,9 i senaste mätningen. Två tungviktare, Prognos i NOK/SEK är 0,96. Det är dock inte ett enkelt beslut Marvin Goodfriend och Mervyn King, har presenterat en för Riksbanken -0,5 denna gång, och vi utesluter inte överrask- kritisk utvärdering av Riksbankens penningpolitik mellan åren ningar. Se fram emot ett volatilt februari. Ta höjd för överraskningar. 2010 till 2014, men framför även kritik mot nuvarande politik. -1,0 Den argumenterar för, bland annat, ett mer flexibelt inflationsmål där Riksbanken kan tillåta inflationen att avvika från målet Nästa nummer -1,5 av Månadens Affärsöversikt utkommer tisdagen den 1 mars. under en längre tid. Det öppnar upp en möjlighet för Riksbanken att inte agera i februari trots att inflationen igen har kommit in Du -2,0 hittar Swedbanks dagliga kommentarer om makroläget, lägre än väntat. ränte- och valutamarknaden på swedbank.se/insikt. Där kan -2,5 Hur ska Riksbanken agera vid nästa penningpolitiska möte i du även hitta länk till våra tv-sändningar, som heter Swedbank februari? Tre huvudsakliga strategier är möjliga 1. Sänka repo- Direkt. VALUTAPROGNOS 1 FEB 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN USD/SEK 8,55 8,63 8,75 8,24 EUR/SEK 9,29 9,15 9,10 8,90 NOK/SEK 0,99 0,96 0,98 1,00 GBP/SEK 12,20 11,88 11,67 12,36 JPY/SEK 7,04 7,13 7,11 6,87 CHF/SEK 8,37 8,17 8,13 7,81 EUR/USD 1,09 1,06 1,04 1,08 USD/JPY 121,38 121,00 123,00 120,00-3,0 ON AVKASTNING ENLIGT SWEDBANKS RÄNTEPROGNOS 0,2 0,1 0,1 0,0-0,1-0,1-0,2-0,2-0,3-0,3-0,4 Avkastning i procent ON 2 år 5 år 10 år 0-3 mån 3-6 mån 6-12 mån 2 år 0-3 mån 3-6 mån Observera att upplysningar och ansvarsbegränsningar finns i slutet av detta dokument.
MAKRO OCH CENTRALBANKER Centralbankerna tvingas backa igen Den senaste tidens ökade osäkerhet om konjunkturens styrka och sjunkande råvarupriser tvingar centralbankerna att backa igen. Pressen på Riksbanken att vidta ytterligare åtgärder ökar därmed. AV: MAGNUS ALVESSON, MARTIN BOLANDER OCH KNUT HALLBERG Den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) intog vid sitt januarimöte en mer avvaktande attityd i spåren av den senaste tidens oro på de finansiella marknaderna och sjunkande råvarupriser. Förväntningarna om antalet räntehöjningar i år har sjunkit tillbaka. Den japanska centralbanken beslutade i slutet av januari oväntat att införa negativa inlåningsräntor. Samtidigt signalerade centralbanken för fler räntesänkningar om så skulle behövas för att värna förtroendet för inflationsmålet. Den globala makrooron har ökat under inledningen av året. Den kinesiska ekonomin bromsar in, frågan är hur kraftigt och vilka motåtgärder som står till buds för de kinesiska myndigheterna. Råvarupriserna, med olja i spetsen har fortsatt att sjunka. Utbudsoron förvärrades efter att sanktionerna mot Iran nu hävs. Det är långsiktigt positivt för den globala ekonomin men kortsiktigt ökar det svängningarna för oljeproducenterna. I de utvecklade ekonomierna stiger tillväxten i långsam takt. Hushållens ekonomi stärks, bl.a. som en konsekvens av energiprisfallet medan näringslivet agerar med fortsatt försiktighet. Svensk ekonomi fortsätter att visa styrketecken, inte minst mot bakgrund av den stora asylinvandringen. ECB överraskade med ett mycket mjukt budskap vid sitt penningpolitiska möte i januari. De är mycket bekymrade över den låga inflationen och tecken på sjunkande inflationsförväntningar och understryker att de har full beredskap att vidta ytterligare åtgärder vid det kommande mötet i mars. Vi räknar med att i vart fall inlåningsräntan kommer att sänkas. Riksbanken utsätts därigenom för en stor press. Om ECB agerar men Riksbanken avvaktar riskerar kronan åter förstärkas vilket skulle äventyra målsättningen att få upp inflationen. Överraskande låg svensk inflation i december var också en smolk i bägaren för Riksbanken. Vi räknar med att Riksbanken sänker reporäntan med 15 punkter till -0,5 procent vid det kommande mötet i februari. JANET YELLEN Federal Reserve FEDERAL RESERVE (Fed) Som väntat beslutade Federal Reserve vid januarimötet att lämna räntorna oförändrade på intervallet 0,25-0,50 procent. Det var dock tydligt att den senaste tidens turbulens i den globala ekonomin och på finansmarknaderna också påverkar den amerikanska penningpolitiken. I det skriftliga uttalande som följde på beslutet stärktes betydelsen av den faktiska ekonomiska utvecklingen. Likaledes, och jämfört med decemberbeslutet, togs karaktäriseringen balanserad bort i beskrivingen av riskerna för de ekonomiska utsikterna. Istället var det meningen Fed följer noga den globala ekonomiska och finansiella utvecklingen och bedömer dess konsekvenser för arbetsmarknaden och inflationen, och för resten av riskerna för utsikterna. som fick störst uppmärksamhet. I december, när RIKSBANKSRÄNTAN: PROGNOSER OCH MARKNADENS PRISSÄTTNING Procent 0,2 0,1 0-0,1-0,2-0,3-0,4-0,5 Riksbank SWEDBANKS PROGNOS: STYRRÄNTOR RIBA 1 FEB 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige -0,35-0,50-0,50-0,50 EMU 0,05 0,05 0,05 0,05 USA 0,50 0,50 0,75 1,25 styrräntan höjdes, var Fed övertygad om att inflationen stiger mot det långsiktiga målet på 2 procent, men i januari var det mer osäkert. I stället kan prognoserna för arbetsmarknaden och inflationsutsikterna komma att revideras ned. Den amerikanska ekonomin gav blandade signaler under avslutningen av förra och början av innevarande år. Aktiviteten i industrin försvagas av den fortsatt starka dollarn och neddragningar i energisektorn. Preliminära siffror på BNP-utfallet för det fjärde kvartalet visade att tillväxten sjönk tillbaka till 0,7 procent i uppräknad årstakt. Det berodde främst på lagerneddragning, en svag export och en inbromsning av investeringarna i den privata sektorn. Å andra sidan var arbetsmarknaden stark men en betydande uppgång i sysselsättningen. Dock fortsätter lönetrycket att vara lågt, vilket är en indikation på att inflationsutvecklingen förblir svag. Därtill kommer oron på de finansiella marknaderna och kring den kinesiska tillväxten. Senast det begav sig, i september förra året, sköt Fed fram en väntad räntehöjning till december. Vår vy om takten i årets amerikanska styrräntehöjningar har ytterligare reviderats ned. Med tanke på den fortsatt starka dollarn och osäkerheten på de finansiella marknaderna förväntar vi oss att Federal Reserve väntar med att höja räntan till juni i år. Riskerna för Fed att agera för tidigt (starkare dollar, lägre aktiepriser och en brantare avkastningskurva) är större än att vänta för länge (en snabb acceleration av löner och priser och därmed en hårdare åtstramning). Det innebär att vi förutser endast två styrräntehöjningar i år. 2
MAKRO OCH CENTRALBANKER MARIO DRAGHI ECB DEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN (ECB) Den europeiska centralbanken, ECB, lämnade som väntat räntorna oförändrade vid sitt möte i januari. Obligationsköpsprogrammet lämnades också intakt och förväntas fortlöpa till mars 2017. Detta var ett beslut som var väntat i stort sett av hela den samlade analyskåren. Det fanns en förväntan på att ECB skulle vara mjuk i sin kommunikation vilket de också levererade med råge. Vid den efterföljande presskonferensen sa ECB chefen Mario Draghi att man med nödvändighet noga ska granska och se över den förda penningpolitiken samt eventuellt förändra politiken vid nästa möte i mars. Anledningen till detta skulle dels vara den ökade risken på finansmarknaderna samt den kraftigt ökade volatiliteten i anslutning till osäkerheten om den kinesiska ekonomin. Här skiljer sig ECB från en del andra centralbanker då man lägger större vikt på vad som händer på de finansiella marknaderna. Dels också den oväntat låga inflationen med oro för andrahandseffekter via oljeprisnedgången som riskerar att sänka inflationsförväntningarna ytterligare. Ser man till makrostatistiken som inkommit den senaste tiden har den varit något åt det svagare hållet. PMI siffrorna kom in något svagare än väntat, både för tjänste- och tillverkningsindustrin, dock fortsatt klart över 50-nivån. IFO-indexet kom även det in något åt det svagare hållet samt även för konsumentförtroendet. De preliminära inflationssiffrorna för januari månad visade att headline inflationen kom in enligt förväntningarna medan underliggande inflationen var något högre än förväntningsbilden. Utifrån ovanstående resonemang så tro vi att ECB ökar stimulanserna genom att ytterligare sänka depositräntan med 10 punkter till -0,40 procent vid sitt nästa möte i mars. Vi kan naturligtvis inte helt utesluta en sänkning av refinansieringsräntan, dvs styrräntan, som då kommer att hamna i negativt territorium för första gången någonsin. Detta skulle i så fall vara en mycket kraftig markering att ECB gör allt vad som krävs för att få upp inflationen mot målet kring 2 procent. Men detta är som sagt inte vårt huvudspår. Den första räntehöjningen som vi tidigare hade i slutet av 2017 tar vi bort och flyttar fram den till första kvartalet 2018. Obligationsköpsprogrammet tror vi kommer att vara oförändrat och löpa på som tidigare. STEFAN INGVES Riksbanken RIKSBANKEN År 2016 har inletts på ett mardrömsliknande sätt för Riksbanken. Inflationen överraskade på nedsidan även i december, vilket innebär att den stigande trenden i den underliggande inflationen som kunde noteras i fjol nu har vänt ned. Och inte ser det bättre ut i januari. Kraftigt sjunkande råvarupriser, med olja i spetsen, kommer att sätta ytterligare press på inflationen i början på detta år. De globala nedåtriskerna för konjunkturen har förstärkts i januari och riskaversionen har ökat, med bl.a. sjunkande aktiekurser som följd. Som om inte det är nog, så blev Riksbanken också tilltufsad av den penningpolitiska utvärderingen. Direktionen har, enligt utvärderingen, varit alltför modellstyrda och inte riktigt orkat lyfta blicken för att beakta de stora skeendena i ekonomin. Inte minst uttrycks kritik mot senfärdigheten att sänka räntan 2013. Utvärderingen föreslår bl.a. att KPIF (KPI med fast ränta) skall utgöra målvariabel istället för KPI. Vidare föreslår man en ökad flexibilitet såtillvida att om det enligt direktionens uppfattning är lämpligt att under en tid avvika från att uppnå inflationsmålet cirka två år framåt i tiden ska Riksbanken redogöra för sina skäl och försvara den inför riksdagens finansutskott. En tolkning som kan göras av detta i det dagsaktuella penningpolitiska läget är att det ger Riksbanken ökade frihetsgrader i hur snabbt man ska komma tillbaka till inflationsmålet. Det skulle kunna öppna upp en möjlighet för Riksbanken att avstå från ytterligare penningpolitiska lättnader. Men det låter sig knappast göra i närtid enligt vår bedömning. I närtid har Riksbanken en verklighet att hantera med en mycket mjuk ECB där ytterligare penningpolitiska lättnader, som vi räknar med i mars, kommer att sätta stor press på Riksbanken. Ställer sig Riksbanken vid sidan av ECB riskerar kronan att stärkas kraftigt och pressa ned inflationen ytterligare. I kombination med den inflationsbesvikelse som redan noterats riskerar det att sätta avtryck på inflationsförväntningarna och försvåra den pågående avtalsrörelsen. Vi tror att Riksbanken vill köpa tid med att bromsa en kronförstärkning i avvaktan på att den starka svenska ekonomin ska sätta avtryck på kostnadstryck och inhemsk inflation. I samband med delegeringsbeslutet för valutainterventioner betonade direktionen en fortsatt hög beredskap att inte bara vidta valutainterventioner utan även andra åtgärder såsom att sänka reporäntan och utökade värdepappersköp. Sammanfattningsvis räknar vi nu med en räntesänkning i februari men vi medger att osäkerheten har ökat något efter den penningpolitiska utvärderingen. Hotet om valutainterventioner finns kvar men kronan har försvagats något de senaste veckorna och av det extra penningpolitiska protokollet att döma, så är interventioner aktuella först vid en snabbt apprecierande krona. En första räntehöjning tror vi dröjer till sommaren 2017. I slutet av 2017 bedöms reporäntan ha höjts till 0 procent. 3
RÄNTEMARKNADEN En ny våg av penningpolitiska stimulanser Federal Reserve sänkte räntan i december i ett försök att inleda en global höjningscykel. Marknadsoron och den bekymrande utvecklingen i Kina innebär dock att dessa penningpolitiska åtstramningar verkar komma av sig. Istället har vi fått signaler från såväl ECB, Bank of Japan, och inte minst Riksbanken att det snarare är mer expansiv penningpolitik att vänta. AV: PÄR MAGNUSSON RÄNTEMARKNADEN UNDER JANUARI Oron i Kina med allt större press på de kinesiska myndigheterna att agera för att stoppa utflödet av kapital ur Kina har skickat svallvågor över resten av världens tillgångsmarknader. Kina riskerar att tvingas till att antingen devalvera sin valuta eller återreglera kapitalmarknader som genomgått en liberalisering för att förbättra ekonomins funktionssätt i Kina. Det är inget aptitligt val för de kinesiska myndigheterna, men ju längre de väntar, desto större är risken att marknadsoron består. Fallande aktiemarknader och högre kreditspreadar har medfört att mer säkra räntepapper har gått starkt under årets inledning. Lägg därtill att vi fått allt mer duvaktiga signaler från flera av världens centralbanker, vilket har givit säkra statspapper en extra knuff nedåt i räntor. Bank of Japan har överraskande sänkt sin styrränta, ECB har annonserat att de är beredda att öka sina stimulanser och Riksbanken har gjort klart att man kommer att agera med ränte- och valutapolitik för att försvaga kronan för få igång inflationen. Till detta kan läggas att sannolikheten för att Federal Reserve går vidare med räntehöjningar i år minskat jämfört med för en månad sedan. STATSRÄNTOR SWEDBANKS PROGNOS: OBLIGATIONER 2 FEB 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige 2 år -0,55-0,50-0,50-0,45 5 år -0,03-0,10-0,10-0,05 10 år 0,60 0,45 0,45 0,50 EMU 2 år -0,48-0,50-0,50-0,45 5 år -0,31-0,35-0,35-0,30 10 år 0,32 0,20 0,20 0,25 USA 2 år 0,79 0,85 1,00 1,50 5 år 1,35 1,40 1,50 1,75 10 år 1,93 2,00 2,00 2,00 SWEDBANKS PROGNOS: SWAPRÄNTOR 2 FEB 3 MÅN 6 MÅN 12 MÅN Sverige Stibor3M -0,33-0,45-0,45-0,45 Stibor6M -0,19-0,35-0,35-0,35 Swap 2 år -0,31-0,35-0,35-0,30 Swap 5 år 0,36 0,25 0,25 0,30 Swap 10 år 1,23 1,00 1,00 1,05 RÄNTEMARKNADEN UNDER FEBRUARI Fokus kommer troligen fortsatt vara riktat mot Kina och hur man hanterar den pågående valutaoron där. Det finns en betydande risk för att den utveckling vi sett under januari månad fortsätter även under februari, och det talar för att vi kan få se fortsatta räntefall i säkra statspapper och swappar. Flera centralbanker kommer att sättas på prov när de måste leva upp till de signaler som de skickat till marknaden under januari månad. Mario Draghi lovade runt vid ECB:s räntemöte i januari, och det gäller att han inte håller tunt vid nästa räntebeslut. ECB:s trovärdighet hos marknaden stukades när man vid decembermötet inte levde upp till de förväntningar som man givit marknaden. Det får inte upprepas, och det är Draghi säkerligen medveten om. Även Riksbanken är under hård press att leva upp till sina ord om att inte tolerera en allt för stark krona och för låg inflation. Skulle Riksbanken mot förmodan inte sänka räntan och/ eller intervenera på valutamarknaden vid nästa möte i februari, så kommer kronan stärkas markant. Det är en utveckling som måste undvikas för att Riksbanken skall kunna bevara sin trovärdighet, och därför ter sig en räntesänkning närmast oundviklig. Swedbank räknar med en sänkning av styrräntan till -0.50 procent i februari. 4
FÖRSLAG PÅ KREDITPLACERINGAR 2016 En nervös start på det nya året Året har börjat precis så volatilt som vi trodde. Precis som under hösten är det Kina, råvaror (inte minst oljan) och centralbankerna som driver marknaden. Vi ser en ökad press på kreditbetygen generellt, inte minst inom cykliska sektorer. Även prognoserna för frekvensen av kredithändelser börjar röra sig uppåt. På namnbasis lyfter vi fram Meda inom stabila läkemedelssektorn, SSAB med höga kreditpremier också givet en nedgradering, Scania med en prissättning påverkad av Volkswagen men stabilt på egna meriter och SAS som gynnas av ökat resande och låga bränslepriser. AV: INGVAR MATSSON Det nya året har definitivt börjat turbulent på kreditmarknaden tillsammans med fallande aktiemarknader och råvarupriser. Ledande kreditindex har gått isär sedan årsskiftet och vi har sett itraxx XO (high yields) tangera 400 punkter och volatiliteten är fortsatt hög. Ett Kina som haltar tycks vara den yttersta orsaken till den globala oron och frågan är i vilken utsträckning man låtit skräckfaktorn grumla förnuftet och låtit kreditpremierna överreagera. Trots allt är väl huvudscenariot ett Kina som saktar in, inte ett Kina som kollapsar! Även om centralbankerna inte uppfyllde marknadens alla krav under december (som tur var vill man kanske tillägga) så tillhandahåller den fortsatt expansiva penningpolitiken i Europa stöd till kreditmarknaden. Oljan har fortsatt sin kräftgång och även om de senaste dagarna sett en viss återhämtning så är prisfallet dramatiskt och vi ser nu ett oljepris runt 30 dollar fatet. Självklart har detta konsekvenser för de bolag som prospekterar eller utvinner olja och vi ser massivt med nedgraderingar av kreditbetygen här. Detsamma gäller gruvindustrin där låga metallpriser slår hårt mot kreditprofilerna, till exempel har järnmalmspriset tappat omkring 30 procent sedan mitten av september. I båda dessa industrisektorer har vi som bekant också breda Nordiska intressen. Rapportsäsongen har kommit igång och vi noterar en relativt stark rapport från industrikonglomeratet General Electric (A1/AA+). Kimberly-Clark (A2/A) presenterade i stället en rapport något svagare än förväntansbilden. Bolaget är en direkt konkurrent till SCA (Baa1/A-). Få av de Nordiska bolagen har rapporterat än men vi förväntar oss förstås rapporter många gånger negativt påverkade av världsläget, framför allt när det gäller de cykliska bolagen. Några vinstvarningar har vi också sett. Ingen dramatik ur ett fundamentalt kreditriskperspektiv tror vi men vissa prisreaktioner i samband med rapporterna kan vi se framför oss. Pressen på råvarupriser börjar sätta sitt avtryck på en global kreditportfölj. Sedan 2008 så har det genomsnittliga kreditbetyget hos Standard & Poor s sjunkit med ett halvt steg till någonstans mellan BB+ och BB. Detta är en kombination av att många bolag som kommer till marknaden erhåller relativt svag rating men också på grund av nedgraderingar av redan etablerade bolag. Negativa utsikter på betygen överväger kraftigt de positiva, här har förändringen i relation varit den mest negativa sedan finanskrisen 2008 2009. Nu börjar också prognoserna för frekvensen av kredithändelser att krypa uppåt för 2016 och nu faktiskt börja närma sig ett historiskt genomsnitt. Läkemedelsbolaget Meda (-/-, SWB: BB-) har en imponerande historik av att växa snabbt med bibehållna marginaler. Efter det senaste stora förvärvet har man nu också börjat ta nere sin skuldsättningsgrad. Bolaget erbjuder en exponering mot den relativt konjunkturokänsliga läkemededelsindustrin, kanske extra värdefullt nu när cykliska sektorer pressas hårt. Scania (-/BBB+) ägs ju som bekant av problemtyngda Volkswagen (BBB+/A3) och det innebär att bolagets kreditbetyg helt enkelt följer med moderbolagets. Scania står utan tvekan starkt på egna meriter men så länge man utgör en del av Volkswagengruppen så är verkligheten denna. Man har lämnat utdelningar till moderbolaget men inte på ett sätt som indikerar att Volkswagen skulle utnyttja Scania för att rädda sin egen likviditet, som för övrigt är fortsatt starkt. Scanias helår för 2015 var också starkt med rekordförsäljning. Stålbranschen genomgår kanske ett stålbad men många bolag rationaliserar också med järnhand (ber om ursäkt för den uselheten!). SSABs (-/BB-) obligationer, inte minst EUR-obligationen, handlar brett givet också en kommande nedgradering till B+. Mot bakgrund av den svaga stålmarknaden så är SSABs kreditbetyg under revision för en nedgradering men marknaden tycks som sagt ha tagit mer än erforderlig höjd för denna. Signaler har också kommit om en bantning av stålproduktionen i Kina, något som är klart positivt för de Europeiska och Amerikanska bolagen. Flygsektorn ser ut att gå mot ett relativt gynnsamt år med högre passagerarvolymer och lägre bränslekostnader (tack vare ett fallande oljepris). SAS (B3/B-) är ett bolag som dessutom har genomfört betydande rationaliseringar och som därför befinner sig i ett helt annat finansiellt läge än för bara några år sedan. För 2016 förväntar man sig att pågående effektivitetsprogram skall ge omkring 1 miljard kronor i resultateffekt samtidigt som man expanderar på de mer lönsamma långrutterna. Swedish Match (Baa2/BBB) och Consilium (-/-, SWB: BB-) är två namn värda att lyfta fram inte minst ur ett diversifieringsperspektiv. Consilium levererade ett stabilt resultat för det tredje kvartalet 2015 och våra utsikter på kreditbetyget är stabila. Bolaget levererar bland annat säkerhetsutrustning för sjöfarten. 5
FÖRSLAG PÅ KREDIT- OCH RÄNTEPLACERINGAR AKTUELLA PLACERINGSFÖRSLAG Kreditobligationer investment grade FRN (Rörlig ränta) EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Scania 2020-03-16 3m+138 BBB+/- Akelius Fastigheter 2019-03-27 3m+200 BBB-/- Norrköpings Kommun 2019-01-25 3m+29 AA+/- SHB 2018-06-01 3m+30 AA-/Aa2 Kreditobligationer investment grade fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING/(SKUGG) RATING Credit Suisse 2017-12-12 0,87 % A/A1 EIB 2020-12-01 3,98 % AAA/Aaa Säkerställda obligationer med fast ränta EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Stadshypotek 2020-06-17 0,84 Aaa Swedbank hypotek 2020-12-16 1,04 Aaa Länsförsäkringar hypotek 2021-09-15 1,34 Aaa Certifikat EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA Tele2 7/4/2016 0,07 % (BBB+) Akelius 8/4/2016 0,25 % BBB- Fabege 8/6/2016 0,18 % BB+ Balder 8/6/2016 0,25 % (BBB-) RATING/(SKUGG) RATING/(SKUGG) Kreditobligationer high yield EMITTENT FÖRFALL INDIKATIV RÄNTA RATING/(SKUGG) SSAB 2019-02-25 3m+540 BB-/- SAS 2017-11-15 5 % B-/B3 Meda 2019-05-21 3m+260 -/- (BB- Stable) Consilium 2020-03-25 3m+449 -/- (BB- Stable) 6
FÖRSLAG PÅ SKULDHANTERING Kombinera fördelarna med rörlig respektive fast ränta Svensk ekonomi väntas växa kraftigt 2016 och 2017 där sysselsättningen förväntas överträffa arbetskraftens ökningstakt med sjunkande arbetslöshet som följd. Samtidigt förvärras obalanserna de närmaste åren bland annat genom en dålig mix av penning- och finanspolitik. Riksbanken är dessutom under betydande press via det låga inflationstrycket och risken för att kronan ska förstärkas för mycket. Vår vy är att reporäntan sänks till -0,50 procent i februari och ser svagt stigande långräntor under prognosperioden. Osäkerheten om utvecklingen är dock mycket stor. Dags att kombinera fördelarna med fast respektive rörlig ränta. AV: STIG RIGNELL RIKSBANKEN UNDER BETYDANDE PRESS Inflationen har varit låg en lång tid och förra årets uppmuntrande uppgång i den underliggande inflationen bröts i november och december. Inledningen av 2016 har likaså varit dyster, de globala nedåtriskerna har ökat med skakiga finansmarknader som följd. Råvarupriserna, med olja i spetsen, har sjunkit kraftigt. Det är en mardröm för Riksbanken, inte minst med tanke på den stundande avtalsrörelsen. På kort sikt är det viktigt för Riksbanken att upprätthålla trovärdigheten kring inflationsmålet. Den europeiska centralbanken ECBs chef Mario Draghi visade en tydlig mjukhet vid presskonferensen efter senaste räntemötet i januari med beredskap att agera med ytterligare åtgärder. Detta utgör ytterligare en restriktion för Riksbanken. Swedbanks syn är reporäntan sänks i februari men vi medger att osäkerheten ökat något efter den penningpolitiska utvärderingen som släpptes den 19 januari. Vi ser även ytterligare drygt ett år med negativ Stibor3. På lite längre sikt kan dock den förbättrade tillväxten i USA och Europa sätta en högre räntebana på agendan. Demografiska faktorer i form av sjunkande arbetskraftstal kan efter hand ge ett ökat kapacitetsutnyttjande med stigande långräntor som följd. RÄNTETAK GER DET BÄSTA AV FAST OCH RÖRLIG RÄNTEBINDNING Skuldförvaltare kan därmed kombinera fördelarna med fast respektive rörlig ränta genom köp av räntetak. Man erhåller då ett tak på hur mycket den rörliga räntan kan stiga (fasta räntans fördel) men vid låg, och eventuellt ytterligare lägre ränta, så följer man med nedåt (rörliga räntans fördel). Lån till fast ränta har normalt alltid högre ränta än motsvarande rörlig ränta och denna kostnad undviker man sålunda. Samtidigt utnyttjar man fördelarna med rörlig räntebindning. Kostnaden för räntetaket betalas i form av en premie vars storlek beror på vilken nivå man väljer för taket (striken), räntetakets nominella belopp, samt vilken löptid taket ska gälla för. Räntetaket ger innehavaren kompensation för räntor ovan taknivån, som här relateras till Stibor tre månaders ränta (Stibor3). Taket betalar ut skillnad mellan faktisk Stibor3 och den nivå som taket begränsar uppgången vid. Utbetalning sker kvartalsvis för samtliga kvartal då faktiskt Stibor3 noteras högre än den avtalade taknivån. RÄNTETAK ETT PRISEXEMPEL Vi väljer att lyfta fram räntetak på fem års löptid. Vid räntesäkringsbehov på kortare löptid är sannolikt ränterisken hanterbar. Nominellt belopp: 10 MSEK Taknivå: Stibor3 maximeras till 1,5 procent Premiekostnad: 140 000:- SEK SAMMANFATTNING För låntagare som fortsatt vill vara exponerad mot rörlig ränta ser vi i dagens räntekurva ett värde i att skydda uppsidan med räntetak. På kort sikt ser vi mycket liten risk att Stibor3 väsentligen kommer upp, men det extremt låga ränteläget ger möjlighet att säkra en låg maxränta och samtidigt vara positionerad för fortsatt låga, och i närtid eventuellt lägre, räntor. Skuldförvaltare med köpt räntetak känner sin maximala räntekostnad, som då inträffar vid scenariot att Stibor3 omedelbart och bestående noteras över taknivån. Den maximala kostnaden blir då lika med taknivån plus löptidskorrigerad kostnad för takpremie. Detta scenario är naturligtvis ett extremfall men utgör dock ett worst case. Samtliga kvartal då Stibor3 noters under taknivån sker ingenting mer än att låntagaren drar nytta av det låga ränteläget. Vid fortsatt låga, eller ännu lägre Stibor3 kommer räntekostnaden att vara låga/lägre vilket ger maximal nytta på nedsidan. 7
VÅR VALUTASYN Riksbanken kan bara bromsa en kronförstärkning Volatiliteten på aktiemarknaderna fortsätter även om centralbanker med lättare penningpolitik delvis skapat en viss tillförsikt. Kronan har klarat sig ovanligt bra i turbulensen backad av starka aktivitetsdata. Fed väntas slå av på räntehöjningstakten men USD får ändå stöd av några höjningar i år. Vår EUR/SEK-prognos på 9,00 på sex månaders sikt kvarstår. På kort sikt tvingas Riksbanken matcha ECB väntade sänkning i mars. Valutainterventioner kan också hålla EUR/SEK ovanför 9,15 de närmaste månaderna. NOK/SEK har fortsatta risker på nedsidan då vi ser risk för att oljepriset vänder tillbaka mot rekordlåga nivåer på kort sikt. Prognos i NOK/SEK är 0,96. AV: ANDERS EKLÖF $ FED BEKRÄFTAR RISKBILD MEN HÅLLER DÖRREN PÅ GLÄNT FÖR HÖJNING I VÅR Börsfallet som inledde året har dämpats. Riskerna för fortsatt global prispress kopplade till fallande oljepris, osäkerheten kring Kinas tillväxtutsikter och valutapolitik samt hur inbromsningen i tillväxtmarknaderna påverkar utvecklade ekonomier utgör osäkerhetsfaktorer. Fed följer noga utvecklingen och har markerat en viss ökad nedåtrisk på inflationen och att räntehöjningstakten kan påverkas om den rådande riskbilden bekräftas. I synnerhet skulle en snabb dollarförstärkning vara mycket ovälkommen i nuläget för Fed. Än så länge tycks dock arbetsmarknaden fortsätta att utvecklas starkt och inbromsning i fjärde kvartalet väntas vara kopplat till en neddragning av lagren. Den amerikanska konsumenten fortsätter att konsumera i linje med trenden 2 3 procent per år och tycks ännu inte använt utrymmet från det lägre bensinpriset till ökad konsumtion. Marknaden prissätter i nuläget endast en räntehöjning från Fed i år. Det är för lite enligt vår syn.samtidigt finns det dock inga tydliga faktorer som kan ändra det på kort sikt, inte minst då USA-data väntas starta året något svagt. Vårt basscenario är att Fed höjer styrräntan minst 2 gånger i år vilket väntas ge en viss förstärkning av dollarn mot euron och kronan. Den bedömningen är baserad på att Kinas valuta endast försvagas försiktigt, ca 5 procent mot dollarn under innevarande år. Vår prognos i EUR/USD på sex månaders sikt är i stort sett oförändrad på 1,04. USD/SEK väntas fortfarande toppa runt ca 8,70 under det kommande halvåret för att på tolv månaders sikt närma sig 8,00. ECB PRESSAR RIKSBANKEN ATT AGERA FÖR ATT BROMSA SEK Kronan har hållit sig stabil mellan 9,20 och 9,40 under januari trots stundtals kraftigt fallande börser och stigande finansiell volatilitet, vilket brukar försvaga kronan. Svenska makrodata har fortsatt visa på en tillväxt över trend medan inflationen återigen överraskat på nedsidan i förhållande till Riksbankens och andra bedömares tidigare prognoser. Det lägre oljepriset i kombination med överkapacitet i den globala tillverkningssektorn innebär sannolikt att både Riksbanken och ECB får svårt att nå sitt inflationsmål inom 2-års horisonten. Den europeiska centralbanken har förekommit nedåtriskerna på inflation och redan signalerat att räntesänkningen från i december kan följas upp med en ny sänkning i mars. Vår vy är att det blir i stort sett omöjligt för Riksbankens att nå sin nuvarande inflationsprognos från december om inte kronan deprecierar påtagligt eller om oljepriset vänder uppåt. Efter den senaste inflationssiffran prissätter marknaden en räntesänkning från Riksbanken i februari. Valutainterventioner kan vara att vänta om EUR/SEK skulle falla ned under 9,10 eller under 108 i KIX-terminer. FX-interventioner kan dock endast tillfälligt bromsa en starkare krona och Riksbanken har inget mandat att lägga ett golv i EUR/SEK över en längre period. Det skulle uppfattas som byte av valutaregim. Det är regeringen som lägger fast valutaregimen i samråd med Riksbanken. Vår utgångspunkt för kronprognosen är att Riksbanken senare i år tvingas att låta kronan appreciera gradvis då räntevapnet snart är uttömt och med begränsad effekt. I nuläget är kortränteskillnaden ca 20 bp till eurons fördel, något som inte kan väga upp att kronan har ett underliggande apprecieringstryck i form av ett stort bytesbalansöverskott och påtagligt högre tillväxt än eurozonenen. Det återstår också att se om Riksbanken finner det meningsfullt och utan risker att förlänga obligationsköpen till hösten, vilket i så fall skulle omfatta köp av bostadsobligationer som inte är riskfria. Sammanfattningsvis så kvarstår vår bedömning att kronan har en apprecieringspotential mot euron under 2016 ned mot 9,00. På kort sikt lär dock nedsidan i EUR/SEK vara begränsad till 9,10 där valutainterventioner från Riksbanken troligen är att vänta. Vår prognos är 9,15 på tre månaders sikt. 8
VÅR VALUTASYN BREXIT RISK HÅLLER PUNDET SVAGT NOK Pundet upplever ett fortsatt underliggande deprecieringstryck i ljuset av det ökade fokuset på den kommande folkomröstningen om Storbritanniens medlemskap i EU som redan nu ger en riskpremie. Vi ser risken att denna riskpremie kan stiga ytterligare i takt med att omröstningen närmar sig. Det stora bytesbalansunderskottet innebär att pundet är beroende av finansiella flöden som riskerar torka ut tills EU-omröstningen är avklarad. På datafronten befinner sig Storbritannien i en viss cyklisk inbromsning och tillväxten tyngs också av en fortsatt stram finanspolitik. Med inflationen mycket låg pga av den tidigare pundstyrkan och det lägre oljepriset samt inga akuta kostnadssignaler från arbetsmarknaden är det rimligt att marknaden prissätter en första räntehöjning från Bank of England först nästa år. En folkomröstning väntas tidigast ske under sommaren. Tidpunkten är i viss mån beroende vilket lockbete premiärminister Cameron kan få med sig från EU:s toppmöte den 18/19 februari. Vi har tidigare påpekat att den pågående flyktingkrisen som kan ta fart ytterligare till våren har potentialen att öka opinionen för att Storbritannien ska gå ur EU. Storbritanniens kostnad att stå utanför EU kommer dock att bli stor, vilket ändå talar för att landet blir kvar. Sammantaget ser vi risken att pundet försvagas mot både kronan och euron under våren. Basscenariot är dock att Storbritannien röstar ja till att vara kvar i EU. GBP/SEK-prognosen bottnar mot 11,75 på tre till sex månaders sikt. NORSKA KRONAN SVÄNGER MED OLJAN Det finns inte mycket nytt att rapportera om norska kronan som fortsätter att svänga med oljepriset. I skrivande stund har oljepriset rekylerat upp något till följd av vissa lugnande signaler från Kina men också det faktum att centralbankerna signalerar en lättare penningpolitik (ECB). Vi räknar dock med att oljepriset faller på nytt givet obalanserna mellan utbud och efterfrågan som kommer att råda under första halvåret. Iran kommer att börja exportera olja under de närmaste veckorna och når full kapacitet i april, lagren är rekordhöga och det börjar uppstå kostnadsproblem med att lagra olja samtidigt som det inte finns några tecken på produktionsnedragningar från icke-opec länder ännu. På datafronten har det varit sparsamt med nyheter. Vår bedömning kvarstår att Norges Bank kan komma att sänka räntan med minst 50bp i år. Det är dock delvis prissatt i räntemarknaden. Vår EUR/NOKprognos är oförändrad på 9,55 på tre månaders sikt. På längre sikt upprepar vi dock att EUR/NOK är övervärderad ovanför 9,60. NOK/SEK-prognos är i stort sett oförändrad på 0,96 på 3månaders sikt. 9
VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER Ingen vändning i sikte ännu Valutakurserna har rasat till historiskt låga nivåer för ett flertal tillväxtländer. Långsammare tillväxt i Kina och fallande råvarupriser förklarar en del av nedgången men flera år av underinvesteringar, bristfällig politik, höga skuldnivåer och utbredd korruption är andra faktorer. Detta gäller framför allt Brasilien och Ryssland. Dessa och andra länder har dessutom inga möjligheter till ekonomisk stimulans då statsfinanserna är svaga och styrräntorna måste hållas höga för att bekämpa inflationen. Kina har däremot fortfarande möjligheter, och vilja, att stimulera sin tillväxt. Vi förväntar oss inte någon hårdlandning i Kina i år, men osäkerheten är stor hur hög tillväxten blir. I Ryssland förstärks nedgången av det senaste oljeprisfallet. Den största valutanedgången är sannolikt bakom oss men vi ser inte någon vändning ännu. AV: HANS GUSTAFSON Året har börjat med ett turbulent marknadsläge i Kina där fallande aktiepriser och försvagad valuta kombinerats med stora valutautflöden. Det är uppenbart att oron om tillståndet i den kinesiska ekonomin kommit tillbaka. Den ekonomiska utvecklingen har däremot inte förändrats nämnvärt de senaste månaderna. Omställningen av den kinesiska ekonomin fortsätter med en avmattning i traditionell tillverkningsindustri och en relativt stark utveckling i tjänstesektorn. Inköpschefsindex för tjänste-pmi är stabilt högt medan PMI för tillverkningsindustrin visar en negativ utveckling under 50-strecket. Pressen på renminbin är stor vilket fått den kinesiska centralbanken att intervenera kraftfullt i valutahandeln som sker i Hong Kong. Dessutom har centralbanken genom att ge direktiv till flera kinesiska banker, stramat åt möjligheten för kineser att föra ut kapital. Osäkerheten är mycket stor vad de kinesiska myndigheterna vill uppnå. Vi tror inte att de önskar en devalvering då en sådan skulle strama åt hushållens köpkraft. En större devalvering skulle chocka de globala marknaderna och sannolikt motverka eventuella positiva syften. Vi förväntar oss en gradvis försvagning av renminbin i syfte att mildra deflationstrycket. Om pressen blir för stor med accelererande kapitalutflöden så förväntar vi att Kina inför ytterligare valutarestriktioner. Vår prognos för EUR/CNY är 6,98 och för CNY/SEK 1,30 om sex månader. Recessionen kommer att fördjupas i Brasilien under 2016. Den brasilianska ekonomin lider av fallande råvarupriser, korruptionsskandaler och svag politisk styrning. Brasilien fick sitt kreditbetyg sänkt till skräpstatus under 2015 eftersom regeringen inte kunde genomföra tillräckligt stora besparingar för att stabilisera statsfinanserna. Förra året tvingades regeringen på grund av bristande politiskt beslutsfattande gång på gång skriva ner prognosen för statsfinanserna. Samtidigt tilltog nedgången i ekonomin vilket i sig förde med sig lägre skatteintäkter. De finanspolitiska utsikterna har tyvärr inte förbättrats sedan finansminister Joaquim Levy i december förra året byttes ut mot den tidigare planeringsministern Nelson Barbosa. Barbosa förväntas vara mindre angelägen till besparingar och mer lyhörd för politiska överväganden. Det branta fallet för den brasilianska valutan realen har tillsammans med högre statskontrollerade priser pressat upp inflationen. Konsumentpriserna steg förra året från 6,4 till 10,7 procent på årsbasis och centralbanken tvingades höja reporäntan vid flera tillfällen till 14,25 procent. Utrymmet för ekonomiska stimulansåtgärder begränsas av hög inflation och ansträngda statsfinanser då budgetunderskottet uppgår till ca 8 procent av BNP. Risken för politiskt kaos är hög eftersom kravet att president Dilma Rousseff ställs inför riksrätt ökar efterhand som recessionen fördjupas. Läget är problematiskt i Brasilien. Nuvarande valutakursnivåer reflekterar till stor del denna situation men risken är fortfarande på nedsidan och vi har en prognos för EUR/BRL på 4,43 och BRL/SEK 2,04 om sex månader. Den ekonomiska utvecklingen i Indien har varit en besvikelse. Exporttillväxten var negativ under 2015 och vi förväntar oss att exporten förblir svag beroende på lägre global efterfrågan och det senaste årets förstärkning av den reala handelsviktade rupien. Investeringsutvecklingen är trög och kredittillväxten är mycket svag. Centralbanken har sänkt räntorna med sammanlagt 125 punkter till 6,75 procent sedan december 2014. Realräntorna är däremot alltjämt för höga för att ge stöd för tillväxten och bankerna tyngs av gamla dåliga lån och har till stor del använt sig av lägre räntor till att stärka sina balansräkningar. Fallande råvarupriser är positivt för Indien och landet påverkas inte nämnvärt av rebalanseringen i Kina. Valutareserven uppgår till mer än 350 miljarder USA-dollar och bytesbalansunderskottet har minskat till cirka 1 procent av BNP jämfört med ett underskott på ca 5 procent under 2013. I grunden har situationen förbättrats i Indien men tillväxten kommer att tappa fart eftersom reformtakten är för låg och att vi inte räknar med tillräckligt med stimulanser för att få upp tillväxten. Vi har en fortsatt neutral syn på rupien. Det senaste oljeprisfallet har inneburit ytterligare ett hårt slag för den ryska ekonomin. Rubeln har gjort en ny bottennivå vilket förklaras av landets massiva beroende av olja (cirka 2/3 av varuexporten och hälften av de federala budgetintäkterna är olje- och gasrelaterade). Valutaförsvagningen kommer att hålla inflationen uppe och minskar hushållens konsumtion och investeringar. Den ekonomiska politiken har uppenbarligen varit otillräcklig för att kompensera för det kraftiga oljeprisfallet och sanktionerna från väst. Det enda positiva för beslutsfattarna är att de låtit rubeln flyta och upprätthållit den ekonomiska disciplinen. Våra bedömningar tyder på att budgetunderskottet uppgick till 2,6 procent av BNP under 2015, det vill säga Fortsättning på nästa sida > 10
VÅR VALUTASYN: TILLVÄXTMARKNADER Forts. Ingen vändning i sikte ännu väl under 3-procentsmålet. Det officiella målet för 2016 är ett budgetunderskott på 3 procent men bygger på orealistiska antaganden (BNP-tillväxt på 0,7 procent, ett genomsnittligt oljepris på 50 US-dollar per fat, en valutakurs på 63 mot dollarn och en inflation på 6,4 procent). Bara två veckor in på det nya året har ekonomiministern Siluanov begärt att 4 procent av de federala budgetutgifterna läggs på is. Finanspolitiken är stram då politikerna bedömer att oljeprischocken kommer att bestå och att budgetunderskottet inte får skena iväg. Vår prognos för EUR/RUB är 82,7 och för RUB/SEK 0,11 om sex månader. Den polska zlotyn föll kraftigt efter att kreditvärderingsinstitutet Standard & Poors den 15 januari oväntat sänkte Polens kreditbetyg från A+ till BBB+ med negativa utsikter. Beslutet är mycket ovanligt då motivet till stor del var politiskt betingat. Det nya regeringspartiet Lag och ordning (PiS) vann parlamentsvalet i oktober 2015 med löften om sänkta skatter och höjda bidrag som skulle finansieras med bl.a. högre skatter på utlandsägda företag och banker. Vi reviderade ner vår valutaprognos för zlotyn i slutet av förra året men försvagningen har varit större än så. Polens fundamentala situation är trots allt mycket stark och även om statsfinanserna riskerar att försämras så är budgetunderskottet lägre än 3 procent och statsskulden uppgår till endast ca 50 procent som andel av BNP. Inriktningen på politiken är däremot oroande med större statlig styrning. I december antogs nya lagar som underlättar regeringens möjligheter att styra medierna genom att finansministern ges rätten att tillsätta chefer inom statlig media. EU har starkt kritiseratutvecklingen men har svårt att beröva Polens rösträtt i EU då Ungern lovat rösta emot ett sådant förslag. Utvecklingen är däremot negativ för företagsklimatet och motiverar en lägre valutakurs. Vi ser att zlotyn handlar i ett spann EUR/PLN 4,40 4,60 de närmaste månaderna och att PLN/SEK handlar runt 2,01 om sex månader. 11
FÖRSLAG PÅ VALUTAHANTERING Strategier för dollar, pund och norska kronor AV: GUNNAR LUNDBERG STRATEGI FÖR USD-KÖPARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 8,5350) En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att köpa till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att köpa USD till kursen 8,5800. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 8,5120. Om USD kursen handlas lägre än 8,5800 men högre än 8,1850 under hela löptiden kan innehavaren köpa USD till marknadspris. Om USD kursen handlas till 8,1850 eller lägre någon gång under löptiden måste innehavaren köpa till kursen 8,5800. STRATEGI FÖR GBP-SÄLJARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 12,2250) En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att sälja till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja GBP till kursen 12,1000. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 12,1800. Om GBP kursen handlas högre än 12,1000 men lägre än 12,5380 under hela löptiden kan innehavaren sälja GBP till marknadspris. Om GBP kursen handlas 12,5380 eller högre någon gång under löptiden måste innehavaren sälja till kurs 12,1000 STRATEGI FÖR NOK-SÄLJARE: FLEXIBEL TERMIN MED 3 MÅNADERS LÖPTID (SPOT REF 0,9820) En flexibel termin ger kännedom om det sämsta tänkbara utfallet samtidigt som möjligheten kvarstår att sälja till bättre nivåer. Denna strategi ger innehavaren rätten att sälja norska kronor till kursen 0,9720. Det skall jämföras med aktuellt terminspris på 0,9780. Om NOK kursen handlas högre än 0,9720 men lägre än 1,0075 under hela löptiden kan innehavaren sälja norska kronor till marknadspris. Om NOK kursen handlas 1,0075 eller högre någon gång under löptiden måste innehavaren sälja till kurs 0,9720. Kronor Kronor per per USD USD 8,90 8,70 8,50 8,30 8,10 7,90 7,70 7,50 feb-15 apr-15 jun-15 aug-15 okt-15 dec-15 Kronor per per GBP GBP 14,00 13,50 13,00 12,50 12,00 11,50 11,00 feb-15 apr-15 jun-15 aug-15 okt-15 dec-15 Kronor per NOK NOK 1,15 1,10 1,05 1,00 0,95 0,90 feb-15 apr-15 jun-15 aug-15 okt-15 dec-15 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET USD-KÖPARE 8,70 Innehavaren har rätt att köpa USD till kursen 8,5800 8,30 Innehavaren köper USD i spotmarknaden 8,1000 Innehavaren har skyldighet att köpa USD till kursen 8,5800 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET GBP-KÖPARE 11,90 Innehavaren har rätt att sälja GBP till kursen 12,1000 12,40 Innehavaren säljer GBP i spotmarknaden 12,60 Innehavaren har skyldighet att sälja GBP till kursen 12,1000 EXEMPELKURS PÅ FÖRFALLODAGEN AKTIVITET NOK-KÖPARE 0,9650 Innehavaren har rätt att sälja NOK till kursen 0,9720 0,99 Innehavaren säljer NOK i spotmarknaden 1,0100 Innehavaren har skyldighet att sälja NOK till kursen 0,9720 Notera att strategierna har inslag av optioner, att en köpt option innebär en rättighet och en såld option innebär en skyldighet, och för att genomföra någon av dessa strategier krävs ett minsta motvärde om cirka 1 miljon SEK. 12
Kontaktinformation LARGE CORPORATES & INSTITUTIONS Besöksadress: Landsvägen 40, Sundbyberg Postadress: 105 34 Stockholm Ränte- och valutahandel Chef Jan Peter Larsson Tel: 46 8 5859 7736 e-post: jan.peter.larsson@swedbank.se Institutionell Kundhandel Chef Eindride Stien Tel: 47 2311 6248 e-post: eindride.stien@swedbank.se Kundhandel Stora företag Chef Maria Janson Tel: 46 8 5859 2219 e-post:maria.janson@swedbank.se Analys Chef Olof Manner Tel: 46 70 56 79 312 eller 46 70 87 251 87 e-post: olof.manner@swedbank.se Krediter Chef Mikael Busch Tel: 46 70 090 23 83 e-post: mikael.busch@swedbank.se Makroanalys Tf Chef Magnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Strategi och Allokering Chef Madeleine Pulk tel: 46 72 53 23 533 e-post: madeleine.pulk@swedbank.se ANALYS Krediter Ingvar Matsson Tel: 46 8 700 93 49 e-post: ingvar.matsson@swedbank.se Makro Chefekonom Anna Breman Tel: 46 70 314 95 87 e-post: anna.breman@swedbank.se Knut Hallberg Tel: 46 8 700 93 17 e-post: knut.hallberg@swedbank.se Jörgen Kennemar Tel: 46 8 700 98 04 e-post: jorgen.kennemar@swedbank.se Åke Gustafsson Tel: 46 8 700 91 45 e-post: ake.gustafsson@swedbank.se Magnus Alvesson Tel: 46 8 5859 3341 e-post: magnus.alvesson@swedbank.se Cathrine Danin Tel: 46 8 5859 0000 e-post: cathrine.danin@swedbank.se Martin Bolander Tel: 46 8 700 92 99 e-post: martin.bolander@swedbank.se Valutor Anders Eklöf Tel: 46 8 700 91 38 e-post: anders.eklof@swedbank.se Räntor Pär Magnusson Tel: 46 72 206 06 89 e-post: par.magnusson@swedbank.se Tillväxtmarknader Hans Gustafson Tel: 46 8 700 9147 e-post: hans.gustafson@swedbank.se KUNDHANDEL Krediter Fredrik Boklund Tel: 46 8 700 99 17 e-post: fredrik.boklund@swedbank.se Institutionell kundhandel Claes Göthman Tel: 46 8 700 92 80 e-post: claes.gothman@swedbank.se Tillväxtmarknader Peter Granqvist Tel: 46 8 700 99 95 e-post: peter.granqvist@swedbank.se Kundhandel Stora företag Stockholm Simon Oljans Tel: 46 8 700 99 14 e-post: simon.oljans@swedbank.se Kundhandel Stora företag Göteborg Klas Sandesjö Tel: 46 31 739 78 01 e-post: klas.sandesjo@swedbank.se Kundhandel Stora företag Malmö Lars Andersson Tel: 46 40 24 22 84 e-post: lars.a.andersson@swedbank.se Detta dokument har sammanställts av Swedbank Research, affärsområdet Swedbank Large Corporates & Institutions inom Swedbank AB (publ), ( Swedbank ). Dokumentet är framställt i informationssyfte för spridning till en begränsad krets kvalificerade investerare och är inte avsett att vara rådgivande. Informationen i dokumentet har sammanställts från källor som bedömts vara tillförlitliga. Vi kan dock inte garantera att informationen är fullständig eller riktig. Framtidsbedömningar är alltid osäkra och läsaren rekommenderas att komplettera sitt beslutsunderlag med erforderligt material. Dokumentet redovisar vår nuvarande uppfattning, som dock kan ändras. Vi påtar oss inte ansvar för någon typ av direkt eller indirekt förlust eller skada grundad på användande av dokumentet. Swedbank eller dess dotterbolag kan ha eller ha haft, eller kan komma att få: innehav av finansiella instrument, rådgivningsuppdrag, s k investment- eller merchantbanking-uppdrag och/ eller långivningsuppdrag avseende emittenter/ finansiella instrument som direkt eller indirekt omfattas av eventuella analyser eller rekommendationer i dokumentet. Dokumentet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare i eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse. Materialet får inte mångfaldigas utan Swedbanks medgivande. Mångfaldigad av Swedbank, Swedbank AB (publ), Stockholm 2010. 13