KALLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN

1 (1) KALLELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-12-14 VÄLKOMMEN Utbildningsnämnden i Höganäs kommun kallas till sammanträde. Datum och tid: 2015-12-14, kl 18:00 Rundvandring kl 16:30 Gruppmöten börjar kl 17:00 Plats: Kullaymnasiet Ledamot som är förhindrad att närvara vid sammanträdet bör snarast anmäla detta via kalenderinbjudan i Outlook. ÄRENDEN 1. Informationsärenden 2015 2. Internbudget 2016 3. Etablering av familjecentral i Höganäs 4. Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola 5. Utökade lokaler Kullagymnasiet 6. Anmälningsärenden ht 2015 Höganäs 2015-12-07 Pia Möller (M) Ordförande UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Ärende 1 Informationsärenden 2015

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-12-07 INFORMATIONSÄRENDEN DECEMBER 2015 UN/2015/11 Sammanfattning av ärendet Utbildningsförvaltningen informerar nämnden om följande ärende: Ekonomisk rapport Beslutsunderlag Ekonomisk rapport november 2015 Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: Utbildningsnämnden 2015-12-07 UN/2015/11 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE INFORMATIONSÄRENDEN DECEMBER 2015 Sammanfattning av ärendet Utbildningsförvaltningen informerar nämnden om följande ärende: Ekonomisk rapport Beslutsunderlag Ekonomisk rapport november 2015 kommer till nämnden Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att lägga informationen till handlingarna. Liselotte Herrlin Utbildningschef Jacob Derefeldt Nämndsekreterare UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

1 (2) EKONOMISK RAPPORT UTBILDNINGSNÄMNDEN NOVEMBER 2015 tkr Budget Jannov Förbr % Prognos Totalt resultat 590 162 535 014 90,7 590 162 1 Politisk verksamhet Resultat 1 070 1 107 103,5 1 270 60 Centralenheten 1 070 1 107 103,5 4A F - 9 Resultat 475 033 429 447 90,4 475 033 6R Elevhälsan 9 273 9 053 97,6 6R Elevhälsan AE 7 6S Tornlycke kommunövergr vht 17 532 16 160 92,2 60 Centralenheten 93 816 81 016 86,4 61 Bruksskolan 52 853 47 816 90,5 61 Bruksskolan AE 12 62 Tornlyckeskolan 58 029 51 701 89,1 62 Tornlyckeskolan AE 393 63 Lerbergsskolan 56 821 51 763 91,1 64 Vikenskolan 66 378 60 822 91,6 65 Nyhamnsskolan 42 896 39 249 91,5 65 Nyhamnsskolan AE 545 66 Jonstorpsskolan 62 028 56 916 91,8 66 Jonstorpsskolan AE 6 68 Kullagymnasiet 945 828 87,7 69 Eric Ruuth 14 462 13 160 91,0 4B Gymnasieskola Resultat 105 480 96 620 91,6 105 480 6R Elevhälsan 1 263 734 58,1 6R Elevhälsan AE 214 60 Centralenheten 60 900 54 884 90,1 68 Kullagymnasiet 43 317 38 292 88,4 6K Kullagymnasiet ensamkommande 2 641 68 Kullagymnasiet T4-145 4C Övrig utbildn o gem funk Resultat 8 579 7 840 91,4 8 379 60 Centralenheten 20 19 93,4 67 Kunskapsforum 8 559 7 821 91,4 Riktpunkt för jan-nov 91,7 % + justering för semesterkostnad -0,6 % = 91,1 %

2 UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETSOMRÅDE ± 0 (± 0) Utbildningsnämnden beräknas följa budget. Prognosen är fortsatt osäker eftersom det föreligger ett antal faktorer som är svåra att bedöma i nuläget. Höganäs kommun har ansökt om nya riktade statsbidrag för läsåret 2015/2016 gällande lågstadiesatsning samt för mindre barngrupper i förskolan. Skolverket har beslutat att bevilja kommunen knappt 4,9 mnkr gällande lågstadiesatsning och knappt 0,7 mnkr gällande mindre barngrupper i förskolan. Hälften utbetalas under höstterminen 2015 och resten i början av 2016. Kommunen har fått de 0,7 mnkr, men väntar fortfarande på de 4,9 mnkr. En analys om statsbidraget kommer att göras i samband med bokslutet 2015 och då vet vi hur detta kommer att påverka nämndens budget. Kommunen får även statsbidrag för det fjärde året på teknikprogrammet på Kullagymnasiet. Detta statsbidrag ska täcka kostnaderna. I samband med bokslutet kommer en mer grundlig analys att göras. I prognosen har dessutom hänsyn tagits till att nämnden blir fullt kompenserad för samtliga kostnader gällande asylsökande samt ensamkommande flyktingbarn. POLITISK VERKSAMHET - 0,2 MNKR (± 0) Verksamhetsområde politisk verksamhet beräknas ge ett minus på 0,2 mnkr. Detta beror till största delen på höjda arvoden till nämndens presidium från och med halvårsskiftet 2015. F-9 ± 0 (± 0) Verksamhetsområde F-9 beräknas hålla sig inom budgetramen. GYMNASIESKOLA ± 0 (± 0) Verksamhetsområde gymnasieskola beräknas hålla sig inom budgetramen. ÖVRIG UTBILDNING OCH GEMENSAMMA FUNKTIONER + 0,2 MNKR (± 0) Verksamhetsområde övrig utbildning och gemensamma funktioner beräknas ge ett plus på 0,2 mnkr. Överskottet beror på högre intäkter inom gymnasial vuxenutbildning. Liselotte Herrlin Utbildningschef Annette Mårs Administrativ chef ERROR! REFERENCE SOURCE NOT FOUND.

Ärende 2 Internbudget 2016

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-12-07 PROTOKOLLSFÖRSLAG AVSEENDE INTERNBUDGET 2016 UN/2015/152 Sammanfattning av ärendet I september 2015 beslutade kommunfullmäktige om budget 2016 samt plan 2017-2018. Utbildningsnämnden har för budgetåret 2016 tilldelats en budgetram på 604 777 tkr. Uppräkning av budgeten mellan 2015 och 2016 har gjorts med bland annat 2,5 % gällande lönekostnader 1,8 % gällande inflation 2,2 % gällande köp av verksamhet 1,8 % gällande interna hyreskostnader 1,8 % gällande externa intäkter Beslutsunderlag Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut den 3 december 2015, 31, Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 25 november 2015, Internbudget 2016. Utbildningsnämndens beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna internbudget 2016. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde UN Arbetsutskott, 2015-12-03 Ordförande Pia Möller (M) Justerande Louise Stjernquist (FP) Sekreterare Jacob Derefeldt Protokollet har justerats den 8 december 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 8 december 2015.

PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UN/2015/152 31 INTERNBUDGET 2016 Sammanfattning av ärendet I september 2015 beslutade kommunfullmäktige om budget 2016 samt plan 2017-2018. Utbildningsnämnden har för budgetåret 2016 tilldelats en budgetram på 604 777 tkr. Uppräkning av budgeten mellan 2015 och 2016 har gjorts med bland annat 2,5 % gällande lönekostnader 1,8 % gällande inflation 2,2 % gällande köp av verksamhet 1,8 % gällande interna hyreskostnader 1,8 % gällande externa intäkter Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2015-11-25 Internbudget 2016 Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Pia Möller (M) föreslår arbetsutskottet föreslå nämnden besluta att godkänna internbudget 2016. Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att godkänna internbudget 2016. Beslutet ska skickas till Utbildningsnämnden

TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: Utbildningsnämnden 2015-12-03 UN/2015/152 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE INTERNBUDGET 2016 Sammanfattning av ärendet I september 2015 beslutade kommunfullmäktige om budget 2016 samt plan 2017-2018. Utbildningsnämnden har för budgetåret 2016 tilldelats en budgetram på 604 777 tkr. Uppräkning av budgeten mellan 2015 och 2016 har gjorts med bland annat 2,5 % gällande lönekostnader 1,8 % gällande inflation 2,2 % gällande köp av verksamhet 1,8 % gällande interna hyreskostnader 1,8 % gällande externa intäkter Beslutsunderlag Internbudget 2016 Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Utbildningsnämnden beslutar att godkänna internbudget 2016. Liselotte Herrlin Utbildningschef Annette Mårs Administrativ chef UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2015-11-30 1 (7) INTERNBUDGET 2016 1. Inledning Den 24 september 2015, 87, beslutade kommunfullmäktige om budget 2016 samt plan 2017-2018. Utbildningsnämnden har för budgetåret 2016 tilldelats en budgetram på 604 777 tkr. Utgångspunkten är utbildningsnämndens nettobudget för 2015 på 588 788 tkr, en nettobudget som ändrades efter beslut i kommunfullmäktige den 21 maj 2015, 73, där beslut togs om att överföra 1 200 tkr från utbildningsnämndens driftbudget till samhällsbyggnadsförvaltningens driftbudget. Utbildningsnämndens budget för 2015 landade därefter på 587 588 tkr. Kommunfullmäktige har därefter även tagit beslut om tilläggsanslag på 2 574 tkr till utbildningsnämnden gällande löneöversyn 2015, detta efter beslut den 24 september 2015, 94. Detta resulterar i en slutlig budget på totalt 590 162 tkr för budgetåret 2015. I samband med att kommunfullmäktige tog beslut om budget 2016 samt plan 2017-2018 den 24 september 2015, 87, fattades även beslut om att minska utbildningsnämndens driftbudgetram från och med 2016 med 2 000 tkr med anledning av att kostnaden för skolskjutsar har sjunkit mer än merkostnaden för kollektivtrafiken. En uppräkning av budgeten mellan 2015 och 2016 har däremot gjorts med bland annat 2,5 % gällande lönekostnader 1,8 % gällande inflation 2,2 % gällande köp av verksamhet 1,8 % gällande interna hyreskostnader 1,8 % gällande externa intäkter 2. Budget per verksamhetsområde Utbildningsnämndens budget är indelad i fyra verksamhetsområden, F-9 Politisk verksamhet Gymnasieverksamhet Övrig utbildning och gemensamma funktioner Från och med budget 2016 och plan 2017-2018 binds anslaget för respektive kommunfullmäktige/styrelse/nämnd totalt. Detta innebär att kommunfullmäktige enligt beslut den 24 september 2015, 87, endast har beslutat om en total budgetram på 604 777 tkr för utbildningsnämnden, däremot ingen uppdelning per verksamhetsområde. För tydlighetens skull ska däremot även fortsättningsvis beskrivning av budgetförslag, delårsrapport och bokslut ske per verksamhetsområde. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2 3. Övergripande hantering Utbildningsnämndens driftbudgetram inför 2016 innebär inte någon utökning utöver sedvanliga uppräkningar gällande lönekostnader, inflation, interna kostnader med mera. Nämndens ram har däremot minskats med 2 000 tkr. Förslaget till internbudget 2016 innehåller därför inte några nya enskilda satsningar. Målet har varit att bibehålla grundbeloppet elevpengen vad gäller förskola och grundskola på samma nivå som tidigare, så långt det är möjligt. Därför har samtliga verksamheters kostnader och intäkter setts över. För de övergripande verksamheterna, såsom särskola och särskild undervisningsgrupp, har internbudgeten anpassats utifrån prognostiserat antal barn/elever inför 2016. Budgeten gällande central kompetensutveckling har minskats. Förslaget innehåller dessutom små eller inga förändringar vad gäller vissa verksamhetsanslag. Samtidigt har antalet barn/elever ökat mellan 2015 och 2016, vilket påverkar budgeten både på kostnads- och intäktssidan. Tabell 1 visar grundbeloppets storlek per år och barn/elev inom kommunal förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och pedagogisk omsorg och en jämförelse mellan åren 2015 och 2016. Principerna för beräkningen av grundbeloppet är desamma för kommunal och fristående verksamhet, men för fristående verksamhet tillkommer även ett påslag för administration och mervärdesskatt. 1-2 år 3 år 4-5 år F-klass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Fritidshem Ped. Oms. Undervisning 98 093 98 093 65 828 26 292 42 271 41 128 43 487 29 010 78 948 Läromedel 3 258 3 258 3 258 2 984 4 082 4 082 5 310 1 354 6 108 Elevvård och hälsovård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Måltider 5 432 5 432 5 432 3 558 4 523 4 523 4 523 2 150 1 381 Lokalkostnader 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Grundbelopp 2016 106 783 106 783 74 518 32 834 50 876 49 733 53 320 32 514 86 437 Grundbelopp 2015 103 721 103 721 71 791 31 864 49 417 48 074 51 726 31 899 84 496 Mellanskillnad 3 062 3 062 2 727 970 1 459 1 659 1 594 615 1 941 Tabell 1. Grundbeloppets storlek per år och barn/elev inom kommunal förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och pedagogisk omsorg Projektet digital kompetens fortsätter och inför 2016 har det även avsatts medel för övriga IT-kostnader såsom uppgradering av infrastruktur på förskolor, grundskolor och gymnasieskola. Det handlar om bland annat installation av switchar och uppgradering av förbindelser. Det resursfördelningssystem som utbildningsnämnden tidigare har beslutat om, består i att budgetfördelningen påverkas av antalet barn/elever, vilken ålder barn/elever är i samt grundbeloppets storlek. Prognosen inför budget 2016 för antalet barn inom förskolan, både egen kommunal och annan kommunal samt fristående verksamhet, visar på en ökning med 19 barn jämfört med 2015. För grundskolan visar prognosen inför 2016 en ökning med 91 barn jämfört med 2015, totalt för både egen kommunal och annan kommunal samt fristående verksamhet. Detta innebär att nämndens totala nettobudget ska räcka till flera barn/elever, vilket naturligtvis påverkar grundbeloppet. Det blir mest påtagligt inom grundskolan där prognosen visar på en större ökning av antalet barn/elever mellan 2015 och 2016. I förslaget till internbudget 2016 är därför höjningen lägre än tidigare år gällande grundskolan på grund av fler barn/elever. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

3 4. Asylsökande och ensamkommande flyktingbarn I förslaget till internbudget 2016 finns inga kostnader eller intäkter upptagna gällande asylsökande och ensamkommande flyktingbarn. Precis som under 2015 kommer dessa kostnader att redovisas separat under 2016. De bidrag som kommunen är berättigad till kommer att ansökas från Migrationsverket. I övrigt har hänsyn tagits till att utbildningsnämnden blir fullt kompenserad för samtliga kostnader. 5. Internbudget per skolområde/enhet Kommunens sex skolområden tilldelas en internbudget. För förskola och grundskola innehåller denna i botten ett grundbelopp per elev multiplicerat med antal elever. Antalet elever utgörs av ett snitt mellan budgeterat antal elever under vårterminen respektive höstterminen. Enligt det resursfördelningssystem som gäller från och med 2014, justeras budgeten om antalet barn/elever blir fler eller färre under budgetåret. Denna justering görs tre gånger per år där hänsyn tas till faktiskt antal barn/elever varje månad. Motsvarande princip gäller för fristående eller annan kommunal verksamhet, där hänsyn också tas till antal barn/elever respektive månad. Av tabell 2 framgår hur stor internbudgeten är för de olika skolområdena/enheterna samt den politiska verksamheten vid årets början. Summorna innehåller endast grundbelopp alternativt en grundbudget samt kostnader för lokaler och administration. Eventuella tilläggsbelopp, socioekonomiska ersättningar, tilläggsanslag beslutade av kommunfullmäktige under året etc. ligger utanför. Budgeten för de sex skolområdena för förskola och grundskola justeras dessutom mellan skolorna utifrån faktiskt antal barn löpande under året. Kostnader för lokaler behöver inte heller vara desamma från ett år till ett annat, vilket gör en jämförelse mellan åren svår. Skola/enhet Internbudget 2015 Internbudget 2016 (tkr) Bruksskolan 48 546 51 143 Tornlyckeskolan 49 218 51 388 Lerbergsskolan 54 422 57 765 Vikenskolan 64 276 64 799 Nyhamnsskolan 38 526 37 873 Jonstorpsskolan 59 903 61 220 Kunskapsforum 8 704 8 808 Kullagymnasiet 44 032 45 422 Eric Ruuth Kulturhus 14 337 14 938 Elevhälsan 10 464 11 284 Politisk verksamhet 1 070 1 070 Tabell 2. Internbudget 2016 jämfört med 2015 För 2016 är det budgeterat totalt 10 200 tkr för skolskjutsar, jämfört med 2015 års budget på 9 689 tkr. I internbudget 2016 finns, precis som under 2015, budgeterat medel för socioekonomiska resurser motsvarande 1 % av budgetomslutningen, dvs. 6 048 tkr. Se tabell 3 nedan. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

4 Kostnad Internbudget 2015 Internbudget 2016 (tkr) Skolskjutskostnad 9 689 10 200 Socioekonomiska resurser 5 924 6 048 Tabell 3. Internbudget för specifika kostnadsslag Utöver detta finns även medel för tilläggsbelopp/riktade resurser som ska utgå till elever som har ett omfattande behov av särskilt stöd. Dessa resurser fördelas två gånger per år, en gång på vårterminen och en gång på höstterminen efter att samtliga skolområden, både kommunala och fristående, har inkommit med ansökningar till elevhälsan. Generella resurser till grundskola och förskola ingår i grundbeloppet och finns därför med i de budgetsummor som redovisas i tabell 2 ovan. I Kullagymnasiets internbudget ingår kostnader med motsvarande intäkt för fjärde året på teknikprogrammet, dvs. ett nollsummespel. Kullagymnasiet har fått statsbidrag för läsåret 2015/2016 och kommer ansöka om statsbidrag även för nästkommande läsår. I januari 2016 tillsätts den ekonomtjänst som redan fanns med i internbudgeten inför 2015. Tjänsten motsvarar en heltidstjänst och är centralt placerad på utbildningsförvaltningen men ska arbeta mycket ute i verksamheten för att öka kompetensen inom ekonomiområdet. Finansiering sker genom omfördelning inom ram. Internbudgeten för den politiska verksamheten ligger på samma nivå 2016 som 2015. Enligt beslut i kommunfullmäktige den 23 april 2015, 60, gäller nya arvodesregler från halvårsskiftet 2015. Enligt samma beslut ska nämndernas kostnadsökning finansieras genom tilläggsanslag som belastar kommunfullmäktiges anslag för oförutsedda behov. Detta tilläggsanslag ingår inte i den driftsbudgetram som tilldelats utbildningsnämnden inför 2016. För utbildningsnämnden innebär de nya arvodesreglerna drygt 300 tkr i merkostnad per år. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

5 6. Budgeterat antal barn/elever per skolområde Budgeterat antal barn/elever per skolområde för 2016, vårtermin respektive hösttermin, ser ut enligt tabell 4. Jämförelse med budgeterat antal för 2015. Skola/enhet 1-2 år 3 år 4-5 år F-klass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Fritidshem Ped.oms Bruksskolan Vt 16 46 26 75 51 141 115 132 180 Ht 16 45 26 67 40 142 133 122 170 Vt 15 48 45 65 32 128 103 135 135 Ht 15 47 41 61 45 128 103 120 154 Tornlyckeskolan Vt 16 84 40 74 39 124 113 103 150 Ht 16 50 54 73 40 130 100 119 150 Vt 15 81 33 78 44 112 112 108 150 Ht 15 63 38 75 38 119 114 100 150 Lerbergsskolan Vt 16 64 30 84 57 147 147 120 200 Ht 16 50 38 75 55 156 157 131 206 Vt 15 61 37 86 40 151 133 108 200 Ht 15 57 27 82 50 142 134 116 200 Vikenskolan Vt 16 58 23 80 52 158 180 184 225 Ht 16 51 33 64 47 160 169 190 220 Vt 15 49 36 75 56 158 154 208 212 12 Ht 15 48 23 75 48 155 176 188 252 9 Nyhamnsskolan Vt 16 32 14 39 32 123 114 108 155 Ht 16 20 16 37 23 106 125 99 135 Vt 15 29 20 38 42 112 111 118 165 Ht 15 25 11 37 33 120 113 108 185 Jonstorpsskolan Vt 16 37 31 64 54 176 174 149 200 36 Ht 16 42 13 57 60 173 164 180 240 32 Vt 15 36 27 59 54 171 177 140 225 37 Ht 15 29 28 61 46 171 172 153 250 37 Tabell 4. Budgeterat antal barn/elever per skolområde för 2016, vårtermin respektive hösttermin Antalet barn minskar något mellan 2015 och 2016 i de kommunala förskolorna, men i de kommunala grundskolorna ökar antalet barn/elever. Totalt sett med hänsyn tagen till både kommunal och fristående verksamhet ökar emellertid antalet inom både förskolan och grundskolan med 19 respektive 91 barn/elever. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

6 7. Budgeterat antal elever på Kullagymnasiet Budgeterat antal elever på Kullagymnasiet, vårtermin respektive hösttermin, ser ut enligt tabell 5. Jämförelse med budgeterat antal för 2015. Skola Kullagymnasiet Vt 16 Ht 16 Antal elever 430 430 Vt 15 420 Ht 15 420 Tabell 5. Budgeterat antal elever på Kullagymnasiet för 2016 exkl. asylsökande och ensamkommande ungdomar samt fjärde året på teknikprogrammet, vårtermin respektive hösttermin Budgeterat antal elever på teknikprogrammet fjärde året, vårtermin respektive hösttermin, ser ut enligt tabell 6. Utbildningen startade höstterminen 2015 och därför redovisas inte någon budget för 2015. Skola Kullagymnasiet Vt 16 Ht 16 Antal elever fjärde året teknikprogrammet 14 15 Vt 15 Ht 15 Tabell 6. Budgeterat antal elever på fjärde året teknikprogrammet på Kullagymnasiet för 2016, vårtermin respektive hösttermin. 8. Ersättningsnivåer till kommunal och extern verksamhet Utifrån internbudgeten 2016 har framräknats ersättningsnivåer till kommunal och extern verksamhet. Av tabell 7 framgår nivåerna på grundbelopp för bidrag kalenderåret 2016. Ersättningen sker huvudsakligen med en tilldelning per elev. Ersättningen är beräknad i enlighet med riksdagens beslut om bidrag på lika villkor. Angiven ersättningsnivå utgör grundbelopp per år och barn/elev. UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

7 1-2 år 3 år 4-5 år F-klass År 1-3 År 4-6 År 7-9 Fritidshem Ped oms Undervisning 104 979 106 305 72 740 30 311 46 867 45 722 49 002 31 981 78 948 Läromedel 3 452 3 452 3 452 4 125 5 222 5 222 6 451 1 354 6 108 Elevvård och hälsovård 0 0 0 2 798 2 798 2 798 2 798 0 0 Måltider 5 432 5 432 5 432 3 558 4 523 4 523 4 523 2 150 1 381 Lokalkostnader 22 364 22 364 22 364 15 306 14 704 14 704 14 704 4 434 3 723 Administration 4 087 4 127 3 120 1 683 2 223 2 189 2 324 1 198 2 705 Summa IKE 2015 140 314 141 680 107 108 57 781 76 337 75 159 79 803 41 117 92 865 Avdrag maxtaxaavgift -10 924-10 924-7 538-6 622-9 125 Mervärdesskatt 8 419 8 501 6 427 3 467 4 580 4 510 4 788 2 467 5 572 Summa frist. 137 809 139 257 105 997 61 248 80 917 79 669 84 591 36 962 89 312 Tabell 7. Ersättningsnivåer till kommunal och extern verksamhet 9. Programkostnad gymnasieskola Av tabell 8 framgår ersättningen per program inom gymnasieskolan. För gymnasieskolan innebär aktuellt bidragssystem att elevens hemkommun ska lämna bidrag per elev som motsvarar den kostnad som elevens hemkommun har för motsvarande nationellt program. Ersättningsnivåerna avser helår och inkluderar samtliga kostnader samt momskompensation. De program som inte erbjuds av hemkommunen, ersätts enligt riksprislistan. 2016 Fristående verksamhet Program Lokaler Undervisning Lärverktyg Måltider Elevhälsa Delsumma Adm/elev Moms Summa total EE 24 473 kr 80 095 kr 6 888 kr 6 251 kr 1 748 kr 119 455 kr 3 584 kr 7 382 kr 130 421 kr HA 23 124 kr 76 125 kr 6 137 kr 6 251 kr 1 748 kr 113 385 kr 3 402 kr 7 007 kr 123 794 kr NA 19 621 kr 50 658 kr 6 195 kr 6 251 kr 1 748 kr 84 472 kr 2 534 kr 5 220 kr 92 227 kr SA 15 416 kr 41 361 kr 5 768 kr 6 251 kr 1 748 kr 70 544 kr 2 116 kr 4 360 kr 77 020 kr TE 18 051 kr 53 637 kr 6 202 kr 6 251 kr 1 748 kr 85 889 kr 2 577 kr 5 308 kr 93 774 kr IM 36 828 kr 66 200 kr 6 776 kr 6 251 kr 1 748 kr 117 803 kr 3 534 kr 7 280 kr 128 617 kr Tabell 8. Programkostnad gymnasieskola, ersättningsnivå per program Liselotte Herrlin Utbildningschef Annette Mårs Administrativ chef UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Ärende 3 Etablering av familjecentral i Höganäs

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-12-14 ETABLERING AV FAMILJECENTRAL I HÖGANÄS UN/2015/147 Sammanfattning av ärendet Att arbeta för en familjecentral i Höganäs kommun skrivs fram i Handlingsprogram 2015-2018 Utveckling & förnyelse. Tillsammans med utbildningsnämndens mål att nämndens verksamheter upplevs som trygga finns det en politisk viljeinriktning att en familjecentral etableras. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Region Skåne som på uppdrag av förvaltningschefer arbetat fram förutsättningarna för en sådan. Detta arbete är förenligt med utbildningsnämndens mål om att utveckla antalet samverkansarbeten med andra aktörer. Arbetsgruppen föreslår en serviceinriktad familjecentral som består av öppen förskola, barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Dagens verksamhet på öppna förskolan Gläntan flyttas till den tänkta familjecentralen. Familjecentral planeras att starta sin verksamhet i början av 2018. Hela familjecentralen kommer att ha en preliminär hyra motsvarande 800 tkr/år. Denna kommer att fördelas mellan de olika parterna utifrån principen att varje verksamhet bekostar sina egna lokaler samt en andel av gemensamma lokaler. Den prognostiserade kostnaden för utbildningsförvaltningen är en utökning av hyra som i nuläget beräknas bli omkring 145tkr. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut den 3 december 2015, 32, Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 26 november 2015, Utbildningsförvaltningens utredning om familjecentral i Höganäs den 27 november 2015. Utbildningsnämndens beslut Arbetsutskottets förslag: Utbildningsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att att att att under förutsättning att Socialnämnden och Region Skåne ingår i familjecentralen, anta utbildningsförvaltningens förslag att etablera en serviceinriktad familjecentral som arbetar förebyggande, samt Kommunfullmäktige från och med 2018 avsätter medel för utökad hyra varav Utbildningsnämndens framtida hyra beräknas utgöra 145 tkr, samt familjecentralen skall placeras centralt i Höganäs, samt Utbildningsnämnden och Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med Region Skåne formera en styrgrupp och ett tydligt uppdrag för familjecentralen Beslutet ska skickas till Kommunfullmäktige

PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde UN Arbetsutskott, 2015-12-03 Ordförande Pia Möller (M) Justerande Louise Stjernquist (FP) Sekreterare Jacob Derefeldt Protokollet har justerats den 8 december 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 8 december 2015.

PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UN/2015/147 32 ETABLERING AV FAMILJECENTRAL I HÖGANÄS Sammanfattning av ärendet Att arbeta för en familjecentral i Höganäs kommun skrivs fram i Handlingsprogram 2015-2018 Utveckling & förnyelse. Tillsammans med utbildningsnämndens mål att nämndens verksamheter upplevs som trygga finns det en politisk viljeinriktning att en familjecentral etableras. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Region Skåne som på uppdrag av förvaltningschefer arbetat fram förutsättningarna för en sådan. Detta arbete är förenligt med utbildningsnämndens mål om att utveckla antalet samverkansarbeten med andra aktörer. Arbetsgruppen föreslår en serviceinriktad familjecentral som består av öppen förskola, barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Dagens verksamhet på öppna förskolan Gläntan flyttas till den tänkta familjecentralen. Familjecentral planeras att starta sin verksamhet i början av 2018. Hela familjecentralen kommer att ha en preliminär hyra motsvarande 800 tkr/år. Denna kommer att fördelas mellan de olika parterna utifrån principen att varje verksamhet bekostar sina egna lokaler samt en andel av gemensamma lokaler. Den prognostiserade kostnaden för utbildningsförvaltningen är en utökning av hyra som i nuläget beräknas bli omkring 145tkr. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2015-11-26 Utredning Familjecentral i Höganäs Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Pia Möller (M) föreslår arbetsutskottet föreslå nämnden besluta att under förutsättning att Socialnämnden och Region Skåne ingår i familjecentralen, anta utbildningsförvaltningens förslag att etablera en serviceinriktad familjecentral som arbetar förebyggande, samt att Kommunfullmäktige från och med 2018 avsätter medel för utökad hyra varav Utbildningsnämndens framtida hyra beräknas utgöra 145 tkr, samt att familjecentralen skall placeras centralt i Höganäs, samt attutbildningsnämnden och Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med Region Skåne formera en styrgrupp och ett tydligt uppdrag för familjecentralen.

PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta att att att att under förutsättning att Socialnämnden och Region Skåne ingår i familjecentralen, anta utbildningsförvaltningens förslag att etablera en serviceinriktad familjecentral som arbetar förebyggande, samt Kommunfullmäktige från och med 2018 avsätter medel för utökad hyra varav Utbildningsnämndens framtida hyra beräknas utgöra 145 tkr, samt familjecentralen skall placeras centralt i Höganäs, samt Utbildningsnämnden och Socialnämnden får i uppdrag att tillsammans med Region Skåne formera en styrgrupp och ett tydligt uppdrag för familjecentralen Beslutet ska skickas till Utbildningsnämnden

TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: 2015-11-27 UN/2015/147 TJÄNSTESKRIVELSE FAMILJECENTRAL I HÖGANÄS Sammanfattning av ärendet Att arbeta för en familjecentral i Höganäs kommun skrivs fram i Handlingsprogram 2015-2018 Utveckling & förnyelse. Tillsammans med utbildningsnämndens mål att nämndens verksamheter upplevs som trygga finns det en politisk viljeinriktning att en familjecentral etableras. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Region Skåne som på uppdrag av förvaltningschefer arbetat fram förutsättningarna för en sådan. Detta arbete är förenligt med utbildningsnämndens mål om att utveckla antalet samverkansarbeten med andra aktörer. Arbetsgruppen föreslår en serviceinriktad familjecentral som består av öppen förskola, barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Dagens verksamhet på öppna förskolan Gläntan flyttas till den tänkta familjecentralen. Familjecentral planeras att starta sin verksamhet i början av 2018. Hela familjecentralen kommer att ha en preliminär hyra motsvarande 800 tkr/år. Denna kommer att fördelas mellan de olika parterna utifrån principen att varje verksamhet bekostar sina egna lokaler samt en andel av gemensamma lokaler. Den prognostiserade kostnaden för utbildningsförvaltningen är en utökning av hyra som i nuläget beräknas bli omkring 145tkr. Beslutsunderlag Utredning Familjecentral i Höganäs Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden föreslå kommunfullmäktige besluta, under förutsättningarna att Region Skåne ingår i familjecentralen, att att anta utbildningsförvaltningens förslag att etablera en serviceinriktad familjecentral, samt från och med 2018 avsätta medel för utökad hyra för familjecentralen. Liselotte Herrlin Utbildningschef Åsa Hallenheim Olsson Verksamhetsledare förskola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

UTREDNING 1 (2) 2015-11-27 UN/2015/147 UTREDNING FAMILJECENTRAL I HÖGANÄS UPPDRAGET Att arbeta för en familjecentral i Höganäs kommun skrivs fram i Handlingsprogram 2015-2018 Utveckling & förnyelse. Tillsammans med socialnämndens mål medborgare inom socialnämndens verksamhetsområde upplever sig ha tillgång till ett varierat utbud av aktiviteter och social samvaro och utbildningsnämndens mål att nämndens verksamheter upplevs som trygga finns det en politisk viljeinriktning att en familjecentral etableras. Sedan två år tillbaka finns en arbetsgrupp bestående av tjänstemän från socialförvaltningen, utbildningsförvaltningen och Region Skåne som på uppdrag av förvaltningschefer arbetat fram förutsättningarna för en sådan. Detta arbete är förenligt med utbildningsnämndens mål om att utveckla antalet samverkansarbeten med andra aktörer. Som parallell process till arbetsgruppens arbete har Höganäshem planerat för lokaler avsedda för familjecentral i området Folkparken Julivallen, en central placering i Höganäs. Höganäshem uppskattar att dessa lokaler kan tas i bruk i början av 2018. Arbetsgruppen föreslår en familjecentral som består av öppen förskola, barnhälsovård, mödrahälsovård och socialtjänst. Dagens verksamhet på öppna förskolan Gläntan flyttas till den tänkta familjecentralen. Bakgrund Vad är en familjecentral? En familjecentral kännetecknas av en verksamhet som är hälsofrämjande, generell, tidigt förebyggande och stödjande. På familjecentraler brukar det finnas öppen förskola, mödrahälsovård, barnhälsovård och socialassistent. Öppna förskolan blir en naturlig samlingsplats för föräldrar och barn. Den främsta vinsten med samverkan mellan många yrkeskategorier kring barn och barnfamiljer är att den ökar förmågan att upptäcka och genom tidiga insatser tillgodose behov bland barnfamiljer. Kännetecken för familjecentralers verksamhet är att olika huvudmän som till exempel kommun och landsting samordnar sina resurser. Det finns två olika inriktningar på familjecentraler dels den serviceinriktade familjecentralen vars inriktning utgår från ett folkhälsoperspektiv och arbetar främst med generellt förebyggande arbete (90 % av familjecentralerna) och dels den särskilt riktade familjecentralen som arbetar med riktade insatser till de barn och familjer som har identifierade problem, så kallade selektiva och indikerande insatser (10 % av familjecentralerna). Arbetsgruppen uppfattar att det är en serviceinriktad familjecentral som ska etableras i Höganäs. Familjecentralens mål, syfte och arbetssätt Målet med familjecentralen är att utifrån hela familjens livssituation, främja en god hälsa hos barn och föräldrar genom att finnas tillgänglig som nära mötesplats, stärka det sociala nätverket runt barn och föräldrar, skapa arbetsformer där föräldrar och barn är delaktiga, UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2 erbjuda lättillgängligt stöd. Men också att vara ett kunskaps- och informationscentrum och utveckla god service. En familjecentrals syfte är att erbjuda ett lättillgängligt stöd till blivande föräldrar och till småbarnsföräldrar och deras barn. Direktkontakter knyts mellan mödra- och barnhälsovården och den öppna förskolan. Öppna förskolans personal kan delta i barnhälsovårdens föräldrautbildning. Barnhälsovården kan göra regelbundna besök i den öppna förskolan. På mödrahälsovården kan de blivande föräldrarna tidigt få information om den öppna förskolan och att de är välkomna dit när barnet är fött. Föräldracirklar, informationskvällar eller liknande kan anordnas gemensamt. Den öppna förskolan kan fungera som en länk till socialtjänsten. Verksamheterna samverkar ofta i ett socialt förebyggande arbete. Socionom kan knytas till den öppna förskolan i ett direkt samarbete och/eller fungera som kontaktpersoner som personalen vid den öppna förskolan vid behov kan anlita för råd och stöd i sociala frågor. Resultat av familjecentralers samarbete har visat sig medföra att kontakterna mellan föräldrar och socialtjänsten avdramatiseras. Det har blivit lättare för föräldrarna att ta kontakt. Problem kan upptäckas tidigt och åtgärdas innan de blivit för stora. Samlokalisering skapar goda förutsättningar för samverkan men samverkan kräver också tid. Avgörande faktorer för en hållbar och funktionell samverkan är styrning, struktur och samsyn. Det är också väsentligt att familjcentralen har en tydlig ledning och ett tydligt uppdrag samt tillräckliga personella resurser för att kunna arbeta tillsammans. Vanligast är att en styrgrupp bestående av representanter från de medverkande verksamheterna utgör ledningen för familjecentralen. Ekonomisk kalkyl Hela familjecentralen kommer att ha en preliminär hyra motsvarande 800 tkr/år. Denna kommer att fördelas mellan de olika parterna utifrån principen att varje verksamhet bekostar sina egna lokaler samt en andel av gemensamma lokaler. Utbildningsförvaltningen Socialförvaltningen Ekonomiska konsekvenser 2018 Ökad hyra 145tkr Ny socionomtjänst 0,5 åa 250tkr Hyra 95tkr ex städ Källor: Allmänna råd med kommentarer för Öppen förskola 2000:1 Familjecentraler.se Kartläggning och kunskapsöversikt Artikelnr 2008-131-16, Socialstyrelsen Allmänna råd med kommentarer för Öppen förskola 2000:1 Verksamhetsplan BU-bilaga 3/2014 Anita Bengtsson Avdelningschef Individ och familj Åsa Hallenheim Olsson Verksamhetsledare förskola UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Ärende 4 Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola

KALLELSE/PROTOKOLLSFÖRSLAG UTBILDNINGSNÄMNDEN 2015-12-07 VERKSAMHETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARE UN/2015/151 Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden har i Budget 2016 Plan 2017-2018 antagit följande mål Alla elever i Höganäs kommun ges förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val inför studie- och yrkesval. Mål för 2016 är implementering av verksamhetsplan och studie- och yrkesvägledning. Utifrån detta mål har utbildningsförvaltningen tagit fram Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av både yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika möjligheter. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Beslutsunderlag Utbildningsnämndens arbetsutskotts beslut den 3 december 2015, 33, Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse den 23 november 2015, Plan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Ytterligare underlag i ärendet Läroplaner för berörda verksamheter Utbildningsnämndens mål Alliansens Handlingsprogram 2015-2018 Skollag 2010:800 Allmänna råd Arbete med Studie- och yrkesvägledning 2013 Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att anta verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Beslutet ska skickas till Samtliga grundskolor och grundsärskola i Höganäs kommun UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UTDRAG UR PROTOKOLL Sammanträde UN Arbetsutskott, 2015-12-03 Ordförande Pia Möller (M) Justerande Louise Stjernquist (FP) Sekreterare Jacob Derefeldt Protokollet har justerats den 8 december 2015 Anslaget på kommunens anslagstavla den 8 december 2015.

PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT UN/2015/151 33 VERKSAMHETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden har i Budget 2016 Plan 2017-2018 antagit följande mål Alla elever i Höganäs kommun ges förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val inför studie- och yrkesval. Mål för 2016 är implementering av verksamhetsplan och studie- och yrkesvägledning. Utifrån detta mål har utbildningsförvaltningen tagit fram Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av både yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika möjligheter. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Beslutsunderlag Utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse, 2015-11-23 Plan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun Ytterligare underlag i ärendet Läroplaner för berörda verksamheter Utbildningsnämndens mål Alliansens Handlingsprogram 2015-2018 Skollag 2010:800 Allmänna råd Arbete med Studie- och yrkesvägledning 2013 Förslag till beslut på sammanträdet Ordförande Pia Möller (M) föreslår arbetsutskottet föreslå nämnden besluta att redaktionella ändringar göres inför utbildningsnämndens möte, samt att anta verksamhetsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola i Höganäs kommun, samt att ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utarbeta plan för studie och yrkesvägledning med riktlinjer även för gymnasiet och vuxenutbildningen.

PROTOKOLLSUTDRAG UN ARBETSUTSKOTT Beslutsgång Ordförande ställer sitt förslag under proposition och finner att arbetsutskottet bifaller förslaget. Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet föreslår utbildningsnämnden besluta att att att redaktionella ändringar göres inför utbildningsnämndens möte, samt anta verksamhetsplan med riktlinjer för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola i Höganäs kommun, samt ge utbildningsförvaltningen i uppdrag att utarbeta plan för studie och yrkesvägledning med riktlinjer även för gymnasiet och vuxenutbildningen. Beslutet ska skickas till Utbildningsnämnden

TJÄNSTESKRIVELSE UTBILDNINGSNÄMNDEN SLUTLIG INSTANS: Utbildningsnämnden 2015-11-23 UN/2015/151 TJÄNSTESKRIVELSE AVSEENDE VERKSAMHETSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA Sammanfattning av ärendet Utbildningsnämnden har i Budget 2016 Plan 2017-2018 antagit följande mål Alla elever i Höganäs kommun ges förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val inför studie- och yrkesval. Mål för 2016 är implementering av verksamhetsplan och studie- och yrkesvägledning. Utifrån detta mål har utbildningsförvaltningen tagit fram Verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. Mångfalden av både yrken och utbildningar gör att eleverna kan uppleva det som komplicerat att överblicka sina olika möjligheter. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Beslutsunderlag Plan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun Ytterligare underlag i ärendet Läroplaner för berörda verksamheter Utbildningsnämndens mål Alliansens Handlingsprogram 2015-2018 Skollag 2010:800 Allmänna råd Arbete med Studie- och yrkesvägledning 2013 Utbildningsförvaltningens förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden besluta att anta verksamhetsplan för studie- och yrkesvägledning för grundskola och grundsärskola Höganäs kommun. Liselott Herrlin Utbildningschef Maria Rörström Conradsson Utvecklingsstrateg UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

2015-11-0313 1 (5) PLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING FÖR GRUNDSKOLA OCH GRUNDSÄRSKOLA SKOLLAG Elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av vägledning inför val av framtida utbildnings- och yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som avser att påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. 1 MÅL Skolans mål är att varje elev kan granska olika valmöjligheter och ta ställning till frågor som rör den egna framtiden har inblick i närsamhället och dess arbets- förenings- och kulturliv har kännedom om möjligheter till fortsatt utbildning i Sverige och i andra länder 2 ALLMÄNNA RÅD ARBETE MED STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Syftet med studie- och yrkesvägledning är att ge eleverna förutsättningar att hantera frågor som rör val av studier och yrken. En ständigt pågående samhällsutveckling och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar ytterligare till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet. Studie- och yrkesvägledning är en viktig del i det livslånga lärandet och ett stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Studie- och yrkesvägledaren har en central roll och huvudmannen och rektorn ett särskilt ansvar att se till att arbetet organiseras och genomförs på ett sådant sätt att eleverna får den studie- och yrkesvägledning de behöver. Mångfalden av både yrken och utbildningar, tillsammans med en ständigt pågående samhällsutveckling, gör att eleverna kan uppleva det komplicerat och svårt att överblicka sina möjligheter. Eleven behöver utveckla kunskaper och färdigheter för att hantera valsituationer. Det är därför viktigt att studie- och yrkesvägledningen påbörjas tidigt och sker kontinuerlig under hela utbildningstiden. 3 1 Skollag 2010:800 2 kap. 29 2 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, 2.6; Läroplan för grundsärskola 2011 2.5. 3 Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning s.11. FÖRVALTNING

2 (5) UTBILDNINGSNÄMNDENS MÅL Alla elever i Höganäs kommun ges förutsättningar att kunna göra medvetna och väl underbyggda val inför studie- och yrkesval. Barn, elever och unga inom utbildningsnämndens verksamheter är delaktiga och engagerade. Antalet samverkansarbeten ska utvecklas med högskola, universitet, lokalt näringsliv och andra aktörer. Höganäs kommun ska rankas bland de 20 bästa skolkommunerna i landet. Alla inom utbildningsnämndens verksamheter upplever sin arbetssituation meningsfull, begriplig och hanterbar. En högklassig gymnasieutbildning med spets mot forskning och näringsliv. RIKTLINJER STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Alla elever ska få studie- och yrkesvägledning inför sina utbildnings- och yrkesinriktnings val. Varje elev, oavsett skolform och utifrån sina förutsättningar, genom hela sin utbildning ska: bli medveten om sig själv bli medveten om olika valalternativ, såsom olika utbildningar och yrken bli medveten om relationen mellan sig själv och valalternativen lära sig att fatta beslut lära sig att genomföra sina beslut 4 All personal, lärare, rektorer och studie- och yrkesvägledare ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda, medvetna val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning För att hantera valsituationer behöver eleven utveckla ett antal kompetenser som visar på strukturerade sätt att samla, analysera, sätta samman och organisera sig själv och utbildnings- och yrkesinformation samt ha färdigheter att kunna fatta och genomföra beslut och hantera övergångar och växlingar i livet. Med andra ord ska eleven ges möjlighet att utveckla en så kallad valkompetens. 4 Allmänna råd Arbete med studie- och yrkesvägledning s. 12 FÖRVALTNING

3 (5) STYDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING, HELA SKOLANS ANSVAR Studie- och yrkesvägledning kan beskrivas i både vid och snäv bemärkelse. Vägledning i vid bemärkelse är all den verksamhet som bidrar till att ge elever kunskaper och färdigheter som underlag för att fatta beslut om framtida studie - och yrkesval. Det handlar till exempel om praktiska arbetslivserfarenheter, undervisning som rör arbetslivet, studiebesök, utbildningsinformation och aktiviteter för att utveckla elevens självkännedom. Studie- och yrkesvägledning i snäv bemärkelse är den personliga vägledning som studie- och yrkesvägledaren ger i form av vägledningssamtal, individuellt och i grupp. Här ges den enskilde eleven möjlighet att reflektera över sig själv i relation till olika framtidsvägar. Studie och yrkesvägledningen måste utgå från elevens behov och förutsättningar samt kunna anpassas för att på bästa sätt stödja eleven att gå vidare i sin valprocess och att genomföra sina beslut för att kunna göra väl underbyggda val och fatta väl övervägda val. ROLLER OCH ANSVARSFÖRDELNING För att studie- och yrkesvägledning ska bli hela skolans ansvar krävs tydlig rolloch ansvarsfördelning. 5 5 Allmänna råd Arbete med Studie- och yrkesvägledning FÖRVALTNING

4 (5) Alla som arbetar i skolan ska verka för att utveckla kontakter med kultur- och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan som kan berika den som en lärande miljö bidra till att elevens studie- och yrkesval inte begränsas av kön eller social eller kulturell bakgrund Rektorns ansvar samverkan med skolor och arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får konkreta erfarenheter av betydelse för deras val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning organisera och systematiskt följa upp skolans arbete med studie- och yrkesvägledning som en del av skolans kvalitetsarbete se till att det finns rutiner och metoder för att planera, utvärdera och utveckla studie- och yrkesvägledningen så att den tillgodoser elevernas behov av vägledning tydliggöra hur ansvaret för studie- och yrkesvägledningen är fördelat mellan studie- och yrkesvägledare, lärare och övrig personal samt formerna för samarbetet dem emellan se till att studie- och yrkesvägledning sker kontinuerligt och integrerat i utbildningen under studietiden, detta så att eleven ges förutsättningar att göra väl underbyggda studie- och yrkesval samt se till att eleverna, utifrån sina behov, erbjuds vägledningssamtal Lärarens ansvar bidra med underlag för varje elevs val av fortsatt utbildning medverka till att utveckla kontakter med mottagande skolor samt organisationer, företag och andra som kan bidra till att berika skolans verksamhet och förankra den i det omgivande samhället ge eleverna möjlighet att utveckla en förståelse för hur kunskaper i ämnet kan ha betydelse i arbetslivet och på så sätt utgöra ett underlag för deras framtida studie- och yrkesval, utmana, problematisera och visa på alternativ till traditionella föreställningar om kön, kulturell och social bakgrund som annars kan begränsa elevernas framtida studie- och yrkesval ge eleverna möjlighet att utveckla allsidiga kunskaper om hur arbetslivet fungerar. Studie- och yrkesvägledarens ansvar FÖRVALTNING

5 (5) informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen och särskilt uppmärksamma möjligheterna för elever med funktionshinder vara till stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser bidra med sådana specialistkunskaper som kan ha betydelse för elevernas studie- och yrkesval. tillsammans med övrig personal samverka och vid varje läsårsstart planera och informera hur studie- och yrkesvägledningen ser ut för varje årskurs och vilka aktiviteter som är inplanerade för året. Tillsammans med lärare ge eleven möjlighet att utveckla sin förmåga att genomföra sina val av studier och yrken. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Skolornas arbete med studie- och yrkesvägledning följs upp i samband med uppföljning av Utbildningsnämndens mål samt genom muntlig presentation för Utbildningsnämndens ledamöter. FÖRVALTNING