Delårsrapport januari-juni 2009

Delårsrapport januari-juni 2009 KF 2009-09-28 1

2

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Ekonomiskt resultat Ekonomiska prognoser God ekonomisk hushållning Avstämning av verksamhetsmål Personaluppföljning Resultaträkning/balansräkning Resultaträkning Balansräkning Kassaflödesanalys Nothänvisning Exploateringsredovisning Redovisningsprinciper Redovisningsprinciper Verksamhetsberättelser Kommunstyrelse Teknisk nämnd och VA Samhällsbyggnadsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Omsorgsnämnd Individ- och familjenämnd Barn- och utbildningsnämnd Kommunrevision Överförmyndarnämnd i samverkan Ordlista Sidan 4 7 10 12 13 15 17 18 20 21 29 30 32 39 41 43 48 51 53 55 56 58 3

Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys Omvärldsanalys (Konjunkturläget enligt Konjunkturinstitutet, juni 2008) Det kraftiga BNP-fallet bromsar upp men arbetslösheten ökar snabbt fram till 2011. I år faller Sveriges BNP med 5,4 procent, vilket är den sämsta utvecklingen sedan andra världskriget. Den kraftiga nedgången i svensk ekonomi bromsar dock upp och BNP växer med 0,8 procent 2010 och med 2,5 procent 2011. På arbetsmarknaden är det några tuffa år som väntar. Antalet sysselsatta minskar med 300 000 personer 2009-2011. Industrin drabbas hårt: industriproduktionen faller med 25 procent i år och antalet sysselsatta inom industrin minskar med 20 procent 2009-2011. För att utvecklingen på arbetsmarknaden inte ska bli ännu svagare behövs en expansiv finanspolitik med ytterligare ofinansierade åtgärder om 45 miljarder 2010 och 10 miljarder 2011. Sverige har drabbats hårt av den internationella krisen och svensk BNP har fallit mer än i OECD, USA och euroområdet. Sverige har en stor produktion till dessa marknader och i de branscher där nedgången inledningsvis varit mest dramatiskt. Efter ett kraftigt BNP-fall hittills bedöms BNP sluta falla under andra halvåret 2009. I takt med att den internationella konjunkturen förbättras börjar även den svenska ekonomin att växa. Men återhämtningen går långsamt trots en expansiv finans- och penningpolitik. Den främsta anledningen är att exportindustrin inte drar igång den svenska konjunkturen i samma utsträckning som varit fallet efter många tidigare lågkonjunkturer. Under 2011 bedöms att exporten växer allt snabbare och situationen på arbetsmarknaden börjar stabiliseras. BNP faller med 5,4 procent 2009, växer med 0,8 procent 2010 och växer med 2,5 procent 2011. Sysselsättningen minskar med 300 000 personer 2009-2011 Konjunkturinstitutet gör vidare bedömningen att sysselsättningen faller kraftigt och minskar med cirka 300 000 personer 2009-2011. Industrin drabbas hårdast och antalet sysselsatta minskar där med cirka 135 000 personer under prognosperioden, vilket motsvarar 20 procent av de sysselsatta inom industrin. Arbetslösheten stiger kraftigt 2009, och fortsätter att stiga 2010, om än i en något långsammare takt. Arbetslösheten blir kvar på en hög nivå 2011 och uppgår till nästan 12 procent. I likhet med 1990-talskrisen väntas lågkonjunkturen få varaktigt negativa effekter på sysselsättningen. Nu, liksom då blir en stor mängd personer arbetslösa under en relativt lång tid. Ju längre tid en person är utan arbete desto större är risken att personen inte kommer tillbaka i sysselsättning. Expansiv finanspolitik 2010 och 2011 Den hittills beslutade finanspolitiken dämpar uppgången i arbetslösheten. Efterfrågan behöver dock stimuleras mer. I prognosen har Konjunkturinstitutet utgått från att regeringen kommer motverka den djupa lågkonjunkturen genom ytterligare ofinansierade finanspolitiska åtgärder om 45 miljarder kronor 2010 och ytterligare 10 miljarder kronor 2011. Den offentliga sektorns finansiella sparande faller mycket snabbt från rekordhöga nivåer. Beaktat den expansiva finanspolitiken sjunker det finansiella sparandet från 2,5 procent 2008 till -4,3 procent 2011. År 2010 blir det finansiella underskottet det största sedan 1995. Konjunkturinstitutet bedömer dock att den offentliga sektorns finansiella ställning är tillräckligt stark för att motivera en fortsatt expansiv inriktning av finanspolitiken. Reporäntan bedöms ligga på en låg nivå under en lång tid framöver. 4

Förvaltningsberättelse Nybro kommun Nybro kommun är en industrikommun med en mängd olika företag, vilka givetvis har påverkats och påverkas, av den internationella konjunkturen och av regionens förändringar. Kalmar län har många pendlare, vilket innebär att arbetstillfällena inte enbart finns inom kommunen utan också i andra kommuner. Arbetsmarknaden i kommunen har genomgått stora förändringar då relativt stora varsel lades under hösten 2008 (tidigare än på flera andra kommuner i landet), där flera av varslen gav uppsägningar som följd främst under senare delen av 2008 och första delen av 2009. Några händelser i kommunen (i korthet) Den finansiella krisen som med stor kraft uppstod under slutet av 2008 har även påverkat Nybro kommun. Näringslivet i vår kommun la flera stora varsel som kommit att medföra stora krav och förväntningar på den kommunala organisationen. Nybro kommun agerade snabbt och bildade bland annat NY-brogruppen. NY-brogruppen har arbetat med framtagande och start av flera projekt som fortlöpande rapporterats till kommunstyrelsen. Kommunfullmäktige beslutade under 2008 om en plan som motsvarar åtgärder för att minska kostnaderna i kommunen med 20 mnkr. Denna åtgärdsplan påverkar 2009/2010. Ytterligare åtgärder har beslutats under våren 2009 i syfte att komma i ekonomisk balans med ekonomin. Överflytt har även gjorts av ansvar för arbetsmarknadsåtgärder från individ- familjenämnden till kommunstyrelsen. Samverkan sker fortlöpande med arbetsförmedlingen inte minst för att finna former för att mildra effekterna på ungdomsarbetslösheten. Under våren 2009 har, som svar på en motion, tillsättning gjorts av en äldreombudsman. Tjänsten är på försök under 12 månader och skall utvärderas efter årsskiftet 2009/10. Den 7 juni genomfördes val till europaparlamentet. Valdeltagandet var nästan 10 procent högre än föregående val till europaparlamentet. Arbete pågår i form av genomförande av utredningsuppdrag i syfte att stärka och utveckla Nybro kommuns organisation med ledorden ökad demokrati, kvalitet och samverkan. Demokratiaspekten har till syfte att stärka inflytandet för medborgare, brukare och folkvalda. Demokratin ska stärkas genom nya, mötesplatser och arbetssätt. Kvalitetsaspekten med syftet att säkerställa våra tjänsters förmåga att tillfredsställa medborgarnas och brukarnas behov och förväntningar. Vi ska ha förmågan att ha medborgarnas brukarnytta och behov i fokus. Samverkansaspekten genom intern och regional samverkan för att nå ökad samhällsnytta. Nybyggnation av industrispår och ombyggnad av resecentrum vid stationen i Nybro är färdigställt. Byggnation av nya Hanemålaskolan har påbörjats, vilket är den största enskilda investeringen som beslutats av Nybro kommun. Byggnationen kommer att pågå under 2009 och delar av 2010. Nybro Bostads AB gör en stor renovering och ombyggnation av kvarteret Jupiter 9, vid 5

Förvaltningsberättelse järnvägsövergången vid Storgatan. Vi har haft ett mindre antal mark och skogsbränder där den största var i Runtorp/Pårydstrakten. Branden omfattade ca.120ha (varav ca. 20 ha i Nybro kommun) och pågick som räddningsinsats under åtta dygn. Kostnaderna för branden kommer att fördelas mellan Kalmar och Nybro kommun tillsammans med Myndigheten för samhällskydd och beredskap där det utreds om den är berättigad statsbidrag. Inskanning av leverantörsfakturor sker numera vilket effektiviserat fakturahanteringen i kommunen. Arbete sker vidare med effektivare och modernare arbetssätt och rutiner. Ansökan om förstudie av kombiterminal har gjorts till Tillväxtverket och som också blivit beviljad. Blir projektet genomfört kommer det ge en mycket positiv påverkan för kommunen och regionen. Förstudien löper till den 31 december 2009. Ansökan om att delta i ett preventionsprojekt Hot och våld har gjorts. Bakgrunden är att AFA Försäkring tar emot en mängd anmälningar om hot och våld på arbetsplatsen från olika typer av arbetsplatser inom de kommunala verksamhetsområdena. Projektet sker i samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Befolkningsutveckling Befolkningsutvecklingen är av stor betydelse för kommunen. Per den 31 juli 2009 uppgick befolkningen till 19 572 personer. Sedan årsskiftet har nedanstående förändringar skett: Födda Avlidna Inflyttade Utflyttade Invandrade Utvandrade 101 96 411 452 77 20 +5-41 +57 Vid en jämförelse med föregående års delårsrapport är det i år fler födda än avlidna och antalet invandrade överstiger antalet utvandrade, vilket är mycket positivt. En minskning av folkmängden med 50 personer innebär cirka 2 miljoner kronor i lägre skatteintäkter, mycket generellt beräknat. 6

Förvaltningsberättelse Ekonomiskt resultat I december 2008 beslutade fullmäktige om budget för 2009 där resultatet uppgick till 16,4 mnkr. Därefter har budgeten reviderats en gång, i april, då resultatet justerades till 12,3 mnkr med anledning av tilläggsbudget. En markant skillnad mellan 2009 års budget och tidigare års budgetar är att det tidigare över- och underskottssystemet numera är upphävt. Detta system påverkade budgetmässigt tilläggsbudgetarna i högre utsträckning än för innevarande år. I delårsrapporten redovisas ett positivt ekonomiskt resultat som uppgår till 2,1 mnkr. I förhållande till motsvarande period 2008 är det ekonomiska resultatet bättre i år. Kommunens bolag upprättar delårsrapporter per april och augusti. Vid den senaste rapporteringen, per april redovisade Nybro Bostads AB -2,6 mnkr före bokslutsdispositioner. Prognosen för helår är ett positivt resultat på cirka 1 mnkr. Det ekonomiska resultatet för Nybro Elnät AB uppgick till 1,5 mnkr och för Nybro Energi AB till 4,9 mnkr, per den 31 maj. Prognosen för Nybro Elnät AB och Nybro Energi AB tillsammans för helåret 2009 blir enligt budget (6,3 mnkr). AB Nybro Brunn redovisade per den 30 juni ett negativt resultat om 2 mnkr, vilket är något bättre än budget. Prognosen för året är att budgeten hålls. Resultatutvärdering Driftredovisning Resultatet för första halvåret, som framgår av resultaträkningen, uppgår till drygt 2 mnkr. Nämndernas sammanlagda resultat är negativt mot budget. Finansförvaltningen och annat gemensamt ger däremot ett mindre ekonomiskt överskott. I nedanstående tabell redovisas driftsbudgeten för de olika nämnderna och styrelsen med aktuellt utfall (utdrag ur den ekonomiska redovisningen) och avvikelser. Driftsbudget tkr Nämnd/styrelse Budget Budget Intäkter Kostnader Utfall Avvikelse helår halvår Kommunstyrelse 101 887 50 944 7 320 64 121 56 801-5 858 Teknisk nämnd 41 437 20 719 89 260 108 182 18 922 1 797 Samhällsbyggnadsnämnd 10 338 5 169 2 663 7 753 5 090 79 Kultur- fritidsnämnd 42 311 21 156 4 117 25 211 21 094 62 Omsorgsnämnd 311 532 155 766 28 079 188 468 160 389-4 623 Individ- familjenämnd 53 226 26 613 6 111 32 662 26 551 62 Barn- utbildningsnämnd 337 835 168 918 23 686 195 779 172 093-3 176 Revisionen 856 428 0 274 274 154 Överförmyndarnämnd, Nybro 1 268 634 0 934 934-300 Gemensam Överförmyndarnämnd -20-10 2 252 2 091-161 151 Summa nämnderna 900 670 450 335 163 488 625 475 461 987-11 652 VA-verksamhet 906 453 12 701 12 779 78 375 7

Förvaltningsberättelse Nämnd/styrelse Budget Budget Intäkter Kostnader Utfall Avvikelse helår halvår Resultatreglering VA -14-14 14 Summa inkl VA 901 576 450 788 176 189 638 240 462 051-11 263 I nämndernas verksamhetsberättelser framgår den ekonomiska förbrukningen för respektive nämnd både i förhållande till budget och i förhållande till motsvarande period föregående år. I några fall avviker nämndernas redovisning mot den sammanställda driftredovisningen. Detta beror på periodiseringar av intäkter samt aktuell tidpunkt för avstämning. Investeringar 2009 års investeringsbudget uppgår till 111 mnkr. Per den 30 juni har 46,9 mnkr nyttjats. Ett par av investeringarna som genomförs under år 2009 är bland annat om- och nybyggnad av Hanemålaskolan och slutförandet av Strandvägens särskilda boende. Placerade pensionsmedel Uppföljning av placerade pensionsmedel hos KLP AB visar att värdeutvecklingen under perioden januari juni varit positiv. Marknadsvärdet per den 30 juni uppgick till 48,4 mnkr och vid årsskiftet uppgick marknadsvärdet till 43,5 mnkr. Det motsvarar en ökning med nästan 4,9 mnkr. Det insatta kapitalet uppgår till 35 mnkr. Nybro kommuns andel av KLP uppgår till 4 %. Likviditet Några nyckeltal redovisas i nedanstående tabell. Budget 2009 090630 080630 081231 Kassalikviditet (%) 74 111 85 97 Balanslikviditet (%) 74 119 86 97 Rörelsekapital, mnkr -45,2 28-16,8-4,5 Kassalikviditeten avser omsättningstillgångarna (kassa, bank, kortfristiga placer-ingar, kortfristiga fordringar) i förhållande till kortfristiga skulder. En kassalikviditet på 100 % bör eftersträvas så att de likvida medlen räcker till att betala de skulder som förfaller inom den närmaste tiden. Balanslikviditeten tar utöver kassalikviditeten hänsyn till förråd och exploateringar. Vid delårsrapportens upprättande hade kommunen en kassalikviditet på 111 %. Rörelsekapitalet är positivt. Ekonomisk kapacitet och ekonomisk följsamhet Några nyckeltal redovisas i nedanstående tabell. Budget 2009 090630 080630 081231 Verksamheternas nettokostnadsandel (%) 95 99 100 99 Nettokostnadsandel inkl finans (%) 97 100 101 98 Självfinansieringsgrad (%) 74 48 25 29 Soliditet (%) 39 38 41 37 Soliditet inkl pensionsskuld (%) -5-9 -13-9 8

Förvaltningsberättelse Nettokostnadsandelen ger information om dels de löpande intäkterna täcker de löpande kostnaderna, dels huruvida nettokostnadsökningen är snabbare än ökningen av skatteintäkter och statsbidrag. Om nyckeltalet överstiger 100 % innebär det att kostnaderna överstiger intäkterna, vilket i sin tur innebär att det egna kapitalet minskar. Per juni 2009 uppgår denna andel till 99 %. Föregående år låg denna andel på 100 %. Självfinansieringsgraden visar på i vilken utsträckning som nettoinvesteringarna finansierats med egna medel. En hög självfinansieringsgrad innebär att nyupplåning kan undvikas. Detta inverkar vidare positivt på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Kommunen har vid delårsrapportens upprättande en nästan dubbelt så hög självfinansieringsgrad än föregående år, motsvarande period, 48 % mot tidigare 25 %. Soliditeten är ett mått på i vilken utsträckning kommunen äger de totala tillgångarna. Vid delårsrapportens upprättande hade kommunen en soliditet på 38 %. Känslighetsanalys En kommun påverkas givetvis många gånger av händelser utanför dess egen kontroll. Det kan till exempel vara konjunktursvängningar eller förändrade lagar och förordningar. Kommunen har ett ansvar för att ha beredskap att hantera sådana händelser, både externa oförutsedda händelser och förändringar i den egna kommunen. Kommunen måste därför ha reserver och marginaler i sin ekonomi. Ett sätt att beskriva behovet och storleken av sådana reserver är att upprätta en känslighetsanalys som beskriver hur olika förändringar kan påverka kommunens finansiella situation. I tabellen nedan redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi under ett år. 1 krona i utdebitering 31 600 000 kr 1 invånare i inkomst- och kostnadsutjämningssystemet 42 000 kr Ränteförändring på långfristiga lån +/- 1 % 4 900 000 kr Ökad lönekostnad 1 % (inkl personalomkostnadspålägg) 7 000 000 kr 9

Förvaltningsberättelse Ekonomiska prognoser Delårsrapporten visar på ett positivt ekonomiskt resultat för perioden, 2,1 mnkr. Vid sammanställning av nämndernas och styrelsens prognoser blir bilden något mer negativ. Det arbetas med åtgärder för att anpassa verksamheten till de ekonomiska ramarna. Dels genom KF:s beslut i augusti 2008 om åtgärdsplan som ska genomföras under 2009 och t o m juni 2010, dels inköpsstopp samt anställningsstopp. I de nämndsvisa sammanställningarna i verksamhetsberättelserna framgår den ekonomiska förbrukningen för respektive nämnd både i förhållande till budget och i förhållande till motsvarande period föregående år. I dessa redovisningar är siffermaterialet hämtat direkt ur bokföringen och är därför inte periodiserade i sin helhet. I respektive nämndsredovisning framgår prognos för helår och analyser till ekonomin. I sammandrag blir prognosen: Driftsbudget tkr Nämnd/styrelse Avvikelse mot budget helår Kommunstyrelsen 0 Tekniska nämnd 0 Samhällsbyggnadsnämnd 0 Kultur- fritidsnämnd 400 Omsorgsnämnd -6 299 Individ- familjenämnd 0 Barn- utbildningsnämnd -1 700 Revisionen 0 Överförmyndarnämnden 0 Summa nämnder -7 599 Finansförvaltning, övrigt gemensamt, korrigering skatteintäkter -25 277 Summa exkl VA -32 876 Va-verksamhet 0 Summa kommunen inkl VA -32 876 Prognos resultat 2009 tkr Budgeterat resultat inkl tilläggsbudget 12 278 Nämndernas utfall-budget -7 599 Finansförvaltning och övrigt gemensamt 6 000 Korrigering skatteintäkter 2008-2 017 Korrigering skatteintäkter 2009-29 260 Resultat -20 598 I förhållande till resultaträkningen, som bygger på god redovisningssed, utgår prognosen från erfarenhet och uppskattningar om kommande kostnader och intäkter. I prognosen ingår nämndernas bedömningar om årsresultatet. Nämndernas negativa avvikelser mot budget uppgår till -7,6 mnkr. Denna avvikelse är betydligt lägre än vad som tidigare år prognostiserats. Jämfört med föregående år då den negativa avvikelsen för nämnderna låg på över 24 mnkr. 10

Förvaltningsberättelse Årsresultatet för kommunen som helhet påverkas också av finansförvaltningen och övrigt gemensamt. I prognosen för finansförvaltning och övrigt gemensamt har vi bland annat beräknat poster som realisationsvinster och finansiella intäkter. Dessa poster ger en positiv avvikelse mot budget som motsvarar 6 mnkr. Denna post påverkas också av SKL:s kongressbeslut från i juni i år att godkänna en engångsutdelning som kommer att göras genom återföring av medel till medlemmarna. Likviden kommer att erläggas under första halvåret 2010 och uppgår till 1,1 mnkr. Ett annat beslut som påverkar kommunens ekonomi under 2009 är att styrelsen för AFA Försäkring har beslutat att premierna för avtalsgruppsjukförsäkring (AGS-KL) och avgiftsbefrielseförsäkring sänks för hela året. Detta motsvarar cirka 4 miljoner kronor. Den största negativa avvikelsen utgör SKL:s prognos för våra skatteintäkter som motsvarar drygt minus 31 mnkr mot när budgeten antogs. Det är ett stort belopp som kommunen tappar i denna prognos gentemot den budget som antogs bara några månader tidigare. Nästa prognos som SKL lämnar får vi i slutet av augusti månad. Åtgärder Kommunfullmäktige har under 2008 beslutat om en plan som motsvarar åtgärder för att minska kostnaderna i kommunen med 20 mnkr. Denna åtgärdsplan berör 2009 och kommer också att påverka 2010 för vissa verksamheter. I april månad i år prognostiserades en negativ resultatprognos, mot bakgrund av skatteprognosen som erhölls i april. Efter den negativa beslutades om ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder består av anställningsstopp och inköpsstopp. Särskilda regelverk kring detta har arbetats fram. Om resultatet blir negativt för 2009 måste delar av detta återställas de kommande tre åren, enligt lag. För 2008 uppgick det ekonomiska resultatet till -8,5 mnkr som ska återställas inom tre år. Prognossäkerhet I nedanstående tabell redovisas det prognostiserade ekonomiska årsresultatet vid angiven tidpunkt för delårsrapporten, det redovisade ekonomiska resultatet samt differensen. Det redovisas också differensen mellan budgeterat och faktiskt resultat för åren. I mnkr Prognos Utfall Diff. prognos utfall Budget Utfall Diff. budget utfall 2007 (prognos per juni) 0,5 3,7 3,2 2,2 3,7 1,5 2008 (prognos per juni) -2,5-12,7-10,2 19,1-12,7-31,8 2009 (prognos per juni) -20,6 12,3 Vid en jämförelse av årets resultat kan konstateras att det finns stora variationer mellan budget, prognoser och utfall. Vid en tillbakablick kan konstateras att orsakerna till variationerna är flera. Exempelvis alltför pessimistiska antaganden, men också det faktum att när nämnderna redovisar negativa prognoser så finns det krav från kommunfullmäktige att vidta åtgärder för att minimera underskott. Arbete genomförs och därmed minimeras också de negativa avvikelserna. Andra delar som i hög grad påverkar det ekonomiska resultatet är skatteintäkterna och statsbidragen och dessa är baserade på SKL:s prognoser och beräkningsmodeller. Arbetet med att förbättra säkerheten i de ekonomiska prognoserna fortsätter. 11

Förvaltningsberättelse God ekonomisk hushållning Kommunallagen anger att kommunerna ska ha en god ekonomisk hushållning. Det viktigaste styrinstrumentet för att uppnå detta är budgeten. Nämndernas förmåga att bedriva sin verksamhet inom budgetramarna är en grundläggande förutsättning för god ekonomisk hushållning. Budgetföljsamheten har historiskt inte varit tillfredsställande för de olika nämnderna. Kommunen har haft ett överespektive underskottshanteringssystem som tillåtit budgetavvikelser, vilket utgör en förklaring till att avvikelser varit accepterade. Kommunallagen kräver att kommunen formulerar finansiella mål, för att betona att ekonomin är en restriktion för verksamhetens omfattning. Vidare krävs mål för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning, för att visa hur mycket av de olika verksamheterna som ryms inom de finansiella målen. Den kommunala ekonomin har under den senaste tioårsperioden befunnit sig i ett besvärligt läge. Från och med år 2000 infördes det så kallade balanskravet, vilket innebär att kommunen ska ha en ekonomi i balans. Med det prognostiserade ekonomiska resultatet för 2009 kommer inte balanskravet att klaras för det enskilda året och det är otillräckligt i förhållande till kommunfullmäktiges definition av god ekonomisk hushållning. Kraftfulla åtgärder är beslutade och det tar tid innan dessa åtgärder ger resultat. Avstämning av finansiella mål Definitionen av vad kommunfullmäktige avser med god ekonomisk hushållning framgår av budget och verksamhetsplanen för 2009 2011. Målen avser perioden. Avstämning av dessa görs i nedanstående tabell. 1) Kommunen ska under perioden nå ett ekonomiskt resultat per år om minst 15 mnkr. 2) Nuvarande långfristiga låneskuld ska amorteras med minst 2 % per år. 3) Avsättning ska göras för kommande pensioner med ett belopp motsvarande minst 6 mnkr per år. Kommentar Prognosen för år 2009, som visserligen är mycket osäker, pekar mot minus 20,6 mnkr. Målet i budgeten är angivet för perioden. Men, för det enskilda året 2009 kommer det inte att uppnås. Vid budgetens fastställande uppgick den beräknade långfristiga låneskulden till 405 mnkr. För att målet ska uppfyllas ska minst 8,1 mnkr amorteras. Amortering har vid delårsrapportens upprättande skett med 7,9 mnkr. Återstående summa amorteras under resterande del av året. Målet kommer att uppnås. Vid delårsrapportens upprättande har ingen inbetalning gjorts. Under 2009 processas reviderade finansiella hållbarhetsmål. Dessa kommer att han- 12

Förvaltningsberättelse teras av kommunfullmäktige under augusti 2009. Dessa framgår av kommunstyrelsens verksamhetsberättelse. Avstämning av verksamhetsmål Vår vision för Nybro kommun och dess bolag Nybro kommun ska blir en långsiktigt hållbar kommun. Vi ska ta vara på människors goda kreativa drivkrafter för att ständigt utveckla de kvalitéer som den moderna småstaden och den levande landsbygden erbjuder. För att nå den vision har övergripande inriktningsmål utarbetats. Dessa lyder som följer. Vår kommun ska erbjuda god utbildning, omsorg och övrig service som ständigt utvecklas. Vår kommuns verksamheter i förvaltning och bolag ska genomsyras av uthållighet och långsiktig hållbarhet. Vår kommuns näringslivsarbete ska ge goda förutsättningar för utvecklingen av ett brett, expansivt och modernt näringsliv. Vår kommuns demokrati är viktig. Kommuninvånarna ska ges möjlighet att påverka före beslut och vara delaktiga i kommunens utveckling. Vår kommun ska som arbetsgivare erbjuda medarbetarna goda möjligheter till ett eget engagemang, karriär och medverkan i verksamhetsutveckling i syfte att åstadkomma den goda arbetsplatsen. Dessa övergripande inriktningsmål har nu antagits av kommunfullmäktige. De utgör vägledning för nämndernas, styrelsens och bolagens verksamhetsmål. Verksamhetsmålen ska bygga på att de bland annat ska vara mätbara, realistiska, avstämningsbara eller utvärderingsbara samt finansierade, s.k. SMART:a mål (S - specifikt/ konkret, M mätbart, A accepterat, R realistiskt och T - tidssatt). Effektmål finns nu beslutade av nämnderna, vilka har redovisats till kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen har begärt kompletteringar av målen och återredovisning ska ske av nämndernas effektmål till kommunstyrelsen under tidig höst i syfte att de ska vara SMART:a. I respektive verksamhetsberättelse återfinns kommentarer kring verksamhetsmålen. System för att kunna följa målen på ett systematiskt sätt, implementeras under hösten 2009. Sammanfattning Vi har en negativ prognos för det ekonomiska resultatet men till skillnad från tidigare år är avvikelsen betydligt lägre på verksamhetsnivå, minus 7,6 mnkr mot föregående år då motsvarande prognos låg på över minus 24 mnkr. Vi följer det ekonomiska utfallet kontinuerligt och ser på en övergripande nivå att utfallet i förhållande till personalbudgeten och budgeten för övriga kostnader har dämpats relaterat till föregående år. Det finns en viss eftersläpning i intäkterna. Budgetdisciplinen har inte varit tillfredsställande historiskt, men då ska man komma ihåg att det av kommunfullmäktige beslutade över- respektive underskottshanteringssystemet tillät avvikelser. Nytt system för hantering av över- respektive underskott är under beslutsprocess. 13

Förvaltningsberättelse Kommunfullmäktige har under 2008 beslutat om en plan som motsvarar åtgärder för att minska kostnaderna i kommunen med 20 mnkr. Denna åtgärdsplan berör 2009 och kommer också att påverka 2010 för vissa verksamheter. Ytterligare åtgärder har beslutats under våren 2009 i syfte att komma i ekonomisk balans med ekonomin. I april månad i år prognostiserades ett negativ resultat mot bakgrund av skatteprognosen som erhölls i april. Efter den negativa prognosen beslutades om ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder består av anställningsstopp och inköpsstopp. Särskilda regelverk kring dessa har arbetats fram. Effekterna av inköpsstopp och anställningsstopp är givetvis svårbedömda men visst har kostnaderna bromsats upp. De ekonomiska ramarna för perioden 2010 2012 har beslutats av kommunfullmäktige i juni 2009. Grunden för fördelning av resurserna baseras på demografins utveckling. Anpassning sker också, över tid, till standardkostnaderna för de verksamheter där så är möjligt. Det är en långsiktig omställning som kommunen har påbörjat i syfte att få en ekonomi i balans. Ett stort orosmoment är SKL:s negativa prognoser för skatteintäkter och bidrag som påverkar oss med stor kraft om dessa blir verklighet. Nästa prognos får vi augusti månad. 14

Förvaltningsberättelse Personaluppföljning, till och med juni 2009 Antal anställda 1 Maj 2009 Maj 2008 Omräknat i årsarbeten Omräknat i årsarbeten Förvaltning Tillsv Visstid Timavl Tot Tillsv Visstid Timavl Tot Kommunst.förv. 122,2 9,4 5,7 137,3 115,2 14,1 3,0 132,3 Teknisk förv. 159,6 4,7 3,7 168,0 169,6 6,7 5,5 181,8 Barn&Utbildn 559,9 45,9 20,2 626,0 561,0 71,1 14,2 646,3 Omsorgsförv. 708,2 33,8 48,5 790,5 706,2 60,6 43,3 810,1 Ind&Familj 64,0 6,4 2,1 72,5 69,5 8,6 2,3 80,4 Samhällsb. 18,5 3,5 0,0 22,0 22,3 0,0 0,6 22,9 Total 1 632,4 103,7 80,2 1 816,3 1 643,8 161,1 68,9 1 873,8 Mättidpunkten har stor betydelse för anställningsstrukturen. Under sommaren är alltid andelen visstidsanställda lägre, men vi har ett stort antal timavlönade semestervikarier. Uppgiften ovan för timavlönade avser arbetade timmar under mars månad. 1 802 personer var tillsvidareanställda i maj 2009. Antalet visstidsanställda var 168 personer. Timavlönade vikariat Under januari-juni rapporterades 74 526 arbetade timmar, vilket motsvarar cirka 75 årsarbeten/ helår (77 åa 2008, 90 åa 2007, 89 åa 2005 och 2006, 71 åa 2004). Omsorgsförvaltningen står för 68 %, 50,75 årsarbeten, vilket är ungefär lika med motsvarande period 2008 (51 åa 2008, 59 åa 2007, 49 åa 2006). Barn- och utbildningsförvaltningens timmar motsvarar cirka 15 årsarbeten (16 åa 2008). Mertid/övertid Totalt har rapporterade fyllnads- och övertidstimmar minskat med drygt en årsarbetare. Övertid har registrerats med 6 539 timmar, vilket motsvarar 6,6 årsarbeten på helår (5,7 åa 2008). Detta är en ökning med cirka 840 timmar jämfört med första halvåret 2008. 14 360 timmar avser fyllnadstid vilket är en minskning med cirka 2 000 timmar jämfört med 2008. Sjukfrånvaron fortsätter att minska 4,8 % av arbetstiden bortföll p.g.a. sjukfrånvaro under första halvåret 2009, vilket är ungefär samma nivå som 1998. Sjukfrånvaro första halvåret respektive år: 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 2001 2000 1999 1998 4,8 % 6,1 % 7,6 % 7,1 % 7,7 % 8,0 % 7,9 % 7,8 % 7,3 % 5,9 % 5,5 % 4,9 % Det är främst den längre sjukfrånvaron d.v.s. från dag 15 och framåt som minskar. Minskningen återfinns inom samtliga förvaltningar. 1 Ögonblicksbild av antalet anställda enligt Allmänna Bestämmelser (AB) vid mättidpunkten. Ej övriga avtal såsom BEA, PAN, BMD. 2 Rapporterade (utbetalda) timmar tom 20090630 är inarbetade under perioden december 2008 maj 2009. 15

Förvaltningsberättelse Hälsonyckeltal enligt lag Redovisningen omfattar samtliga arbetstagare oavsett anställningsform, förutom springvikarier. Detta på grund av att de inte arbetar enligt ett i förväg fastställt schema, och därmed sällan har någon sjukfrånvaro registrerad. Den totala sjukfrånvaron då begreppet tillgänglig ordinarie arbetstid tillämpas, uppgår för första halvåret 2009 till ca 5,2 %, (6,8 % 2008, 8,3 % 2007, 7,7 % 2006). Av den totala sjukfrånvaron utgör långtidssjukfrånvaro >60 dagar 59,3 %, att jämföra med 66,2% 2008, 69,4 % 2007. Hälsotal per åldersgrupp, andel sjuk i % av tillgänglig ordinarie arbetstid : Åldersgrupp Kvinnor Män Total % sjuk 29 år och yngre 4,2 1,0 3,4 % 30-49 år 6,0 4,0 5,6 % 50 år och äldre 5,7 3,4 5,2 % Uppgifterna anges i procent av tillgänglig ordinarie arbetstid. Med detta avses den ordinarie arbetstiden enligt anställningsavtalet, med hänsyn tagen till frånvaro utan lön, ex. tjänstledigheter, föräldraledigheter eller övrig frånvaro utan lön. Hälsotal per kön 1 200 000 1 000 000 800 000 600 000 400 000 200 000 0 Kvinnor 5,7% sjuk Män 3,4% sjuk Tillgänglig ordinarie arbetstid Sjuktimmar av tillgänglig ord.arb.tid 16

Resultaträkning/balansräkning Resultaträkning Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2009-06-30 2008-06-30 2008-12-31 Verksamhetens intäkter 1 93 913 92 472 207 423 Verksamhetens kostnader 2-523 496-517 160-1 045 720 Av- och nedskrivningar 3-21 569-20 196-40 392 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNAD -451 152-444 884-878 689 Skatteintäkter 4 352 696 345 523 682 485 Generella statsbidrag 5 102 337 100 562 201 132 Finansiella intäkter 6 7 143 3 160 5 067 Finansiella kostnader 7-8 964-8 099-22 669 RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO 2 060-3 738-12 674 FÖRÄNDRING AV EGET KAPITAL 2 060-3 738-12 674 17

Resultaträkning/balansräkning Balansräkning Specifikation Not nr Delår 2009-06-30 Delår 2008-06-30 Bokslut 2008-12-31 TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Fastigheter och anläggningar 8 726 137 673 780 710 845 Maskiner och inventarier 9 53 698 52 399 53 441 Finansiella anläggningstillgångar Aktier, andelar, reversfordringar 10 11 446 65 019 64 992 Summa anläggningstillgångar 791 281 791 198 829 278 Omsättningstillgångar Förråd 11 12 821 1 836 1 303 Fakturafordringar 6 302 6 607 17 475 Övriga kortfristiga fordringar 12 16 358 22 963 27 122 Interimsfordringar 13 14 677 18 544 19 541 Placerade pensionsmedel 14 48 255 46 482 43 171 Likvida medel 15 75 632 7 265 44 429 Summa omsättningstillgångar 174 045 103 697 153 041 SUMMA TILLGÅNGAR 965 326 894 895 982 319 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående balans 16 364 152 373 611 373 611 Justerat för resultatregleringsfonder 585 853 3 215 Årets resultat 2 060-3 738-12 674 Summa eget kapital 366 797 370 726 364 152 Avsättningar Avsättningar för pensioner 17 22 005 17 269 22 005 Summa avsättningar 22 005 17 269 22 005 Skulder Långfristiga skulder 18 430 706 386 373 438 646 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 36 667 16 540 30 674 Kortfristig pensionsskuld 13 814 14 423 21 457 Övriga kortfristiga skulder 19 38 039 38 076 30 322 18

Resultaträkning/balansräkning Specifikation Not nr Delår 2009-06-30 Delår 2008-06-30 Bokslut 2008-12-31 Interimsskulder 20 57 298 51 488 75 062 Summa skulder 576 524 506 900 596 161 SUMMA SKULDER OCH EGET KAPI- TAL 965 326 894 895 982 318 Pensionsförpliktelser 364 176 389 853 364 176 Löneskatt på pensionsförpliktelser 88 349 94 578 88 349 Ansvars- och borgensförbindelser 21 384 124 354 273 384 124 19

Resultaträkning/balansräkning Kassaflödesanalys Specifikation Not Delår Delår Bokslut nr 2009-06-30 2008-06-30 2008-12-31 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Resultat efter finansiella poster 2 060-3 738-12 674 Justering för av- och nedskrivningar 21 569 20 196 40 392 Justering för poster som inte ingår i kassaflödet -927-6 171 1 364 Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 22 22 702 10 287 29 082 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapitalet Ökning(-)Minskning(+) av förråd -133-282 251 Ökning(-)Minskning(+) av kortfristiga fordringar 21 717 8 073-4 640 Ökning(+)Minskning(-) av kortfristiga skulder -11 697-48 016-11 028 KASSAFLÖDE FRÅN DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN 32 589-29 938 13 665 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av materiella anläggningstillgångar -46 992-43 155-107 552 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 0 202 5 889 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar 0 0 0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0 0 28 KASSAFLÖDE FRÅN INVESTERINGSVERKSAMHETEN -46 992-42 953-101 635 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Amortering av låneskuld -7 940-3 918-2 375 Nyupplåning 0 50 000 100 700 Amortering av lånefordringar 53 546 0 0 Nyutlåning 0 0 0 KASSAFLÖDE FRÅN FINANSIERINGS- VERKSAMHETEN 45 606 46 082 98 325 SUMMA KASSAFLÖDE 31 203-26 809 10 355 Likvida medel vid årets början 44 429 34 074 34 074 LIKVIDA MEDEL VID ÅRETS SLUT 75 632 7 265 44 429 20