Konjunkturrapport hösten 2014
Cementa har under ett antal år givit ut konjunkturrapporter. Avsikten är att försöka ge en uppriktig bedömning av hur framtiden kommer att se ut då det gäller användandet av betong i Sverige inom bygg- och anläggningssidan. De grunddata vi bearbetar är hämtade från olika källor. Som exempel kan nämnas SCB, Konjunkturinstitutet, Finansdepartementet och Boverket. Vi hämtar även material från privata marknadsundersökningsföretag. Höstens rapport har vi tagit fram i samarbete med Prognoscentret AB. Våra slutsatser grundar sig på mångåriga erfarenheter vi har av svensk byggmarknad. Vi hoppas att våra kunder skall ha god nytta av denna rapport. Tilläggas skall, att spå i framtida konjunkturer är mycket svårt. Många faktorer inverkar på framtida händelser, varför vi måste reservera oss. Avläsningen avslutades i september 2014. 2
Det svenska konjunkturläget Sedan vårens prognos har IMF sänkt tillväxtförväntningarna för den globala ekonomin för innevarande år med 0,3 procentenheter. Detta är en konsekvens av ett svagt första kvartal i USA, ihållande problem inom BRIC-länderna, (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina) och utökade sanktioner mot Ryssland. Totalt väntas den globala ekonomin växa med 4 procent 2015 vilken är den vedertagna långsiktiga tillväxttakten. De största osäkerheterna är knutna till utvecklingen i den kinesiska ekonomin och hur turbulensen i östra Ukraina utvecklar sig. Under det första halvåret 2014 ökade Sveriges BNP med 1,6 procent vilket var något svagare än väntat. Tillväxtförväntningarna har därför justerats ned något och Konjunkturinstitutet bedömer nu att BNP växer med 1,8 procent under 2014, en nedjustering med 0,5 procentenheter jämfört med bedömningen i februari. Anledingen är främst en fortsatt kräftgång för svensk export som grundar sig i en låg efterfrågan i Europa. Stigande reallöner (låg inflation), lägre ränta än förväntat och ett uppdämt investeringsbehov bäddar däremot för ökade investeringar och en god utveckling för privat konsumtion. Även i år kommer svensk ekonomi att stimuleras från finanspolitiskt håll. Dessa ofinansierade stimulanser behöver dock upphöra från och med 2015 för att överskottsmålet ska upprätthållas över en konjunkturcykel. Arbetskraftsdeltagandet kommer att öka på grund av demografiska förändringar samtidigt som arbetslösheten minskar i takt med att konjunkturen stärks. Utvecklingen de kommande åren kommer succesivt att ge byggbranschen en stabilare grund att stå på. Försörjningsbalans Sverige Volymtillväxt i fasta priser, ej kalenderkorrigerat 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 BNP -0,6-5,0 6,6 2,9 0,9 1,6 1,8 3,1 3,4 Privat konsumtion 0,0-0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,5 2,4 3,1 Offentlig konsum. 1,0 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 1,2 1,7 2,0 Fasta bruttoinvest. 1,4-15,5 7,2 8,2 3,3-1,1 4,3 7,3 6,5 Export 1,7-13,8 11,4 6,1 0,7-0,4 2,7 5,2 5,7 Import 3,5-14,3 12,0 7,1-0,6-0,8 4,7 5,7 6,3 Källa: Konjunkturinstitutet, 27 augusti 2014 Valda indikatorer för Sverige Årlig procentuell förändring (om inget annat anges) 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Bytesbalans1) 8,82 6,86 6,92 6,22 6,45 6,75 6,14 5,92 5,35 Sysselsättning 1,15-2,04 0,52 2,25 0,67 1,02 1,23 1,16 1,06 Arbetslöshet2) 6,20 8,31 8,56 7,77 7,95 8,02 7,93 7,61 7,26 Konsumentprisindex 3,44-0,49 1,16 2,96 0,89-0,04 0,00 1,09 2,17 Reporänta3) 4,12 0,67 0,50 1,75 1,45 0,99 0,51 0,26 0,75 Kronindex3) 112,7 122,8 114,3 107,6 106,1 103,0 106,2 105,22 103,02 Källa: Konjunkturinstitutet, 27 augusti 2014 1. Procent i BNP 2. I procent av arbetskraften 3. Vid årets slut.
Bostadsbyggandet Enligt uppräknade siffror från SCB påbörjades nästan 30 500 bostäder under förra året, en ökning med cirka 40 procent jämfört med 2012, (nästan 80 procent var lägenheter i flerbostadshus). Uppgången har fortsatt under den första halvan av 2014 då drygt 18 000 bostäder påbörjades. Det bör dock påpekas att uppgången kommer från mycket låga nivåer och vi har ännu en god bit kvar till de byggvolymer som behövs för att på sikt lösa den omfattande bostadsbristen. Småhus har dragits med men tillväxten är inte i närheten av det vi ser för flerbostadshus som nu har en rekordstor andel av det totala bostadsbyggandet, (nästan 80 procent under 2013). De grundläggande förutsättningarna har inte förändrats och småhusfabrikanterna brottas fortfarande med konsekvenserna av den 15 procentiga egeninsatsen på bostadslån, brist på attraktiva tomter i tillväxtregionerna och ett allt större fokus på förtätningsbyggande för att hålla infrastrukturkostnaderna nere. Vi kan även förvänta oss tuffare amorteringskrav eller försämrade avdragsmöjligheter på sikt för bostadslån vilket ytterligare försämrar förutsättningarna för småhusindustrin. Förra året påbörjades 12 227 hyresrätter vilket är 50 procent av det totala byggandet av lägenheter i flerbo-stadshus. Historiskt var det ingen iögonfallande procentsiffra men det ovanliga är att nya hyresrätter ökat sin marknadsandel under en period när byggandet stigit kraftigt (normalt har förhållandet varit det omvända). Detta är positivt då byggandet av hyresrätter är betydligt mindre konjunkturkänsligt och upplåtelseformen behöver ta en avsevärt större andel av marknaden för att bostadsbyggandet skall kunna etablera sig på en högre nivå. Införandet av presumtivhyror har sannolikt bidragit mest till uppgången men stabilt låga vakanser och försiktiga steg mot en viss marknadsanpassning av hyrorna har även gjort hyresfastigheter mer intressant bland landets fastighetsägare. Om detta är ett trendbrott, vilket det finns förutsättningar för, bygger det en stabilare grund för högre bostadsproduktion på sikt. Bostadsbyggandet fortsätter att öka men tillväxttakten går ned. Trots att vi ännu befinner oss i vad som definieras som en lågkonjunktur fortsätter hushållens ekonomi att stärkas, antalet sysselsatta ökar, räntan förblir låg, bostadspriserna stärks och bostadsfrågan är på den politiska agendan på ett sätt vi inte sett sedan 90 talet. Småhus, par/rad/kedjehus fortsätter att återhämta sig men enbart svagt under prognosperioden och når 8 000 st under 2016. Vi ser inte att de utbuds- och efterfrågehinder som finns i dag kommer att försvinna inom den prognosperiod vi har framför oss, risken är större att läget försämras. Byggandet av lägenheter i flerbostadshus fortsätter att dominera och i år påbörjas 26 500 st varav majoriteten är hyresrätter, drivet av ett ökat intresse för student- och äldrebostäder. Så långt i år har bostadsutvecklarna ökat antalet påbörjade bostäder kraftigt mot samma period 2013 vilket öppnar upp för en möjlig uppjustering av nya bostadsrätter innan året är slut. Under resten av prognosperioden planar byggaktiviteten ut. På kort sikt får vi en effekt av att stödet till äldre-boende dras in vid årsskiftet vilket tidigarelagt projekt för påbörjande detta år. Den största anledningen är dock att vi börjar närma oss kapacitetstaket. Byggkostnadsutvecklingen har så långt ändå varit blygsam, +1,3 procent jämfört med våren 2013 enligt SBCs nationalräkenskaper.
Ökningen för bostäder var något högre, 1,8 procent. Detta är långt ifrån den byggkostnadsökningstakt på närmare 6 procent vi sett tidigare vilket är uppmuntrande då byggaktiviteten gått upp ganska kraftigt det senaste året. Enligt Konjunkturinstitutets byggbarometer ökar dock antalet företag i branschen som anser att bristen på arbetskraft är det största hindret för ett ökat byggande. Bilden bekräftas av Sveriges Byggindustrier och VVS fabrikanterna som rapporterar att det redan råder brist på bland annat arbetsledare, betongarbetare och installatörer. Byggandet av lägenheter i flerbostadshus är nu uppe på nivåer vi inte sett sedan början av 90-talet samtidigt som även den övriga byggbranschen återhämtar sig. Vi bör slå i kapacitetstaket under nästa år men det bör påpekas att dagens situation skiljer sig då byggaktiviteten Antal bostäder, tusental Antal bostäder, tusental 80 70 60 50 40 30 20 Prognos 2013-24 500 bst. (5500 småhus, 19 000 flerbostadshus) Prognos 2014-26 000 bst. (6000 småhus, 20 000 flerbostadshus) Prognos 2015-27 500 bst. (6500 småhus, 21 000 flerbostadshus) Flerbostadshus Småhus 10 0 1980K1 1981K1 1982K1 1983K1 1984K1 1985K1 1986K1 1987K1 1988K1 1989K1 1990K1 1991K1 1992K1 1993K1 1994K1 1995K1 1996K1 1997K1 1998K1 1999K1 2000K1 2001K1 2002K1 2003K1 2004K1 2005K1 2006K1 2007K1 2008K1 2009K1 2010K1 2011K1 2012K1 2013K1 2014K1 2015K1 2016K1 Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden Källdata: SCB och Prognoscentret Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden 80000 Antal bostäder, tusental Regional fördelning av bostadsbyggandet 70000 60000 50000 40000 30000 20000 10000 0 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Malmö Göteborg Stockholm Riket exkl Stockholm, Göteborg och Malmö Årlig ökningstakt, rullande 4-kvartalsvärden Källdata: SCB och Prognoscentret
i Europa är låg. Det finns förutsättningar för en starkare utveckling om branschen kan dra nytta av tillgänglig kapacitet på kontinenten och samtidigt skapa bättre förutsättningar för byggandet av hyresrätter. Positiva faktorer för bostadsbyggandet: Hushållens konfidensindikator (CCI) har under 2014 parkerat på en neutral nivå runt 100 vilket visar att hushållen varken är mer eller mindre optimistiska än tidigare. Hushållen har börjat få en något mer negativ syn på sin egen ekonomi samtidigt som man är mer optimistisk när det gäller Sveriges ekonomi. Man lever just nu billigt med låga räntor men inser att detta inte kan gälla för evigt. Hushållens köpkraft ökar varför vi ändå får betrakta deras stämningsläge som svagt positivt för bostadsbyggandet. Räntorna är historisk låga och när de ökar bör dessa förändringar inte överraska hushållen. Vi har även en hög sparkvot vilket indikerar att det finns marginaler. En uppgång enligt riksbankens ränteprognos bör inte hämma byggaktiviteten så länge arbetsmarknad och inkomstutveckling kan kompensera. När bostadspriserna stiger mer än byggkostnaderna förbättras förutsättningarna för nyproduktion. En på sina håll het bostadsmarknad med korta försäljningstider gör även situationen svårare för köparna vilket bidrar att fler hushåll riktar sitt intresse mot nyproduktion. Under det första halvåret i år har beviljade bygglov ökat med 31 procent och påbörjade bostäder med 23 procent jämfört med samma period 2013. Detta borgar för att byggaktiviteten fortsätter upp även i år. Stora ungdomskullar söker sig ut på bostadsmarknaden och bostadsbristen är mycket stor i de expanderande regionerna. Befolkningsökningen och centraliseringen lägger grunden för en långsiktigt stark efterfrågan som byggbranschen bör ha förutsättningar att möta. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten går ned vilket gör att allt fler hushåll kan efterfråga en bostad. Andelen hyresrätter i nybyggnation har ökat vilket skapar förutsättningar att stabilisera byggaktiviteten på en högre nivå än vad vi sett sedan mitten av 90-talet. Allmännyttans hyresnormerande roll försva-
gas stegvis vilket på sikt ger en mer diversifierad hyressättning. Detta leder till bättre avkastning på investeringar i attraktiva lägen vilket vi kan se på presumtivhyrorna i nyproducerade hyresrätter. Detta kommer även fortsättningsvis att bidra till ett ökat byggande men det återstår att se om vi får samma effekt på små och billiga hyresrätter i mindre attraktiva lägen. Alliansregeringens arbete för att förenkla regelverk och snabba upp planprocesser bör fortsätta oavsett valresultat. Bostadsförsörjningsfrågan diskuteras livligt vilket påminner om den infrastrukturdebatt vi hade för 6 till 8 år sedan. I dag råder en parlamentarisk enighet kring anläggningsinvesteringar och med lite tur kan dagens bostadsdebatt på sikt ge samma resultat. Målbilden är åtminstone densamma. Negativa faktorer för bostadsbyggandet: Läget har stabiliserats i eurozonen men konjunkturen är fortfarande svag och nya osäkerheter dyker upp som kan driva utvecklingen på fel spår igen. Bostadspriserna har ökat kraftigt de senaste två åren vilket gör att hushållen blir allt mer belånade. Detta oroar Riksbanken och Finansinspektionen vilket ökar risken för efterfrågehämmande åtgärder som t.ex. amorteringskrav eller en sänkning av avdragsrätten på bostadslån. Det finns ett dilemma i hur man skall lösa bostadsbristen utan att hushållens belåningsgrad ökar ännu mer, speciellt då ingen önskar fallande bostadspriser. Vi ska inte underskatta risken för ett mer omfattande prisfall på bostäder. På kort sikt bör ändå inkomstutvecklingen, ränteläget och efterfrågan hålla ett sådant scenario stången. När tillväxten kommer igång igen stiger räntorna och om inte arbetsmarknaden och hushållens inkomstutveckling kan kompensera för höjda boendekostnader hamnar vi i ett annat läge. Det var inte längre tillbaka än 2007 vi senast såg ett prisfall på bostäder då räntorna steg strax innan finanskrisen vilket visar marknadens räntekänslighet. Faktorer som ytterligare komplicerar bilden är bostadsbristen och en illa fungerande hyresmarknad som båda utgör svårbedömda drivkrafter som de flesta sannolikt underskattar. Vi kan inte räkna med att bostadspriserna skall driva på byggaktiviteten som tidigare och ett prisfall kan snabbt få negativa effekter på byggandet av främst bostadsrätter. Bostadsbyggandet har länge hämmats av omständiga planprocesser och lokala krav. Alliansregeringen har jobbat med problemet men mycket återstår, framför allt när det gäller praktisk implementering. Detta är ingen partipolitisk vattendelare varför arbetet bör fortsätta efter valet men det finns alltid en risk att fokus skiftar och att prioriteringar förändras. Kapaciteten i byggbranschen behöver utökas samtidigt som vi redan får rapporter om bristen på erfaren arbetskraft, som dessutom står inför stora pensionsavgångar. Det finns en risk att branschens aktörer väljer eller tvingas möta efterfrågan med stigande priser i stället för ökad kapacitet vilket i så fall slår undan benen för en fortsatt byggaktivitetsökning. Fastighetsskatteomläggningen har gjort det billigt att bo kvar och dyrare att flytta vilket skapat en mindre flexibel bostadsmarknad. I dagsläget finns inget konkret förslag som både löser den knuten och har förutsättning att få ett brett stöd i riksdagen. Om åtgärder införs i syfte att få igång flyttkedjorna kan detta komma att finansieras med åtgärder som höjer boendekostnaden. Denna potentiellt negativa faktor är mer av en spekulation än de övriga men den bör ändå noteras.
Yrkesbyggnader (Övriga hus) Yrkesbyggnader omfattar alla byggnader som inte kategoriseras som bostäder. Dessa delas in i två huvudtyper; privata (industri, kontor, affär, lager, hotell/restaurang etc.) och offentliga (utbildning, vård, trafik/kommunikation, idrott/kultur mm.). De privata byggtyperna påverkas i hög grad av konjunkturen och vänder i regel med sysselsättningsutvecklingen. Offentligt byggande styrs i huvudsak av politiska prioriteringar och tillståndet i den offentliga ekonomin. Byggaktiviteten har inte gått tillbaka sedan återhämtningen efter finanskrisen vilket kan förklaras av en fortsatt svag, men ändå positiv sysselsättningsutveckling och det faktum att det nya Karolinska Sjukhuset påbörjats under perioden. Andra bidragande orsaker är ett lågt ränteläge, relativt god tillgång på kapacitet och förhållandevis optimistiska fastighetsägare. Under året har även de finansiella restriktionerna lättat något och några omfattande byggkostnadsökningar syns ännu inte till. Påbörjandet av privata byggtyper har ökat starkt sedan årsskiftet samtidigt som beviljade bygglov och projektlistor visar att den positiva trenden håller i sig i höst. Det bör dock påpekas att utgångsläget är lågt och att aktiviteten per capita fortfarande ligger betydligt under ett västeuropeiskt genomsnitt. Flera faktorer pekar på en ökad optimism i marknaden, (inköpschefsindex; 55, varsel i genomsnitt under 4 000 personer/mån sedan årsskiftet och enligt HUI väntas detaljhandeln öka med 3 procent i år). Vi har under året sett resultat av det i byggaktiviteten, framför allt inom industri- och lagerbyggnader vilket pekar på att företagen börjar se tecken på en förbättrad industrikonjunktur. De flesta privata byggtyper påverkas positivt, undantaget hotell/restaurang och trafik/kommunikation. Konjunkturen förbättras stegvis men vägen tillbaka till en högkonjunktur är långsam och bromsas av ständigt nya osä- kerheter. Förutsättningarna för en uppväxling av tillväxttakten under den andra halvan av prognosperioden förutsätter en ökad svensk export vilket lämnar utrymme för besvikelser. Vi ser tecken på en ökad riskvilja och under våren har fastighetsägarnas optimism inför det kommande året ökat men man är fortfarande selektiv, (drygt 90 procent förväntar sig en oförändrad eller bättre lönsamhet det kommande året, enligt Fastighetsägarnas Sverigebarometer). Vi bedömer att konjunkturen inte är stark nog och att resurserna inte är stora nog för att behålla årets byggaktivitet under 2015 och 2016. Utsikterna ljusnar trots allt vilket skapar fundamenta för att undvika någon omfattande tillbakagång. Men om den internationella efterfrågan ökar snabbare samtidigt som byggkostnadsutvecklingen håller sig i schack blir vi inte förvånad om byggandet i slutet av prognosperioden utvecklas något bättre än prognosen. Det finns ett uppdämt behov av nyproduktion, renovering och tillbyggnad av skolor, sjukhus och offentliga lokaler vilket håller aktiviteten uppe. Kommuner och landsting fortsätter att uppvisa positiva resultat vilket ger utrymme för att påbörja de projekt som planeras. Överskotten är dock även ett resultat av besparingar och tillfälliga poster, (återbetalningar av premier) samtidigt som konkurrensen om medlen från önskvärda ROT-åtgärder hårdnar. Undervisningsbyggnader bidrar mest positivt i år men under prognosperioden tillkommer även andra relativt stora offentliga projekt, främst inom vård, vilka bidrar till att aktiviteten hålls upp. Dessa är dock inte stora nog att fylla upp den lucka som Karolinska sjukhuset lämnar efter sig när projektet har sina påbörjade etapper bakom sig. Ett stort utbildningsprojekt i Lund är i färd med att påbörjas, (European Spallation Source, ESS) vilket är svårbedömt då finansieringen inte är riktigt klar och byggprojektet lätt felberäknas då unik forskningsutrustning bör exkluderas från byggkostnaden.
4 000 3 500 Areal påbörjade lokaler, 1000 kvm Areal påbörjade lokaler, 1000 kvm 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 Övrigt (inkl fritidshus och trafikbyggnader) Vård Undervisning Hotell & Restaurang Lager Affär Kontor Industri 500 Källdata: Prognoscentret 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 45,0 40,0 Värdet i Värdet nybyggda av påbörjade lokaler, Mdr. nya 2013 lokaler, års priser Mdr. 2013 års priser 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Övrigt (inkl fritidshus och trafikbyggnader) Vård Undervisning Hotell & Restaurang Kontor/ Affär/ Lager Industri Källdata: Prognoscentret 0,0 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016
Anläggning Anläggningssektorn delas upp i följande huvudgrupper; Vägar, järnvägar, övrig transport (hamnar, flygplatser, cykelvägar, tunnel och broprojekt etc.) Telekommunikation, energi och vattenverk samt övrigt (inkl. underhållsåtgärder). Anläggningssektorn har länge varit styvmoderligt behandlad, präglad av besparingar och reaktiva beslut, samtidigt som befolkningsökningen och inflyttningen mot storstäderna varit på rekordnivåer. Vi såg en vändning i samband med finanskrisen då korttidssatsningar sattes in och den aktivitetsnivå vi har i dag baseras på den 10-åriga investeringsplan, (värd ca 500 miljarder kr från 2011 till 2021) som drogs igång i slutet av 2010. Infrastrukturinvesteringarna har ökat de senaste åren men uppgången kommer från en nivå som i procent av BNP bara var en tredjedel av vad vi såg på 60-talet. Enligt en beräkning gjord av WSP från 2013 har vi byggt upp en investeringsskuld på ca 300 mdr SEK. Riksdagen har godkänt en ny nationell transportplan för 2014-2025 som innebär en ca 20-procentig ökning från den som lanserades 2010. Detta öppnar främst upp för järnvägsinvesteringar som t.ex. snabbtåg, ett utökat tunnelbanenät i Stockholm och Västlänken i Göteborg. Den nya planen innebär även satsningar på underhåll där bland annat järnvägsnätets anslag fördubblas. Så långt har man fokuserat på att bygga bort flaskhalsar i det existerande infrastrukturnätet och att utöka anslagen till renovering och underhållsåtgärder. Stockholm/Mälardalen och Göteborgsregionen står för stora delar av investeringarna framöver och i Stockholmsområdet planeras eller pågår ca 70 anläggningsprojekt som de kommande 10 åren omsätter ca 100 mdr SEK. Under valet och i Almedalen har det offentliggjorts ambitiösa investeringsplaner på ytterligare drygt 200 mdr SEK som inkluderar en ny stambana för snabbtåg och kollektivtrafikinvesteringar i storstäderna. Anläggningssektorn är på väg in i en ny period av stora nybyggnationer och Trafikverkets avdelning för stora projekt arbetar i dag med 13 st byggen, alla värda över 4 mdr SEK, vilka totalt kommer att omsätta nästan 200 mdr. De största i Stockholm är Ostlänken, (snabbtåg från Stockholm till Järna - Linköping) och Förbifart Stockholm, i Göteborg är det Marieholmstunneln, Västlänken och en snabbtågförbindelse till Borås. Alla nylanserade projekt beräknas dock inte vara färdigställda
förrän närmare 2035 och bara en knapp handfull får något utslag under prognosperioden. Det internationella intresset att få ta del av dessa projekt är stort då infrastrukturinvesteringar i många andra delar av Europa gått kraftigt tillbaka vilket minskar risken för resursbrist. Den långsiktiga potentialen ser mycket lovande ut även om vi, som procent av BNP, knappast når upp till de investeringsvolymer vi hade på 60-talet. För en kortsiktig bedömning får man titta närmare på projektlistor, SCB:s investeringsenkät och Trafikverkets budget vilka skickar lite blandade signaler. Vi såg en viss tillbakagång förra året då ett antal projekt försenades något samtidigt som driftsproblem tvingade mer resurser till underhållsåtgärder. Detta spiller normalt över till detta år men regeringsgarantier till anläggningsprojekt minskade något samtidigt som projekt fortsätter att bromsas av förseningar. Investeringarna bör ändå vända upp svagt i år tack vara ett ökat antal mindre regionala projekt samtidigt som stigande investeringar i nya bostäder och lokaler alltid drar med sig närlig-gande anläggningsarbeten. Under 2015 och 2016 pekar projektlistorna på en fortsatt uppgång då ett antal stora projekt påbörjas, främst Förbifart Stockholm, Slussen och Marieholmstunneln i Göteborg men vi har även hamnprojekt, (Nynäshamn, Göteborg, Värtahamnen) och buss- och tågterminalbyggnader kopplade till t.ex. Citybanan i Stockholm. I slutet av prognosperioden kommer även järnvägsprojekt som Mälarba-nan, Lidingöbanan, Hamnbanan, en utbyggnad av Södra stambanan och ett dubbelspår utanför Uppsala. Men samtidigt som stora projekt står i startgroparna är andra på väg att avslutas, (t.ex. Citybanan, Norra länken, E4 förbi Sundsvall) vilket riskerar att göra 2015 till lite av ett mellanår, speciellt om byggstarter försenas ytterligare. Trafikverkats preliminära budget indikerar även att väginvesteringarna utvecklas relativt svagt nästa år för att ta fart på allvar först 2016. Det som håller upp aktiviteten är renoveringsarbeten och regionala projekt. Det bör även påpekas att siffrorna speglar projektkostnaderna under respektive år, inte konsumtionen av betong som ofta kommer in i ett senare skede i anläggningsprojekten. Projektlistor och Energisektorns egna offentliggjorda planer pekar mot ökade energiinvesteringar i år. Förseningar och en viss inbromsning i nya kraftverk, (främst vind) visar dock att ökningstakten blir blygsammare än vad som förväntades i början av året. Delar av detta års investeringar spiller över på nästa år vilket håller upp aktivitetsnivån under 2015. Det som bidrar mest till uppgången är utökningar av tidigare satsningar i nya kraftverk, renoveringar av existerande verk och en pågående modernisering av energidistributionen. Vi ser även en ökning i kraftvärmeverk som en effekt av ett stigande behov och att ett antal kraftverk behöver ersättas då de förlorat sin licens för biobränsle. I år beräknas energisektorn stå för så mycket som ca 40 % av de samlade industriinvesteringarna i Sverige. Energibranschen börjar närma sig slutet av den 10-åriga investeringsplan som drogs igång 2008 varför vi förväntar oss en stegvis nedtrappning från och med 2016. Vi kan dock inte utesluta att behoven, och energiomställningsambitionerna, kan leda till att investeringsvolymerna håller sig uppe några år till.
Anläggning totalt Miljoner 12 SEK 45 000 40 000 35 000 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Transport totalt Energi och vattentransport Telekommunikation Övrigt (inkl. ROT) Anläggning Transport totalt 30 000 Miljoner 12 SEK 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Transport exkl. vägar och broar Vägar och broar Källdata: Prognoscentret
Husbyggande totalt Flerbostadshus agerar draglok för byggsektorn under prognosperioden och flerbostadshus är den enda byggtyp som når upp till volymer över vad vi såg innan finanskrisen. I år får man även draghjälp av yrkesbyggnader men efter något av en ketchupeffekt i år går byggandet tillbaka svagt nästa år för att sedan plana ut. Inom renoveringsmarknaden ökar både behov och ambitioner samtidigt som låga räntor, stabila vakanser och stigande hyror ger fastighetsägarna goda förutsättningar att upphandla projekt. Vi bedömer även att det finns nog med offentliga resurser för att påbörja de offentliga renoveringsprojekt som ligger i plan. De totala husbygginvesteringarna, baserade på påbörjade projekt, ökar med 6 procent i år för att plana ut under resten av prognosperioden (-1 procent 2015 och +1 % 2016). 200,0 180,0 Nybyggnadsinvesteringar, Nybyggnadsinvesteringar Mdr. 2013 års priser, Mdr. 2013 års priser 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Anläggning Totalt Nya Bostäder Nya Lokaler Källdata: Prognoscentret
Regional utveckling I den regionala utvecklingen tar vi primärt hänsyn till beviljade bygglov, demografi, byggaktivitet och trend de senaste åren samt framförallt, projektlistor. Bygglov och projektlistor väger tyngst på kort sikt och på längre sikt tas mer hänsyn till regionens generella potential. Fördröjda och/eller inställda projekt kan få stora konsekvenser på den regionala förändringen från år till år. Detta gör prognoser osäkrare ju mer geografiskt begränsade de är. Förra året stod Stockholm, Västra Götaland och Skåne för 68 procent av antalet påbörjade bostäder i Sverige, (andelen var hela 70 procent för flerbostadshus). Uppgången i bostadsbyggandet efter finanskrisen har varit mer fokuserad på storstadslänen än någonsin tidigare och den trenden befästs de kommande åren då storstadslänens andel av nya lägenheter i flerbostadshus når 73 procent i genomsnitt under prognosperioden. Det är främst Stockholm och Göteborgslänen som ökar medan Malmöregionen fortfarande är smittad av den starka tillbakagången i Köpenhamn. Urbaniseringen speglar var efterfrågan och marginalerna är störst. Samtidigt rapporterar 60 procent av Sveriges kommuner en generell bostadsbrist men det kan ändå saknas förut-sättningarna för någon omfattande nybyggnation om marknaden inte kan absorbera de relativt dyra bostäder som produceras. De län vars genomsnittliga bostadsbyggande ökar mest under de tre prognosåren jämfört med åren 2011 till 2013 är Stockholm, Uppsala, Kalmar och Värmland. De enda län som går tillbaka är Jönköping, Gotland och Blekinge. För Nya Yrkesbyggnader är inte storstadsregionerna lika dominerande, (står för ca 50 procent av alla påbörjade kvadratmeter de senaste fyra åren). Byggmixen i nybyggnation och bestånd speglar den industriella tradition som präglar olika delar av landet. Förra året påbörjades 41 procent av alla industribyggnader och hela 83 procent av alla kontor i de tre storstadslänen. De byggtyper vars nybyggnation som kommer att vara mest fokuserade på de tre storstadslänen under prognosperioden är kontor; 76 procent, undervisning; 67 procent, vård; 66 procent och hotell/restaurangbyggnader med 59 procent. De län med den största totala uppgången i antal nya kvadratmeter yrkesbyggnader under prognosperioden jämfört med aktiviteten förra året är; Blekinge, Värmland, Uppsala och Västerbotten. Störst tillbakagång ser vi i Södermanland, Gotland, Kalmar och Norrbotten. Även Stockholm går ned, med 13 procent, vilken till störst del kan förklaras av att det nya Karolinska Sjukhuset har allt fler påbörjade etapper bakom sig.
Sverige i ett Europeiskt perspektiv När man i dag jämför den svenska byggmarknaden med övriga Europa finns det anledning att notera att de europeiska bygginvesteringarna gått tillbaka med totalt 22 procent sedan finanskrisen. Nybyggnationen har minskat med 28 procent och bostadsbyggandet med hela 44 procent. Även Sverige har drabbats men i mindre utsträckning, delvis tack vare ett lågt utgångsläge inom nyproduktion, en stor och stabil ROT-sektor och en rad initiativ inom anläggningssektorn. Generellt kan man säga att de starkare ekonomierna i norr har haft bättre förutsättningar att väga emot nedgången i nyproduktion med offentliga satsningar och en stabilare ROT sektor. I Sverige stod ROT-sektorn för ca 63 procent av de totala husinvesteringarna förra året, vilket fortfarande är mer än ett västeuropeiskt genomsnitt på 57 procent. I Sverige investerades 831 Euro per invånare i nya byggnader under 2013, att jämföra med 1 033 Euro i Västeuropa. Det totala husbyggandet, (nybygg och ROT) är också liten i Sverige. Förra året motsvarade omsättningen 5,2 procent av BNP jämfört med ett västeuropeiskt genomsnitt på 7,6 procent. Den enda sektor som omsätter mer som andel av BNP är anläggnings-sektorn, (Sverige; 2,5 procent, Västeuropa; 2,1 procent under 2013). Det som drar upp siffrorna för svensk del är energi, kraftinvesteringar och renoveringar. Transportinfrastruktur kommer att öka de kommande åren efter en period då satsningar sedan finanskrisen gjort att investeringarna nu är i nivå med övriga Västeuropa. Detta bör betraktas som en nödvändig anpassning med tanke på att Sverige är ett jämförelsevis stort och glesbefolkat land med en stark urbanisering och hög befolkningsökning. De totala bygginvesteringarna i Sverige förväntas öka med 6,6 procent mellan 2013 och 2016 vilket är en något starkare uppgång än de 5,2 procent som Euroconstruct har för Västeuropa i sin senaste juniprognos. 1200 8,0% Nyproduktion, antal Euro per capita år 2013 1000 800 600 400 200 0 Nyproduktion (bostäder och Övriga hus) 2013 Sverige Västeuropeiskt genomsnitt Husbyggnation totalt, procent av BNP år 2013 7,0% 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% Husbyggnation totalt (nybygg + ROT) % av BNP Sverige Västeuropeiskt genomsnitt Källdata: Euroconstruct juni 2013
Osäkerheter Turbulensen i Eurozonen har gått tillbaka men andra osäkerheter finns kvar och nya har dykt upp. Kinas fastighetsmarknad anses kraftigt övervärderad, banksektorn och statsfinanserna är bräckliga i stora delar av världen, en på sina håll extremt hög arbetslöshet riskerar att bita sig fast och tunga skuldbördor riskerar att hämma tillväxtpotentialen på sikt. Förväntningarna på världsekonomin har under året dämpats något och de kommande åren blir en svår balansgång mellan önskvärda stimulanser och nödvändiga reformer. Vid sidan av detta har det geopolitiska läget förvärrats i bland annat Syrien, östra Ukraina, Gaza och Irak vilket sprider konflikter, spär på flyktingströmmarna och påverkar världshandeln. Vårens EUval stärkte även de protektionistiska krafterna vilket på sikt kan bromsa reformarbetet och hämma tillgången på arbetskraft. Samtidigt går förhandlingarna inom WTO trögt och det finns en risk att det frihandelsavtal som förhandlas mellan EU och USA inte blir den framgång de flesta förväntat sig. För svensk del utgör bostadspriserna en riskfaktor men att de skall falla på kort sikt anser vi vara liten då räntorna är låga, efterfrågan är hög och sysselsättningsutvecklingen är stabil. När räntorna höjs och/eller om nya efterfrågehämmande regelförändringar introduceras blir situationen en annan, speciellt om detta inte kan kompenseras med sjunkande arbetslöshet och stigande inkomster. En haltande utrikeshandel kommer att vara en kvarnsten för svensk ekonomi ett tag till vilket lämnar utrymme för negativa överraskningar då en uppväxling av tillväxttakten förutsätter en ökad export. Byggmarknaden kommer även att slå i kapacitetets-taket ganska snart men kan branschen utnyttja den låga byggaktiviteten i Europa finns förutsättningar för en något bättre tillväxt mot slutet av prognosperioden än vad vi satt i våra prognoser. Nås en parlamentarisk enighet om 40 000 till 50 000 nya bostäder per år, (inkluderat konkreta åtgärder kring kortad handläggningstid, ökat tillgång på attraktiva tomter, investeringsstöd etc.) läggs även grunden för en starkare utveckling men det är i dagsläget för osäkert att ta hänsyn till ett sådant scenario i en prognos.
Foton i Cementa konjunkturrapport hösten 2014 Omslag, fram: GrevTureNo9 Sid 2: Domkyrkorådet Byggherre: Domkyrkorådet Lund Arkitekt: Carmen Izquierdo Arkitektkontor AB Byggnadsentreprenör: PSG AB Sid 6: Citygallerian, Karlshamn Byggherre: JN von Bergen & Son AB Arkitekt: Anders Thörnqvist Arkitektkontor AB Betongstomme: Starka Betongelement AB Byggnadsentreprenör: Skanska Sverige AB Sid 10: Betongvägg. Sid 11, 17: Tågbro, Södertälje. Sid 2, 10, 17: Utställningen Tantfullness på Tomelilla Konsthall, 2013 Konstnär: Susanna Arwin, Sponsorer: Abetong, Cementa, Entramo AB Omslag, bak: Cementas Malmödepå Fotograf: Daniel Hertzell
Cementa AB Box 47210 100 74 Stockholm Telefon 08-625 68 00 Fax 08-753 36 20 info@cementa.se www.cementa.se