Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015

Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015 Nationella resultat, guide för användning, beskrivning av datainsamling och indikatorer

Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och illustrationer krävs upphovsmannens tillstånd. Publikationen finns som pdf på Socialstyrelsens webbplats. Publikationen kan också tas fram i alternativt format på begäran. Frågor om alternativa format skickas till alternativaformat@socialstyrelsen.se Publicerad www.socialstyrelsen.se, oktober 2015

Innehåll Inledning... 4 Viktiga resultat från Kommun- och enhetsundersökningen 2015... 5 Årets Kommun- och enhetsundersökning... 7 Öppna jämförelser för att stimulera utveckling... 8 Indikatorer för att följa upp verksamheter... 8 Hur indikatorerna tagits fram... 9 Så här kan resultaten analyseras lokalt... 10 Analysguide i fyra steg...10 Referenser... 12 Metodbeskrivning... 13 Datakällor...13 Datainsamling och redovisning...13 Nationella resultat... 18 Kvalitetsområden och dimensioner... 24 Beskrivning av indikatorer-hemtjänstverksamheter... 26 Beskrivning av indikatorer Servicehus... 33 Beskrivning av indikatorer Särskilda boenden... 47 Bilaga 1. Förvaltningsområden för minoritetsspråk... 65 Bilaga 2. Enkät till hemtjänst... 66 Bilaga 3. Enkät till särskilda boenden... 67

Inledning Socialstyrelsen har sedan 2007 regeringens uppdrag att publicera öppna jämförelser av vården och omsorgen om äldre. I uppdraget ingår att utveckla tillgången till data och nationella indikatorer för kvalitet och effektivitet ur de äldres perspektiv. Tyngdpunkten i öppna jämförelser är socialtjänstens förutsättningar för god kvalitet. Arbetet sker i samverkan med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och i samråd med Vårdföretagarna och Famna. I uppdraget ingår också att genomföra en årlig kommun- och enhetsundersökning. Det är nionde gången som Socialstyrelsen presenterar resultat från undersökningen. Kommun- och enhetsundersökningen är en nationell datakälla för rikstäckande uppgifter på kommun- och enhetsnivå. I årets undersökning tillfrågades endast hemtjänstverksamheter och särskilda boenden, då frågor till kommunerna tillfälligt uteslöts 2015. Uppgiftslämnare och kontaktpersoner för verksamheter inom hemtjänst och särskilda boenden har svarat på frågor om verksamheternas innehåll. På Socialstyrelsens webbplats under rubriken Öppna jämförelser publiceras i år följande för Kommun- och enhetsundersökningen: Excelfil som innehåller samtliga resultat från Kommun- och enhetsundersökningen 2015, på enhets-, kommun-, läns- och riksnivå. PM med nationella resultat, guide för användning, beskrivning av datainsamling och indikatorer. På Socialstyrelsens webbplats publiceras även Äldreguiden för allmänheten, där äldre personer och anhöriga kan jämföra verksamheter inom hemtjänst och särskilda boenden. Äldreguiden innehåller ett urval av resultaten från Kommun- och enhetsundersökningen och undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? på enhetsnivå. Rapporter med verksamheternas resultat från Kommun- och enhetsundersökningen och Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? publiceras på www.indikator.org. Institutet för kvalitetsindikatorer genomför undersökningarna på uppdrag av Socialstyrelsen. Indikatorerna uppdateras och presenteras även i Socialstyrelsens webbaserade indikatorbibliotek. Inledningsvis redovisas några nationella resultat från undersökningen. Vidare beskrivs öppna jämförelser inom socialtjänsten, hur resultaten kan analyseras samt undersökningens genomförande och de indikatorer som ingår i undersökningen. 4 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Viktiga resultat från Kommun- och enhetsundersökningen 2015 Hemtjänst Förebygga undernäring Andelen hemtjänstverksamheter som har rutiner för att förebygga undernäring har ökat sedan föregående undersökning. Det är 89 procent av hemtjänstverksamheterna som har rutiner 2015, jämfört med 83 procent 2014. Målet är att samtliga verksamheter har rutiner. I 20 kommuner saknas dessa rutiner för samtliga av kommunens hemtjänstverksamheter som deltagit i undersökningen. Hemtjänstpersonalen har en viktig funktion för att upptäcka tecken på undernäring hos de äldre personerna. Samordnad vård och omsorg för äldre personer med hemsjukvård Det är 88 procent av hemtjänstverksamheterna som har rutiner för schemalagda möten med sjuksköterska eller annan hälso- och sjukvårdspersonal i frågor som rör personer med hemsjukvård. Mötena utgör tillfälle att uppmärksamma hälso- och sjukvårdspersonalen på att det kan finnas behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder, eller att det finns risk för att sådana behov kan uppstå, hos enskilda personer. Regelbundna möten ska bidra till att hemtjänstpersonalen så långt det är möjligt kan undvika behov av att ta kontakt i akuta ärenden med hälso- och sjukvårdspersonal. Det är 72 procent av hemtjänstverksamheterna som har rutiner för kontakter med sjukvårdpersonal på hälso- eller vårdcentral, i frågor som rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för. Resultatet gäller rutiner för samtliga personer med behov av hälso- och sjukvårdsinsatser. Det innebär att 28 procent av hemtjänstverksamheterna saknar sådana rutiner. Den enskilda personen kan utveckla behov som hemtjänstpersonalen behöver rådgöra om med ansvarig sjuksköterska eller annan hälso- och sjukvårdspersonal vid hälso- eller vårdcentralen. Särskilda boenden Borådsmöten Andelen enheter som erbjuder de äldre personerna möjlighet att delta i borådsmöten har ökat sedan föregående undersökning. Det är 58 procent av de särskilda boendena som erbjuder möjlighet att delta i borådsmöten 2015, jämfört med 46 procent 2014. Mötena (boråden) syftar till att ge de äldre möjlighet att tillsammans med andra personer vid enheten vara med och bestämma i gemensamma frågor. Mötena kan till exempel handla om att planera för gemensamma aktiviteter eller att bestämma matsedel för den kommande veckan. Mat och måltider Andelen äldre personer som har en aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna har ökat jämfört med föregående undersökning. Det är 81 procent av de äldre i särskilda boenden som har en aktuell genomförandeplan 2015, jämfört med KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 5

76 procent 2014. Genomförandeplanen ska inkludera när, var och hur den äldre personen vill bli serverad, liksom den äldres önskemål vad gäller olika maträtter eller drycker, oavsett vilken måltid på dygnet det handlar om. Eventuellt behov av individuellt anpassat måltidsstöd finns beskrivet. En genomförandeplan är aktuell om den utformats, följts upp eller uppdaterats för mindre än sex månader sedan, dvs. efter den 1 oktober 2014. Läkemedelsgenomgångar Andelen äldre personer som har fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång någon gång under det senaste året har ökat sedan föregående undersökning. Det 84 procent av de äldre som har en aktuell läkemedelsenomgång 2015, jämfört med 76 procent 2014. I 33 kommuner är det mellan 6 och 50 procent av de äldre personerna i kommunens särskilda boenden som har en aktuell läkemedesgenomgång. Totalt har 92 boenden svarat att inga läkemedelsgenomgångar har genomförts under det senaste året. Svaren på frågorna om läkemedelsgenomgångar beskriver andel personer som erhållit en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under perioden 1 april 2014-1 april 2015. Tillgång till sjuksköterskor Under vardagar ansvarar tre sjuksköterskor i genomsnitt för 100 bostäder/personer. Under helgerna ansvarar fem sjuksköterskor i genomsnitt för 1 000 bostäder/personer. Motsvarande resultat från föregående undersökning var fyra sjuksköterskor per 100 bostäder/personer, vardagar, och sex sjuksköterskor per 1 000 bostäder/personer helger. Antalet personer som sjuksköterskorna i genomsnitt ansvarar för har således ökat under vardagar och helger. Uppgifterna baseras på den planerade tillgången till sjuksköterskor enligt schema kl. 09.00 första veckan i mars 2015. Svaren relateras till antalet lägenheter i ett boende som ingår i sjuksköterskans ansvar. Det är vanligt att ansvaret under helger utökas till att också omfatta personer med behov av hemsjukvård i ordinärt boende. Ingen förändring vid vården av personer med urininkontinens Resultaten visar att liksom föregående år, får endast hälften av alla personer med urinläckage sina problem utredda i en basal utredning. Flertalet personer i särskilt boende bedöms ha problem med urinläckage. Konsekvensen blir att många personer inte får rätt behandling för sina problem. Omsorgspersonal som talar andra språk än svenska Verksamheterna inom hemtjänst och särskilda boenden har personal som erbjuder ett hundratal olika språk, vilket visar att en stor del av omsorgspersonalen har sitt ursprung i andra länder och kulturer. Det är 59 procent av hemtjänstverksamheterna och 68 procent av de särskilda boendena som svarar att de kan tillgodose vård och omsorg av personal som talar andra språk än svenska. Några av de mest förekommande språken inom hemtjänst och särskilda boenden är arabiska, spanska, bosniska, persiska, polska och kurdiska. 6 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Årets Kommun- och enhetsundersökning Resultaten baseras på svaren från elektroniska enkäter som skickades till samtliga verksamheter inom hemtjänst och särskilda boenden rapporterade av kommunerna. Undersökningen omfattar landets kommuner och stadsdelar/stadsområden i Stockholm, Göteborg, Malmö och Borås. Insamlingen genomfördes under april- juni 2015. Andelen verksamheter som besvarat respektive undersökning är: 83 procent av hemtjänstverksamheterna som utför insatser för personer 65 år och äldre i ordinärt boende, vilket motsvarar 1 922 enheter anmälda av kommunerna. 94 procent av verksamheterna inom särskilda boenden, vilket motsvarar 2 178 särskilda boenden anmälda av kommunerna. Totalt engagerades 318 kommuner och stadsdelar/stadsområden. Av dessa har 311 resultat om hemtjänstverksamheter och 315 resultat om särskilda boenden. Det är 91 servicehus av 93 anmälda, i 39 kommuner som har besvarat hemtjänstenkäten med frågor om hälso- och sjukvård. I år har Socialstyrelsen valt att inte ha med frågor om hemsjukvård till hemtjänstverksamheterna och frågor till kommunerna. Syftet är att utveckla frågorna för hemsjukvård i ordinärt boende samt frågorna på myndighetsnivå till kommunerna. Detta utvecklingsarbete pågår under 2015. KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 7

Öppna jämförelser för att stimulera utveckling Öppna jämförelser är ett verktyg för att analysera, följa och utveckla socialtjänstens verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Den främsta målgruppen är därför beslutsfattare och utförare på dessa nivåer. Syftet med öppna jämförelser är att det ska stimulera till kunskapsutveckling för att främja en jämlik socialtjänst och hemsjukvård med god kvalitet. Målet är att de verksamhetsförbättringar som öppna jämförelser ska stimulera till kommer brukaren till gagn, att den enskilde får rätt insatser utifrån dennes behov. I öppna jämförelser kan verksamheter jämföras på kommunal nivå utifrån indikatorer, bakgrundsmått och bakgrundsuppgifter. Jämförelser kan även göras med resultat för läns- och riksnivå. Analyser av resultaten kan också ge en uppfattning av vad som kan behöva utvecklas för att stärka kvaliteten i verksamheten. Uppgifterna som presenteras i öppna jämförelser är ett av flera sätt att belysa förutsättningar för god kvalitet inom socialtjänsten och kommunal hälso- och sjukvården. Det är därför viktigt att resultaten bedöms och analyseras såväl lokalt som regionalt. Positiva resultat är ingen garanti för god kvalitet i det enskilda fallet och vice versa. Jämförelserna behöver kompletteras med andra underlag för att få en mer heltäckande bild av de faktiska förhållandena. I nästa kapitel presenteras en analysguide i fyra steg över hur resultaten från öppna jämförelser kan analyseras lokalt. Analysguiden kan även fungera som stöd för bearbetning och analys av resultaten i Kommun- och enhetsundersökningen. Indikatorer för att följa upp verksamheter En indikator är ett mått som påvisar (indikerar) ett underliggande förhållande eller en utveckling. Indikatorer belyser olika förhållanden och kan användas för att mäta och följa upp kvaliteten i verksamheter. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Indikatorerna ska kunna påverkas av huvudmannen eller utföraren, det ska med andra ord vara möjligt att förändra sina resultat över tid [1]. En indikator anger en riktning för ett önskvärt resultat. Resultaten ger även en bild över vad som kan behöva utvecklas på nationell nivå. Det finns behov av indikatorer som mäter såväl strukturer som processer och resultat för att stimulera till ett systematiskt förbättringsarbete. Det är också viktigt att indikatorerna upplevs som meningsfulla för berörda huvudmän och utförare och bidrar till kunskap om samband mellan insatser och resultat [2]. 8 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Struktur- och processindikatorer speglar förutsättningar för god kvalitet och att uppnå resultat. Strukturindikatorer belyser de resurser en verksamhet har, till exempel kompetens, rutiner och överenskommelser. Process indikatorer kan belysa både att och hur aktiviteter genomförs, till exempel olika insatser. Därmed kan även processresultat för en verksamhet mätas. Resultatindikatorer speglar de resultat som uppnåtts för enskilda individer, det vill säga om insatser lett till avsedda mål. Hur indikatorerna tagits fram Indikatorerna i öppna jämförelser baseras på aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagstiftning och utgår från ett brukarperspektiv. Kvalitetsindikatorer tas fram i enlighet med en modell som ställer krav på tillgång till ett evidensbaserat kunskapsunderlag [1, 3]. I de fall då evidensbaserad kunskap saknas bygger indikatorerna på en dialog med professionella yrkesgrupper från kommuner, privata och idéburna utförare samt med forskare. En viktig utgångspunkt i modellen är de sex kvalitetsområden som tagits fram gemensamt av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för öppna jämförelser inom socialtjänstens områden. Kvalitetsbegreppet inom SoL och lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, innefattar följande aspekter: kunskapsbaserad verksamhet självbestämmande och integritet helhetssyn och samordning trygghet och säkerhet tillgänglighet effektivitet. Dessa områden är inte ömsesidigt uteslutande, vilket innebär att en indikator kan referera till två eller fler kvalitetsområden samtidigt. Kvalitetsområdena är framtagna för att underlätta tolkningen av resultatet för indikatorn och förtydligar för huvudmännen och utförarna vilka aspekter på kvalitet som indikatorn refererar till utifrån lagstiftningen. KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 9

Så här kan resultaten analyseras lokalt Kommun- och enhetsundersökningen ger en överblick över resultaten för den egna verksamheten. Det är också möjligt att jämföra sig med andra verksamheter. På www.socialstyrelsen.se/oppnajamforelser publicerar Socialstyrelsen en Excelfil med samtliga resultat från Kommun- och enhetsundersökningen 2015 på enhets-, kommun-, läns, och riksnivå. Denna Excelfil kan laddas ned för egen bearbetning. Redovisning av verksamheternas resultat görs generellt på enhetsnivå. De verksamheter som har redovisat resultat på avdelningsnivå, har fått sina uppgifter aggregerade till enhetsnivå och är gråmarkerade. Vid egna analyser, måste alla gråmarkerade rader tas bort, innan egna beräkningar kan göras. Socialstyrelsens indikatorbaserade öppna jämförelser kan användas som ett underlag i förbättringsarbetet. För att gå vidare i utvecklingsarbetet kan verksamheter analysera resultaten utifrån sina lokala förutsättningar. En analys av resultaten kan göras utifrån fyra steg. Dessa steg beskrivs kort nedan. Analysguide i fyra steg 1. Identifiera förbättringsområden Gå igenom verksamheternas resultat Hur skiljer sig verksamheternas och kommunens sammanlagda resultat för de olika indikatorerna från resultat för andra verksamheter, kommuner, län och rike? Gå igenom indikatorerna. Vad behöver utvecklas? Prioriera de områden ni vill arbeta vidare med. 2. Komplettera med annan information Ta fram annan relevant information för det område ni valt att arbeta vidare med för att få en mer nyanserad och heltäckande bild av förhållandena. Komplettera med uppgifter från exempelvis: Jämför med resultaten från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Till exempel de äldres möjligheter att påverka tider för insatser eller resultat från måltidsmiljön i särskilda boenden. Öppna jämförelser, Vård och omsorg om äldre. Jämförelser mellan kommuner och län, 2014. Kommunens egen statistik och uppföljningar Resultat av tillsyn från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Statistik från olika register, till exempel kvalitetsregistret Senior Alert. 10 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

3. Vad kan vi lära av utvecklingen över tid? Jämför årets resultat med tidigare års resultat Jämför resultaten för indikatorerna på verksamhetsnivå med tidigare resultat. Jämför resultaten för indikatorerna på kommunnivå med tidigare resultat. 4. Slutsatser, mål och genomförande Beskriv vad ni vill utveckla och förbättra i verksamheten Utgå från resultaten i Kommun- och enhetsundersökningen samt annan inhämtad information. Sätt upp mål. Vad kan/ska ni göra för att uppnå målet/målen? Vilka aktiviteter ska genomföras för att uppnå dessa mål? Vilka personer/aktörer ska göra vad och när? Finns det förväntade kostnadsförändringar? När ska målen vara uppnådda? Beskriv när och hur en uppföljning/avstämning av målen ska genomföras. KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 11

Referenser 1. Handbok för utveckling av indikatorer. För god vård och omsorg. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. 2. Anell, A. Styrning i vården genom uppföljning av indikatorer på kvalitet och effektivitet. Lund: Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet; 2014. 3. Modell för utveckling av kvalitetsindikatorer i socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen & Sveriges kommuner och landsting, SKL; 2007. 12 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Metodbeskrivning I detta avsnitt redovisas hur datainsamlingen gått till och hur redovisningen genomförts. Datakällor Resultaten i Kommun- och enhetsundersökningen 2015 har hämtats från två enkäter: En enkät till hemtjänstverksamheter som utför insatser till personer 65 år och äldre i ordinärt boende. En enkät till permanenta särskilda boenden som utför insatser till personer 65 år och äldre. Enligt önskemål från några kommuner fick hemtjänstverksamheter som utför insatser på servicehus i år besvara enkäten för hemtjänst. Personerna som bor på servicehus har beslut om särskilt boende, men kan få insatser av ett hemtjänstteam. På servicehuset finns tillgång till kommunal hälso- och sjukvård, eftersom det är en form av särskilt boende. Dessa enkäter inkluderade därför frågor om hälso- och sjukvård. I Äldreguiden presenteras också uppgifter om läkemedelsförskrivningen på kommun- och stadsdelsnivå. Uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsens register över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning samt från läkemedelsregistret. Datainsamling och redovisning Målpopulation hemtjänst Alla verksamheter i kommunen/stadsdelen som utför insatser till personer som kommunen har uppföljningsansvar för, 65 år och äldre, enlig 4 kap. 1 SoL i ordinärt boende. Insatser: service, personlig omvårdnad, ledsagning, avlösning av anhörig i hemmet, matdistribution, trygghetslarm och boendestöd. Verksamheter som inte tillhör målpopulation: Verksamheter som enbart utför insatser i form av matdistribution, trygghetslarm, boendestöd och/eller ledsagning. Verksamheter som enbart utför insatser kvällar, nätter och/eller helger. Målpopulation särskilda boenden Alla verksamheter i kommunen/stadsdelen som utför insatser till personer som kommunen har uppföljningsansvar för, 65 år och äldre, enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende enligt 5 kap. 5 SoL. KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 13

Verksamheter som inte tillhör målpopulation: Verksamheter som enbart har bostäder med särskild service enligt 5 kap. 7 SoL Verksamheter som enbart utför insatser i korttidsboenden Urval Undersökningen är en totalundersökning och samtliga enheter som tillhör målpopulationen och som är rapporterade av kommunerna ingår i enkätundersökningarna. Inventering av enheter För att mäta samtliga urvalsenheter har kommunerna uppdaterat förteckningen med enheter inom särskilda boenden och hemtjänstverksamheter för personer 65 år och äldre som får insatser enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL). Enhetsinventeringen samordnades även med förteckningen som undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? använder för att presentera resultat på verksamhetsnivå. Inventeringen gjordes med hjälp av kontaktpersoner som kommunerna hade utsett. En del kommuner valde att ha en kontaktperson för varje undersökning, medan andra angav en person med ansvar för båda undersökningarna. Kontaktpersonerna har en nyckelroll för att inventera enheterna och för att genomföra Kommun- och enhetsundersökningen. Följande uppgifter om de olika verksamheterna efterfrågades särskilt i utvecklade Excelformulär: Namn på enheten och eventuellt namn på del av enhet Namn på kommunen som har uppföljningsansvar för individerna som bor på särskilda boenden/har hemtjänst Namn på kommunen och eventuellt stadsdelen där äldreboendet/hemtjänstens lokala utförarkontor ligger geografiskt, om det inte ligger i samma kommun som den som har uppföljningsansvar Regiform (enskild eller offentlig) Om enskild, företagets/organisationens namn Om enskild, företagets/organisationens organisationsnummer Uppgiftslämnares namn Uppgiftslämnares e-postadress I detta formulär kunde kontaktpersonen lägga till enheter, ändra direkt i de förtryckta uppgifterna eller ange om enheten lagts ned. Samtliga kommuner utom nio genomförde och återkopplade en uppdatering av verksamheterna i kommunen. Enheter med såväl offentlig som enskild driftsform inkluderades. Enkäterna Kommun- och enhetsundersökningen 2015 består av följande enkäter: En enkät till hemtjänstenheter som utför insatser till personer 65 år och äldre enligt 4 kap. 1 socialtjänstlagen (SoL). 14 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Om enheten besvarade frågan om enheten utför insatser på ett servicehus med ja ombads de även att besvara frågor gällande hälso- och sjukvård. En enkät till permanenta särskilda boenden för insatser till personer 65 år och äldre, enligt 4 kap. 1 SoL i permanent särskilt boende enligt 5 kap. 5 SoL. Enkätutskicken och insamlingen av svar administrerades av Institutet för kvalitetsindikatorer. Enkäterna skickades den 15 april 2015 till verksamheternas uppgiftslämnare som kontaktpersonerna uppgav i samband med uppdateringen av verksamhetsförteckningen. Två påminnelser gick ut via e- post till samtliga respondenter som inte svarat och enkätinsamlingen avslutades temporärt den 18 maj. Svaren sammanställdes och återkopplades i form av preliminära lokala rapporter för kvalitetssäkring till uppgiftslämnare samt gjordes tillgängliga för kommunernas kontaktpersoner i en samlad mapp med rapporter till kommunens alla enheter den 4-25 juni. I dessa rapporter visualiserades till exempel orimliga värden (större än 100 procent) i röd färg. Uppgiftslämnare kunde justera och rätta sina svar direkt i webbsystemet under perioden 4-25 juni. Därefter stängdes undersökningen. Under hela undersökningsperioden kunde uppgiftslämnare eller kommunens kontaktpersoner meddela strukturförändringar eller felaktigheter gällande målpopulation, företagsstruktur (avseende antal och placering av utförarkontor), enheter som är under avveckling eller nytillkomna etc. Dessa ändringar synkroniserades sedan för att gälla såväl undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? som Kommun- och enhetsundersökningen. Indikatorerna Hur indikatorerna är beräknade framgår i avsnittet som heter Beskrivning av indikatorer. Tillförlitlighet Flera åtgärder genomfördes för att säkra tillförlitligheten av mätningens resultat: Kontakter skedde genom telefonsamtal eller e-post före undersökningens början. Socialstyrelsens och leverantörens medarbetare i projektet fanns tillgängliga via telefon eller e-post under hela undersökningsperioden. Preliminära rapporter som visade orimliga värden (till exempel värden över 100 procent) skickades till såväl uppgiftslämnare som kommunens kontaktpersoner så att dessa kunde granska och eventuellt korrigera sina svar i webbsystemet. Kontaktpersonerna från en del kommuner samordnade en genomgång av frågeställningarna med alla uppgiftslämnare för att åstadkomma att alla interpreterade frågeställningarna så lika som möjligt. KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 15

Ramtäckning En viss undertäckning kan förekomma när det gäller enhetsundersökningarna. Det innebär att det kan finnas enheter som borde varit med i undersökningarna men som inte rapportertas in från kommunerna i samband med registeruppdateringen. Ibland var kommunerna till exempel inte medvetna om att ett hemtjänstföretag har flera utförarkontor i kommunen och registrerade därför företaget som bara en enhet. Dessutom kan företag nyligen ha öppnat nya utförarkontor vilket i några fall meddelades så att enheten kunde läggas till i efterhand. Det var nio kommuner som inte uppdaterade sina enheter i registret, och i de fallen användes förteckningen från föregående undersökning eller inrapporteringen från Vårdföretagarna och Famna när det gäller enheter i enskild regi. Övertäckning innebär att enheter som har kommit med i undersökningen utan att uppfylla kriterierna för att vara med. Totalt exkluderades 15 enheter som enbart behandlar personer med psykiska funktionshinder eller är renodlade korttidsboenden. Detta skedde efter kontakt med uppgiftslämnarna för enheterna. För hemtjänst blev tio enheter borttagna i samband med en genomgång av företagens struktur och antal utförarkontor. Vissa enheter som fanns med i undersökningen var egentligen dubbletter med andra enheter. I flera fall hade beställarkommuner rapporterat in de med olika enhetsnamn och då kunde inte dubbletterna upptäckas vid genomsökningen innan undersökningens start. Vissa kommuner genomförde ändringar under undersökningsperioden vilket i en del fall medförde att enheter behövde slås ihop eller tas bort. Enheterna är ibland inte renodlade. Det är vanligt att en enhet består av flera avdelningar med olika uppdrag, vilket innebär att några enheter också ger vård och omsorg till personer med psykiska funktionshinder, eller att de på helgerna är organiserade så att sjuksköterskorna hr ansvar för både funktionshinder och äldreomsorg samt personer som är över och under 65 år. Alla personer på dessa enheter är inkluderade i populationen. Slutligen kan övertäckning också förekomma för personer i korttidsboende. Bortfall Svarsfrekvensen för enkäten till hemtjänstverksamheter som utför insatser i ordinärt boende var 83 procent. För hemtjänstverksamheter som utför insatser på servicehus var svarsfrekvensen för enkäten 98 procent. För enkäten till särskilda boenden var svarsfrekvensen 94 procent. Om kommuner och stadsdelar har bortfall redovisas inte respektive indikator. För att inte riskera att felet blir för stort redovisas inte andelen för redovisningsgrupper där bortfallet överstiger 20 procent. Mätning För att reducera mätfel har frågeblanketten konstruerats av ämneskunnig, enkätfrågekonstruktör och statistiker. I enkäterna har det varit möjligt att skriva kommentarer. Dessa utgör ett viktigt underlag för bedömningen om mätfel. För några av frågorna har mindre förändringar gjorts i formuleringen som gör att de inte är identiska med tidigare år: 16 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Fel vid bearbetning Fel kan uppstå vid bearbetning av materialet. För att förhindra detta har bearbetningsprogram kontrollerats och resultaten har kontrollerats med avseende på rimlighet. KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 17

Nationella resultat Här presenteras uppgifter och indikatorer som ingår i Kommun- och enhetsundersökningen, vård och omsorg om äldre, 2015. Resultat för samtliga uppgifter redovisas i Excelfil på Socialstyrelsens webbplats. Tabell 1. Resultat för hemtjänst Nr UPPGIFTER OM ENHETERNA Indikator Andel enheter, procent, riket 1. Insatser service 98 Insatser personlig omvårdnad 96 2. Andel enheter i offentlig regi 74 Andel enheter med personal som talar 3a. finska 42 3b. meänkieli 3 3c. samiska 2 3d. annat språk än svenska (minoritetsspråk SÄKER VÅRD OCH OMSORG inkluderade 3a-c) Andel enheter som har rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera 4a. när den äldre personen, trots överenskommelse, inte öppnar dörren/svarar på ringsignal 4b. när den äldre personen plötsligt uppvisar ett försämrat allmäntillstånd 4c. när det finns misstanke om att den äldre personen är undernärd eller felnärd 59 90 91 89 Andel personer, procent, riket Andel enheter som har rutiner för 5a. schemalagda möten (i kommuner där det är aktuellt) med sjuksköterska eller annan hälsooch sjukvårdspersonal, i frågor som rör personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 6a. hur kontakter med hälso- och sjukvårdspersonal på vård- eller hälsocentral kan gå till, i frågor som rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för. Rutinerna omfattar samtliga personer vid enheten. 6b. hur kontakter med hälso- och sjukvårdspersonal på vård- eller hälsocentral kan gå till, i frågor som rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för. Rutinerna omfattar några personer vid enheten. INDIVIDANPASSAD-DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Enheterna anger att de äldre personerna kan 88 72 6 18 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

påverka vid vilka tider personal ska komma 7a. Alltid 25 7b. Oftast 68 7c-d. Ibland/Sällan 8 8. Personer med en namngiven kontaktperson 85 9. Personer med aktuell (ej äldre än sex månader) 72 genomförandeplan TILLGÄNGLIG OMSORG OCH VÅRD 10. Omsorgspersonal som slutat vid enheten det senaste året 10 Tabell 2. Resultat för servicehus Nr Indikator Andel enheter, procent, riket UPPGIFTER OM ENHETERNA 1. Insatser service 97 Insatser personlig omvårdnad 95 2. Andel enheter i offentlig regi 75 Andel enheter med personal som talar 3a. finska 48 3b. meänkieli 3 3c. samiska 4 3d. annat språk än svenska (minoritetsspråk inkluderade 3a 67 c) SÄKER VÅRD OCH OMSORG Andel enheter som har rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera 4a. när den äldre personen, trots överenskommelse, inte 92 öppnar dörren/svarar på ringsignal 4b. när den äldre personen plötsligt uppvisar ett försämrat 94 allmäntillstånd 4c. när det finns misstanke om att den äldre personen är 91 undernärd eller felnärd Andel personer, procent, riket Andel enheter som har rutiner för 5a. schemalagda möten (i kommuner där det är aktuellt) med sjuksköterska eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, i frågor som rör personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser 6a. hur kontakter med hälso- och sjukvårdspersonal på vårdeller hälsocentral kan gå till, i frågor som rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för. Rutinerna omfattar samtliga personer vid enheten. 6b. hur kontakter med hälso- och sjukvårdspersonal på vårdeller hälsocentral kan gå till, i frågor som rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för. Rutinerna omfattar några personer vid enheten. 90 70 10 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 19

INDIVIDANPASSAD-DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I HEMSJUKVÅRDEN Enheterna anger att de äldre personerna kan påverka vid vilka tider personal ska komma 7a. Alltid 26 7b. Oftast 70 7c-d. Ibland/Sällan 4 8. Personer med en namngiven kontaktperson 94 87 TILLGÄNGLIG OMSORG OCH VÅRD 10. Omsorgspersonal som slutat vid enheten det senaste året 7 11. Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten vardagar 12. Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten, helgdagar Antal personal 0,16 0,13 KUNSKAPSBASERAD OMSORG 13. Andel omsorgspersonal med adekvat utbildning, vardagar 14. Andel omsorgspersonal med adekvat utbildning, helgagar Andel personal 84 80 TILLGÄNGLIG OMSORG OCH VÅRD 15. Antal sjuksköterskor per antalet bostäder vid enheten vardagar 16. Antal sjuksköterskor per antalet bostäder vid enheten helgdagar 9. Personer med aktuell (ej äldre än sex månader) genomförandeplan Antal sjuksköterskor 0,027 0,004 Andel enheter, procent, riket Andel personer, procent, riket 17. Personer med behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder 87 INDIVIDANPASSAD-DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 18. Personer, med behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder, 85 med en namngiven fast kontakt med legitimerad personal 19. Personer, med aktuell vårdplan 81 SÄKER VÅRD OCH OMSORG Andel personer i servicehus 20. med urinläckage med aktuell (ej äldre än 12 måna- 53 20 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

der) basal utredning avseende urinläckage. Andel personer i servicehus 21. som använder inkontinenshjälpmedel med individuellt utprovade sådana Andel personer i servicehus 22. som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året 86 72 Tabell 3. Resultat för särskilda boenden Nr Indikator Andel enheter, procent, riket Andel personer, procent, riket UPPGIFTER OM ENHETERNA 1. Inriktning allmän vård och omsorg 79 Inriktning gruppboende för personer med demenssjukdom 60 Inriktning servicehus 6 Inriktning Profilboende Parkinson Inriktning Profilboende Huntington Ett fåtal Ett fåtal 2. Andel enheter i offentlig drift 83 Andel enheter med personal som talar 4a. finska 44 4b. meänkieli 4 4c. samiska 1 4d. annat språk än svenska (minoritetsspråk inkluderade 4ac) 68 INDIVIDANPASSAD-DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE 5. Enheter som erbjuder varje person möjlighet att delta i borådsmöten. 58 6. Enheter som erbjuder en fast personalkontakt 98 7. Personer med aktuell genomförandeplan 91 Påverka tider Enheterna anger att de äldre personerna kan påverka vid vilka tider de ska gå och lägga sig för natten 8a. Alltid 54 8b. Oftast 44 8c-d. Ibland/Sällan 2 SÄKER OMSORG OCH VÅRD AKTIVITET OCH TRÄNING 9. Andel enheter som erbjuder aktiviteter minst tre gånger i veckan 86 10. Enheter med tillgång till träningslokal 46 11a. Enheter med tillgång till styrke- och balasträning minst en gång per vecka eller oftare 68 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 21

MÅLTIDER 12. Rutiner för genomförande av dygnets alla måltider 74 13. Rutiner för genomförande av dygnets alla måltider som också inkluderar aspekterna i FAMM. 1 84 15. Rutiner för hur omsorgsmåltider ska genomföras. 64 16. Personer med aktuell genomförandeplan som beskriverden äldres önskemål och behov i samband med måltiderna. 81 16. Personer med behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder 98 17. Personer med behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder med en namngiven fast kontakt med legitimerad personal 18. Personer med behov av hälso- och sjukvårdsåtgärder med aktuell vårdplan. 96 91 URININKONTINENS 19. Personer medurinläckage med aktuell basal utredning avseende urinläckage 20. Personer som använder inkontinenshjälpmedel med individuellt utprovade sådana LÄKEMEDEL 21. Personer som fått en enkel eller fördjupad läkemedelsgenomgång under det senaste året TILLGÄNGLIGHET 22. Andel personal som slutat vid enheten under det senaste året 23. Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten, vardagar. 24. Antal omsorgspersonal per antalet bostäder vid enheten, helgdagar Antal personal 50 82 84 6 0,30 0,25 Andel personal 25. Omsorgspersonal med adekvat utbildning, vardagar. 85 26. Omsorgspersonal med adekvat utbildning, helgdagar. 83 Antal sjuksköterskor 27. Sjuksköterskor per antalet bostäder plus eventuella 0.031 1 FAMM (Five Aspects of Meal Model), enligt Gustafsson, 2006 är en modell som beskriver fem viktiga aspekter att ha fokus på för att den äldre ska kunna uppleva nöjdhet och känna sig bekväm under måltiden: 1. Rummet = var individen vill äta sin måltid och hur individen vill att det ser ut runt sin måltid i form av dukning, tillgänglighet i rummet och anpassad funktion på möbler som används. 2. Mat och dryck= vad och när den enskilde vill äta och dricka. 3. Mötet = hur individen vill bli serverad och vilket stöd individen behöver och vill ha under måltiden (individuellt anpassat måltidsstöd). Det inkluderar också med vilka individen vill äta sin måltid. 4. Styr-/ledningssystem = att förutsättningar finns i form av rutiner och personella resurser för att individens behov och önskemål ska bli tillgodosedda. 5. Tillsammans skapar detta måltidsmiljön eller atmosfären i samband med måltiderna. 22 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

hemsjukvårdspatienter, vardagar. 28. Sjuksköterskor per antalet bostäder plus eventuella hemsjukvårdspatienter, helgdagar. 0,005 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 23

Kvalitetsområden och dimensioner Nedan finns definitioner för de kvalitetsområden som öppna jämförelser av socialtjänsten utgått ifrån vid framtagandet av indikatorer (tabell 4). Socialstyrelsen tog under 2013 fram dimensioner för god vård och omsorg. Definitioner av dessa dimensioner och hur de överensstämmer med kvalitetsområdena finns också i tabellen. Tabell 4. Dimensioner för god vård och omsorg i jämförelser med kvalitetsområden. Individanpassad Säker Tillgänglig Vården och omsorgen ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Vården och omsorgen ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Vården och omsorgen ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska också präglas av rättssäkerhet. Vården och omsorgen ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid och ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Dimension Definition Kvalitetsområde Kunskapsbaserad Kunskapsbaserad verksamhet Självbestämmande och integritet Helhetssyn och samordning Trygghet och säkerhet Tillgänglighet Definition Kunskapsbaserad innebär att tjänsterna utförs i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den enskildes erfarenheter tas till vara. Självbestämmande och integritet innebär att den enskilde är delaktig, har inflytande och ges möjlighet till egna val. Helhetssyn utgår från den enskildes samlade livssituation. Då den enskilde har behov av tjänster som bedrivs inom olika verksamheter eller av olika utförare/professioner är dessa samordnade. Det finns en tydlig ansvarsfördelning. Tjänsterna präglas av kontinuitet. Trygg och säker innebär att tjänsterna utförs enligt gällande regelverk. Tjänsterna är transparanta vilket innebär förutsägbarhet och möjlighet till insyn. Risk för kränkning, försummelse, fysisk eller psykisk skada förhindras genom förebyggande arbete. Tillgänglig innebär att det är lätt att få kontakt med socialtjänsten och vid behov få del av tjänsterna inom rimlig tid. Information och kommunikation är begriplig och anpassad efter olika gruppers och individers behov. Kommunikationen mellan den enskilde och professionen präglas av ömsesidighet och dialog. Verksamheterna är fysiskt tillgängliga. 24 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Dimension Definition Kvalitetsområde Definition Effektiv Vården och omsorgen ska utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål. Effektivitet Effektivitet innebär att resurserna utnyttjas på bästa sätt för att uppnå uppsatta mål för verksamheten. Jämlik Vården och omsorgen ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 25

Beskrivning av indikatorer- Hemtjänstverksamheter Nedan beskrivs de indikatorer som tagits fram för hemtjänstverksamheter i Kommun- och enhetsundersökningen 2015. För att underlätta läsarens orientering är varje indikator numrerad. Samma numrering används i tabellerna i denna rapport och i Excelfilerna som finns på Socialstyrelsens webbplats. Indikator nr 1-3 är uppgifter om verksamheternas inriktning, regiform (offentlig eller enskild) och tillgång till personal som talar andra språk än svenska. Dessa uppgifter behandlas inte i denna beskrivning. Nr 4a-c Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för att förebygga ohälsa Rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera: 4a) när den äldre personen, trots överenskommelse, inte öppnar dörren/svarar på ringsignal 4b) när den äldre personen plötsligt uppvisar ett försämrat allmäntillstånd 4c) vid misstanke om att den äldre personen är undernärd ellerfelnärd Enheten har rutiner för hur hemtjänstpersonalen ska agera 4a) när den äldre personen, trots överenskommelse, inte öppnar dörren/svarar på ringsignal 4b) när den äldre personen plötsligt uppvisar ett försämrat allmäntillstånd 4c) när det finns misstanke om att den äldre personen är undernärd eller felnärd Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för att förebygga ohälsa Genom tidig upptäckt av ett behov hos den enskilde och därefter åtgärd, är det möjligt att förebygga ohälsa. Skriftliga rutiner för hur personalen ska fråga och agera vid indikation på ohälsa kan vara ett stöd för personalen att agera, helst innan de som berörs har tagit allvarlig skada. Hemtjänstpersonalen har en viktig roll i detta sammanhang och är ofta den personalgrupp som först kan observera tecken på att allt inte står rätt till och agera riskförebyggande. Det är också ett sätt att säkra verksamheters kvalitet i enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Enheten har rutiner enligt indikator 4a-c Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: Har enheten den 1 april 2015, aktuella, skriftliga och på ledningsnivå fastställda rutiner som beskriver hur hemtjänstpersonalen ska agera; 1. När den enskilde, trots överenskommelse, inte öppnar dörren/inte svarar på ringsignal? 2. När den enskilde plötsligt uppvisar ett försämrat allmäntillstånd? 3. Vid misstanke om att den enskilde är undernärd eller felnärd? Svarsalternativ 1-3: Ja/Nej Definitioner: Rutiner: innebär att personalen vet vem eller vilka personer som 26 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Nr 4a-c Datakällor Felkällor Referens Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för att förebygga ohälsa kontaktas när det finns behov av eller stöd för ställningstagande till lämplig åtgärd. Det kan handla om kontakt med enhetschefen, ansvarig biståndshandläggare eller sjuksköterska. Rutinerna beskriver ett i förväg bestämt tillvägagångssätt för hur en aktivitet ska genomföras. Här avses egna lokala skriftliga rutiner eller gemensamma skriftliga rutiner som kommunen har tagit fram för sina verksamheter. Aktuella: Rutinen har antingen upprättats, följts upp och vid behov reviderats efter den 1 april 2013. Ledningsnivå: här avses den nivå inom organisationen som har mandat att besluta om rutiner. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att enheten svarat ja på de olika frågorna. Antalet enheter som svarat ja delas med alla deltagande enheter för redovisning i kommun, län och rike. Redovisningsnivå: Enheter, kommuner, län och rike. Mätperiod: 1 april 2015 Enkät till enheter inom hemtjänst i landets kommuner. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nr 5a Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för säker vård och omsorg Rutiner för schemalagda möten med sjuksköterska eller annan hälsooch sjukvårdspersonal i frågor som rör personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser Enheten har rutiner för schemalagda möten med sjuksköterska eller annan hälso- och sjukvårdspersonal i frågor som rör personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för säker vård och omsorg Regelbundet återkommande, schemalagda möten med sjuksköterskan ger hemtjänstpersonalen ett forum och en ordning för att ta upp frågor som är av betydelse för den enskildes hälsa, i förebyggande syfte eller när omedelbara behov finns. Enheten har rutiner Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har enheten den 1 april 2015 rutiner för schemalagda möten med sjuksköterska eller annan hälso- och sjukvårdspersonal, i frågor som rör personer med kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser? Svarsalternativ: Ja, rutiner finns Nej, det finns inga sådana rutiner Inte aktuellt, landstinget ansvarar för all hälso- och sjukvård i ordinärt boende (gäller kommunerna i Stockholms län, undantaget Norrtälje) Definitioner: Hälso- och sjukvårdsinsatser: kan vara enstaka eller varaktiga insatser (hemsjukvård). Rutinerna ska gälla för dem som är i behov av vård och omsorg, och där kommunen utför hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende. Schemalagda möten: innebär regelbundet återkommande möten som vanligtvis sker ansikte mot ansikte. Kontakter kan även ske via telefon eller på annat sätt. Mötena ska vara tillräckligt ofta förekom- KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 27

Nr 5a Datakällor Felkällor Referens Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för säker vård och omsorg mande för att hemtjänstpersonalen så långt det är möjligt ska kunna undvika behov av att ta kontakt med akut hälso- och sjukvårdspersonal. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att enheten svarat ja på frågan. Antalet enheter som svarat ja delas med alla deltagande enheter för redovisning i kommun, län och rike. Redovisningsnivå: Enheter, kommuner, län och rike. Mätperiod: 1 april 2015 Enkät till enheter inom hemtjänst i landets kommuner. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nr 6a-b Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för säker vård och omsorg Rutiner för kontakter med hälso- och sjukvårdspersonal på vård- eller hälsocentral i frågor som rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för Enheten har rutiner för hur kontakter med hälso- och sjukvårdspersonal kan gå till, i frågor som rör personer som landstingets primärvård har ansvaret för. Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för säker vård och omsorg Rutinerna ska gälla för dem som av hemtjänstpersonalen uppfattas vara i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser via landstingets primärvård. Rutinen ska beskriva hur och med vilken funktion kontakten kan ske. Enheten har rutiner Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Har enheten den 1 april 2015 rutiner för hur kontakter med hälsooch sjukvårdspersonal på vård- eller hälsocentral kan gå till, i frågor för personer som landstingets primärvård har ansvaret för? Svarsalternativ: Ja, rutiner finns som gäller för alla personer vid enheten Ja, rutiner finns som gäller för några personer vid enheten Nej, det finns inga sådana rutiner Definitioner: Rutinerna ska gälla för dem som av hemtjänstpersonalen uppfattas vara i behov av hälso- och sjukvårdsinsatser via landstingets primärvård. Rutinen ska beskriva hur och med vilken funktion kontakten kan ske. Kontakten sker i enlighet med den enskildes medgivande. Rutiner kan finnas som gäller för några personer vid enheten, när de äldre personerna vid enheten anlitar olika vård- eller hälsocentraler som tillämpar olika rutiner. Beräkning: För att uppfylla målvärdet krävs att enheten svarat ja för samtliga personer vid enheten. Antalet enheter som svarat, ja rutiner finns som gäller för alla personer vid enheten, delas med alla deltagande enheter för redovisning i kommun, län och rike. Redovisningsnivå: Enheter, kommuner, län och rike. Mätperiod: 1 april 2015 28 KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015

Nr 6a-b Datakällor Felkällor Referens Säker vård och omsorg Trygghet och säkerhet Rutiner för säker vård och omsorg Enkät till enheter inom hemtjänst i landets kommuner. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Nr 7 Indikatornamn Mått God omsorg Kvalitetsområde Indikatorsområde Syfte Målvärde Typ av indikator Teknisk beskrivning Datakällor Felkällor Referens Individanpassad vård och omsorg Delaktighet och inflytande Påverka tider för insatser Påverka tider för insatser Enheter som anger att personer som får insatser av enheten kan påverka vid vilka tider personal ska komma och utföra de beslutade insatserna. Individanpassad Delaktighet och inflytande Påverka tider för insatser Den enskilde ska så långt det är möjligt kunna påverka när en insats ska ges. Varje person, 65 år och äldre, som får insatser av enheten ska alltid ges möjlighet att kunna påverka när en insats ska ges. Struktur Indikatorn bygger på följande enkätfrågor: 1. Kan personer 65 år och äldre med verkställda beslut om hemtjänst (fråga 1), påverka vid vilka tider enhetens personal ska komma och utföra de beslutade insatserna (utgå från hur det var under mars 2015)? Svarsalternativ: Alltid, oftast, ibland, sällan, aldrig Definitioner: Påverka: innebär här att den äldre personen har möjlighet att delta i beslutet om när, vid vilka tider, de olika insatserna ska genomföras. Det handlar både om insatser som utförs enligt en långsiktig planering men också om tillfälliga förändringar. Beräkning: Enhetsnivå: svarsalternativen alltid, oftast, ibland, sällan, aldrig Övriga nivåer: Andel enheter som anger att personerna som får insatser av enheten alltid, oftast och ibland/sällan kan påverka planeringen vad gäller vid vilka tider enhetens personal ska komma och utföra de beslutade insatserna. Täljare: totalt antal enheter som anger alltid, oftast och ibland/sällan. Nämnare: totalt antal svarande enheter i undersökningen. Redovisningsnivå: Enheter, kommuner, län och riket Mätperiod: mars 2015 Enkät till enheter inom hemtjänst i landets kommuner. I samband med datainsamlingen kan olika fel uppstå. Felen kan bl.a. bero på mätinstrumentets utformning, hur frågorna är ställda och hur respondenterna tolkat frågorna samt på databearbetningen. 5 kap. 5 socialtjänstlagen (401:453). Den äldre personen ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Nr 8 Indikatornamn Mått Individanpassad vård och omsorg Delaktighet och inflytande Fast personalkontakt Personer med en namngiven fast personalkontakt Andel personer med namngiven fast personalkontakt KOMMUN- OCH ENHETSUNDERSÖKNINGEN, VÅRD OCH OMSORG OM ÄLDRE 2015 29