FASTIGHETS- FÖRETAGAR- KLIMATET I MOTALA En rapport från Fastighetsägarna GFR
INLEDNING OCH SYFTE En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. I Sverige bor nästan 3 miljoner människor i fastigheter som ägs och förvaltas av privata eller kommunala hyresvärdar. Tillståndet i Fastighetsbranschen angår således många. Det gäller därför för branschens företrädare att ta ansvar för sin roll i samhällsutvecklingen men också att samarbetet med tjänstemän och politiker i kommunerna fungerar väl. I avsikt att kontinuerligt mäta förutsättningarna att bedriva fastighetsverksamhet har Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR) för nionde året i rad låtit Demoskop genomföra en undersökning. Vad anser branschens förträdare om företagsklimatet i regionen? Utöver att mäta fastighetsföretagarklimatet har vi också undersökt branschens inställning de nya mandatfördelningarna i riskdag och kommunfullmäktige samt stadskärnornas konkurrenskraft.
OM UNDERSÖKNINGEN Den första fastighetsföretagarundersökningen gjordes 26. Undersökningen har genomförts årligen sedan dess. I denna rapport presenteras resultaten för 214 års mätning. Resultaten jämförs över tiden. Under december 214 genomförde Demoskop totalt 1 1 telefonintervjuer med fastighetsföretagare i 2 kommuner. Kommunerna ligger alla inom Fastighetsägarna GFR:s område där Västra Götalands, Värmlands, Hallands, Jönköpings, Kalmar och västra Östergötlands län ingår. Ansvarig för projektet inom Fastighetsägarna är David Björnberg. Demoskops projektledare var Anders Lindholm.
SÅ BERÄKNAS FASTIGHETSFÖRETAGARINDEX Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index 1 motsvarar medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det första året undersökningen genomfördes, dvs år 26. Mer än index 1 är således positivt och mindre än index 1 är negativt i förhållande till genomsnittet 26. Indexberäkningen är baserad på snittvärden för individer. Om individen väljer att inte besvara en enskild fråga finns inte den delfrågan med i individens snitt. Således är vet ej svar inte med i indexberäkningen. Andelen som anser att någonting stämmer mycket/ganska väl kan således sjunka utan att indexmåttet per definition sjunker. Så är ofta fallet i städer med många vet ej svar.
MÅLGRUPP, URVAL OCH ANTAL SVAR Undersökningspopulation var privata fastighetsföretagare i 2 kommuner som ligger i Fastighetsägarna GFR:s region. För varje kommun anges antalet genomförda intervjuer. Resultatet har vägts med avseende på den verkliga fördelningen av antal fastighetsföretag per kommun. I Motala deltog 38 fastighetsföretagare i undersökningen. Alingsås 56 Arvika 18 Borås 87 Göteborg 16 Halmstad 75 Jönköping 8 Kalmar 71 Karlstad 77 Kungsbacka 39 Lidköping 38 Linköping 76 Motala 38 Mölndal 37 Skara 25 Skövde 56 Trollhättan 48 Uddevalla 67 Varberg 57 Värnamo 17 Västervik 32 Totalt 1 1
RESULTATET FÖR SAMTLIGA KOMMUNER Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index 1 motsvarar medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det första året undersökningen genomfördes, dvs år 26. Mer än index 1 är således positivt och mindre än index 1 är negativt i förhållande till genomsnittet 26. Medelvärdet för 214 är 93 vilket är en förbättring med en indexpunkt jämfört med 213. Det är första gången sedan 27 som resultatet inte går bakåt jämfört med föregående år. Årets resultat är dock det näst lägsta sedan undersökningen startade. I majoriteten av kommunerna har Fastighetsföretagarindex ökat i 214 års mätning. Linköping toppar listan med ett index på 1, det vill säga genomsnittet för samtliga kommuner år 26. Mölndal är dock den kommun som går framåt allra mest under året, hela tio indexpunkter. Det är den största förbättringen i undersökningens historia. Borås är den kommun som tappat mest i årets undersökning, och minskar med fem enheter. Det stora tappet innebär att Borås tillsammans med Uddevalla och Varberg är de kommuner som får lägst index i årets mätning.
RESULTATET I MOTALA I Motala är årets index 97, vilket är klart över snittet för samtliga undersökta städer. Det är en förbättring med fyra indexpunkter jämfört med föregående år. Det är också det bästa resultatet Motala haft i undersökningens historia. Även 21 nådde man också en indexsiffra på 97, men detta år var det resultatet under snittet för samtliga städer. Den sakfråga flest svarande är nöjda med är kommunens krav på sophantering. Hela 84 procent anser att kraven är rimliga. Betydligt färre tycker dock att planärendena hanteras smidigt. Endast 37 procent instämmer i detta påstående.
INDEX ÖVER TID 12 11 1 1 99 98 98 98 96 97 96 97 94 94 93 93 Samtliga Motala 92 93 93 93 92 9 91 91 88 86 26 27 28 29 21 211 212 213 214
FASTIGHETSFÖRETAGARINDEX 26-214 Index relativt totalen 26 26 27 28 29 21 211 212 213 214 SAMTLIGA 1 11 99 98 98 96 94 92 93 1 Borås 11 14 11 99 11 1 95 97 92 5 Alingsås 1 15 99 11 99 93 9 92 95 3 Göteborg 98 96 95 92 92 9 9 88 95 7 Kungsbacka 97 97 95 96 98 95 91 9 97 7 Mölndal 99 97 98 95 94 96 91 88 98 1 Halmstad 97 97 99 98 97 95 95 92 93 1 Varberg 13 13 12 12 1 97 96 91 92 1 Jönköping 13 13 99 99 1 98 95 92 95 3 Kalmar 99 11 99 1 95 92 9 91 95 4 Västervik 99 15 99 98 11 92 89 9 97 7 Karlstad 1 15 1 99 99 99 95 98 98 Arvika 15 11 12 13 99 98 95 89 93 4 Linköping 98 99 11 12 99 12 97 97 1 3 Skövde 15 15 11 14 13 98 97 94 95 1 Skara 13 11 12 97 1 12 97 94 94 Uddevalla 97 1 98 96 97 95 92 87 92 5 Trollhättan 12 14 18 13 1 97 97 93 95 2 Motala 91 93 93 97 91 93 93 97 4 Värnamo 14 12 98 14 97 98 98 98 Lidköping 12 12 14 11 1 97 95 2 Kommentar: Blåa och röda rutor markerar lägsta respektive högsta indexvärdet för respektive år.
INDEX NEDBRUTET För att kunna avgöra mer exakt vad som är bra och dåligt med fastighetsföretagarklimatet i Motala behöver alla delfrågor redovisas separat. I uppkommande slides jämförs svaren i Motala mot ett genomsnittligt resultat från samtliga 2 kommuner som ingår i undersökningen. För att göra redovisningen mer pedagogisk har indexets 14 frågor delats in i tre olika kategorier: Förutsättningen för lönsamhet Service, handläggning och avgifter Samarbete med kommunen
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET En grundläggande förutsättning för de flesta sorters företag är att det i allmänhet i kommunen finns ett klimat som gynnar företagande och att det finns förutsättningar för rimlig avkastning för verksamheten. För att göra en bedömning av hur detta ser ut i respektive kommun har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: I kommunen finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor
MOTALA JÄMFÖRT MED SNITTET Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra 9 8 82 81 74 74 74 72 7 6 58 5 4 3 4 Motala Samtliga 2 1 I kommunen finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor
FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR LÖNSAMHET ÖVER TID 1 Kommentar: Andelen personer som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra över tid. 9 Goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet 8 7 6 Näringslivsklimatet är gynnsamt 5 4 3 Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering 2 1 Konkurrens på lika villkor 26 27 28 29 21 211 212 213 214
SERVICE, HANDLÄGGNING OCH AVGIFTER God kommunal service är en nödvändighet för att möjliggöra tillväxt. Samtidigt är de kommunala avgifterna och kommunens handläggning av bland annat plan och byggärenden en potentiell bromskloss för utvecklingstakten. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande sex påståenden: De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga
MOTALA JÄMFÖRT MED SNITTET Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra Motala Samtliga 1 9 8 82 86 84 74 7 6 63 58 61 5 4 37 33 47 42 38 3 2 1 De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga
SERVICE, HANDLÄGGNING OCH AVGIFTER ÖVER TID Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra. 1 9 Kommunens krav på sophantering är rimliga 8 7 De allmänna kommunikationerna fungerar bra 6 De kommunala avgifterna är rimliga 5 4 Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga 3 2 Byggärenden fungerar smidigt i min kommun 1 Planärenden fungerar smidigt i min kommun 26 27 28 29 21 211 212 213 214
SAMARBETET MED KOMMUNEN Aktivt fastighetsföretagande är beroende av att nödvändig information finns tillgänglig samt att samarbetet med politiker och kommunala tjänstemän fungerar väl. För stadens utvecklingsmöjligheter är det också en förutsättning att kommunen inser värdet av och är med och utvecklar sin stadskärna. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum
MOTALA JÄMFÖRT MED SNITTET Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra 8 76 7 6 61 59 63 61 67 5 4 39 37 Motala 3 Samtliga 2 1 Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum
SAMARBETET MED KOMMUNEN ÖVER TID Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som anser att påståendet stämmer mycket eller ganska bra. 1 9 Kontakterna med tjänstemän fungerar bra 8 7 6 Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum 5 4 3 Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning 2 1 Kontakterna med politiker fungerar bra 26 27 28 29 21 211 212 213 214
HUR STICKER MOTALA UT? Kommentar: I figuren redovisas skillnaden i procentenheter mellan svaren i Motala och genomsnittet för alla 2 kommuner. I jämförelse med snittet anser de svarande i Motala att handläggningstiderna i hemkommunen är rimliga. De är dock mer negativt inställda till hemkommunens engagemang i utvecklingen av centrum än andra fastighetsägare i undersökningen. Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga 23 Konkurrens på lika villkor 18 Kontakterna med tjänstemän fungerar bra 13 Kommunens krav på sophantering är rimliga 1 De kommunala avgifterna är rimliga Byggärenden fungerar smidigt i min kommun 5 5 Planärenden fungerar smidigt i min kommun 4 Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig Kontakterna med politiker fungerar bra 2 2 2 Goda förutsättningarna för att bedriva lönsam 1 Näringsklimatet är gynnsamt De allmänna kommunikationerna fungerar bra 4 Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum 6 1 5 5 1 15 2 25
STADSKÄRNANS KONKURRENSKRAFT 214 En faktor som påverkar stadens fastighetsvärden är hur väl handeln i stadskärnan fungerar. Det avgör bärkraften i lokalhyresmarknaden och i förlängningen lönsamheten för fastighetsföretagen i hela kommunen. En levande och attraktiv stadskärna fungerar som stadens skyltfönster mot såväl besökare som kommuninvånare och bidrar till upplevelsen av staden. På många håll i landet utmanas handeln i stadskärnan idag, dels av externa handelsetableringar och dels av starka handelsplatser i andra städer. På så vis är stadskärnans konkurrenskraft en indikator på hur väl stadens fastighetsmarknad står sig i denna ökade konkurrens. På frågan om hur väl stadskärnan i Motala står sig i konkurrens med andra handelsplatser i regionen svarar de lokala fastighetsföretagen att den har en relativt svag position. Totalt sett är det 56 procent som anser att den står sig mycket eller ganska bra. Genomsnittet för samtliga kommuner ligger på 62 procent och resultatet för Motala är därför i den nedre halvan av de jämförda kommunerna. Dessutom är det endast 3 procent som anger att stadskärnan står sig Mycket bra, vilket är bland de lägsta noteringarna av samtliga undersökta kommuner. Bland de positiva svaren ligger tyngdpunkten istället på svaret Ganska bra med 53 procent. Andelen fastighetsföretag som uppger att stadskärnan står sig dåligt i konkurrensen är 37 procent. Bland de negativa fördelar sig svaren på 26 procent Ganska dåligt och 11 procent Mycket dåligt
Fråga: Hur bra anser du att stadskärnan står sig i konkurrens med andra handelsplatser i regionen? Varberg 28 67 5 Lidköping 21 71 5 3 Alingsås 27 55 11 2 5 Karlstad 26 52 16 1 5 Värnamo 24 53 18 6 Jönköping Skövde 21 2 55 55 1 16 14 5 4 Mycket bra Borås Linköping 17 17 54 53 2 17 1 2 7 12 Ganska bra Kalmar 23 44 25 6 3 Samtliga Göteborg 16 17 46 45 22 24 9 8 6 6 Ganska dåligt Halmstad Motala 3 16 53 4 31 26 11 8 5 8 Mycket dåligt Västervik Arvika 6 11 47 39 28 44 6 13 6 Vet ej/ej svar Kungsbacka 5 28 31 31 5 Skara 4 28 32 36 Trollhättan 2 23 29 38 8 Uddevalla 1 16 36 43 3 Mölndal 3 14 51 27 5 % 2% 4% 6% 8% 1%
EN NY POLITISK VERKLIGHET Valet 214 innebar en ny mandatfördelning i riskdagen och i många kommunfullmäktige. Vi har frågat hur den nya parlamentariska sammansättningen kommer att påverka förutsättningarna för fastighetsföretagare. Generellt är de svarande i Motala mycket negativa till den nya mandatfördelningen i riksdagen. Hela 39 procent tror att förutsättningarna kommer att försämras, men ingen tror att de kommer att förbättras. De svarande är något mindre negativa till den nya kommunfullmäktige. Över 6 procent tror inte på någon förändring alls. Totalt 29 procent tror att förutsättningarna försämras medan ingen tror att de förbättras. 7 6 5 53 61 4 39 3 29 Riksdagen Kommunfullmäktige 2 1 8 11 Förutsättningarna förbättras Ingen skillnad Förutsättningarna försämras Vet ej/inget svar
OM FASTIGHETSÄGARNA GFR Fastighetsägarna är branschorganisationen för fastighetsföretag. Vi erbjuder spetskompetens inom bland annat juridik, förhandling och energi. Vi är ledande inom stadsutveckling och driver på den lokala och nationella opinionen för att skapa bättre förutsättningar för landets fastighetsföretag.
KONTAKT David Björnberg Utredare Fastighetsägarna GFR Tel: 31 755 33 3 david.bjornberg@fastighetsagarna.se