Så kan du arbeta för att främja fysisk aktivitet Från FYSS till patientcentrerat samtal
Socialstyrelsens nationella riktlinjer 2011
Förhöjd sjukdomsrisk?
Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap om: Det generella Det individuella Mekanismer Aerob/muskelstärkande? Generella risker Generellt behov av stöd Generell dosering Tidigare erfarenheter Individuella hinder och risker Aktivitet ensam/grupp Individuellt behov av stöd Individuell dosering
Från FYSS till patientcentrerat samtal Kräver kunskap om: Det generella Det individuella Kräver flera roller för vårdgivare/behandlare: Expert Okunnig
FYSS 2015 Kraven på det vetenskapliga underlaget har skärpts (evidensgradering enligt GRADE) Krav på enhetlighet för integration med e-journal på sikt Sammanfattande rutor för rekommendation vid olika tillstånd Högre grad av specifik information om fysisk aktivitet vid olika tillstånd
1. Kent är 49 år, ensamstående och banktjänsteman. Han lider av recidiverande depressioner och har haft antidepressiv läkemedelsbehandling (Sertralin) i perioder. Tyvärr har han en del biverkningar av medicinen och vill därför inte ha kontinuerlig behandling. Han har tidigare haft samtalsterapi under en längre period. Kent är ej regelbundet fysiskt aktiv men går ibland promenader. Hur bedömer du det vetenskapliga stödet för att komplettera behandlingen med regelbunden fysisk aktivitet? Finns det kontraindikationer? Kent är motiverad men känner sig lite osäker på om han kommer klara att vara regelbundet aktiv. Ge exempel på hur man kan stödja patienter med låg tilltro till sin förmåga (self-efficacy) att vara fysiskt aktiv! Förslag på ordination som skulle kunna vara lämplig för Kent?
Sammanfattning Fysisk aktivitet kan förebygga insjuknande och återsjuknande i depression. Enbart fysisk träning har klart vetenskapligt stöd när det gäller behandling vid lindrig och måttlig depression. Fysisk träning som tillägg till sedvanlig behandling i form av samtal och mediciner ger en förstärkt effekt. Fysisk aktivitet har utöver effekt på depression också en gynnsam effekt på vanliga komorbida tillstånd, som typ 2-diabetes och hjärtkärlsjukdom. Personer med depression bör rekommenderas fysisk aktivitet som tillägg till samtalsterapi och läkemedel.
1. Kent är 49 år, ensamstående och banktjänsteman. Han lider av recidiverande depressioner och har haft antidepressiv läkemedelsbehandling (Sertralin) i perioder. Tyvärr har han en del biverkningar av medicinen och vill därför inte ha kontinuerlig behandling. Han har tidigare haft samtalsterapi under en längre period. Kent är ej regelbundet fysiskt aktiv men går ibland promenader. Hur bedömer du det vetenskapliga stödet för att komplettera behandlingen med regelbunden fysisk aktivitet? Finns det kontraindikationer? Kent är motiverad men känner sig lite osäker på om han kommer klara att vara regelbundet aktiv. Ge exempel på hur man kan stödja patienter med låg tilltro till sin förmåga (self-efficacy) att vara fysiskt aktiv! Förslag på ordination som skulle kunna vara lämplig för Kent?
Tilltro till sin egen förmåga att vara fysisk aktiv Egna tidigare erfarenheter Fysiskt och psykiskt välmående Andra viktiga personers erfarenheter Uppmuntran och stöd Datum Sidfot 12
Skriftlig ordination -sätta mål Försiktig målsättning
Aktivitetsdagbok för självregistrering
1. Kent är 49 år, ensamstående och banktjänsteman. Han lider av recidiverande depressioner och har haft antidepressiv läkemedelsbehandling (Sertralin) i perioder. Tyvärr har han en del biverkningar av medicinen och vill därför inte ha kontinuerlig behandling. Han har tidigare haft samtalsterapi under en längre period. Kent är ej regelbundet fysiskt aktiv men går ibland promenader. Hur bedömer du det vetenskapliga stödet för att komplettera behandlingen med regelbunden fysisk aktivitet? Finns det kontraindikationer? Kent är motiverad men känner sig lite osäker på om han kommer klara att vara regelbundet aktiv. Ge exempel på hur man kan stödja patienter med låg tilltro till sin förmåga (self-efficacy) att vara fysiskt aktiv! Förslag på ordination som skulle kunna vara lämplig för Kent?
2. Barbro 47 år, är kurator, har tidigare varit sjukskriven och behandlats för utmattningssyndrom. Jobbar nu deltid. Har sedan flera år tillbaka besvärats av smärta i mest hela kroppen. Smärtan flyttar sig och varierar från dag till dag. Har av en ortoped fått diagnosen fibromyalgi. Sover dåligt, har tappat sugen och gått upp några kilo i vikt pga att hon tröstäter. Vilka av Barbros symptom tror du kan förbättras om hon kommer igång med fysisk aktivitet? Finns det kontraindikationer för fysisk aktivitet vid fibromyalgi? Barbro är skeptisk till ökad fysisk aktivitet hon har tidigare fått mera ont då hon börjat träna. Hur motiverar du henne att ändå komma igång? Förslag på ordination som skulle kunna vara lämplig för Barbro?
Sammanfattning Personer med långvarig smärta är på grund av sitt tillstånd ofta otillräckligt fysiskt aktiva, vilket utgör en generell hälsorisk. Det är viktigt att dessa personer guidas i att nå upp till rekommenderad nivå av fysisk aktivitet. Individanpassad fysisk träning kan minska smärta och förbättra välbefinnande och fysisk kapacitet vid fibromyalgi (FM). Individanpassad styrketräning kan minska smärta samt förbättra muskelstyrka och allmänt hälsotillstånd vid FM.
3. Doris är 62 år, gift och arbetar deltid i affär. Hon har sjukpension på deltid sedan flera år pga. besvär från rygg och axlar. Doris är rökare och genomgick en ballongsprängning för 2 år sedan efter att hon haft en liten hjärtinfarkt. Har försökt sluta röka flera gånger men har ej lyckats. Hon skulle gärna vilja börja i någon form av träning, kanske vattengymnastik, men känner sig orolig att hon då ska få en ny hjärtinfarkt. Doris har känning av bröstsmärta ibland när hon anstränger sig, men är själv osäker på om det kanske kommer från ryggen. Hur bedömer du riskerna/fördelarna med fysisk aktivitet för Doris? Hur beskriver du detta på ett pedagogiskt sätt för Doris? Ge exempel på lämpliga åtgärder för att Doris ska kunna känna sig tryggare då hon börjar träna. Hur medieras effekterna av fysisk aktivitet på risken att avlida i hjärt-kärlsjukdom? Förslag på ordination som skulle kunna vara lämplig för Doris?
4. Karim är 31 år, ensamstående och arbetar som konstruktör. Söker för trötthet/energilöshet och dålig sömn, undrar om han har något bristtillstånd. Beskriver långa arbetspass och oregelbundna tider både för arbete, mat och sömn. Har ofta svårt att sova och den senaste tiden har han även börjat vakna upp efter ett par timmars sömn. Känner sig stressad över detta och har fått låna några sömntabletter av en arbetskompis. Du träffar Karim på en uppföljning. En stafettkollega hade i samband med första besöket genomfört en omfattande statusundersökning där allt var normalt och tagit trötthetsprover och du ser att provsvaren är normala. Karim berättar att han mest är hemma och sitter mycket framför datorn då han inte arbetar. Ingen regelbunden aktivitet eller träning. Vilka förslag på åtgärder har du till Karim? Varför är det viktigt att behandla sömnstörningar i god tid? Vad skriver du på receptet under Undvik? Karim tycker att det var ett bra tips att sätta upp aktivitetsdagboken (receptets sida 2) på kylskåpet hemma. Hur vill du följa upp patienten?
Sammanfattning Fysisk träning kan förebygga utvecklingen av trötthet/utmattning till följd av stress, och ett antal studier visar att regelbunden träning fungerar som buffert mot stress hos vissa individer. Evidensen avseende behandling av stressrelaterade tillstånd såsom utmattningssyndrom är otillräcklig, däremot har fysisk träning visats kunna påverka några av kardinalsymtomen, nämligen trötthet och kognitiv nedsättning. Personer som rapporterar hög stressnivå, bör få råd om regelbunden fysisk träning.
6. Mattias är 39 år, sambo och arbetar som säljare. Han har tidigare varit ishockeyspelare på elitnivå men är nu inaktiv sedan 10 år och har gått upp i vikt (BMI=29). I samband med en hälsoundersökning fann man ett blodtryck på 170/95. Mattias vill absolut inte ha tablettbehandling ( jag har ju egentligen grym grundkondis ). Finns det risker att inleda behandling med fysisk aktivitet vid ett blodtryck på 170/95? Hur påverkas möjligheterna till fysisk aktivitet av samtidig blodtryckssänkande behandling? Efter hur lång tid bör man utvärdera effekterna av regelbunden fysisk aktivitet på blodtrycket? Mattias undrar blodtrycket kan sjunka om han börjar styrketräna. Vad svarar du?
7. Signe är 74 år och änka. Hon har diabetes sedan 4 år och behandling med Metformin. Hon går en promenad varje dag, oftast 45 minuter. Hon gillar att vara aktiv och skulle gärna göra någon mer aktivitet. Använd Aktivitetspyramiden och föreslå en tänkbar kompletterande aktivitet för Signe! Hur påverkas sockermetabolismen av fysisk aktivitet? Behöver Signe vara orolig för hypoglykemi? Vad skiljer mellan de generella rekommendationerna för fysisk aktivitet och rekommendationerna för fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes? Signe halkar och bryter fotleden under den aktivitet som du ordinerat. Vilket ansvar har du?
7. Signe är 74 år och änka. Hon har diabetes sedan 4 år och behandling med Metformin. Hon går en promenad varje dag, oftast 45 minuter. Hon gillar att vara aktiv och skulle gärna göra någon mer aktivitet. Använd Aktivitetspyramiden och föreslå en tänkbar kompletterande aktivitet för Signe! Hur påverkas sockermetabolismen av fysisk aktivitet? Behöver Signe vara orolig för hypoglykemi? Vad skiljer mellan de generella rekommendationerna för fysisk aktivitet och rekommendationerna för fysisk aktivitet vid typ 2-diabetes? Signe halkar och bryter fotleden under den aktivitet som du ordinerat. Vilket ansvar har du?
Tack!