Välkommen på fuktsäker frukost med.. Per Andersson PPS Consulting AB Project - Purchasing- Sustainability -hållbara affärer i en hållbar värld, det är vårt ansvar
Vi på PPS Consulting AB Thomas Olsson Inköpsstöd, Inköpschef, projektledare Per-Erik Bratt Produktionsstöd, Projektchef Per Andersson Stöd Hållbar Utveckling, Kvalitets- och miljösamordnare/chef Miljö-, energi- och fuktsäkerhetssamordning, fuktsakkunnig
Vårt erbjudande -Inköpsstöd i praktiken Nulägesinventering och vägen framåt, strategi och vision Utvärdering och utveckling av leverantörskedjan Leverantörsbedömningar ur ett affärsmässigt och CSR perspektiv (SA) Thomas Olsson Upprättande av förfrågningsunderlag Utvärdering av offerter Förhandling och upprättande av avtal Interimslösningar inom inköp Upprättande av inköpsprocess Föreläsningar Mentorskap och utveckling av inköpare
Systerföretag till PPS Consulting AB
Vårt erbjudande -Produktionsstöd i praktiken Arbetsledning och produktionsledning Utredningsarbete Stöd vid besiktningar Per-Erik Bratt Ekonomiska avstämningar/uppföljningar Planeringsarbete/samordning av UE Stöd vid upphandlingar av UE Granskning av handlingar i projektering Riskhantering i projekt Allmänt produktionsstöd till yngre platschefer (Mentorskap) Föreläsningar
Vårt erbjudande - Stöd för hållbar utveckling Per Andersson Byggvarubedömningar och sunda materialval Energiberäkning & energi och LCCsamordning Fukt- och klimatberäkningar och mätningar Fuktskade- och inomhusmiljöutredningar Fuktsäkerhetssamordning (rollen som fuktsakkunnig alt. fuktsäkerhetsansvarig projektering/produktion ) Inomhusmiljö -beräkningar/utredningar (ex. för miljöcertifiering) Interna verksamhets-och leverantörsrevisioner Kvalitets, miljö, och arbetsmiljöledning/chef Offensiv kvalitets-och verksamhetsutveckling Klimatkalkyler och LCA/Carbon Footprintrint Lufttäthet Miljöinventering och rivningsplanering Miljö-och hållbarhetssamordning Radonutredning Projekt och partneringledning Samordning av miljö-och hållbarhetscertifieringar för byggnader, anläggningar/infrastruktur och stadsdelar Systematiskt förvaltnings/energiarbete under garantitid och förvaltning Föreläsningar & utbildningar
Dagens agenda Bakgrund fuktproblematik; ekonomi, inomhusmiljö, klimat Bygga F begrepp och arbetssätt inom fuktsäkert byggande Vilka tjänster erbjuder PPS Consulting inom fuktsäkerhet? Diskussion
Fukt.vad är det och är det farligt? Fukt är nödvändigt (annars dör vi) Fukt finns runt oss hela tiden Samtliga byggnadsmaterial är tillverkade med hjälp av fukt/vatten Mängden vatten i luften varierar över årstiderna (både inne & ute) Vi har regelverk (BBR mfl) som behandlar blafukt Vi har som entreprenörer stor erfarenhet att behandla vatten (den ved som inte är huggen innan påsk bondepraktikan) Problem uppstår ofta när den fukt vi har, stiger pga. temperaturförändringar (Fel RF på fel plats)
Lagar & regler Ekonomi 80% garantikostnader = fukt Bakgrund Försäkringsbolag 70% av deras byggskador fuktrelaterat Vattenskador kostar 5 miljarder per år Sjukskrivning X miljarder? Kvalitet Boverket gjorde en utredning: Drygt en tredjedel av alla småhus har någon form av skadlig fukt eller mögel. I flerbostadshus och lokaler cirka 10 respektive 20 %. Fuktskadade byggnader påverkar även Inomhusmiljö; Hälsa, allergier, beständighet, lukter PR-kvalitetsstämpel Mögelhus, Sjuka Hus Klimatpåverkan Energiförbrukning uttorkning byggfukt, drift (ex. fuktiga fasader) Skadereparation (transporter, materialutbyte) Ökade krav i omvärlden, ex. Miljöbyggnad indikator 9
300 kilo CO 2 per vattenskada! 80 kg Körda mil för person- och materialtransporter 10 kg Elförbrukning för torkning 210 kg Material som rivs och ersätts med nymonterat (miljöpåverkan från råvara till deponi) Källa: Länsförsäkringar
Fasadskador ökar - kvalitetssäkrad fasadrenovering efterfrågas! Frostskador (bild 1) Fogskador (2) Kemisk nedbrytning Korrosionssprängning(3) Biologisk nedbrytning (4) Saltutfällning (5) Nedsmutsning Ökad energiförbrukning i fastigheten 2 11
Fuktskador Fukt är oftast inte ensamt ansvarig för en skada men ingår som en nödvändig ingrediens för att skadan ska kunna ske. Källa: Skanska Sverige AB
Fuktskador För att kunna uttala sig om fuktproblem behöver man känna till: Biologi Kemi Fysik Det gäller att kunna skilja mellan äpple och päron Ofta har man periodiska problem där problemen varierar med årstider.
Fuktskador Mögel (biologisk nedbrytning)
Vem har mest mögelpåväxt? Svar: Alla har lika stor påväxt Källa: SP
Fuktskador Röta (biologisk nedbrytning)
Fuktskador Skadat mattlim (Kemisk nedbrytning)
Fuktskador Missfärgade fasader (biologisk påväxt, smuts, kemiska reaktioner)
Fuktskador Fuktrörelser (fysikalisk nedbrytning)
Fuktskador Rostig armering (kemisk nedbrytning)
Fula hus Farliga Hus Fuktskadors resultat Människor blir sjuka Stora kostnader för brukare och eventuellt entreprenörer.
Sjukdomsbilden Astma ökar kraftigt hos barn idag. 50-talet 0,7-1,8% 70-talet 2,5% 2000-talet 5-10% Inga tendenser på trendbrott än. Människan håller på att bli känsligare för dålig Inomhusmiljö!
Nuläge I Statskontorets undersökning presenterades de problemområden som Byggkommissionen identifierade. Bland dessa områden verkar Följande vara särskilt viktiga för byggbranschen:»byggherrens roll och kompetens»byggfel, tillsyn och kontroll hantering»byggforskning och utbildning
Förr och nu#.
Den generella skillnaden är att vi idag inte accepterar att vi värmer/torkar konstruktionen#### ##..VI ELDAR INTE FÖR KRÅKORNA (HUSET)!
Enkätundersökning vid LTH visar kunskapsläget (635 enkäter, 40% svarade) Projektörer, leverantörer och projektledare är de grupper som i störst omfattning ser att kunder/byggherrar efterfrågar kompetens inom fuktområdet. Alla utom arkitekterna anser att kunden efterfrågar kompetens inom fuktområdet. Kunden/beställare ställer inte speciella krav på fuktsäkerhet utan utgår från att fuktsäkert byggande är en självklarhet. 95% av beställarna (som svarade) anger att de är villiga att betala extra för fuktsäkerhet. Övriga aktörer ser inte att beställaren är villig att betala extra för fuktsäkerhet. Alla överens om att kompetens om fuktsäkerhet behövs i projekteringsprocessen och byggprocessen. Alla behöver förbättra sin egen kompetens. BH, E, A,K
Lagidentifiering Bygg, fukt&miljö
Egenskapskrav enlbvl och BVF Skydd med hänsyn till hygien, hälsa och miljö mot: Förekomst av fukt i delar av byggnadsverket eller på ytor inom byggnadsverket. Förekomst av farliga partiklar eller gaser i luften. Gäller vid uppförande, ändring och underhåll av byggnader
Byggregler BBR 6:1 6:1 Allmänt Byggnader och deras installationer ska utformas så att luft-och vattenkvalitet samt ljus-, fukt-, temperatur-och hygienförhållanden blir tillfredsställande under byggnadens livslängd och därmed olägenheter för människors hälsa kan undvikas. Allmänt råd Med begreppet hälsa avses hälsa på det sätt det anges i PBL och omfattar bl.a. miljöbalkens (1998:808) begrepp när det gäller hälsa ur medicinsk och hygienisk synvinkel.
BYGGREGLER BBR 6:5 Fukt 6:51 Allmänt. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, lukt eller mikrobiell växt som kan påverka hygien eller hälsa. (BFS 2014:3). Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering*. Även åtgärder i andra skeden i byggprocessen påverkar fuktsäkerheten. Vid planering, projektering, utförande och kontroll av fuktsäkerheten kan Branschstandard Bygga F - metod för fuktsäker byggprocess användas som vägledning. Byggnader, byggprodukter och byggmaterial bör under byggtiden skyddas mot fukt och mot smuts. Kontroll av att material inte har fuktskadats under byggtiden bör ske genom besiktningar, mätningar eller analyser som dokumenteras. Utförandet av byggnadsdelar och byggnadsdetaljer som har betydelse för den framtida fuktsäkerheten bör dokumenteras. (BFS 2014:3). *Fuktsäkerhetsprojektering: Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte får skador som direkt eller indirekt orsakas av fukt. I detta skede anges även de förutsättningar som gäller i produktions- och förvaltningsskedet för att säkerställa byggnadens fuktsäkerhet.
BYGGREGLER BBR 6:5 Fukt 6:52 Högsta tillåtna fukttillstånd Högsta tillåtna fukttillstånd är den övre gräns där fukt inte kan förväntas orsaka skador som påverkar hygien eller hälsa. Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd ska kritiska fukttillstånd* användas varvid hänsyn ska tas till osäkerhet i beräkningsmodell, ingångsparametrar eller mätmetoder. För material och produkter där mögel och bakterier kan växa ska man använda kritiska fukttillstånd som är väl undersökta och dokumenterade. Vid bestämning av kritiska fukttillstånd ska hänsyn tas till eventuell nedsmutsning av materialet eller produkten. Om det kritiska fukttillståndet inte är väl undersökt och dokumenterat ska en relativ fuktighet (RF) på 75 % användas som kritiskt fukttillstånd. (BFS 2014:3). *Kritiskt fukttillstånd: Fukttillstånd vid vilket ett materials avsedda egenskaper och funktion inte uppfylls. För mikrobiell påverkan är fukttillståndet kritiskt då tillväxt sker. Faktorer med betydelse för den biologiska tillväxten, t.ex. temperatur och varaktighet samt deras samverkan kan ingå i bestämningen av det kritiska fukttillståndet
BYGGREGLER BBR 6:5 Fukt 6:53 Fuktsäkerhet Fukttillståndet i en byggnadsdel ska inte överskrida de högsta tillåtna fukttillstånden för de material och produkter som ingår i byggnadsdelen. Detta gäller inte om det saknar betydelse för hygien och hälsa. Fukttillståndet ska bestämmas utifrån de fuktbelastningar som kan förväntas påverka byggnaden under ogynnsamma förutsättningar. (BFS 2014:3). Allmänt råd I projekteringsskedet bör man genom en fuktsäkerhetsprojektering kontrollera byggnadsdelarnas fukttillstånd samt verifiera byggnadens fuktsäkerhet. Det kan göras på följande tre principiellt olika sätt som kan kombineras kvantitativ bestämning, beprövad lösning, kvalitativ bedömning.
BYGGREGLER BBR 6:5 FUKT 6:531 Lufttäthet Byggnadens klimatskärm ska vara så tät att krav på byggnadens specifika energianvändning och installerad eleffekt för uppvärmning uppfylls. Allmänt råd För att undvika skador på grund av fuktkonvektion bör byggnadens klimatskiljande delar ha så god lufttäthet som möjligt. I de flesta byggnader är risken för fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar, dvs. där det kan råda invändigt övertryck. Särskild omsorg att åstadkomma lufttäthet bör iakttas vid höga fuktbelastningar som i badhus eller vid särskilt stora temperaturskillnader. Lufttätheten kan påverka fukttillståndet, den termiska komforten, ventilationen samt byggnadens värmeförluster. Metod för bestämning av luftläckage finns i SS-EN 13829. Vid bestämning av luftläckaget bör även undersökas om luftläckaget är koncentrerat till någon byggnadsdel. Om så är fallet kan risk finnas för fuktskador.
BYGGREGLER BBR 6:5 FUKT 6:5324 Väggar, fönster, dörrar m.m. Fasadbeklädnader ska anordnas så att fukt som kommer utifrån inte kan påverka material och produkter som ligger innanför fasadbeklädnaden i sådan utsträckning att högsta tillåtna fukttillstånd överskrids. Detta gäller också för fönster, dörrar, infästningar, ventilationsanordningar, fogar och andra detaljer som går igenom eller ansluter mot väggen eller andra byggnadsdelar. (BFS 2014:3). Allmänt råd Fasadbeklädnader av träpanel, skivor och liknande samt skalmurar och putsade regelväggar är exempel på konstruktioner som bör utformas med kapillärbrytning och dränering mellan fasadbeklädnaden och regelkonstruktionens stomskydd, så att inträngande fukt leds ut från byggnaden. Sådana konstruktioner bör utformas så att uttorkning av inträngande fukt sker tillräckligt snabbt även vid lokal fuktpåverkan. Väggar av material med byggfukt, och mot vilka fuktkänsliga ytskikt, väggfasta inredningar m.m. monteras, bör få möjlighet att torka ut eller så bör fuktkänsliga material och produkter skyddas. Avståndet mellan markytan och underkant fuktkänsliga fasader bör vara minst 20 cm så att regnstänk inte gör fasaden fuktig eller smutsar ned denna.
Fuktsäkerhetsprojektering?
Miljöbyggnad Indikator 9 Fuktsäkerhet Innemiljö Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termisk klimat sommar Dagsljus Legionella Nybyggnad: Miljöbyggnad ställer krav på fuktsäkerhetsprojektering Redan krav i BBR menär där ett bör-krav FUKTSÄKERHETSPROJEKTERING En systematisk metod att under projekteringen se till att en byggnad inte får fuktskador. Inkluderar också en beskrivning med hur huset ska byggas och förvaltas utifrån fuktsäkerhet.
Miljöbyggnad Indikator 9 Fuktsäkerhet Innemiljö Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termisk klimat sommar Dagsljus Legionella Bygga F är ett verktyg för att uppfylla kravet, hämtas på www.lth.se Säker Vatten är också ett verktyg för att uppfylla kravet
Miljöbyggnad Indikator 9 Fuktsäkerhet Innemiljö Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termisk klimat sommar Dagsljus Legionella Fuktsäkerhetsbeskrivning Redovisar riskbedömningar, nödvändiga kontroller och uttorkningsplaner samt dokumentation. Upprättas tidigt under projekteringen och beskriver hur projektet ska fuktsäkras. Fuktsakkunnig Beställarens expert. Finns endast ca 40 diplomerade fuktsakkunniga i Sverige. Ingen definition på motsvarande kompetens Fuktsäkerhetsansvarig Entreprenörens expert Fuktsäkerhetsdokumentation Alla de dokument som tagits fram under projektering och byggandet som visar vad och hur fuktarbetet har gått till RBK Rådet för ByggKompetens. Utbildar kontrollanten som genomför mätningar på ett kvalitetssäkrat sätt.
Miljöbyggnad Indikator 9 Fuktsäkerhet Innemiljö Ljudmiljö Radon Ventilationsstandard Kvävedioxid Fuktsäkerhet Termiskt klimat vinter Termisk klimat sommar Dagsljus Legionella
VISS Otydlighet i miljöbyggnad Lätt att missa att läsa manualtexten Ett centralt dokument för att organisera arbetet är fuktsäkerhetsbeskrivningen. I den redovisas bland annat de konstruktioner som är kritiska med avseende på fukt-och vattenskadesäkerhet, vilka kontroller som är nödvändiga och när de ska genomföras, uttorkningsplaner, dokumentation. En fuktsäkerhetsbeskrivning som innehåller åtminstone följande rubriker uppfyller kriterierna för BRONS enligt Miljöbyggnad:
Miljöbyggnadutvecklas version 3.0 Byggskedet kommer med största sannolikhet att inkluderas på något sätt Öppen remiss kommer ut efter sommaren 3.0 träder troligtvis i kraft vid årskiftet Fuktindikatorn utvecklas
Exempel fuktsäkerhetsbeskrivning HSB Living LAB
Exempel fuktsäkerhetsbeskrivning En fuktsäkerhetsbeskrivning som innehåller åtminstone följande rubriker uppfyller kriterierna för BRONS enligt Miljöbyggnad:
Kunderbjudande (Planeringsskede) Vara byggherrens fuktsakkunnige Upprätta (och revidera) fuktsäkerhetsbeskrivning (inkl. krav på lufttäthet enligt ByggaL) (byggherrens dokument) Granska fuktsäkerhetsbeskrivning (åt entreprenör med syfte att upprätta fuktsäkerhetsplan koppla fuktsäkerhetsplan till fuktsäkerhetsbeskrivning) Anm. i en totalentreprenad kan i vissa fall entreprenör upprätta fuktsäkerhetsbeskrivning, kan även vara entreprenörens fuktsakkunnige i tidigt skede
Ur fuktsäkerhetsbeskrivningen
Ex fuktsäkerhetsprojektering
Granskning fuktsäkerhetsprojektering
Fuktsäkerhetsprojektering kvantitativ bedömning Beräkning köldbryggor (Flixo) Kondensriskberäkning icke stationär (WuFi) Exempel Martin Linge(kondensriskanalys)
Kunderbjudande (projekteringsskede) Granskning av entreprenörens fuktsäkerhetsprojektering (jobbar åt byggherren alt. entreprenören OBS! Ej både och) Granskning av riskvärdering Granskning system-och bygghandlingar (fokus fukt, lufttäthet och köldbryggor) Deltagande på projekteringsmöten Fuktberäkning som underlag för fuktsäkerhetsprojektering (WuFi, Glaser, GMVP) Köldbryggeberäkningar Fuktinventering befintliga byggnader (gärna i kombination med miljöinventering) Skadeutredning befintliga byggnader (ex. inomhusmiljöproblem)
Fuktsäkerhetsplan i produktion
Fuktsäkerhetsplan i produktion
Fuktsäkerhetsplan
Kunderbjudande (produktionsskede) Granska entreprenörens fuktsäkerhetsplan (åt byggherren) Upprätta fuktsäkerhetsplan (åt entreprenör) Vara entreprenörens fuktsakkunnige Genomföra och dokumentera fuktronder Genomföra kontroll lufttäthet (arbetsmoment resp. lufttäthetsprovning enligt ByggaL). Samverkan G8 Arbetsberedningar Torkklimat dimensionering Byggfuktprojektering torktidsberäkning (ex. TorkaS) Kontroll torkklimat Kontroll fukt i betong (RBK-mätning) och trä Skadeutredning med åtgärdsförslag
Fuktsäkerhetsplan i produktion
Fuktsäkerhetsdokumentation Byggherrens fuktsäkerhetsbeskrivning (BBR+BH krav) Dokumenterad fuktsäkerhetsprojektering + Fuktsäkerhetsplan inkl. kontroller mm + Intyg, driftsinstruktioner (map fukt) = Fuktsäkerhetsdokumentation, fuktbesiktning
Kunderbjudande (förvaltning) Sammanställ fuktsäkerhetsdokumentation (åt byggherrren). Kopplat till övrig förvaltningsdokumentation (Pondus) Fuktbesiktning av entreprenad Fuktinventering befintliga byggnader (gärna i kombination med miljöinventering/certifiering) Inventering av farliga ämnen inför miljöcertifiering. Skadeutredning vid problem i inomhusmiljön med tillhörande åtgärdsförslag och uppföljningar vid saneringar. Utredning vid vattenskador med åtgärdsförslag och kontroller.
Vad kan vi göra för att öka fuktsäkerheten vid ombyggnad och renovering? Vara fuktsakkunnig i projektering och byggprocess. Genomföra och upprätta fuktinventering. Utföra miljöinventering farligt avfall, upprätta saneringsplan. Beställarens fuktsakkunnige vid stambyte. Inventering, kontroll, tekniska lösningar för våtrum. Granska entreprenörens fuktsäkerhetsarbete. Genomföra och dokumentera fuktronder. Kontroll fukt i betong och trä (RBK-mätning)
Kunderbjudande (övrigt) Utbildning Bredd/grundutbildning för arbetsledande personal Delta som föreläsare på seminarier, utbildningar FoU projekt
Referensprojekt Brf Hattmakaren Karlstad Primo Hovås Apply Emtunga Plattform Martin Linge Biet Arvika Skansen 18 Stockholm Karlstad Universitet SundstaTorg m.fl.
Vi sitter i samma båt!!!!!!
Tack för mig, kontakta mig gärna! Per Andersson 0702-78 94 52 per.andersson@ppsconsulting.se PPS Consulting AB Project, Purchasing and Sustainability