Partille kommun efter tillsyn i Partille kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se
2 (15) Tillsyn i Partille kommun Skolinspektionen genomför tillsyn i Partille kommun under läsåret 2013/14. Fakta om kommunen Partille kommun är grannkommun till Göteborgs kommun och klassificeras av Sveriges kommuner och landsting (SKL) som en förortskommun. Kommunen med Partille som centralort har drygt 35 000 invånare. Partille kommun befinner sig i en expansiv period med bostadsbyggande och inflyttning. Detta har medfört att antalet barn och elever främst i de yngre åldrarna har ökat. I förskolan har fler nya platser skapats för att täcka behovet och inom grundskolan görs både nybyggnation och renoveringar. Gymnasieskolan har de senaste åren visat ett sjunkande elevunderlag och kommunen har beslutat lägga extra kraft på att utveckla denna verksamhet. I kommunen har 42 procent av befolkningen en eftergymnasial utbildning. Motsvarande andel i riket är 37 procent. Kommunfullmäktige ansvarar för att kommunens verksamheter genomförs enligt lagar och förordningar och har det yttersta ansvaret för utbildningsverksamheten. Under kommunfullmäktige har Utbildningsnämnden det politiska ansvaret för kommunens utbildning. Utbildningsnämnden bildades den 1 januari 2013 genom en sammanslagning av Gymnasienämnden samt Barn- och utbildningsnämnden. Utbildningsnämnden ansvarar för förskola, fritidshem, grundskola, grundsärskola, gymnasieskola och gymnasiesärskola samt kommunens vuxenutbildning. I Partille kommun används ett inkluderande arbetssätt i varje verksamhet. Det innebär bland annat få särskilda undervisningsgrupper och att eleverna i de flesta fall ingår i ordinarie undervisning. Chefen för utbildningsförvaltningen är huvudansvarig för all utbildningsverksamhet som sorterar under Utbildningsnämnden. Förvaltningsledningen består förutom av förvaltningschefen av två avdelningschefer/rektorschefer, en avdelningschef/planeringschef, chef för stödenheten och en administrativ chef. I ledningen ingår också specialistkompetens på juridik, ekonomi/controller och HR/personal. Till varje skolenhet och förskola finns en rektor eller förskolechef. Förskolechefer och rektorer bildar tillsammans ett team i geografiska områden för att säkerställa 1-16 årsperspektiv på barns och elevers lärande och utveckling. Vid varje skola finns ett elevhälsoteam. Teamet leds av skolans rektor och i gruppen ingår olika professioner som kurator, psykolog, skolsköterska och specialpedagog. Vid behov ingår även skolläkare samt studie- och yrkesvägledare. Elevhälsoteamet förväntas arbeta förebyggande och hälsofrämjande med
3 (15) målet att skapa goda förutsättningar för lärande och växande för varje elev. Elevhälsans personal, med undantag av skolornas egna specialpedagoger, är samlade i en kommunövergripande Stödenhet med uppdrag att samordna elevhälsan vid de olika skolenheterna i kommunen och erbjuda en fördjupad spetskompetens för elever i behov av särskilt stöd. I Partille kommun finns 27 förskolor, fyra familjedaghem även kallade pedagogisk omsorg och tre öppna förskolor. I kommunen finns också elva fristående förskolor och två fristående familjedaghem som kommunen har tillsynsansvar för och som därför inte omfattas av Skolinspektionens tillsyn. I kommunen finns elva grundskolor, indelade i 16 skolenheter och en grundsärskola. Vid kommunens skolor med förskoleklass och årskurserna 1-6 bedrivs skolbarnsomsorg i form av fritidshem eller fritidsklubb där eleverna är inskrivna vid respektive verksamhet. Dessutom finns en fristående grundskola, Casa Montessori. Skolinspektionens tillsyn av den fristående grundskolan har genomförts parallellt med Partille kommuns skolor men behandlas inte i föreliggande kommunbeslut. Kommunens gymnasieskola, Porthälla gymnasium, är indelad i 3 skolenheter och erbjuder utbildning som omfattar sju nationella program, en nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) med inriktning handboll, introduktionsprogram samt en gymnasiesärskola med två nationella program. Kommunen har avtal med Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) vilket innebär att elever fritt kan söka gymnasieutbildningar inom regionen. Vuxenutbildningen i Partille kommun omfattar kurser och utbildningar på grundläggande nivå, särskild utbildning för vuxna samt utbildning i svenska för invandrare (SFI). Genom samverkansavtal med Göteborgsregionen (GR) upphandlar Partille kommun platser inom yrkes-sfi, yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna samt övrig gymnasial vuxenutbildning. Partille kommuns vuxenutbildning är även utförare av gymnasial vuxenutbildning genom så kallad yrkesvux och lärlingsutbildning för vuxna genom samverkan med Göteborgsregionens övriga 13 kommuner. Enligt Skolverkets offentliga statistik för Partille kommun år 2012 var det 13 elever per lärare i grundskolan och 5,7 barn per årsarbetare i förskolan. Genomsnittet för riket var 12 elever per lärare i grundskolan och 5,4 barn per årsarbetare i förskolan.
4 (15) Måluppfyllelse och kunskapsresultat Grundskola Enligt Skolverkets offentliga statistik för Partille kommun år 2013 nådde 81 procent av eleverna i årskurs 9 kunskapskraven i samtliga ämnen (jämfört med 77 procent i riket). Flickorna i Partille nådde kunskapskraven i samtliga ämnen i högre utsträckning än pojkarna. Elevernas genomsnittliga meritvärde var 219 poäng (jämfört med 213 poäng i riket). Samma år var flickornas meritvärde 226 (224 i riket) och pojkarnas 214 (202 i riket). Andelen elever år 2013 som var behöriga till högskoleförberedande program i gymnasieskolan var mellan 86 och 92 procent (mellan 83 och 87 procent i riket). Vid intervju med kommunens tjänstemän i utbildningsförvaltningen redovisas ett dokument benämnt Samlad bild nyckeltal 2013 som innehåller en sammanställning av de nationella ämnesproven i årskurs 9 där 93 procent av eleverna nådde kravnivån i matematik (90 procent i riket), 99 procent i engelska (97 procent i riket) och 97 procent i svenska (97 procent i riket). Kommunens sammanställning av de nationella ämnesproven i årskurs 6 visar att 93 procent av eleverna nådde kravnivån på de olika delproven i matematik (94 procent i riket), 97 procent i engelska (94 procent i riket) och 95 procent i svenska (95 procent i riket). Vid de nationella ämnesproven i årskurs 3 nådde 60 procent av eleverna kravnivån på de olika delproven i matematik (68 procent i riket) och 70 procent i svenska (78 procent i riket). För ämnet svenska som andraspråk redovisar kommunen inga resultat vid de nationella ämnesproven i årskurserna 3, 6 och 9. Gymnasieskola Av Skolverkets offentliga statistik från läsåret 2011/12 framgår att eleverna vid Porthälla gymnasieskolas nationella program nådde den genomsnittliga betygspoängen 13,6 ( jämfört med 14,0 i riket. Resultaten varierade mellan de olika programmen och även mellan könen exempelvis hade män på el- och energiprogrammet en genomsnittlig betygspoäng på 10,8 (riksgenomsnitt 12,5) och kvinnorna på naturvetenskapsprogrammet 16,6 (riksgenomsnitt 16,3). Andelen elever läsåret 2011/12 som fullföljt sin utbildning på Porthälla gymnasium inom fyra år var 74 procent vilket är i nivå med riket. Resultaten varierade mellan de nationella programmen från 63 procent på samhällsvetenskapsprogrammet till 89 procent på naturvetenskapsprogrammet. Andelen elever på de nationella programmen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier var 92 procent (jämfört med 90 procent i
5 (15) riket). Resultaten på skolan varierade mellan de olika nationella programmen från el- och energiprogrammet med 81 procent (jämfört med 89 procent i riket) till det estetiska programmet med 100 procent grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier (jämfört med 91 procent i riket). Kommunen har inte redovisat några sammanställningar av resultat avseende förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola eller vuxenutbildning. Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 1851 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 46 Fritidshem 2251 Förskoleklass 468 Grundskola 4006 Grundsärskola 52 Gymnasieskola 469 Gymnasiesärskola 37 Kommunal vuxenutbildning 147 Särskild utbildning för vuxna 16 Utbildning i svenska för invandrare 115 Källa: Kommunens verksamhetsredogörelse avseende utbildning i Partille kommun Kommunen har ansvar för att åtgärder vidtas, såväl på skol- och enhetsnivå som på huvudmannanivå. Skolinspektionen kommer vid angivet datum att följa upp detta beslut och övriga skol- och verksamhetsbeslut som fattats i samband med denna tillsyn. Helhetsbedömning Tillsynen visar att även om rektorerna och lärarna har en god kännedom om elevernas resultat på individ- och gruppnivå, behöver uppföljningen bli mer systematisk på skolenhets- och kommunnivå. För att bedriva ett funktionellt
6 (15) utvecklingsarbete och rikta resurser dit de bäst behövs måste huvudmannen ha kunskap om verksamheternas behov. Därför är det av central betydelse att resultaten följs upp och analyseras. Detta arbete måste också dokumenteras för att en utvärdering av insatta åtgärder ska kunna göras i efterhand. Att huvudmannen inte systematiskt följer upp kvaliteten innebär att huvudmannen inte har den kännedom som behövs för att kunna vidta adekvata åtgärder. Skolinspektionen bedömer att kommunen saknar tillräcklig kunskap om kunskapsresultat och måluppfyllelse och därmed saknas också grund för åtgärder och uppföljningar inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Tillsynen visar att detta kvalitetsarbete brister på flera nivåer i organisationen, både på enhetsnivå och på övergripande huvudmannanivå. Denna brist konstaterades även i samband med att Skolverket genomförde tillsyn i Partille kommun år 2008. Tillsynen i kommunens skolor och verksamheter visar att vid 8 av kommunens 16 grundskoleenheter och vid gymnasieskolan erbjuds eleverna inte det särskilda stöd de behöver och har rätt till. Flera skolor brister även i arbetet med att dokumentera det insatta särskilda stödet i åtgärdsprogram som motsvarar kraven i skollagen. om en elevs mottagande i grundsärskolan föregås inte alltid av en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Därmed saknas en helhetsbedömning av barnet inför mottagande i grundsärskolan. om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden har inte delegerats enligt kommunens delegationsordning men beslutas och dokumenteras av särskolans rektor. Utbildning inom ämnesområden är avsedd endast för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen, det vill säga elever mottagna i grundsärskolans inriktning benämnd träningsskola. I Partille kommun omfattar utbildning inom träningsskola 70 procent av eleverna i grundsärskolan. Detta kan jämföras med riket där motsvarande siffra är 38 procent. För att följa upp om kommunens förskolor och skolor har en trygg miljö genomför Partille kommun enkäter i samtliga verksamheter. Både dessa enkäter och de enkäter som Skolinspektionen under våren 2013 genomförde med elever, personal och vårdnadshavare i grundskola och gymnasieskola visar att de flesta verksamheter upplevs som trygga. Skolinspektionens tillsyn visar dock att arbetet för att öka studieron behöver förbättras i några skolor. Skolinspektionen pekar i denna tillsyn på några områden som är nödvändiga för huvudmannen att åtgärda för att förbättra elevernas måluppfyllelse. Mot denna bakgrund fattar Skolinspektionen följande beslut.
7 (15) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skolinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Partille kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 30 maj 2014 redovisas för Skolinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Partille kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbildningen. - Huvudmannen ska bedriva ett systematiskt kvalitetsarbete som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen. - Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Motivering Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Enligt förarbetena till skollagen (prop. 2009/10:165, sid 304 ff.) är arbetet med att utveckla verksamheten en process där analys och värdering bl.a. av skolans resultat och redan vidtagna åtgärder måste ligga till grund för beslut och åtgärder för förbättring. Det innebär att huvudmannen ska ha ett kvalitetssystem med struktur, rutiner, processer och resurser, vilket är en förutsättning för ledning och styrning av verksamheten. Kvalitetsarbetet på huvudmannanivå ska bygga på de uppgifter som kommer fram i verksamheternas kvalitetsarbete och på andra uppgifter som är väsentliga för uppföljningen och utvecklingen, t.ex. betygsstatistik och resultat i förhållande till nationella mål. Det finns därutöver skäl att anlägga särskilda huvudmannaperspektiv på verksamheten. Som exempel kan nämnas behovet av att analysera variationer mellan skolors resultat och måluppfyllelse liksom likvärdigheten i skolors bedömning och betygssättning. Även huvudmannens styrning, uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten bör analyseras särskilt. Partille kommun redovisar ett dokument benämnt Samlad bild nyckeltal 2013 som på ett överskådligt sätt redogör för måluppfyllelsen i kommunens grundskolor och gymnasieskola men inte för förskola, fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola eller vuxenutbildning. I dokumentet saknas för
8 (15) samtliga verksamheter analyser och förslag på åtgärder för att öka elevernas måluppfyllelse. Av intervjuer med ansvariga politiker framgår att dessa får kunskap och information om utbildningen och dess resultat genom exempelvis verksamhetsbesök och muntliga rapporteringar som rektorer och förvaltningschef lämnar. De är dock medvetna om att kvalitetsarbetet saknar systematik och menar att analysen av resultaten och arbetet med nya åtgärder måste utvecklas. Även ansvariga tjänstemän på utbildningsförvaltningen framhåller att de konferenser där rektorer och förskolechefer lämnar muntliga redovisningar av resultaten leder till att ansvariga politiker i utbildningsnämnden får en bild av läget. Förvaltningsledningen uppger vid intervju att de är medvetna om att kvalitetsarbetet ännu inte är genomfört i alla delar och att stödet till rektorerna måste förstärkas så att huvudmannen får en tydligare bild av verksamheterna. I tillsynen av kommunens verksamheter framkommer att det även på enhetsnivå brister i kvalitetsarbetet. Skolinspektionens tillsyn visar bland annat att det vid 11 av kommunens 16 grundskoleenheter brister i det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt förvaltningsledningen har ett styrnings- och ledningssystem för kommunen tagits fram år 2012 och förväntas vara genomfört under 2014. Vid samtal med rektorer framkommer en osäkerhet kring när eventuella rapporter förväntas redovisas till förvaltningen. Rektorerna är osäkra på vid vilket eller vilka tillfällen under året som enheterna ska sammanställa och rapportera resultat och redovisa förslag på åtgärder. Utredningen visar att uppföljningar, utvärderingar och analyser inte ligger till grund för att på huvudmanna- och skolenhetsnivå kunna identifiera utvecklingsbehov och planera åtgärder. Ansvariga politiker saknar därmed den information som de behöver för att kunna ta det övergripande ansvaret för att erbjuda en likvärdig utbildning av god kvalitet och för att säkerställa att verksamheterna bedrivs utifrån kraven i skollagen och andra författningar. Skolinspektionen vill också uppmärksamma Partille kommun på att kommunen i högre grad behöver följa upp de effekter som fattade politiska beslut får för verksamheten och att det är huvudmannen som har ansvaret för att vidta åtgärder om det framkommer brister i dessa. Verksamheten uppfyller därmed inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 4 kap. 3, 5 och 6 skollagen
9 (15) Handläggningsrutiner Bedömning Partille kommun måste vidta följande åtgärder för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Handläggningsrutiner. - En översyn ska genomföras av samtliga kommunens elevärenden, gällande mottagande i grundsärskolan och beslut om utredningsunderlag ska följa författningarnas krav. - Redan gjorda utredningar ska kompletteras där bedömningarna inte håller god kvalitet och därefter ska nya beslut fattas om mottagande i grundsärskolan. - Utredningar ska genomföras av de elever som är mottagna i grundsärskolan där bedömningar saknas och därefter ska nya beslut fattas om mottagande i grundsärskolan. - Huvudmannen ska säkerställa att i de fall nya beslut om mottagande i grundsärskolan har fattats ska huvudmannen även fatta beslut i fråga om den berörda eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden (träningsskola). Huvudmannen ska därvid säkerställa att endast elever som bedöms inte kunna tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen läser ämnesområden. - Huvudmannen ska ta fram och implementera rutiner för att säkerställa att elevers mottagande i grundsärskolan följer författningarnas krav. - Huvudmannen ska ha beredskap för att ta emot och bevara slutbetyg från fristående skolor. Motivering Mottagande i grundsärskolan Enligt skollagen ska barn som bedöms inte kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning, tas emot i grundsärskolan. Frågan om mottagande i grundsärskolan prövas av barnets hemkommun. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare när utredningen genomförs. Enligt skollagen omfattar grundsärskolan utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildning inom ämnesområden är avsedd för elever som inte kan tillgodogöra sig hela eller delar av utbildningen i ämnen, det vill säga elever mottagna i grundsärskolans inriktning benämnd träningsskola. Enligt skollagen är det huvudmannen för utbildningen
10 (15) som avgör om en elev som tas emot i grundsärskolan huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden. Alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. Grundsärskolan ska ge elever med utvecklingsstörning en för dem anpassad utbildning som ger kunskaper och värden och utvecklar elevernas förmåga att tillägna sig dessa. Utbildningen ska utformas så att den bidrar till personlig utveckling. Enligt Skolverkets allmänna råd (SKOLFS 2013:20) ska den pedagogiska bedömningen fastställa om eleven har förutsättningar att kunna nå grundskolans kunskapskrav och ska utföras av personal med adekvat specialpedagogisk kompetens. Den psykologiska bedömningen ska utföras av legitimerad psykolog och ska fastställa om eleven har en utvecklingsstörning och i så fall i vilken grad. Medicinsk bedömning ska fastställa om det finns medicinska orsaker till elevens inlärningssvårigheter och den sociala bedömningen ska fastställa om det finns sociala orsaker i eller utanför skolan som kan bidra till elevens inlärningssvårigheter. Medicinsk bedömning ska utföras av läkare eller annan hälso-och sjukvårdspersonal med adekvat utbildning och den sociala bedömningen ska utföras av kurator eller annan med adekvat utbildning. Enligt förarbeten till skollagen (prop. 2009/10: 165 s. 388) måste en bedömning göras om att barnet inte kan nå upp till grundskolans kunskapsmål på grund av utvecklingsstörning. Detta ställningstagande förutsätter en helhetsbedömning av barnet. Vid Skolinspektionens tillsyn framkommer att det finns brister avseende de utredningar som genomförts inför beslut om mottagande i grundsärskolan. För flera av de 43 eleverna saknas en eller flera av de bedömningar som utgör underlag för huvudmannens utredning inför beslut om mottagande av elev i grundsärskolan. Exempelvis saknas medicinska bedömningar för åtta elever och det förekommer medicinska bedömningar som endast bekräftar att psykologbedömning har påvisat utvecklingsstörning. Sociala bedömningar saknas för tio elever. Det förekommer också, för elva elever, att bedömningar har gjorts efter att beslut om mottagande i grundsärskolan fattats men nytt beslut om mottagande i grundsärskolan har inte fattats. I Partille kommun har beslut om eleven huvudsakligen ska läsa ämnen eller ämnesområden inte fattats av huvudmannen utan av grundsärskolans rektor trots att beslutanderätten inte har delegerats enligt kommunens delegationsordning. Vid tillsynen framkommer att utbildning inom träningsskola omfattar 70 procent av eleverna i grundsärskolan. Detta kan jämföras med statistik för riket där motsvarande siffra är 38 procent. Rektorn uttrycker i intervju att sko-
11 (15) lan alltid strävar efter att eleverna i möjligaste mån ska läsa ämnen och att de därför anstränger sig att ge de förutsättningar och det stöd som eleven behöver och har rätt till. Utredningen visar att handläggningen inför mottagande i grundsärskolan brister och därmed inte är rättssäker. om mottagande i grundsärskolan föregås inte alltid av en utredning som omfattar pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Därmed saknas underlag för en helhetsbedömning av att barnet inte kommer nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att barnet har en utvecklingsstörning. Nytt beslut om mottagande i grundsärskolan har heller inte fattas av huvudmannen när nya bedömningar genomförts. Kvaliteten på underlagen till beslut om mottagande i grundsärskolan räcker således inte för de bedömningar som kommunen måste göra innan ett barn tas emot i grundsärskolan. En skolgång i grundsärskolan innebär lägre ställda kunskapskrav och får därför konsekvenser för möjligheter till fortsatta studier. Efter avslutad grundsärskola och gymnasiesärskola är möjligheterna begränsade att gå vidare till yrkesutbildning eller annan typ av högre utbildning, vilket också minskar valmöjligheten på arbetsmarknaden. Det är således av stor vikt att handläggningen är korrekt och att utredningarna inför ett mottagande i grundsärskolan är kompletta och håller en god kvalitet. Endast de barn som har rätt till grundsärskola ska gå där. Skolinspektionen ser mycket allvarligt på det resultat som granskningen har visat. Skolinspektionen finner det anmärkningsvärt att en förhållandevis stor andel av grundsärskolans elever i Partille kommun omfattas av utbildning inom träningsskolan. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Rutiner för att ta emot och bevara slutbetyg från fristående skolor Enligt skollagen ska huvudmannen för en fristående skola där betyg sätts lämna över elevernas slutbetyg till den kommun där skolan är belägen. Enligt uppgift från Partille kommun saknas beredskap för mottagande av elevernas slutbetyg från den fristående skola som är belägen i kommunen. Överlämning av elevernas slutbetyg har inte skett men kommunen avser att kontakta skolan under våren 2014 för att bestämma tid för överlämnandet. Utredningen visar att Partille kommun saknar beredskap för att ta emot och bevara slutbetyg från fristående skolor. Verksamheten uppfyller inte författningarnas krav och huvudmannen föreläggs att avhjälpa bristen. Författning 1 kap. 4, 3 kap. 3, 7 kap. 5, 11 kap. 2, 3, 5 och 8 samt 29 kap. 18 skollagen
12 (15) I ärendets slutliga handläggning har utredare Mona Ericsson, jurist Julia Svane, avdelningsjurist Charlotte Fagher och enhetschef Magnus Haglund deltagit. På Skolinspektionens vägnar Peter Ekborg Avdelningschef Ulla-Britt Norin Föredragande Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen
Bilaga 1 13 (15) Allmänt om tillsynen Skolinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbildning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skolinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedömningspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av avvikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbildning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skolinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skolinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats www.skolinspektionen.se under fliken Inspektion.
Bilaga 1 14 (15) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Partille kommun Grundskolor: Vallhamra skola 4-6 beslut 2013-11-22 Lillegårdsskolan beslut 2013-11-25 Öjersjö Storegårds skola F-6 beslut 2013-11-29 Ugglums skola F-4 beslut 2013-12-02 Ugglums skola 5-9 beslut 2013-12-02 Vallhamra skola 7-9 beslut 2013-12-02 Skulltorps skola beslut 2013-12-09 Furulunds skola F-5 beslut 2013-12-13 Furulunds skola 6-9 beslut 2013-12-19 Jonsereds skola beslut 2013-12-20 Oxledsskolan beslut 2013-12-20 Björndammens skola F-5 beslut 2014-01-09 Björndammens skola 6-9 beslut 2014-01-09 Öjersjö Brunn skola F-3 beslut 2014-01-17 Öjersjö Brunn skola 4-9 beslut 2014-01-17 Lexby skola beslut 2014-02-04 Grundsärskola: Öjersjö beslut 2014-02-05
Bilaga 1 15 (15) Gymnasieskola: Porthälla gymnasium beslut 2013-12-13 Gymnasiesärskola: Porthälla gymnasiesärskola beslut 2013-12-13 Förskola Fritidshem Vuxenutbildning beslut 2014-01-31 beslut 2014-02-11 beslut 2014-02-12