Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR



Relevanta dokument
I Ur och Skur. Lilla Äventyret

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Verksamhetsplan Uteförskolan Totte

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

I Ur och Skur Grantoppen och Fritidshemmet Kotten. Lokal arbetsplan 2009/2010

Verksamhetsplan. Ett hus där barn får växa

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Förskolan Trollstigen AB

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår Inge Carlsson Senast ändrat

Kumlasjöns förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibackens förskola. Ekorren

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Kvalitetsberättelse. Vår förskola/förskoleklass/fritidshem/skola Lokal arbetsplan för förskolan. Gäller för verksamhetsåret

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Arbetsplan förskolan Vällingklockan/Arken

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Arbetsplan för Äppelbo förskola 2014/2015

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Arbetsplan för förskolan Fyrklövern avdelning Pionen

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Stockby Förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

Kvalitetsredovisning 2010

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Barn och Utbildning Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Bullerbyn

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Skogsgläntans förskola 2012/2013

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Lokal arbetsplan Runskriftsgatan förskola 6 och 8

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

Systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Verksamhetsplan för förskolan. Verksamhetsplan2015/16

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Kvalitetsredovisning

Ersnäs förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Välkommen till fritidsverksamheten i Köpings kommun

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

Köpings kommun. Läsår

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Välkommen till förskolan Nyponbacken. Lokal arbetsplan Reviderad september 2013

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Verksamhetsplan 2012/2013 Förskolan Bollen Skolnämnd sydost

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Arbetsplan läsåret Håksberg/Sörviks rektorsområde.

Bedömningsunderlag förskola

FÖRÄLDRASAMVERKAN STIMULERAR OCH UTVECKLAR

Köpings kommun. Arbetsplan förmolnet. Läsår Sofia Osbeck, Tina Rosenholm, Rebecka Lundkvist Senast ändrat

Verksamhetsplan. För syskonavdelningarna Humlan och Fjärilen

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN GLÄNTAN

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

VERKSAMHETSPLAN SOLDALENS FÖRSKOLA

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan

Arbetsplan för Rosenholms förskola ht.13-vt.14

Kvalitetsgaranti Solängen

Lokala arbetsplan

Verksamhetsplan Vårterminen 2016 Riddersborgs Förskola

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Arbetsplan för Förskolan Tegelslagaren Läsåret 2015/2016

Kvalitetsrapport läsår 2014/2015. I Ur och Skur Vattendroppens

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Transkript:

Verksamhetsplan KÅSAN I UR OCH SKUR 2013 1

Innehåll Verksamhetsbeskrivning... 3 Storkåsans förutsättningar... 4 Utomhusmiljön... 4 Inomhusmiljön... 4 Värdegrund... 5 Målsättning... 5 Mål för hösten-13/våren-14... 5 Hur vi når målen i läroplanen:... 5 Barns inflytande... 5 Utveckling och lärande... 6 Normer och värden... 7 Förskola och hem... 7 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet... 8 2

Verksamhetsbeskrivning Kåsan består av två avdelningar Storkåsan och Lillkåsan som är belägna på två olika platser i Sätra söder om Stockholm. Alla arbetar vi efter läroplanen för förskolan, Lpfö 98, vilket är det styrdokument som ger förskolan dess uppdrag, värdegrund, mål och riktlinjer. Kåsan är en I Ur och Skur förskola och arbetar efter Friluftsfrämjandets I Ur och Skur pedagogik. Utifrån denna pedagogik och tidigare nämnda styrdokument har Kåsan sammanställt en verksamhetsplan och utvecklat det arbetssätt som används i pedagogiska verksamheten. Lpfö 98 behandlar följande områden: Normer och värden, Utveckling och lärande, Barns inflytande, Förskola och hem samt Samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Ett av förskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslång lärande och ge barn de bästa förutsättningar för att det ska bli roligt, stimulerande och lärorikt. Med utgångspunkt i Lpfö 98 och I Ur och Skurs modell, som beskriver I Ur och Skur pedagogiken, har Kåsan utvecklat en egen modell vars huvudrubriker beskriver vårt arbetssätt. Då vi sätter barnet i fokus och anpassar verksamhet och miljö därefter utvärderas detta arbetssätt årligen och utefter detta uppdateras verksamhetsplanen. (I Ur och Skur grundbok) Kåsan arbetar efter ett tematiskt/ projektorienterat arbetssätt som sätter barnet och dess kunskaper i fokus, som uppmuntrar till eget forskande och lärande utifrån naturen. Pedagogens roll i detta arbetssätt går ut på att vara tydlig, flexibel, ha en öppen dialog med barnet samt att finnas till hands som 3

en trygg person. Pedagogen skall samtidigt vara en reflektionspartner, förebild, igångsättare och vägvisare i naturens samspel, allt utifrån barnets perspektiv. I och med detta ges barnen goda förutsättningar för lärande och utveckling. Karaktäristiskt för ledarsynen inom I Ur och Skur pedagogiken är att vara... medupptäckande medundersökande medupplevande medagerande Upplevelsebaserat lärande och Äventyrspedagogik är en del av I Ur och Skur pedagogiken, vilket används varje vecka under olika former. Då många aktiviteter förläggs utomhus förutsätts att pedagogen är insatt i naturens samspel och har ett aktivt miljötänkande. Dessa kunskaper använder sig sedan pedagogen av när hen leder verksamheten. För att säkerställa pedagogernas kunskaper erbjuds möjlighet till vidareutbildning inom området. Storkåsans förutsättningar Utomhusmiljön Gården Gården på Storkåsan erbjuder gräsytor, skogsparti, eldhus, fruktträd, sandlåda, lekstuga, kojor m.m. som bidrar till en utmanande lekplats för barnen. Vi använder gården i det dagliga lärandet och utmanar barnen i olika uttrycksformer. Gården är vårt största rum på Storkåsan. Skogen Alla barn som går på Kåsan är med i Friluftsfrämjandets barnverksamhet. Under våren, sommaren och hösten går vi till våra knopp-, knytte- och mulleplatser där vi upptäcker och utforskar naturen. Exempel på vanligt förekommande aktiviteter inom dessa verksamheter är kojbygge, studera myrstackar, laga mat utomhus, lära känna insekter, fåglar och träd, snickra m.m. Allt för att inspirera till upptäckarglädje och fantasi. Skridskobanan samt övriga säsongsbetonade platser Under vintern så går de stora barnen iväg till Sätra idrottsplats för att åka skridskor. Vi åker och har roligt på isen. När tekniken börjar att fungera bättre leker vi lekar tillsammans med lillkåsan. Sätrastrandsbadet besöker vi vissa dagar under sommarmånaderna. Då badar, äter och leker vi vid badet. Inomhusmiljön På Storkåsan har vi tillgång till två lekrum. Ett litet där vi även har en utav vilorna och ett stort. Det stora har en öppen planlösning där vi erbjuder allt ifrån läsning i böcker, pussel och spel, skapande, bygglekar och rollekar. 4

Värdegrund Målsättning Förskolan Kåsan ska vara en trygg plats att vara på för våra barn. Vi arbetar med att förebygga, upptäcka och åtgärda all form av kränkande behandling. Alla barn i gruppen skall trivas och ha roligt. För att nå denna målsättning har vi följande rutiner: - Vi arbetar aktivt med kamratrelationer och känslor. Samtalar och medlar vid konfliktlösning. - Vi lyfter fram likheter och olikheter som något positivt. - Vi hjälper barn in i leken, speciellt barn som har svårt för det sociala samspelet. - Vi uppmuntrar barnen till att hjälpa varandra och bry sig om varandra. - Alla vuxna har samma ansvar att ingripa eftersom alla barn är allas barn! - Alla är vi unika och har olika behov och viljor. - När terminen startar i augusti arbetar vi aktivt med TEMA BRA KOMPIS Se även vår Likabehandlingsplan Mål för hösten-13/våren-14 SAMVERKAN MED HEMMET o Vi arbetar med att synliggöra, dokumentera och följa upp barnens utveckling och lärande samt att o tydliggöra vad vi gör för att stödja barnens utveckling och informera om förskolans mål och arbetssätt. SMÅBARNSPEDAGOGIK o Vi arbetar aktivt med att stärka vår småbarnspedagogik SPRÅK OCH KOMMUNIKATION o Vi lägger fokus på barnens språkliga utveckling GRÖNFLAGG OCH MINI REDE (LILLKÅSAN) UTVECKLA ETT TEMAINRIKTAT ARBETSSÄTT (STORKÅSAN) Hur vi når målen i läroplanen: Barns inflytande Kåsan strävar efter ett tillåtande klimat där barnen ges utrymme för inflytande i verksamheten. Vi använder skogen och naturen som tredje pedagog i vår verksamhet vilket 5

utmanar barnen till att upptäcka och utforska sin omgivning. Naturen utmanar barnens motorik till vidare utveckling och inspirerar till nya upptäckter. En del av vår pedagogik går ut på att tillgodose barnens intressen. Att exempelvis bidra med materiel hjälp ges barnet förutsättningar att utifrån sina intressen utveckla nya kunskaper. Inne och utemiljön förändras utefter barnens intressen då vi pedagoger försöker vara lyhörda över barngruppens behov. Barnen uppmuntras till att uttrycka sina egna åsikter och ta ansvar för sina egna handlingar. Genom lek och samlingar tränas demokratiska principer och vid konflikter finns pedagogen tillgänglig som moraliskt stöd och träder in vid behov. Då vi rör oss mycket i skogen bildas naturligt blandade grupper där barnen i en neutral miljö inte blir styrda av de, av samhället, skapade könsroller. Skogen och dess miljö blir vad du som pedagog och barn gör den till och hur du använder den. Utveckling och lärande På Kåsan strävar vi efter att ha en utmanade och stimulerande pedagogiskmiljö som väcker barnets lust till att lek och lärande. Vårt motto är leka är livet. Barnen ska uppleva att det är roligt att lära sig nya saker. Vi stimulerar barnen att utmanas i språk och kommunikationsutveckling, matematiska utveckling samt sitt intresse för naturvetenskap oh teknik. Genom att vistas mycket i naturen och använda den som en tredje pedagog lär sig barnen om sig själva, sina kamrater och sin omgivning. I Ur och Skur pedagogiken tillämpar ett upplevelsebaserat lärande och är ett holistiskt lärande. Med detta menas att lärandet riktar sig till hela barnet och alla dess sinnen. I denna process konstruerar barnet sina egna kunskaper och sitt lärande genom direkta upplevelser. Detta bygger på barnets tidigare erfarenheter och kunskaper. Den upplevelsebaserade inlärningen sker i fem steg. Konkreta upplevelser - ex ett spår i skogen Reflektioner grundade på öppna frågor Var, När, Hur, Vad, Vem? Pedagogens analys och feedback Utveckling nytt handlande Nya erfarenheter nya kunskaper I naturen utvecklas leken på andra grunder än inomhus. Bidragande anledningar till detta är. Inga väggar ljudnivån behöver inte regleras städmomentet minskar - obegränsat material endast fantasin begränsar möjligheterna genusbefriad och jämlik natur. Kåsan går regelbundet till speciella platser som vi namnger ex Tomteberget, 6

Björngrottan, Stora Stenen, Stranden. På dessa platser följer vi årstiderna och naturens gång, vilket leder till ökad miljömedvetenhet hos barnen. Normer och värden På kåsan vill vi ge barnet de bästa förutsättningar att utveckla följande förmågor: Ansvar Ta hänsyn till sina medmänniskor Empati Omtänksamhet Trygghet Demokratiskt tänkande Respekt, mot sig själv och andra Detta leder till att vi får glada barn med förmågan att ta hänsyn till sina medmänniskor oavsett kön, etnicitet eller andra olikheter. Vi pedagoger ska fungera som goda förebilder som barnen kan ta efter. Genom att använda naturen och allemansrätten får barnen ett naturligt intresse för djur, natur, miljö och ett ekologiskt tankesätt. Vårt mål är att barnen på Kåsan utvecklar ett ansvar för naturen och miljön som kommer vara livet ut. Förskola och hem Kåsan strävar efter en öppen dialog med föräldrarna. Genom denna får föräldrarna insyn, och förhoppningsvis en känsla av delaktighet i verksamheten. Vi vill även att föräldrarna ska känna sig välkomna och delta i verksamheten och samtidigt bli nyfikna på vårt innehåll. Vi försöker även att använda oss av föräldrarnas kunskaper och kvaliteter. Genom att vi samarbetar runt barnet får både pedagog och förälder en tydligare bild av barnet och tillsammans skapar vi bättre förutsättningar för utveckling och lärande. Dokumentation är ett av medlen vi använder oss för att visa barnets utveckling och lärande för föräldrarna. Föräldrasamverkan kan skilja sig lite på de olika avdelningarna på Kåsan. Kåsans former för föräldrasamverkan Föräldramöte minst ett per termin eller flera vid behov. Utvecklingssamtal ett per tremin eller flera vid behov. Dropput- föräldrafika Fixardag vi tar hand om förskolan och dess miljö tillsammans. Lucia. Vårfest sommarfest. 7

Lyktpromenad. Höstmarknad. Sist men inte mins prioriterar vi den dagliga kontakten med föräldrarna och vi anser att föräldradialogen är minst lika viktig som barndialogen. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vi samarbetar med personalen på Sätraskolan för att stödja barnens övergång. Inför skolstart erbjuds det enskilda överlämningssamtal med varje barn. Under hösten träffar vi skolan och utvärderar övergången. 8