Hem- och fritidsolycksfall i Sverige Årsrapport - EHLASS 1999
Det övergripande målet för Socialstyrelsens Epidemiologiska Centrum (EpC) är att följa, analysera och rapportera om hälsa och sociala förhållanden i Sverige. EpC har ansvar för flera register, t.ex. cancerregistret, medicinskt födelseregister och patientregistren, klassifikationsarbete, den nationella folkhälso- och sociala rapporteringen samt visst FoU-arbete. EpC har en rådgivande styrelse med representanter från Socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Statens Folkhälsoinstitut, Svenska Kommunförbundet och forskarvärlden. Denna rapport bygger på uppgifter från EHLASS (European Home and Leisure Injury Surveillance System) http://www.sos.se/epc/par/ehlass.htm ISBN 91-7201-611-6 Artikelnr 2001-125-56 2
Förord I denna rapport publicerar Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen tillsammans med Konsumentverket sammanhållen statistik baserad på data som samlats in i öppen vård inom ramen för svenska EHLASS 1999. Insamling och bearbetning av data har skett i samarbete med ett urval intresserade och engagerade sjukvårdsinrättningar och berörda landsting: Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus samt Skaraborgs sjukhus. Datainsamlingen har delvis finansierats med bidrag från EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador. Rapporten redovisar antalet rapporterade läkarbesök till följd av olycksfall som inträffat i hem- och fritidsmiljö, liksom nationella antalsskattningar och befolkningsrelaterade tal. I ett inledande kapitel behandlas befolkningen i sin helhet och i följande kapitel belyses skademönstret i strategiskt valda åldersgrupper. Förutom att redovisa översiktlig årsstatistik är syftet också att presentera EHLASS-databasens möjligheter och användbarhet för ett brett spektrum av potentiella avnämare bland myndigheter och organisationer, utbildningar och massmedia m.fl. Rapporten har sammanställts av Anders Karlsson (EpC) med hjälp av Lena Nise och Lotten Strindberg (Konsumentverket). Stockholm i december 2001 Måns Rosén Chef för EpC Socialstyrelsen Bertil Elenius Avdelningschef Konsumentverket 3
4
Innehållsförteckning FÖRORD... 3 EHLASS HISTORIK... 7 DEFINITIONER OCH BEGREPP... 8 MATERIAL OCH METOD... 9 Deltagande sjukhus... 9 Upptagningsområden... 9 Registerinnehåll... 11 Nationella skattningar... 12 KVALITET... 13 Bortfall... 13 RESULTATSAMMANFATTNING...14 DIAGRAMFÖRTECKNING... 17 TABELLFÖRTECKNING... 25 5
6
EHLASS historik Inom Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen förs idag två nationellt heltäckande register med data om skador och förgiftningar. I Dödsorsaksregistret (DOR) finns uppgifter om alla skadefall med dödlig utgång. I Patientregistret (PAR) finns i första hand uppgifter om de skadefall som vårdats inskrivna på sjukhus, men också om vissa fall som behandlats i öppen dagkirurgisk vård. Således saknas ännu generell information från den öppna vården 1, dvs. uppgifter om det stora flertalet skadefall som behandlas inom hälso- och sjukvården. Detta är dock inte i första hand ett kvantitets- utan snarare ett kvalitetsproblem, då skademönster skiljer sig åt i fråga om döda respektive vårdade i öppen och sluten vård. Ungdomars sport- och idrottsskador belyses t.ex. betydligt bättre av data från den öppna vården än av dagens PAR och DOR. För att få information från den öppna vården, och för att få mer detaljerade skadedata driver Socialstyrelsen och Konsumentverket, i samråd med Statens Folkhälsoinstitut, sedan ett antal år ett utvecklingsprojekt i samarbete med ett urval av sjukhus och sjukvårdshuvudmän. Projektet har sin grund i ett EU-initiativ, EHLASS (European Home and Leisure Accident Surveillance System), med inriktning på hem- och fritidsskador och med syfte att ge underlag för ett effektivare konsumentsäkerhetsarbete, både på nationell och internationell nivå. Initiativet skall dels ses mot bakgrund av att olycksfallsskador är ett av Europas stora folkhälsoproblem, dels mot bakgrund av ett allt friare flöde av produkter och tjänster inom gemenskapen, där producenterna själva svarar för säkerheten. I dag har EHLASS integrerats i EU:s åtgärdsprogram för att förebygga personskador, under perioden 1999-2003. Det svenska EHLASS-projektet startade 1995 med datainsamling från fyra sjukhus som alla hade en pågående skaderegistrering, anpassningsbar till europeiska krav. Sjukhusen valdes med hänsyn till att skademönster och därmed patientsammansättning han skilja sig åt i norr och söder, mellan stad och landsbygd samt i fråga om olika sjukhustyper. Sedan 1997 deltar Umeå Universitetssjukhus, Hälsinglands sjukhus (sjukhuset i Hudiksvall och jourcentralen i Ljusdal,) Skaraborgs sjukhus (sjukhusen i Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad) och berörda landsting. Arbete pågår för att få möjligheter att utvidga antalet deltagande sjukhus, för att på så sätt säkerställa ett ur alla aspekter nationellt representativt urval. I Sverige har projektet med tiden fått en bredare bas, vilket innebär en insamling av data om samtliga skador, utom de som orsakats av självmordshandlingar. Konsumentverket har varit en av projektets viktigare avnämare, men den höga detaljeringsnivån och även tillgången till produktrelaterad information innebär att EHLASS-data kan nyttiggöras av alla nationella myndigheter liksom andra aktörer på olika samhällsnivåer med behov av underlag för skadepreventivt arbete såväl inom hem- och fritidssektorn som inom trafik- och arbetslivssektorn. 1 En förordning (SFS 2001:707) som gör det möjligt att samla in data till PAR från den öppna vård som inte är primärvård utfärdades av regeringen 2001-09-06. Förordningen gör det i framtiden möjligt att på samma sätt som det idag samlas in data till PAR från den slutna sjukhusvården, också samla in motsvarande uppgifter från sådan öppen vård som inte är primärvård. 7
Definitioner och begrepp De uppgifter som presenteras i tabeller och diagram i föreliggande rapport avser läkarbesök (ej återbesök) till följd av hem- och fritidsolycksfall. Följande definitioner och begrepp har använts: Olycka/olycksfall: en oavsiktlig händelse, karaktäriserad av en snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada, en olycksfallsskada. Som olycksfallsskador räknas även följder av - akut överbelastning, t.ex. förlyftning, vridskada och snedtramp, - förgiftning på grund av kortvarig exponering <48 tim som en följd av olyckliga omständigheter, - angrepp av djur och insekter, - överexponering av naturlig värme, kyla, ljus och annan strålning, t.ex. solsveda, - åsknedslag samt förfrysning Oavsiktliga skador som inträffar vid kirurgisk eller medicinsk behandling räknas ej som olycksfallsskada. Hem- och fritidsolycksfall: alla olycksfall som inte är vägtrafik- eller arbetsolycksfall. Dock ingår alla olycksfall som drabbar elever under skoltid och barn under barnomsorgstid och som inte är vägtrafikolyckor. Vägtrafikolycka: en olycka på allmän eller privat väg/gata eller annan plats för allmän trafik i vilken minst ett fordon i rörelse är inblandat. Olyckor inom inhägnade industri- och sjukhustomter etc., liksom på tävlingsbanor räknas inte som vägtrafikolyckor. Ett fordon har hjul, larvfötter eller medar och är inte spårbundet. En olycka där endast fotgängare eller spårvagn är inblandad räknas således inte som en vägtrafikolycka. I definitionen av fotgängare ingår personer som skjuter eller drar barnvagn, rullstol och lekfordon liksom personer som åker skidor, skridskor eller rullskridskor. En cykel avsedd som leksak anses inte vara ett fordon. Arbetsolycksfall: olycksfall som inträffar under arbetstid i samband med förvärvsarbete. Skadeplats: den plats eller det område där olycksfallet/skadan inträffade. Området/platsen definieras av dess huvudsakliga användningsområde. Om händelseförloppet utspelas på flera olika områden avses det område där händelseförloppet inleddes. Skademekanism: anger typen av snabbt verkande yttre kraft som kan yttra sig i form av en kroppsskada. Utlösande produkt: den produkt som utlöste olycksfallet, dvs. utlöste den serie av händelser som ledde fram till skadehändelsen. Orsakande produkt: den produkt som orsakade själva kroppsskadan. 8
Material och metod Deltagande sjukhus Under 1999 samlades data in på sjukhuskliniker och samlokaliserade jourcentraler vid följande enheter: Umeå Universitetssjukhus Hudiksvalls sjukhus inkl. jourcentral vid Ljusdals sjukhus Skaraborgs sjukhus - Skövde - Lidköping - Falköping - Mariestad Bland deltagande sjukhus finns olika typer representerade, såväl regionsjukhus som läns- och länsdelssjukhus. Upptagningsområden Deltagande sjukhus och jourcentralers upptagningsområden utgörs av sammanlagt 24 kommuner. Sex i den södra delen av Västerbottens län, tre i norra delen av Gävleborgs län och femton kommuner i före detta Skaraborgs län som nu är en del av Västra Götalands län. Befolkningen i de aktuella upptagningsområdena utgör 5,2 procent av Sveriges totala befolkning. Av tablå 1 framgår ingående kommuner, dess invånarantal liksom till vilket sjukhus befolkningen 2 är knuten: 2 Avser förhållandena den 31 december 1999 9
Tablå 1 EHLASS-populationen fördelad på kommun, kön. 1999. Sjukhus Kommunkod och namn Män Kvinnor Totalt Umeå 2401 Nordmaling 3882 3885 7767 2403 Bjurholm 1416 1330 2746 2404 Vindeln 3076 3066 6142 2409 Robertsfors 3715 3640 7355 2460 Vännäs 4298 4286 8584 2480 Umeå 51325 52645 103970 Hudiksvall 2132 Nordanstig 5316 5194 10510 2161 Ljusdal 10052 10095 20147 2184 Hudiksvall 18530 19026 37556 Skaraborg 1444 Grästorp 3003 2967 5970 1445 Essunga 2964 2883 5847 1446 Karlsborg 3598 3600 7198 1447 Gullspång 3044 2930 5974 1470 Vara 8207 8048 16255 1471 Götene 6643 6452 13095 1472 Tibro 5392 5249 10641 1473 Töreboda 4867 4759 9626 1493 Mariestad 11928 12021 23949 1494 Lidköping 18204 18687 36891 1495 Skara 9001 9340 18341 1496 Skövde 24224 24954 49178 1497 Hjo 4376 4425 8801 1498 Tidaholm 6416 6417 12833 1499 Falköping 15532 15799 31331 Totalt 229009 231698 460707 Ålders- och könsfördelningen i EHLASS-populationen, dvs. befolkningen i de deltagande sjukhusens upptagningsområden stämmer tämligen väl överens med fördelningen i landet som helhet, vilket framgår av tablå 2 och 3. Tablå 2 Sveriges respektive EHLASS population samt EHLASS-populationens andel av Sveriges befolkning, efter ålder och kön. 1999. Ålder Sverige EHLASS Täckningsgrad (%) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-3 187145 177893 365038 9115 8834 17949 4,87 4,97 4,92 4-6 170881 163119 334000 8783 8393 17176 5,14 5,15 5,14 7-12 373075 353415 726490 20572 19217 39789 5,51 5,44 5,48 13-19 369302 349563 718865 20529 19563 40092 5,56 5,60 5,58 20-44 1507799 1447094 2954893 75957 72312 148269 5,04 5,00 5,02 45-64 1123254 1106331 2229585 58357 56979 115336 5,20 5,15 5,17 65-74 346841 400345 747186 19032 21289 40321 5,49 5,32 5,40 75-84 239759 343631 583390 13168 18096 31264 5,49 5,27 5,36 85+ 62062 139917 201979 3496 7015 10511 5,63 5,01 5,20 Totalt 4380118 4481308 8861426 229009 231698 460707 5,23 5,17 5,20 10
Tablå 3 Befolkningens fördelning i aktuella åldersgrupper per kön i Sverige respektivei EHLASS-sjukhusens upptagningsområde samt EHLASS-urvalets representativitet avseende ålder jämfört med Sverige, 1999. Procent. Ålder Sverige EHLASS Under-/övertäckning (-/+) Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-3 4,3 4,0 4,1 4,0 3,8 3,9-0,3-0,2-0,2 4-6 3,9 3,6 3,8 3,8 3,6 3,7-0,1 0,0 0,0 7-12 8,5 7,9 8,2 9,0 8,3 8,6 0,5 0,4 0,4 13-19 8,4 7,8 8,1 9,0 8,4 8,7 0,5 0,6 0,6 20-44 34,4 32,3 33,3 33,2 31,2 32,2-1,3-1,1-1,2 45-64 25,6 24,7 25,2 25,5 24,6 25,0-0,2-0,1-0,1 65-74 7,9 8,9 8,4 8,3 9,2 8,8 0,4 0,3 0,3 75-84 5,5 7,7 6,6 5,7 7,8 6,8 0,3 0,1 0,2 85+ 1,4 3,1 2,3 1,5 3,0 2,3 0,1-0,1 0,0 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 0,0 0,0 0,0 Antalet patienter boende utanför upptagningsområdet som söker vård på deltagande sjukhus antas vara i paritet med antalet patienter boende i upptagningsområdet som söker vård på annat sjukhus. Mot bakgrund av detta har inga patienter som på eget initiativ sökt sig till respektive vårdinrättning exkluderats ur databasen. Däremot har de patienter som inte bor inom upptagningsområdet och som remitterats till något av EHLASS-sjukhusen exkluderats. I praktiken gäller det i första hand sjukhuset i Umeå som i kraft av att vara såväl universitetssom regionsjukhus ur ett resurs- och kompetensperspektiv betjänar ett större upptagningsområde för mer komplicerade skadefall. Registerinnehåll Följande variabler utgör basen i EHLASS: Besökstidpunkt (datum och klockslag) Skadetidpunkt (datum och klockslag) Ålder Kön Skademekanism Skadeplats (inklusive specifikationen inom-/utomhus) Aktivitet vid skadetillfället Typ av skada Skadad kroppsdel Inblandade produkter, dvs. den produkt som - orsakade skadan - utlöste olyckshändelsen - på annat sätt haft betydelse för olyckshändelsen Sportkod Behandling/åtgärd Vårddagar Klartextbeskrivning av händelseförloppet vid olycksfallet 11
Inom EHLASS används en särskild olycksfallsklassifikation som till den övervägande delen är baserad på och därmed överensstämmer med den nordiska skadeklassifikationen, Classification of External Causes of Injuries (NCECI, Nomesko1997). Samtliga ingående variabler är kodade på den mest detaljerade nivån. Variablerna Behandling, Typ av skada och Skadad kroppsdel finns ej med i NCECI och anges enligt EHLASS. Aktivitet vid skadetillfället kodas med hjälp av en utvidgad svensk version av EHLASS aktivitetskod. Nationella skattningar I rapporten redovisas förutom antalet rapporterade skadefall också nationella antalsskattningar samt befolkningsrelaterade tal. De nationella antalsskattningarna är baserade på uppgifter om rapporterat antal skadefall i EHLASS, befolkning i Sverige och i upptagningsområdet för respektive köns- och åldersgrupp. Modellen kan illustreras med följande exempel beträffande en uppräkning av antalet skadade kvinnor 45-64 år: Rapporterat antal i EHLASS = P = 1 910 Befolkning i Upptagningsområdet = n = 56 979 Befolkning i Sverige = N = 1 106 331 Nationell antalsskattning = E = P*N/n = 1910*1106331/56979= 37 085 37 100 I rapporten redovisas de nationella antalsskattningarna avrundade till närmaste hundratal för skattningar upp till 100 000 skadefall. Däröver avrundas till närmaste tusental. Hänsyn har inte tagits till registreringsbortfall, vilket medför att redovisade antalsskattningar liksom befolkningsrelaterade tal är att betrakta som miniminivåer. Storleken på registreringsbortfallet redovisas under kapitlet Kvalitet. 12
Kvalitet EHLASS befinner sig fortfarande i en utvecklingsfas, både vad beträffar kvalitet och kvantitet. Kvaliteten i kodning och klassificering ägnas stor uppmärksamhet och arbetet med att både förbättra och homogenisera fortgår kontinuerligt. Kvantitativt behövs en ytterligare utbyggnad. Skadefall från storstäderna och dess förorter saknas helt i dagsläget. Dessutom är befolkningen i industrikommuner och större städer i viss mån underrepresenterade. En utbyggnad ska sträva mot att skapa en urvalsbas med en befolknings- och samhällsstruktur likt Sverige i helhet. Dagens urval gör att vissa typer av speciellt miljö- och/eller aktivitetsrelaterade olycksfall kan vara under- respektive överrepresenterade. På motsvarande sätt kan sjukvårdstrukturen göra att vissa skadetyper som kräver speciell medicinsk utrustning och kompetens innefattas eller utesluts. Exempelvis finns i Sverige nationella brännskadecentra som tar hand om de allra allvarligaste brännskadefallen, vilket medför att dessa inte inkluderas i EHLASS, såvida inte det initiala omhändertagandet skett på deltagande sjukhus. Bortfall Vid alla medverkande enheter har man genomfört bortfallskontroller. Dessa har skett på något olika sätt. Vanligast har varit att man kontrollerat 10 procent av årets dagar, två vardagar och en helgdag per månad, som valts ut slumpmässigt. Mottagningsliggare och journaler har varit referensmaterial. I Umeå och Hudiksvall har alla årets dagar kontrollerats och vid minsta misstanke om icke rapporterad skada har detta antecknats som bortfall. Bortfallsprocenten har också reducerats genom att man kompletterat med data för alla som blivit inlagda i sluten vård. Det totala svarsbortfallet i EHLASS 1999 har beräknats till 14,2 procent, vilket är en förbättring med en procent jämfört med 1998. I tablå 4 redovisas det skattade bortfallet på de olika enheterna. Tablå 4 Beräknat registreringsbortfall i EHLASS 1999 Rapporterat antal Förväntat antal Bortfall % Skillnad mot 1998 Umeå (sjukhus) 8137 8656 6,0 0,5 Skaraborg (jourcentraler) 6766 8674 22,0-3,6 Skaraborg (sjukhus) 7978 9139 12,7 0,2 Hudiksvall (sjukhus) 3278 3436 4,6-11,2 Ljusdal (jourcentral) 1300 2104 38,2-0,5 Totalt 27459 32009 14,2-1,0 Bortfallet var störst på jourcentralerna. Här är det ofta fråga om mindre åkommor där gränsdragningen mellan olycksfall och annan anledning till läkarbesöket ibland kan uppfattas som oklar. Det kan t.ex. vara fråga om insekts- och fästingbett, vilka kanske inte alltid betraktas som olycksfall trots att dessa skall rapporteras enligt EHLASS olycksfallsdefinition. Någon fördelning av bortfallet på olika åldrar eller typer av olycksfall har inte gjorts. 13
Resultatsammanfattning Under 1998 rapporterades 27 459 hem- och fritidsolycksfall med kroppsskada från akutkliniker och jourcentraler vid medverkande sjukhus. En uppräkning till nationella tal ger ca 528 000 skadefall i landet som helhet, dvs. ca 60 skadade per 1 000 invånare. Ålder och kön Av totalantalet registrerade patienter var 55 procent män. Andelen manliga patienter var störst i yngre åldrar, medan andelen kvinnliga patienter var större i äldre åldersgrupper. Männen dominerade som mest i gruppen 20-44 år (65 %), medan närmare tre fjärdedelar av de skadade i åldersgruppen 85 år och äldre var kvinnor. I åldersgruppen 45-64 år var andelen män och kvinnor i samma storleksordning. Plats De flesta oavsett ålder skadade sig i boendemiljön (42%). Detta gällde för alla åldrar, med undantag för tonåringar och i viss mån yngre vuxna som ofta skadade sig inom sport- och idrottsområden. Olycksfallen i boendemiljön inträffade oftare inne i bostaden än i närmiljön. Många män skadade sig i garaget, på garageinfarten eller på gårdsplanen, medan kvinnor oftare skadade sig inne i bostaden. Bland små barn (0-3 år) inträffade var sjätte hemolycksfall i köket. Var åttonde barn i åldrarna 4-6 år skadade sig på daghem eller liknande och i åldersgruppen 7-12 år inträffade var sjätte olycksfall i skolan eller på skolgården. Hälften av de skadade tonåringarna hade skadats på en idrottsplats. I åldersgruppen 75-84 år inträffade 18 procent av olycksfallen inom särskilt boende och bland de äldsta (85+ år) var denna andel 37 procent. Mekanism Hälften av skadorna härrörde från fallolyckor. Bland vuxna ökade andelen fallolyckor med stigande ålder till nio av tio olycksfall i den äldsta åldersgruppen. Fall i samma plan, dvs. halkning, snubbling etc., utgjorde 25 procent av samtliga olycksfall och var vanligast i samtliga åldersgrupper utom bland förskolebarn som oftare föll från en nivå till en annan, t.ex. från möbler och lekredskap. Noterbart är att fall i trappa utgjorde mer än sex procent av samtliga hem- och fritidsolycksfall i åldrarna över 45 år. Typ av skada och skadad kroppsdel Tre fjärdedelar av samtliga skador var antingen frakturer (24%), öppna sår (20%), kontusioner (18%) eller distorsioner (14%). I de äldsta åldrarna dominerade frakturer kraftigt medan öppna sår var vanligast bland yngre barn. Bland tonåringar var distorsioner, t.ex. stukning och vrickning, tämligen vanliga och uppkom många gånger i samband med idrottsutövning. Närmare nio av tio skador drabbade huvud, armar eller ben. Bland små barn var huvudskador särskilt dominerande. I den yngsta åldersgruppen, var hälften huvudskador. I de äldsta åldersgrupperna drabbades många gånger de nedre extremiteterna, medan skador på de övre extremiteterna var vanliga i övriga åldersgrupper. 14
Kombinationen typ av skada och skadad kroppsdel varierade med skiftande ålder. Exempelvis utgjorde öppna sår på huvudet närmare en fjärdedel av samtliga skador bland de minsta barnen och en femtedel av skadorna bland 4-6-åringarna. Tonåringar och yngre vuxna ådrog sig ofta distorsioner i fotleden/foten. Många yngre och medelålders vuxna drabbades av öppna sårskador på händer och fingrar, inte sällan uppkomna i samband med gör-det-själv - eller hushållsarbete. Bland de äldre var det vanligt med höft-/lårfrakturer och i den äldsta åldersgruppen utgjorde dessa en fjärdedel av samtliga skador. Inskrivning vid sjukhus Av samtliga rapporterade hem- och fritidsolycksfall ledde vart sjunde till inskrivning på sjukhus. Bland vuxna ökade inskrivningsfrekvensen med stigande ålder. I den äldsta åldersgruppen vårdades nästan hälften inskrivna på sjukhus. Den genomsnittliga vårdtiden bland de inskrivna var 7,7 dagar men bland de yngre var vårdtiden generellt sett kortare. Den långa vårdtiden förklaras av att de äldre åldersgrupperna hade längre vårdtider som bland annat beror på att de ofta vårdades för svåra frakturer. Orsakande och utlösande produkt Generellt orsakades de flesta skadorna, 36 procent, av produkter som hänfördes till produktgrupperna fast utrustning och underlag utomhus eller till del av byggnad, vanligtvis golv. De flesta av dessa skador härrörde från någon form av fallolycka. Det var också vanligt att marken eller golvet angavs som den produkt som utlöste olyckshändelsen (11 %). Underlag utomhus och golv inomhus angavs mest frekvent, såväl som orsakande som utlösande produkt, vid olycksfallen i de äldsta åldersgrupperna. I yngre åldersgrupper var spridningen i fråga om inblandade produkter och produktgrupper större och tydligare knutna till olika aktiviteter och exponeringsförhållanden: De yngsta barnen, 0-3 år föll ofta från möbler ner i golvet eller mot någon annan möbel, föll i trappor, klämde sig i dörrar eller angreps av insekter. De äldre förskolebarnen, 4-6 år föll dessutom från lekredskap ner i marken och hade i övrigt ett likartat mönster som de yngsta barnen. Yngre skolbarn 7-12 år skadade sig vid lek med andra barn genom kollision eller fall, liksom på och/eller på grund av produkter, klassificerade som sportutrustning. Tonåringarna, 13-19 år, stötte ihop med, knuffades omkull av andra människor i samband med olika sport- och idrottsaktiviteter där också sportutrustning på olika sätt kunde medverka i olycksfallsförloppet. Husdjur, framförallt hästar, var vanliga i tonåringarnas olycksbeskrivningar, särskilt bland flickor. Hos yngre vuxna, 20-44 år, kunde särskilt bland män, många olycksfallsskador hänföras till gör-det-själv -arbete, där handverktyg skadade fingrar och händer, skärvor och partiklar skadade ögon, etc. Knivar var mycket vanliga både som verktyg och köksredskap och skadade även kvinnor, framförallt vid hushållsarbete. Husdjur var ofta inblandade i skadehändelser även i denna åldersgrupp, företrädesvis hästar, men även hundar. Medelålders vuxna, 45-64 år, hade ett skademönster som i stort överensstämde med det som fanns bland de yngre vuxna. En viktig skillnad var dock ett ökat antal fallolyckor, där särskilt is och snö på bearbetat underlag spelade en viktig roll. 15
Yngre äldre, 65-74 år, föll både ute och inne. Trappor, lösa mattor, stegar, trösklar rapporterades i större utsträckning än i yngre åldrar som produkter som utlöste olycksfallet. Bland de äldsta, 75-84 år samt 85 år och äldre, rapporterades samma slag av produkter som fanns i åldersgruppen 65-74 år, men i ännu högre utsträckning. Här förekom också många fall från stol och säng, liksom från rullstol och rollator. Det fanns också en större andel skadefall, där inblandad produkt inte kunnat anges. 16
Diagramförteckning Diagram 1 Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS 1999... 19 Diagram 2 Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 1999... 19 Diagram 3 Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 1999.... 20 Diagram 4 Aktivitet. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 1999.... 20 Diagram 5 Typ av skada. De fyra vanligast. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 1999... 21 Diagram 6 Typ av skada. De fyra vanligast. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 1999... 21 Diagram 7 Skadad kroppsdel. De fyra vanligast. Män. Procentuell fördelning inom respektive Diagram 8 åldersgrupp. EHLASS 1999... 22 Skadad kroppsdel. De fyra vanligast. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 1999... 22 Diagram 9 Behandling, procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 1999.... 23 Diagram 10 Andel patienter inlagda för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS 1999... 23 17
18
Diagram 1 Antal skadade i hem- och fritidsolycksfall per 1000 invånare. Efter ålder och kön, EHLASS 1999. Antal per 1000 invånare 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 0-3 4-6 7-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Män Kvinnor Totalt Diagram 2 Skadeplats. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 1999. Bostad/bostadsområde Sport- och idrottsanläggning Skola, offentliga lokaler, institutionsområde Transportområde Fri natur Produktions- och verkstadsområde Nöje-, kultur- och parkområde Annan skadeplats 2,1 3,5 2,8 2,5 5,4 4,7 5,6 13,2 11,9 9,0 8,8 10,1 12,2 23,9 38,0 46,4 0 10 20 30 40 50 Procent Män Kvinnor 19
Diagram 3 Skademekanism. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 1999. Slag/stöt till följd av fall 40,6 60,2 Slag/stöt till följd av kontakt med föremål, person eller djur Klämning, skärning, stick 12,5 15,3 17,6 25,3 Akut överansträngning av hela kroppen eller kroppsdel Främmande föremål i naturlig kroppsöppning Annan skademekanism 5,8 6,5 2,3 5,6 4,0 4,6 0 10 20 30 40 50 60 Procent Män Kvinnor Diagram 4 Aktivitet. Procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 1999. Lek, hobby och annan fritidsaktivitet Sport, idrott, motion, träning Förflyttning genom att gå, promenera Gör-det-självarbete Hushållsarbete Vitalaktivitet, t ex måltid, sömn, hygien Annan specificerad aktivitet Ospecificerad aktivitet 1,9 3,2 2,9 5,7 5,3 11,9 10,3 7,9 9,3 10,5 10,5 15,1 28,9 26,9 24,9 24,8 0 5 10 15 20 25 30 Procent Män Kvinnor 20
Diagram 5 Typ av skada. De fyra vanligast. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 1999. 60 50 40 30 20 10 0 00-03 04-06 07-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Fraktur Kontusion, blåmärke Öppet sår Distorsion (stukning, vrickning) Diagram 6 Typ av skada. De fyra vanligast. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 1999. 60 50 40 30 20 10 0 00-03 04-06 07-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Fraktur Kontusion, blåmärke Öppet sår Distorsion (stukning, vrickning) 21
Diagram 7 Skadad kroppsdel. De fyra vanligast. Män. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 1999 60 50 40 30 20 10 0 00-03 04-06 07-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel Diagram 8 Skadad kroppsdel. De fyra vanligast. Kvinnor. Procentuell fördelning inom respektive åldersgrupp. EHLASS 1999. 60 50 40 30 20 10 0 00-03 04-06 07-12 13-19 20-44 45-64 65-74 75-84 85+ Huvud Övre extremitet Nedre extremitet Annan kroppsdel 22
Diagram 9 Behandling, procentuell fördelning, efter kön. EHLASS 1999. Undersökt och hemsänd 14,8 17,4 Behandlad och hemsänd 62,7 69,3 Inlagd för sjukhusvård 11,2 16,4 Annan/okänd behandling 3,5 4,7 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Procent Män Kvinnor Diagram 10 Andel patienter inlagda för sjukhusvård och genomsnittligt antal vårddagar för inlagda personer. Efter ålder. EHLASS 1999. 85+ 75-84 65-74 45-64 20-44 13-19 07-12 04-06 00-03 4,0 2,8 2,0 2,1 2,5 2,5 11,7 10,9 7,4 11,5 6,2 7,1 8,1 9,0 10,8 24,4 38,8 49,0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 Andel inlagda på sjukhus Genomsnitt antal vårddagar per inlagd 23
24
Tabellförteckning Tabell 1 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadade personer. Alla åldrar.... 29 Tabell 2 Ålders- och könsfördelning. Skattat antal hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar... 29 Tabell 3 Skadeplats, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar.... 30 Tabell 4 Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar... 30 Tabell 5 Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar... 31 Tabell 6 Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar... 31 Tabell 7 Skademekanism, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar.... 32 Tabell 8 Skademekanism. Vanligast förekommande på detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar... 32 Tabell 9 Huvudsaklig aktivitet vid skadetillfället, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar... 33 Tabell 10 Sportskador. Idrottsgren, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar.... 34 Tabell 11 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar... 35 Tabell 12 Skadad kroppsdel, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar.... 35 Tabell 13 Behandling. Procentuell fördelning av behandlingsform inom varje åldersgrupp... 36 Tabell 14 Antal personer inlagda på sjukhus. Genomsnittlig vårdlängd samt nationell och befolkningsrelaterad skattning av antalet vårddagar.... 36 Tabell 15 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar.... 37 Tabell 16 Produkt som orsakat skadan. De 30 vanligaste produktgrupperna*. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar... 38 Tabell 17 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar.... 39 Tabell 18 Produkt som utlöst olycksfallet. De 30 vanligaste produktgrupperna*. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar... 40 Tabell 19 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år.... 41 Tabell 20 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år.... 42 Tabell 21 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år.... 43 Tabell 22 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år.... 44 Tabell 23 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år.... 44 Tabell 24 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 0-3 år... 45 Tabell 25 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år.... 46 Tabell 26 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år.... 47 Tabell 27 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år... 48 Tabell 28 Produkt som utlöst olycksfallet. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 0-3 år.... 49 25
Tabell 29 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år.... 50 Tabell 30 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år.... 51 Tabell 31 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år.... 52 Tabell 32 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år.... 53 Tabell 33 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år... 53 Tabell 34 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 4-6 år... 53 Tabell 35 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år.... 54 Tabell 36 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år.... 55 Tabell 37 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år... 56 Tabell 38 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 4-6 år.... 57 Tabell 39 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år.... 58 Tabell 40 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år... 59 Tabell 41 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år.... 60 Tabell 42 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år.... 61 Tabell 43 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år.... 61 Tabell 44 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, barn 7-12 år... 61 Tabell 45 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år.... 62 Tabell 46 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år.... 63 Tabell 47 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år... 64 Tabell 48 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Barn 7-12 år.... 65 Tabell 49 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år.... 66 Tabell 50 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år.... 67 Tabell 51 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år.... 68 Tabell 52 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år.... 69 Tabell 53 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år.... 69 Tabell 54 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, tonåringar 13-19 år... 70 Tabell 55 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år.... 71 Tabell 56 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år.... 72 Tabell 57 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år... 73 26
Tabell 58 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Tonåringar 13-19 år.... 74 Tabell 59 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år... 75 Tabell 60 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år.... 76 Tabell 61 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år.... 77 Tabell 62 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år.... 78 Tabell 63 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år.... 78 Tabell 64 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna 20-44 år.... 79 Tabell 65 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år... 80 Tabell 66 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år...81 Tabell 67 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år... 82 Tabell 68 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 20-44 år.... 83 Tabell 69 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år... 84 Tabell 70 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år.... 85 Tabell 71 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år.... 86 Tabell 72 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år.... 87 Tabell 73 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år.... 87 Tabell 74 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, vuxna 45-64 år.... 88 Tabell 75 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år... 89 Tabell 76 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år...90 Tabell 77 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år... 91 Tabell 78 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Vuxna 45-64 år.... 92 Tabell 79 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år.... 93 Tabell 80 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år.... 94 Tabell 81 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år.... 95 Tabell 82 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år.... 96 Tabell 83 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år.... 96 Tabell 84 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, äldre 65-74 år... 96 Tabell 85 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år... 97 27
Tabell 86 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år.... 98 Tabell 87 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år... 99 Tabell 88 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 65-74 år.... 100 Tabell 89 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år.... 101 Tabell 90 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år.... 102 Tabell 91 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år.... 103 Tabell 92 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år.... 104 Tabell 93 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år.... 104 Tabell 94 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, äldre 75-84 år... 105 Tabell 95 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år... 106 Tabell 96 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år.... 107 Tabell 97 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år... 108 Tabell 98 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 75-84 år.... 109 Tabell 99 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år.... 110 Tabell 100 Skadeplats. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år.... 111 Tabell 101 Skademekanism. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år.... 112 Tabell 102 Typ av skada. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år.... 113 Tabell 103 Skadad kroppsdel. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år.... 113 Tabell 104 Typ av skada och skadad kroppsdel. Procentuell fördelning, äldre 85+ år.... 113 Tabell 105 Produkt som orsakat skadan. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år... 114 Tabell 106 Produkt som orsakat skadan. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år.... 115 Tabell 107 Produkt som utlöst olycksfallet. Kapitelnivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år... 116 Tabell 108 Produkt som utlöst olyckshändelsen. De vanligast förekommande kapitlen på grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Äldre 85+ år.... 117 28
Alla åldrar Ålder och kön Tabell 1 Ålders- och könsfördelning. Antal rapporterade skadade personer. Alla åldrar. Ålder Män Kvinnor Okänt Totalt 0-3 1010 777 1 1788 4-6 854 643 1497 7-12 2163 1623 3786 13-19 2378 1410 3788 20-44 4774 2593 1 7368 45-64 2081 1910 1 3992 65-74 777 1015 1792 75-84 706 1415 2121 85+ 350 964 1314 Okänd 2 11 13 Totalt 15093 12352 14 27459 Tabell 2 Ålders- och könsfördelning. Skattat antal hem- och fritidsolycksskadade i Sverige och antal per 1000 invånare. Alla åldrar. Ålder Skattat antal i Sverige Skattat antal per 1000 invånare Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Totalt 0-3 20700 15600 36400 111 88 100 4-6 16600 12500 29100 97 77 87 7-12 39200 29800 69100 105 84 95 13-19 42800 25200 67900 116 72 94 20-44 94800 51900 147000 63 36 50 45-64 40100 37100 77200 36 34 35 65-74 14200 19100 33200 41 48 44 75-84 12900 26900 39600 54 78 68 85+ 6200 19200 25300 100 137 125 Totalt 289000 239000 528000 66 53 60 29
Plats Tabell 3 Skadeplats, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Antal rapporterade Skadeplats i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Transportområde 815 1089 1904 6,9 36600 4,1 Bostad/bostadsområde 5729 5733 11462 41,8 220000 24,9 Produktions- och verkstadsområde 522 258 780 2,8 15000 1,7 Butiks-, handels- och serviceområde 107 180 287 1,0 5500 0,6 Skola, offentliga lokaler, institutionsområde 1354 1467 2821 10,3 54300 6,1 Sport- och idrottsanläggning 3602 1635 5237 19,1 101000 11,4 Nöjes-, kultur- och parkområde 378 349 727 2,6 14000 1,6 Fri natur 845 575 1420 5,2 27300 3,1 Hav, sjö, älv 181 74 255 0,9 4900 0,6 Skadeplats annan och ospecificerad 1560 992 2552 9,3 49100 5,5 Totalt 15093 12352 27445 100,0 528000 59,6 Tabell 4 Skadade i bostad/bostadsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Antal rapporterade Skadeplats i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Kök 570 831 1401 12,2 26900 3,0 Bostadsrum, sovrum inkl hall/förstuga, matrum 1087 1512 2599 22,7 50000 5,6 Badrum inkl WC, dusch, bastu, tvättstuga 219 324 543 4,7 10400 1,2 Trappa inomhus 252 392 644 5,6 12400 1,4 Andra rum i bostaden, källare, vind, hiss, korridor 151 93 244 2,1 4700 0,5 Bostad utomhus, inkl balkong, trappa, tak, altan 431 437 868 7,6 16700 1,9 Lekplats i bostadsområde 102 77 179 1,6 3400 0,4 Trädgård inkl uthus/redskapsbod, swimmingpool 715 507 1222 10,7 23500 2,7 Privat infart, parkering, garage, gårdsplan mm 1205 673 1878 16,4 36100 4,1 Bostad/bostadsområde annat och ospecificerat 997 887 1884 16,4 36200 4,1 Totalt bostad/bostadsområde 5729 5733 11462 100,0 220000 24,9 30
Tabell 5 Skadade på sport-/idrottsanläggning, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Antal rapporterade Skadeplats i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Sporthall, gymnastiksal 1204 570 1774 33,9 34100 3,9 Idrottsanläggning utomhus 1123 397 1520 29,0 29200 3,3 Simhall, badanläggning 103 76 179 3,4 3400 0,4 Ridhus/ridskola 19 222 241 4,6 4600 0,5 Tävlingsbana för motorfordon, djur, cyklar mm 213 17 230 4,4 4400 0,5 Ishall, skridskobana 457 71 528 10,1 10200 1,1 Skidanläggning inkl skidlift 350 224 574 11,0 11000 1,2 Anlagt motionsspår, skidspår 58 31 89 1,7 1700 0,2 Sport-/idrottsanläggning annan specificerad 60 19 79 1,5 1500 0,2 Sport-/idrottsanläggning ospecificerad 15 8 23 0,4 400 0,0 Totalt sport-/idrottsanläggning 3602 1635 5237 100,0 101000 11,4 Tabell 6 Skadade i skola, offentlig lokal, institutionsområde, detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skadeplats Antal rapporterade i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Daghem, fritidshem, ungdomsgård exkl. lekplats 208 151 359 12,7 6900 0,8 Skola, universitet, högskola 269 173 442 15,7 8500 1,0 Skolgård 363 239 602 21,3 11600 1,3 Lekplats på institution 68 36 104 3,7 2000 0,2 Offentlig lokal: post, kyrka, polis, bibliotek, 46 46 92 3,3 1800 0,2 museum mm Sjukhus, vårdcentral, folktandvård mm 36 52 88 3,1 1700 0,2 Sjukhem, ålderdomshem, servicehus mm 274 720 994 35,2 19100 2,2 Militär institution exkl. övningsområde 29 1 30 1,1 600 0,1 Skola, offentliga lokaler, institutionsområde annat 41 32 73 2,6 1400 0,2 specificerat Skola, offentliga lokaler, institutionsområde 20 17 37 1,3 700 0,1 ospecificerat Totalt skola, offentlig lokal, institutionsområde 1354 1467 2821 100,0 54300 6,1 31
Skademekanism Tabell 7 Skademekanism, grupperad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skademekanism Antal rapporterade i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Slag/stöt till följd av fall 6124 7441 13565 49,4 261000 29,4 Slag/stöt till följd av kontakt med föremål, person 3813 1886 5699 20,8 110000 12,4 eller djur Klämning/skärning/stick 2650 1547 4197 15,3 80700 9,1 Främmande föremål i kroppsöppning 839 278 1117 4,1 21500 2,4 Kvävning 14 12 26 0,1 500 0,1 Kemisk påverkan 134 93 227 0,8 4400 0,5 Termisk påverkan 192 123 315 1,1 6100 0,7 Elektricitet, strålning och effekt av annan 68 18 86 0,3 1700 0,2 energipåverkan Akut överansträngning av kroppen eller 980 711 1691 6,2 32500 3,7 kroppsdel Skademekanism annan och ospecificerad 279 243 522 1,9 10000 1,1 Totalt 15093 12352 27445 100,0 528000 59,6 Tabell 8 Skademekanism. Vanligast förekommande på detaljerad nivå. Antal rapporterade skadefall samt nationell och befolkningsrelaterad antalsskattning. Alla åldrar. Skademekanism Antal rapporterade i Sverige per 1000 inv. Män Kvinnor Totalt Procent Totalt Totalt Fall i samma plan till följd av halkning 958 1398 2356 8,6 45300 5,1 Annat fall i samma plan 2028 2636 4664 17,0 89700 10,1 Fall på eller från trappa 474 737 1211 4,4 23300 2,6 Fall/hopp från låg höjd (1 meter och lägre) 790 760 1550 5,6 29800 3,4 Fall/hopp från hög höjd (mer än 1 meter) 539 611 1150 4,2 22100 2,5 Annat specificerat fall 765 480 1245 4,5 23900 2,7 Ospecificerat fall 570 819 1389 5,1 26700 3,0 Kontakt med föremål i rörelse 1363 637 2000 7,3 38500 4,3 Kontakt med föremål i vila 926 476 1402 5,1 27000 3,0 Kontakt med person, t ex spark, drag, knuff 1338 510 1848 6,7 35500 4,0 Klämning/krossning mellan stumma ytor och/eller 400 333 733 2,7 14100 1,6 föremål Hugg/skärning/sågning mot skarp yta/kant 1295 470 1765 6,4 33900 3,8 Stick och annan inträngning, inkl skott från vapen 391 186 577 2,1 11100 1,3 Bett, stick av djur, människa, insekt 415 486 901 3,3 17300 2,0 Främmande föremål i ögat 647 148 795 2,9 15300 1,7 Akut överbelastning orsakad av egen våldsam 570 427 997 3,6 19200 2,2 rörelse t ex vridvåld Annan skademekanism 1624 1238 2862 10,4 55000 6,2 Totalt 15093 12352 27445 100,0 528000 59,6 32