VISION ALVIK. Innerstadens puls i förstadens grönska. Visionsdokument 2014-05-26 DNR. 2013-06204



Relevanta dokument
Program till Vision Luleå 2050

idéskiss Trafik och parkering

1. Workshops 2. Problembeskrivning 3. Visionsarbete 4. Framtagande av planprogram och detaljplaner

Planera klimatsmart! Fysiska strukturer för minskad klimatpåverkan

Startpromemoria för program för handel, kontor, konferens, hotell och idrott inom fastigheten Södermalm 5:2 vid Skanstull i stadsdelen Södermalm

Dnr Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box Stockholm

TYCK TILL. om den fördjupade översiktsplanen över OSKARSHAMNS STAD. Samråd 16 januari till 9 mars

Startpromemoria för program för Aspudden och Midsommarkransen

TIDNINGSHUSET - EN MÖTESPLATS I EXPANSIVA MARIEBERG

Förslag. Växjö en nära, tät och tillgänglig stad Växjö ska fortsätta vara en attraktiv stad att bo och verka i med bibehållen hög miljöprofil.

Omvandlingen av busstorget Skellefteås nya stadskvarter

Startpromemoria för planläggning av Bolidenplan, Årstastråket 3 i Enskede-Årsta- Vantör ( lägenheter)

Planförutsättningar. Del 2 Planförutsättningar. Introduktion Områdesbeskrivning Redogörelse för planförutsättningarna

Idéer och värden. Dokumentation från visionsworkshopar. februari/ mars 2015.

PM reviderat Stadsutveckling i anslutning till Västlänkens stationslägen

VISION FÖR CITY. Utvecklingen av Stockholms City till år 2030

Översiktsplan för Göteborg och Mölndal - Fördjupad för Mölndalsåns dalgång

Återbruk av pappersbruk. En ny stadsdel på 24 hektar skall utvecklas ur ett äldre industriområde!

Startpromemoria för planläggning av verksamheter/byggvaruhus på delar av Riksby 1:3 och Bällsta 1:9 stadsdelen Bromma

Tjänsteskrivelse. Yttrande över remiss angående Fördjupad översiktsplan för södra Hyllie (samrådsförslag)

Med Skeppsbron återfår göteborgarna kontakten med vattnet. Staden får en ny spännande mötesplats vid älven mitt i centrala Göteborg.

Yttrande över program för stadsutveckling i Hammarkullen

NORRA SOFIELUND - STADSDELSVISION

P 54 Bergsjön planering för förnyelse av stadsdelen Bergsjön, Bergsjön 2021

Detaljplan för nytt scenhus för Cirkus vid Hazeliusbacken remiss från stadsbyggnadskontoret

Regionala utvecklingsnämnden

Yttrande över förslag till detaljplan för Sannegården Centrum

Beslut om utökat planuppdrag och beslut om samråd, detaljplan för bostäder vid Södergården

Strukturöversyn av området kring kv. Broccolin, Årsta 85:1

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 Remissvar avseende kommunikationer och infrastruktur RTN

Handläggare Datum Dnr Mattias Andersson KS 2012/0036

Frukostmöte den 22 februari 2013! Vision för City från mål till genomförande

8 Så här vill vi utveckla våra stadsdelar, byar och vattenområden. Mjölkudden. Skutviken. Östermalm. Gültzauudden Norra Hamn. Malmudden.

De gröna och öppna miljöerna som en gång fanns i området, är idag både få till antalet och fattiga i sin utformning. Stora verksamhetskomplex och

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Startpromemoria för planläggning av Anholt 1 i stadsdelen Kista (ca 250 lägenheter, förskola och ungdomsgård)

Kommentar till Dialog PM om Trafik i centrum

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

Yttrande över förslag till Program för Sahlgrenska och Medicinareberget Diarienummer SBK: BN0361/12

Detaljplan för Trollhättan 30 m.fl. (del av Galleriankvarteret) - svar på remiss från stadsbyggnadskontoret

FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN FÖR DEL AV KIRSEBERG FÖP2034 PLANERINGSINRIKTNING

! Bilda en styrgrupp och skapa nätverk

Mörbylånga kommun GESTALTNINGSPROGRAM. Stora Vickleby 6:9 (tidigare del av Stora Vickleby 3:39) m fl

20 Yttrande över motion avseende att utveckla Tullinge centrum(sbf/2014:143)

Forum Finntorps synpunkter

Planbeskrivning PLANFÖRFARANDE

RUFS aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

Malmös musslor avgjorde jämn stadskamp

PROGRAM GODKÄNNANDEHANDLING. Vårt diarienummer SPN-583/

Stadsutveckling Östra Sala backe

Detaljplan för Sölvesborg 5:45, Sölve 5:49 och 23:3 m fl, företagsområden i anslutning till europaväg 22 och landsväg 123

Information om tidplan och processbeskrivning för målbild 2017 för två nya skolor i maj 2017.

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

Plattform för den politiska majoriteten på Orust Samverkan för ett mer hållbart och jämlikt Orust

Workshop Norra Tyresö Centrum

2.4 FRAMTIDA TRAFIK Kollektivtrafi k HALMSTAD RESECENTRUM FÖRUTSÄTTNINGAR

Detaljplan för del av kvarteret Skeppsholmsviken m m på Djurgården. Remiss. Markanvisning för museum m m till AB Gröna Lund.

Sammanfattning av styrelsens yttrande

Vision Alvik Rapport från arbetsmöte, Stadsbyggnadskontoret, 18 mars 2015

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Gårdsten Utveckling av den arkitektoniska handlingsplanen från 2002 (urspr. Gunilla Svensson Arkitektkontor)

Omslagsbild: Christer Engström/ETC BILD. Kartbilderna har medgivande från lantmäteriverket Ur GSD Blå kartan, diarienummer

studie I kapitlet studeras bebyggelseområdet

Mellanköpinge del av 13:23 m. fl. Trelleborgs kommun, Skåne län

Strukturbild för Skåne. Strategier för Den flerkärniga miljonstaden Skåne

Inbjudan Markanvisningstävling Malmudden. Utveckla Malmudden och skapa Luleås nya arkitektoniska pärla

PROJEKTPLAN. Grönytefaktor för Nacka stad Liselott Eriksson Park- och naturenheten

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan tillhörande

Skanska och de globala målen

Förslag till riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad

Sammanfattning pilotprojekt Karlstad

Strategisk inriktning för fortsatt stadsutveckling i Hallonbergen och Ör

Riktlinjer för arkitektur och gestaltningsfrågor. i Uppsala kommun

STADSLIV. Utgångspunkter för stadsliv

Vi gör så att Gävle växer

FÖRDJUPADE STADSBYGGNADSPRINCIPER. Årstafältet - en plats för möten

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

Stadsbyggnadsvision - en ny stadsdel med hållbarhetsfokus i centrala Borås

Samhällsbyggnadskontoret Attraktivt boende

Detaljplan för Kv Trätälja 6 och 10 inom Tingvallastaden, Karlstads kommun, Värmlands län

Startpromemoria för planläggning av Marieberg 1:29 samt 1:16 i stadsdelen Marieberg (ca 100 lägenheter)

HUR SER VALDEMARSVIKS CENTRUM UT I FRAMTIDEN?

Parallella uppdrag för Selma Lagerlöfs torg. Sammanfattning

PLANUPPDRAG. Detaljplan för Backsippan 16-19, Gideonsberg, Västerås. Byggnadsnämnden

Exploateringskontoret Avdelningen för Projektutveckling. Handläggare Anna Savås Förslag till beslut. Krister Schultz Förvaltningschef

Inledning och vision. ÖVERSIKTSPLAN FÖR HÖÖRS KOMMUN 2012 Samrådsförslag

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Identitet. SWOT- analys Södra Älvstranden Space syntax Image of the city. Rörelse Helhet

Reflektion från seminarium 1. Jonas Borglund Projektledare för GOS-projektet

NTC Workshop och mingel för näringsidkare

M I L J Ö REDOVISNING

Yttrande om Kistahöjden, del av Akalla 4:1, Kista

PLANERA FÖR BOSTÄDER PLANERING AV STAD & LAND. Kontraproduktiva utredningsförslag. Bostadsbehov. Socialt blandat boende Service i samverkan

Markanvisning för bostäder inom del av fastigheten Västberga 1:1 i Liseberg till Föreningen Blomsterfonden.

Komplettering av ansökan till projekt nr 46 Stadens ljud samexistens och metodutveckling för ökad stadskvalitet

OM MERVÄRDEN I STADSBYGGANDET WORKSHOP OM KRONANS UTVECKLINGSPOTENTIAL

Frågor och svar kring trafiklösningar inom Fyrklövern

Sam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Social konsekvensanalys

Transkript:

VISION ALVIK Innerstadens puls i förstadens grönska Visionsdokument 2014-05-26 DNR. 2013-06204

Visionen är en konkretisering av det beslut om att påbörja programarbete i Alvik, reviderat utredningsbeslut, som togs i Stadsbyggnadsnämnden och Exploateringsnämnden 2013-05-23. Visionen är framtagen med utgångspunkt i och som resultatet av två workshopsserier med ett fl ertal inblandade aktörer, vidare utredningar och analyser av platsen samt Stockholms stads styrdokument. Visionen är förankrad inom staden genom ett samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och Trafi kkontoret. Visionen ska vara vägledande för det fortsatta arbetet med framtagandet av ett stadsbyggnadsprogram för utveckling av Alvik. Arbetsgrupp framtagande av visionen: Andrew Blank Stadsbyggnadskontoret Josefi n Westerlund Stadsbyggnadskontoret Karl-Johan Dufmats Exploateringskontoret Patrik Berglin Exploateringskontoret Agneta Schill Exploateringskontoret Pernilla Knutsson Trafi kkontoret Annelie Landin Landskapslaget AB Medverkande workshop 1 Stadsbyggnadskontoret Exploateringskontoret Trafi kkontoret SL Trafi kverket JM Byggvesta Landskapslaget Information om visionen lämnas av: Andrew Blank, 08-508 27 226 eller Josefi n Westerlund, 08-508 274 52 andrew.blank@stockholm.se josefi n.westerlund@stockholm.se Projektets hemsida fi nns på: www.stockholm.se/alvik 2

Välkommen till Alvik innerstadens puls i förstadens grönska Framtidens Alvik är välkomnande för alla. Det är inkluderande, grönt, pulserande, dynamiskt och trivsamt. I mötet mellan innerstadens puls och förstadens grönska möjliggörs en utveckling av unika stadsmiljökvaliteter. Dessa kvalitéer tas tillvara på och utvecklas i takt med att centrala Alvik växer som en del av innerstadens utvidgning. För att lyckas i stadsutvecklingsarbetet krävs engagemang, öppenhet och samverkan. Denna vision är en del av utvecklingsprocessen och ett resultat av tidigare workshops, analyser och utredningsarbete. Nu tas nästa steg för att utveckla Alvik till något verkligt unikt - där innerstadens och förstadens kvaliteter möts. Alvik består av en samling karaktärsmässigt olika och osammanhängande delmiljöer med förutsättningar att omvandlas till en levande, attraktiv och samordnad stadsmiljö. Översiktsplanens intentioner om att utveckla en tät, sammanhållen, mångsidig och mer levande stadsmiljö är en utgångspunkt för utvecklingen av centrala Alvik. När staden växer ställs vi inför spännande utmaningar och möjligheter. Dessa ska tas tillvara på för att tillsammans med övriga aktörer bidra till att stärka och utveckla Alvik. 3

Bakgrund Stockholm växer och Alvik har en viktig roll som en del av det som i översiktsplanen, Promenadstaden, pekas ut som den utvidgade innerstaden. En utveckling i denna riktning kräver ett helhetsgrepp kring de utmaningar och möjligheter som följer. Detta visionsdokument är tänkt att fungera som en för inblandade aktörer gemensam målbild och utgångspunkt för utvecklingen av Alvik som en attraktiv och kvalitativ stadsdel. I likhet med Liljeholmen och Gullmarsplan utgör Alvik en viktig del av det halvcentrala bandet som omsluter tullsnittet. I Promenadstaden anges Alvik som ett stadsutvecklingsområde, en del av den centrala stadens utvidgning och är ett exempel på Promenadstadens ambitioner om att fl ytta ut innerstaden utanför tullsnittet till att omfatta även dagens närförorter. Närheten till stadsutvecklingsområdena Ulvsunda och Västra Kungsholmen samt tyngdpunkten Brommaplan ökar också Alviks attraktivitet i den växande staden. Alvik har ett strategiskt läge med tillgång till mycket god kollektivtrafik och en koncentration av kontor och service och är på många sätt en urban länk västerut. Det fi nns en stor efterfrågan på att utveckla fastigheter i Alvik samtidigt som det pågår planer på och byggnation av en komplettering av bostäder och centrumfunktioner. Samtidigt som efterfrågan på att utveckla i Alvik ökar, kommer Alvik få en ökad betydelse som kollektivtrafi kknutpunkt med tvärbanans förlängning mot Kista. Detta innebär även att stora delar av fastigheten Akka 4, SSLs depåverksamhet kommer att fl ytta från Alvik till Ulvsunda, vilket frigör stora ytor för exploatering. Även en omfattande renovering av tunnelbanans Hässelbygren är aktuell. Staden uppskattar att beroende på vilka åtgärder som kan vidtas i infrastrukturen kan mellan 1500 3000 nya bostäder tillskapas i Alvik. I maj 2013 gavs Stadsbyggnadskontoret och Exploateringskontoret i uppdrag att påbörja ett planprogram för Alvik i syfte att bl.a. undersöka möjligheter och identifiera mål för den fortsatta utvecklingen och planeringen i Alvik och dess omgivning. Som ett led i arbetet har detta visionsdokument tagits fram i samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och Trafi kkontoret. Visionen är framtagen med utgångspunkt i, och som resultat av workshopsserier med ett fl ertal inblandade aktörer, vidare utredningar och analyser av platsen samt stadens styrdokument. Visionen ska vara vägledande för det fortsatta arbetet och utgör grund för tidig dialog och diskussion. Staden anser att de genomförande- och utvecklingsmöjligheter som fi nns i Alvik ligger i samordningsvinster mellan olika projekt och intressen samt genom att man tar ett helhetsgrepp för området. Detta innebär att fl era övergripande frågor såsom trafi k, möjliga byggbara lägen, bebyggelsestruktur, att bryta barriärer och stärka kopplingar mellan områden m.m. behöver studeras för att visionen ska kunna förverkligas. 4

Ulvsunda Drott ning Alviksskolan holm sväg Tranebergsplan en Traneberg Akka-depån Resecentrum Stora mossen Alviks Torg SALK-hallen Tranebergs Strand Alvik - programområde Yta ca 70 ha. Alviks Strand Omfattar stadsdelen Alvik samt delar av Traneberg, Stora mossen och Ulvsunda. Äppelviken Drottningholmsvägen är genomfartsled med ca 72 000 fordon/dygn. Infrastruktur utgör ca 20% av området. Stadens tredje största reseknutpunkt. 5

Växa med kvalitet och eftertanke Alvik har stor utvecklingspotential och här fi nns en mängd möjligheter att ta vara på när stadsdelen utvecklas och förtätas. För att Alvik ska kunna växa på ett kvalitativt och hållbart sätt behöver man förhålla sig till de karaktärer och kvalitéer som fi nns på platsen idag. I detta visionsdokument har Alviks olika karaktärer identifi erats för att kunna ligga till grund för visionen och dess mål för Alviks utveckling. Porten mot Västerort/innerstaden Alvik har ett strategiskt läge i regionen, i staden och i stadsdelen. Tranebergsbron utgör gränsen mellan förstaden och innerstaden och Alvik ligger tydligt placerad i gränslandet - mellan stadens och förstadens kvaliteter. En betydelsefull knutpunkt Knutpunkten i Alvik har ca 33 000 påstigande resenärer per vardagsdygn och ytterligare ett stort antal resenärer som passerar igenom. Alviks reseknutpunkt är en betydelsefull länk i Stockholms kollektivtrafi knät med stor potential att stärkas som mötesplats, servicenod och tillskott i stadsbilden. Betydande målpunkter med utvecklingspotential Alvik är en nod med ett fl ertal betydelsefulla målpunkter bl.a. Alvik Strand, kollektivtrafi kknutpunkten, Alviks Torg, SALK-hallen, Medborgarhuset, strandpromenaden m.m. De etablerade målpunkterna ger ett fl öde av människor i de centrala delarna - ett bra underlag för en utveckling av stadsrummet med fl er och mer attraktiva mötesplatser och möjligheter att aktivera och levandegöra stadens platser och stråk. Ett etablerat stadsdelscentrum Alviks Torg är ett relativt ungt, men etablerat stadsdelscentrum, nära kopplat till och beroende av kollektivtrafi kknutpunkten. Alviks Torg har potential att stärkas som ett mer levande, attraktivt centrum. Närheten till och samverkan med knutpunkten är vital för centrets möjligheter att stärkas. Ett stadsrum vid vattnet Alvik omges av Mälarens vatten. En strandpromenad med lugna, gröna mötesplatser längs vattenlinjen gör det möjligt att röra sig utmed vattnet mellan stadsdelens olika delar. Möjligheten till kontakt och utblick mot vattenrummet är en värdefull del av närmiljön för boende i Alvik. Hur Alvik möter vattnet påverkar också upplevelsen av Alvik utifrån, och upplevelsen av den Stockholmska landskapsbilden som är präglad av sina vattenrum. 6 Vision för centrala Alvik /Växa med kvalitet och eftertanke

Ett avläsbart historiskt arv I Alvik fi nns tydliga historiska kopplingar, vilket ger stadsbilden en historisk förankring och ett avläsbart samband mellan då och nu. Närvaron av platsens och den omgivande stadsmiljöns nära sammanlänkade historia bör lyftas fram för att stärka centrala Alviks identitet. En viktig fråga vid placering och gestaltning av ny bebyggelse är vilken del av historien som lyfts fram och vilka nya och befi ntliga landmärken som framhävs när staden växer. Identitetsstark omgivande stadsmiljö Alvik omges av karaktärsstark och sammanhållen smalhus- och trädgårdsstadsbebyggelse men i de centrala delarna har olika årsringar satt sin prägel och skapat en varierad stadsbild. När staden växer ges möjlighet att stärka Alviks identitet och utveckla hur de olika karaktärerna samspelar med varandra och hur man ska förhålla sig till detta vid nyexploatering. Gröna omgivningar och stråk Alvik består till största del av hårdgjord yta men omges av gröna stadsdelar såsom trädgårdsstaden Äppelviken i söder och smalhusstaden Traneberg i norr. Direkt söder om Alviks strand fi nns även Mälarparken som är ett större sammanhängande parkområde. Såväl visuella som fysiska kopplingar till denna omgivande grönstruktur är viktiga kvalitéer att ta tillvara och stärka när Alvik utvecklas. En varierande topografi Alvik ligger i en dalgång med Traneberg på höjden i norr och Äppelviken/Mälarparken som höjer sig i söder. Topografi n är tydlig och karaktäristisk med sin anpassade bostadsbebyggelse och vegetation och skapar intressanta visuella kopplingar mellan områderna. Hur man stärker dessa kopplingar och samtidigt övervinner de utmaningar som fi nns i att röra sig fysisk mellan de olika nivåerna är en viktig förutsättning i den fortsatta utvecklingen av Alvik. Alvik har Ett strategiskt läge i staden. En betydelsefull kollektivtrafikknutpunkt med potential att utvecklas. En varierad stadsbild och en identitetsstark omgivande stadsmiljö. Betydelsefulla målpunkter och ett stadsrum med utvecklingspotential Ett attraktivt läge vid Mälaren. Vision för centrala Alvik /Växa med kvalitet och eftertanke 7

Vision - innerstadens puls i förstadens grönska Alvik blir en utvidgad del av innerstaden, där stadens puls och förstadens grönska möts. Knutpunkten fungerar som en drivande kraft i utvecklingen och blir en innovativ mötesplats, integrerad med ett stärkt och mer levande Alviks Torg. I den växande staden tydliggörs de historiska kopplingarna vilket stärker centrala Alviks identitet och kopplingar till omgivande smalhus- och trädgårdstad. Stadsmiljön utvecklas utifrån människans perspektiv och håller hög kvalitet på arkitektur och offentliga miljöer med fokus i ögonhöjd och där man rör sig till fots. Innerstaden utvidgas Alvik blir en integrerad, levande, modern innerstadsdel med koppling till förstadens kvaliteter. Det attraktiva och centrala läget tillsammans med stadens ambitioner talar för ett intensivt markutnyttjande med hög exploatering. Publika platser och parker görs högkvalitativa och lättillgängliga och skapar goda kopplingar till omgivande miljö. En innovativ knutpunkt utvecklas Kollektivtrafikknutpunkten blir en vital bytespunkt, maximalt integrerad i stadskärnan. Knutpunkten fungerar som drivkraft i utvecklingen av Alvik och bidrar till attraktiva mötesplatser för såväl vistelse som genomresa. Människan sätts i fokus Alvik utvecklas till en sammanhängande stadsmiljö med stor variation av inbjudande platser och tydligt samlande stråk. Utvecklingen ska ske med fokus på gående och cyklister, och befi ntliga fysiska och visuella barriärer ska överbryggas. Alviks stadsrum ska kännetecknas av stora kvaliteter i ögonhöjd för människor i alla åldrar med upplevelsevärden och en varierad gatubild som stärker Alvik som stadsdel. 8 Vision för centrala Alvik /Vision - innerstadens puls i förstadens grönska Alvik utvecklas som en levande och blandad stadsdel för alla Alvik tillförs nya attraktiva bostäder som blandat med övriga samhällsfunktioner ger en upplevelserik och levande stad över hela dygnet. De etablerade verksamheter som finns stärks och uppmuntras till att utvecklas för att säkerställa en robust och blandad stadsdel. I Alvik skapas förutsättningar för ett tillgängligt stadsliv för människor i olika åldrar och med olika förutsättningar genom en varierad offentlig miljö och blandade upplåtelseformer.

Arkitektur utformas med hög kvalitet Arkitektur ska vara av hög klass, som bidrar till en modern stad med blandat innehåll och uttryck. Förändringarna ska främja folkliv och mötet mellan människor. Utformningen av byggnader ska utgå i från den mänskliga skalan och hur staden uppfattas i ögonhöjd med väl genomarbetade bottenvåningar i samspel med det omgivande stadsrummet. Innovativa arkitektoniska lösningar som ger Alvik karaktär uppmuntras. Urban grönska utvecklas Alvik tar tillvara på och utvecklar förstadens gröna karaktär och attraktionskraft in i det urbana sammanhanget. I den växande staden finns ett innovativt tänk för att uppnå gott lokalklimat, tillföra ekosystemtjänster och skapa tillgång till grönska i den urbana miljön. Vid utformning och uppförande av ny bebyggelse och offentliga ytor är de gröna värdena en självklar parameter. Vattenrummet synliggörs Upplevelsen av Mälarens vattenrum stärks med siktstråk och bättre tillgänglighet. Vattenrummet ska vara en resurs för såväl boende som besökare. Möjligheter att vistas på, vid och längs med Mälarens stränder förbättras. Alvik förblir hållbart över tid Då stadsutvecklingen kommer att pågå under lång tid eftersträvas långsiktigt robusta och fl exibla strukturer, likväl som att platser ges värden under förändringsprocessens gång i form av tillfälliga lösningar. Det befi ntliga ska tas tillvara i möjligaste mån, och nya tillskott ska hålla över tid. Detta ställer krav på kvalitet, uttryck samt funktion och flexibilitet. Påverkan på miljö och klimatförändringar ska beaktas genom hela processen. Då och nu vävs ihop I Alvik skapas genuina nya byggnader och funktioner som stärker och väver samman dåtid och nutid. Målsättningen om en hög exploatering kräver ett särskilt fokus på att utforma det nya så att det samspelar med sin omgivning och bidrar till en ny, tydligt avläsbar årsring. Alvik ges en tydlig och egen identitet genom att låta den nya bebyggelsen samspela med befi ntliga byggnaders kvalitéer. Vilka landmärken och signaturbyggnader som blir utmärkande för Alviks karaktär ska väljas med omsorg. Framtida Alvik Alvik växer som en del av innerstaden. Knutpunkten utvecklas till en innovativ, levande bytespunkt, integrerad i stadsmiljön. Stadskärnan stärks och levandegörs. Människans rörelser sätts i fokus, bilen är underordnad. Gröna kvaliteter utvecklas som en del av den urbana miljön. Nytt samspelar med befintligt till en identitetstark, sammanhängande helhet. Vision för centrala Alvik /Vision - innerstadens puls i förstadens grönska 9

Vision - utmaningar Alvik har stora utvecklingsmöjligheter - men med möjligheter följer också utmaningar. En stark vision av en framtida helhetsbild för Alvik kan utgöra utgångspunkt för att hantera områdets befi ntliga förutsättningar, strukturella problem och motstridiga intressen. Trafikbarriärer - väg och spår Alvik domineras i dagsläget till stor del av trafi kala barriärer med väg- och spårbunden genomfartstrafi k. Drottningholmsvägen med ca 72 000 fordon/dygn och tunnelbanans gröna linje mot Hässelby strand. I utvecklingen av Alvik som stadsdelsområde kommer utmaningen ligga i att hantera ett starkt trafi kfl ö- de i en stadsmässig miljö där den mänskliga skalan är i fokus, att bygga bort de barriärer som dominerar och delar området idag. Tredimensionella utmaningar I utvecklingen av Alvik kommer en stor del av utmaningarna ligga i att skapa en attraktiv, välfungerande och sammanhållen stadsstruktur i fl era dimensioner. Med stora topografi ska skillnader, trafi kslag som korsas över, under och i plan krävs innovativa tekniska lösningar och en väl genomarbetad struktur. Topografiska barriärer Alvik ligger i en dalgång med Traneberg på höjden i norr och Äppelviken/Mälarparken som höjer sig i söder. Topografi n ger många kvalitéer till området men är samtidigt utmanande när det kommer till de fysiska kopplingarna mellan de olika nivåerna. Att stärka dessa kopplingar kommer vara en viktig förutsättning i den fortsatta utvecklingen av Alvik. 10

Intressekonflikter Vid stadsutveckling i form av förtätning, där olika intressen ska samsas, uppstår konflikter. I utvecklingen av Alvik finns en rad motstridiga intressen och svårigheter som ska vägas mot varandra, exempelvis: Strandskydd - utnyttjande av Mälarstrandens kvalitéer Hög exploatering nära trafi k- buller, partiklar, risker Stora trafikfl öden - trevlig stadsmiljö Naturvärden/ekologiska värden - den täta staden Att växa med kvalitet Den förtätning och nybyggnation som kommer att ske innebär en förändring. En utmaningen kommer att vara hur en förtätning och utveckling av Alvik kan ske samtidigt som man ökar kvalitet för de som bor, besöker eller är verksamma i området. Att vara öppet mot förändringar och nytänkande lösningar är en nyckel till förändringens framgång. Olika ägoförhållanden I Alvik verkar många olika aktörer inom olika områden och det fi nns ett fl ertal markägare med olika utvecklingsintressen såsom bostäder, verksamheter och trafik. En utmaning i utvecklingen av Alvik är att samordna alla aktörers intressen och olika drivkrafter och tillsammans skapa en hållbar helhet. Blandstad på en bostadsorienterad marknad Det finns ett stort behov av och ett stort tryck på att tillskapa nya bostäder i Stockholm, inte minst i de delar som utpekas som den utvidgade innerstaden, såsom Alvik. En del av denna utveckling sker genom ombyggnation och avveckling av verksamheter såsom kontor. Samtidigt behöver en stadsmiljö blandade funktioner för att vara robust och levande alla tider på dygnet. I Alvik kommer en utmaning vara att skapa en blandad stad som stärker och utvecklar de verksamheter som finns idag och ger utrymme för nya. Utmaningar i Alvik är Att hantera olika typer av barriärer i den fysiska miljön, såsom trafikflöden och höjdskillnader Att utveckla en avancerad stadsstruktur som måste kunna hantera en trafikapparat i flera dimensioner som samtidigt är väl integrerad i en attraktiv stadsmiljö Att skapa en levande, blandad stad Att utveckla Alvik ur ett helhetsperspektiv som samordnar olika aktörers intressen Att hantera de intressekonflikter som uppstår vid förtätning av staden 11

Samverkan är nyckeln Förändringarna som Alvik står inför kommer att ändra upplevelsen av både stadsrummet och stadsbilden. Det är därför viktigt hur kommande bebyggelse utformas och inte minst allmänna platser och stråk - de som är till för alla och som kanske tydligast av allt bidrar till upplevelsen av Alviks som stadsmiljö. Alla små delar ska verka tillsammans för en större helhet. För att uppnå visionen för centrala Alvik krävs en samverkan mellan många aktörer och en helhetssyn som genomsyrar varje delprojekt. Det behövs tydliga roller och arbetsformer för denna samverkan samt fl exibla arbetsmodeller som kan förändras över tid. Och framför allt behöver man våga tänka bortom det invanda och släppa fram vår nyfi kenhet och kreativitet! En öppen samverkan Många aktörer är delaktiga i förändringsprocessen. Detta kräver en samverkan och öppen kommunikation. Genom en gränsöverskridande samverkan kan man tillsammans bidra med att hitta framgångsrika lösningar och metoder som ger ett gott resultat för alla. Staden har en ambition om tidiga dialoger med bl.a. medborgare, företagare och intressegrupper. Barn och äldres perspektiv om hur det använder sin närmiljö ställer krav på tidig dialog med olika åldergrupper med olika behov och önskemål. Helhetssyn För att uppnå visionen krävs en integrerad helhetssyn där varje delprojekt utgår från och inordnas i en helhet. Bebyggelse, trafi k, service, parker, stråk är delar som påverkar den slutliga bilden och upplevelsen av centrala Alviks stadsbild. Stadsutveckling handlar om avvägningar mellan olika intressen. För en framgångsrik process krävs en kontinuerlig dialog kring förväntningar på olika platser etc. Detta blir en viktig byggsten för samverkan och en gemensam helhetssyn. Ett vägledande dokument Visionen är framtagen med utgångspunkt i och som resultatet av workshopsserier med ett fl ertal inblandade aktörer, vidare utredningar och analyser av platsen samt stadens styrdokument. Visionen är förankrad inom staden genom ett samarbete mellan Stadsbyggnadskontoret, Exploateringskontoret och Trafi kkontoret. Visionen ska vara vägledande för det fortsatta arbetet och utgör grund för dialog och diskussion. Processen ska präglas av ett engagerat, gränsöverskridande samarbete mellan aktörer som arbetar för att alla små delar ska knytas samman till en attraktiv helhet. Projektet ska bli ett föredöme för andra komplexa stadsutvecklingsprojekt där samsyn och samverkan är avgörande framgångsfaktorer för möjligheten att bygga en attraktiv och hållbar levande stad. 12 Vision för centrala Alvik /Samverkan är nyckeln

Organisation och arbetsformer stadsbyggnadsprogram Programprocessen innefattar en rad olika delmoment, från tidiga workshops och diskussioner med berörda aktörer och medborgardialoger till det parallella uppdrag som ska mynna ut i ett förslag till strukturplan som samråds med instanser och övriga berörda. Organisationsschemat till höger beskriver organisationen för hanteringen av denna process. Tidplan Medborgaredialog kvartal 2-3, 2014 Framtagande samrådsförslag kv.3 2014 - kv.2 2015 Programsamråd kvartal 2-3, 2015 Godkänd programhandling kvartal 3-4, 2015 INTERN REFERENSGRUPP SBK Strategiska avdelningen Områdesansvarig KOMMUNIKATIONSSTÖD SBK EXTERN REFERENSGRUPP SL Trafi kverket Strategiskt viktiga fastighetsägare STYRGRUPP Nina Åman, sektionschef SBK Lars Berglund, enhetschef EXPLO Erika Björnsson, enhetschef TK PROJEKTGRUPP SBK EXPLO TK ARBETSTEAM LAG 1 och 2 Arkitekter Trafikplanerare Landskapsarkitekter DIALOGGRUPP STADEN Stadsdelsförvaltningen Miljökontoret Utbildningsförvaltningen Idrottsförvaltningen ÖVRIGA DIALOGGRUPPER Byggherrar Medborgare Vision för centrala Alvik /Samverkan är nyckeln 13

14 www.stockholm.se