Projektbeskrivning 2013-09-16 sid 1 (1) Förslag till fortsättning på dagvattenprojektet Under 2013 påbörjades ett MÖTA-projekt med inriktning på tillsyn av dagvatten. Fokus i projektet har varit verksamheters utsläpp till dagvatten. En naturlig fortsättning på detta projekt är att också titta på de dagvattenanläggningar, exempelvis dagvattendammar, som finns anlagda i kommunerna. Syftet med projektet är att få kunskap om de dagvattenanläggningar som finns i länets kommuner. Frågeställningar som projektet ska besvara är: Vad är status på befintliga dagvattenanläggningar? Sköts de på ett miljömässigt långsiktigt sätt? Finns upprättade egenkontrollprogram? Hur handlägger kommunerna anmälningspliktiga dagvattenanläggningar? Arbetet kommer att bedrivas genom att ta fram en checklista för tillsyn av dagvattenanläggningar samt att ta fram anmälningsblanketter för anmälningsspliktiga dagvattenanläggningar. Handläggarträff bör ordnas inom projektet för erfarenhetsutbyte kring tillsyn av dagvattenanläggningar samt för att ha en workshop kring den framtagna checklistan och anmälningsblanketten. I projektet ingår även tillsyn av dagvattenanläggningar inom respektive kommun som deltar i projektet. Arbetet påbörjas i samband med att 2013 års dagvattenprojekt avslutas och beräknas löpa under ett års tid. Det är lämpligt att projektgruppen består av tre till fyra personer. Bemanning av projektet kommer att ske då det tidigare dagvattenprojekt avslutas. Samtliga kommuner inom MÖTA får tillgång till checklista och anmälningsblankett. Resultatet från den tillsyn som bedrivits i projektet och erfarenheter kring området sammanställs i en kortfattad projektrapport av projektgruppen.
Media Projektgruppen ser till att ett pressmeddelande tas fram i samband med att projektrapporten färdigställs.
Projektplan för Legionella del 2 Många människor insjuknar varje år i legionärsjuka. Legionellainfektion är anmälningspliktig och smittspårningspliktig och berör flera tillsynsmyndigheter. Miljökontorens uppgift är spåra den objektsburna smittan. Socialstyrelsen har ingen rekommendation om regelbundna provtagningar av legionellabakterier i vattensystem. Kommunerna bedömer förekomst av legionellabakterier på olika sätt. Under 2013 har ett MÖTA-projekt om legionella pågått där bland annat ett handläggarstöd tagits fram som hjälpmedel till inspektörerna. Projektet var tänkt att omfatta två delar. Första delen var framtagande av riktlinjer/bedömningsgrunder. Andra delen var aktiv tillsyn vid objekt, förslagsvis vid äldreboende och sportanläggningar. Tidsåtgången för det första steget har varit större än först beräknat och med anledning av detta lämnas här föreslaget att del 2 sker som ett separat projekt under 2014. Att med framtagna riktlinjer/bedömningsgrunder avseende legionella underlätta tillsynen och möjliggöra likvärdiga bedömningar i länet. Projektgruppen skickar de framtagna riktlinjerna till länets kommuner. En kortare träff hålls där medverkande kommuner får hjälp med att ta fram en plan för tillsynen och en avstämning av riktlinjerna/bedömningsgrunderna inför kommande tillsyn görs. Efter att tillsyn genomförts hålls en ny kortare träff där inspektörerna kan hjälpa varandra med att tolka provtagningsresultat, tillvägagångssätt och ev. fortsatt hantering. Projektgruppen samlar in resultatet från tillsynen ochtar fram en slutrapport. VU står för provtagningskostnader. Första träffen planeras till våren och tidsåtgången uppgår till en halv dag. Andra träffen sker antingen under senare delen av våren eller under första delen av hösten, beroende på hur respektive kommun lagt upp sina tillsynsbesök. I det fall det är möjligt sker inspektionerna under av avgränsad period och då informeras tidningar m.m. om att projektet genomförs. En projektgrupp kommer att tillsättas. Projektet avrapporteras i MÖTA hälsoskyddsgrupp och material läggs ut på MÖTA:s hemsida och skickas även till kommunerna. Media Kommer projektgruppen att skriva ett pressmeddelande? Ja. Eventuellt i samband med tillsyn, alternativt efter att projektet är avslutat. Utbildning: Grundläggande dricksvattenutbildning Grundläggande dricksvattenutbildning har tidigare genomförts i MÖTAs regi men det har omsatts kollegor och det upplevs att ett nytt behov av utbildning har uppstått i kommunerna. Tidigare dricksvattenprojekt samt diskussioner i gruppen har lett till att en grundläggande dricksvattenutbildning tagit fram.
Utbildning: Grundläggande dricksvattenutbildning Öka kunskapen i dricksvattenfrågorna hos inspektörer som bedriver kontroll på dricksvattenverksamheter. Framtaget material finns sedan tidigare utbildning, använder i stor utsträckning det materialet. Utbildning i b la allmänt om råvatten, lagstiftning för dricksvattenverksamheter, SLV föreskrifter om dricksvatten, HACCP- riskbedömning för dricksvattenverksamheter, VAKA information och vattenreningsmetode.r Två dagars utbildning 2014 Norrköping tar fram tidigare utbildningsmaterial, planering och utförande av lilla MÖTA gruppen för livsmedel och dricksvatten. För deltagande inspektörer är det kompetensutveckling samt effektivisering av dricksvattenkontrollen i dem kommuner som deltar. Kompetenshöjande diskussioner i MÖTA livsmedel- dricksvatten träffarna.
Tillsyn och vägledning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde För att yrkesmässigt sprida bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde krävs tillstånd enligt Naturvårdsverkets föreskrifter om spridning av bekämpningsmedel. I länet finns en del nya vattenskyddsområden samt en del vattenskyddsområden som är på gång, detta gör att ämnet är aktuellt för länets inspektörer. Även vid tillsyn rörande spridning av bekämpningsmedel i närheten av enskilda brunnar behövs kunskap om rörligheten i mark för aktuellt medel. Syfte och mål med projektet är: Ökad kunskap och vägledning angående hantering av ansökningar om spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde. Ta fram en gemensam blankett för ansökan angående spridning av bekämpningsmedel inom vattenskyddsområde och ev. beslutsmallar. Öka kunskapen om bekämpningsmedels rörlighet i mark både hos inspektörer och verksamhetsutövare. Följande punkter bör lämpligen ingå i projektet: Utbildningsdag i simuleringsverktyget MACRO-DB Kartlägga vilka bekämpningsmedel som används inom vattenskyddsområden i länet. Framtagande av vägledning och gemensamma riktlinjer. Handläggarträff för erfarenhetsutbyte och diskussion kring mallar, vägledning och tillsyn. Ta fram informationsmaterial till lantbrukare. Jan - feb Projektgruppen planerar och informerar Mars - sept 1 2 Utbildningsdag(ar) Kartläggning Framtagande av vägledning och mallar Okt Nov Handläggarträff Dec Rapport färdigställs Det är lämpligt att projektgruppen består av tre eller fyra personer. Förslag till projektgrupp är:
Jenny Gyllensvan Mjölby Ulrika Lundahl Linköping Charlotte Hallin Johansson Ödeshög? Norrköping Resultatet av projektet sammanställs i en kortfattad rapport av projektgruppen. Hur följs arbetet upp? På handläggarträffen utvärderas projektet på lämpligt sätt. Media Projektgruppen ser till att ett pressmeddelande tas fram i samband med att projektrapporten blir klar.
Projekt: ge förutsättningar till kommunerna att tillsammans arbeta med effektivisering av krishanteringsplaner för livsmedel och dricksvatten Citat från: stöd till lokala kontrollmyndigheter livsmedel och dricksvatten (läsinstrutioner) Enligt livsmedelslagstiftningen (2006:804) är den eller de kommunala nämnder som fullgör uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet även lokal kontrollmyndighet på livsmedelsoch dricksvattenområdet. Den lokala kontrollmyndigheten har ansvar för att kontrollera att livsmedel och dricksvatten som produceras är säkra. Enligt artikel 4 förordningen (EG) nr 882/2004 ska kontrollmyndigheten upprätta beredskapsplaner som ska kunna användas som stöd vid krissituationer. Öka kunskapen i beredskap och ge förutsättningar att arbeta med effektivisering av beredskapsplaner och rutiner. För de kommuner som ska effektivisera sina beredskapsplaner samt rutiner skapas arbetstillfällen tillsammans. Första arbetstillfället med föreläsare sker på länsträff 18 september. Pumpa Läns övningen i oktober. Delger varandra erfarenheterna från Pumpa länsövningen på höstmötet i Tranås. Under 2014 kommer en handlingsplan skapas med b la konkreta arbetsuppgifter, och tidsangivelser. Handlingpslanen kommer innehålla rubrikerna som b la vad, hur, vem, tidsperspektiv, delgivning av material. 18 september, föreläsare med Margaretha Widell (delaktig i KRIT arbete samt seminarium) länsträff. 1-2 oktober, Pumpa läns i Östergötland. 14-15 november, MÖTA höstmöte (del av tiden) erfarenhetsutbyte i grupper. 2014, handlings- och tidsplan samt arbete med planer och rutiner. Eget ansvar ligger hos dem kommuner som medverkar. Lilla MÖTA gruppen för livsmedel och dricksvatten håller ihop handlings- och tidsplan för effektivisering av beredskapsplaner och rutiner. Kompetensutveckling för dem som deltar samt effektivisering av beredskapsplan
Projektplan för handläggarträff MÖTA hälsoskydd har under flera år anordnat en handläggarträff för länets hälsoskyddsinspektörer. Vid den senaste träffen i Norrköping deltog 28 st inspektörer och merparten av länets kommuner var representerade. Av tidigare utvärderingar framgår det att träffen är uppskattad av länets inspektörer. Att under hösten 2014 anordna en handläggarträff för länets hälsoskyddsinspektörer. Träffen anordnas för att ge en plattform för kunskapsutbyte mellan länets kommuner. Träffen bidrar även till mer likvärdiga bedömningar av ärenden i länet. Ett program sätts upp för dagen med diskussionsfrågor som handläggarna vill diskutera. Eventuellt kommer en eller flera föreläsare att delta vid handläggarträffen. Handläggarträffen kommer att gå av stapeln under hösten 2014 pågå under en heldag. En projektgrupp kommer att tillsättas för att planera och hålla i dagen. Handläggarträffen kommer att utvärderas och projektet avrapporteras i MÖTA:s hälsoskyddsgrupp. Media Kommer projektgruppen att skriva ett pressmeddelande? Nej, projektet bedömes vara av intern karaktär.
Projektplan för handläggningsrutin om lösspringande katter Vid MÖTA Hälsoskydds senaste handläggarträff framkom projektförslag om att ta fram handläggningrutin för kattärenden, exempelvis när de förorenar sandlådor, samt att utreda miljökontorens ansvar i dessa ärenden. Det är ett återkommande problem och vanligt förekommande i de flesta av länets kommuner. Projektet syftar till att utreda gränserna mellan polisens, länsstyrelsens (djurskyddet) och miljökontorens ansvar när det gäller lösspringande katter. Det kommer att tas fram en handläggningsrutin hur vi i framtiden ska hantera ärenden som är förknippade med lösspringande katter. Målet är att kunna presentera en färdig handläggningsrutin under hösten 2014. En projektgrupp är tillsatt, bestående av en representant vardera från Kinda, Åtvidaberg och Linköping. Ett möte ordnas med polisen. Rutinen bör vara enkel, kort och tydlig. Projektet kommer att pågå under 2014. En projektgrupp är redan tillsatt bestående av tre personer. Projektet kommer att mynna ut i en handläggningsrutin som sprids till kommunerna inom MÖTA, via e-post och hemsida. Media Kommer projektgruppen att skriva ett pressmeddelande? Nej, projektet bedömes vara av intern karaktär.
Projektplan Rimlighetsavvägning Görs rimlighetsavvägningar i de enskilda fallen vid prövningar av enskilda avloppsanläggningar? Frågan har på senare tid diskuterats då det oftast i avloppssammanhang endast förekommer två olika kravnivåer dvs normal- eller hög skyddsnivå. De flesta av länets kommuner har även klassat in områden där de olika skyddsnivåerna ska gälla. Då är det lätt för handläggarna att glömma att göra en rimlighetsavvägning i varje enskilt fall. En rimlighetsavvägning är även ofta väldigt komplicerad att göra. I Naturvårdsverkets Allmänna Råd (NFS 2006:7) [till 2 och 26 kap. miljöbalken och 12-14 och 19 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd] om små avloppsanordningar för hushållsspillvatten står att bl.a. följande beaktas vid en bedömning: Blir kraven orimligt kostnadskrävande i förhållande till den miljönytta som en uppgradering skulle medföra (gäller befintliga avloppsanläggningar). Bedömning av utsläppets mängd och sammansättning i förhållande till omgivningens känslighet. Lokalisering i ett mycket glest bebyggt område Vid bedömning av krav på kvävereduktion: om de kommunala reningsverken i området saknar särskilda krav på kvävereduktion och nitrathalterna i grundvattnet är låga. Att lyfta frågan om rimlighetsavvägningar inom länet. Ta fram riktlinjer/bedömningsgrunder avseende rimlighetsavvägningar vid handläggning av enskilda avlopp vilket skulle underlätta tillsynen och möjliggöra likvärdiga bedömningar i länet. Som en del i projektet ingår även att närmare undersöka förutsättningar för när krav på hög skyddsnivå kan ställas. Även frågan om man enligt miljöbalkens bestämmelser kan kräva att en fastighetsägare ska ansluta sig till kommunalt avlopp om en lika bra rening åstadkoms med enskild anläggning till mycket mindra kostnad kommer att utredas. Projektgruppen tar fram underlag och tar fram förslag till riktlinjer/bedömningsgrunder. Avloppsgruppen är referensgrupp och avloppsgruppens representanter har under projekttidens gång kontakt med sina kontaktkommuner för avstämning av riktlinjerna/bedömningsgrunderna. Första träffen planeras till början av 2014 och därefter kommer projektgruppen att träffas ytterligare tre gånger. Tidsåtgången för träffarna uppgår till en halv dag/träff vilket totalt innebär två dagar. Utöver träffar kommer tid att gå åt för att ta fram fakta samt skriva ihop riktlinjer/bedömningsgrunder. Tiden för det uppskattas till två arbetsdagar per person. Förutom detta räknas ytterligare en dag gå åt för telefonkontakter mellan projektdeltagarna. Totalt kommer tidsåtgången således att bli fem arbetsdagar per projektdeltagare.
Projektgruppen består av representanter från Norrköping, Linköping, Motala och Ödeshög. Projektet avrapporteras i MÖTA avloppsgrupp och förslag till riktlinjer/bedömningsgrunder kommer att presenteras på handläggarträff under hösten 2014. Materialet läggs därefter ut på MÖTA:s hemsida och skickas även till kommunerna. Media Projektet föranleder inte något pressmeddelande.