HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse

HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse

HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse nnehåll Det här är HRT 4 VD:s översikt 6 Under året 8 Kunder 14 ersonal 16 Miljö 20 Nyckeltal för kollektivtrafiken 22 Ekonomi 26 Förvaltning och organisation 30

assagerarantalet i närtågstrafiken ökade med 8,9 procent år.

DET HÄR ÄR HRT HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse MÅ Smidiga resor Kundernas reskedja baserar sig på kollektivtrafikens stomlinjenät och smidiga anslutningsförbindelser. yft åt kollektivtrafiken Vi styr trafikökningen till kollektivtrafik, cykling och gång. Tydlig service Vi erbjuder våra kunder uppdaterad information före och under resan samt tydliga och rimligt prissatta biljetter som är lätt att använda. Tät och attraktiv region Trafiksystem som baserar sig på spårtrafiknät förtätar samhällsstrukturen och ökar regionens attraktivitet. VÄRDEN Samarbete VSO 2025 Kollektivtrafiken är det första valet. Helsingforsregionen är vägvisare för intelligent, hållbart och tryggt resande. Miljöansvar Kundinriktning 3. Vi styr trafikökningen till kollektivtrafiken, cykling och gång Kollektivtrafikens andel av motortrafiken Målnivå Uppfyllelse i morgonrusningen vid gränsen till Helsingfors udde 73,70 % 74,05 % på tvärgående linjer som sträcker sig till Ring (hela dygnet) 22,0 % 21,3 % Det totala antalet passagerare i relation till det totala antalet invånare (påstigningar/invånare/år) 306 295 HRT:s värderingsindex (image, varumärke) 45/57 43/58 nvånarnas nöjdhet med kollektivtrafiken (BEST-undersökning) 85,0 % 81,0 % Det allmänna vitsordet för kollektivtrafiken i HRT-området (kundnöjdhetsenkät, andelen vitsord 4-5) 90,0 % 89,0 % 4. Trafiksystem som baserar sig på spårtrafiknät förtätar samhällsstrukturen och ökar regionens attraktivitet Mindre utsläpp Vi ökar andelen av utsläppssnål trafik i kollektivtrafiken. Vi förbättrar kollektivtrafikens hållbarheten av finansieringsbasen för hela trafiksystemet. Kontinuerlig utveckling GRUNDUGFT Helsingforsregionens trafik utvecklar och erbjuder smidiga och pålitliga reslösningar för kundernas behov. Uppgörs ett beslut om HJ som är gemensamt för 14 kommuner och samordnat med planen över markanvändningen och bostadsstrategin. De centrala ärendena i trafiksystembeslutet ingår i MBT-intentionsavtalet. 100,0 % 90,0 % Utvecklingsåtgärderna som definierats på basis av en företagsenkät har genomförts. 100,0 % 100,0 % 5. Vi ökar andelen av utsläppssnål trafik i kollektivtrafiken Busstrafikens utsläpps- och energieffektivitetsindex genom skadeverkningarnas värde enligt EU:s bestämmelser (cent/passagerarkilometer) 0,700 0,647 Strategiska mål och hur de förverkligades HRT hade år nio mål som härletts från strategin. Uppfyllelsen av målen följdes upp med hjälp av mätare som utvecklats för detta ändamål. 1. Kundernas reskedja baserar sig på stomlinjenätet för kollektivtrafiken och på smidiga anslutningsförbindelser Kollektivtrafikens pålitlighet (andelen körda turer jämfört med turer i tidtabellen) 99,74 % 99,73 % Resandet är snabbt och smidigt (kundnöjdhetsenkät, andelen vitsord 4-5) 89,0 % 86,9 % Omstigningen går smidigt (kundnöjdhetsenkät, andelen vitsord 4-5) 88,0 % 85,6 % nvånarna är i hög grad medvetna om Ringbanan och om det nya busslinjenätet i Vanda. (kundnöjdhetsenkät, andelen vitsord 4-5, vikten av båda frågorna 50 %) 80,0 % 49,9 % 2. Vi erbjuder våra kunder uppdaterad information före och under resan samt tydliga och rimligt prissatta biljetter som är lätta att använda nformation om tidtabeller och rutter finns lätt tillgängliga (kundnöjdhetsenkät, andelen vitsord 4-5) 88,0 % 87,3 % Uppfyllelsegraden av den årliga planen för biljettoch informationsförnyelsen 100,0 % 85,0 % Målnivå Uppfyllelse 6. Vi förbättrar kollektivtrafikens kostnadseffektivitet och förstärker hållbarheten hos finansieringsbasen för hela trafiksystemet Biljettintäkter/verksamhetsutgifter 49,8 % 51,7 % Kollektivtrafikens lönsamhet: prisstegringen på passagerarkilometer är mindre än ökningen av kollektivtrafikens kostnadsindex. 4,5 % -1,5 % Effektiviteten hos biljettkontrollen: antalet kontrollerade passagerare/kontrolldagar 245 245 Den årliga tillväxtprocenten för övriga intäkter än biljettintäkter, kommunandelar, statsstöd samt inkomsterna från kontrollavgifterna. 1,0 % 5,1 % Fullföljandet av modellen för hantering av T-tjänster samt utarbetandet av målbild för arkitektur och genomförande av åtgärder i enlighet med målbilden. 100,0 % 80,0 % Utkast till dokument vid det första skedet i konkurrensutsättning av närtågstrafiken eller direktupphandlingsavtal med VR blir klara 95,0 % 80,0 % 7. Vi utvecklar vårt kunnande målinriktat och mångsidigt för att förbättra verksamhet och resultat Genomförande av planen för utvecklingen av kompetens för år 100,0 % 87,0 % 8. Vi stärker yrkesmässigheten i chefsarbetet och personalens kunskaper i arbetsgemenskap ersonalenkät, chefsarbetsindex 3,90 3,84 ersonalenkät, samarbetsindex 4,00 3,99 9. Vi samarbetar effektivt med arbetskamrater, kunder och intressegrupper ersonalenkät, index för hur organisationen fungerar 3,45 3,30 En konkret och verifierbar plan som baserar sig på resultaten i personalenkäten. Åtgärderna har definierats i planen (planens uppfyllelseprocent) 100,0 % 100,0 % 4 5

VD:S ÖVERSKT HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse De stora utvecklingsprojektens år År var ett historiskt år vad gäller genomförande av kollektivtrafikprojekten. Ringbanan öppnades för trafik, busslinjenätet i Vanda lades om rejält och stomlinje 560 började trafikera. Året var också lyckat ur ekonomins, verksamhetens och kundnöjdhetens synvinkel. 65,3 procent av målsättningar som HRT:s styrelse hade infört i de balanserade styrkorten för år genomfördes och det ekonomiska resultatet visade ett överskott på 21,2 miljoner euro. De operativa kostnaderna för kollektivtrafiken började minska för första gången i HRT:s historia. Dessutom utvecklades passagerarantalet och de ackumulerade biljettintäkterna gynnsammare än förväntat. Också kundresultat var bättre än föregående år. ntentionsavtal för år 2016-2021 mellan HRT, VR och Huvudstadsregionens Vagnpark Ab om direktupphandling av närtågstrafiken innebär ett betydande steg. Målsättningen är att HRT:s styrelse kan besluta om att inleda ett anbudsförfarande i närtågstrafiken i slutet av 2017 eller i början av 2018. Stomlinjerna i bruk Ett av de största kollektivtrafikprojekten i Helsingforsregionens historia, Ringbanan, togs i bruk i juli. Ringbanan är en stomförbindelse för spårtrafiken, en förbindelse till Helsingfors-Vanda flygplats och en betydande tvärgående förbindelse för Vandaborna. Dessutom betjänar Ringbanan hela Finland då den förenar flyg- och fjärrtågstrafiken med det övriga landet. Under det första halvåret ökade antalet passagerare i närtågstrafiken under vardagar med 15 %. samband med öppnandet av Ringbanan förändrades busslinjenätet i Vanda helt och det bildar nu ett anslutningslinjenät till Ringbanans stationer. augusti startade också stombusslinje 560 som kör från Rastböle till Myrbacka. bruktagandet av de två nya stomlinjerna under samma år är ett steg i den strategiska målsättningen att bygga upp ett trafiknät som baserar sig på smidiga stomförbindelser. Det finns också stora utvidgningsplaner över spårvagnslinjenätet som kommer att komplettera stomlinjenätet i Helsingforsregionen. Mer ekologiska resor Den följande betydande stomlinjen, västmetron, öppnas för trafik i augusti 2016. Trafikstart på västmetron innebär att busstrafiken i Esbo blir anslutningstrafik. södra Esbo betyder metron och de stora byggprojekt som metron medför att stadsstrukturen blir tätare kring metrostationer. Den tätare stadsstrukturen och metron gör resorna mer ekologiska. Enligt visionen för 2020 är huvudstadsregionen en av världens cykelmetropoler. HRT främjar uppnåendet av detta mål genom marknadsföring samt genom att utnyttja digitala möjligheter. elbusstrafiken förenas främjandet av smart och kolsnål trafik och den nya upphandlingsmodellen med hjälp av vilken det är möjligt att prova på nya buss- och bränslelösningar samt informationsapplikationer i bussar. enlighet med HRT:s strategi skulle andelen elbussar i busstrafiken i HRT-området vara till och med 30 procent 2025. Under genomförandet av de stora kollektivtrafikprojekten har man varit tvungen att lägga ner vissa projekt. HRT:s styrelse beslöt på hösten att lägga ner tjänsten Kutsuplus. Det finns fortfarande en beställning på och möjligheter för en tjänst som Kutsuplus som kan komplettera trafiksystemet i Helsingforsregionen. Därför stöder HRT ett utredningsarbete där man letar efter en lösning på marknadsvillkor. Helsingforsregionen utvecklas Antalet invånare i Helsingforsregionen överskrider eventuellt gränsen för två miljoner invånare 2050. Detta skapar tryck också på trafiksystemet. Ett utredningsarbete om möjligheter och effekter av prissättningen av vägtrafiken startades. arbetet deltar ett omfattande regionalt samarbetsnät under ledning av HRT. Syftet är att hitta lösningar som kan stärka finansieringsbasen för trafiksystemet samt utreda vilka effekter vägavgifterna har i Helsingforsregionen. Regeringens förslag om självstyrande områden kan också innebära ändringar i HRT:s ansvarsområde. HRT anser att samkommunen fortfarande är en fungerande modell för att ordna kollektivtrafiken. den mån det är möjligt borde grannkommunerna anslutas till samkommunen om pendlingsgraden från grannkommunen till huvudstadsregionen överstiger 40 %. Kollektivtrafikens betydelse i huvudstadsregionen avviker från andra stadsregioner i Finland. Näringslivets funktion och yrkesverksamhet, effektiv användning av stadsrummet samt rimliga miljöeffekter från trafiken i en huvudstadsregion där det bor över en miljon invånare är inte möjliga utan en fungerande kollektivtrafik med rimliga priser. Kommunikationsministeriet bereder ett nytt projekt där regleringen av trafikmarknaden slås samman till en enhetlig transportbalk. HRT följer noggrant beredningen av transportbalken. De första lagändringarna i anslutning till transportbalken beräknas komma till riksdagen för beredning 2016. Suvi Rihtniemi Verkställande direktör 6 7

UNDER ÅRET HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse Översikt för år Busslinjenätet i Vanda förnyades Busslinjenätet i Vanda förnyades helt på hösten. Rutterna lades om och de flesta linjerna fick ett nytt linjenummer. Bakgrunden till förändringen var Ringbanan som öppnades i juli. Tågen på Ringbanan utgör nu det huvudsakliga kommunikationsmedlet på resorna mellan Vanda och Helsingfors centrum. Bussarna erbjuder förbindelser till tåg och kompletterar kollektivtrafikutbudet. Bussarna i Vanda fick nya linjenummer. Olika busslinjer kan inte längre ha samma linjenummer i regionens olika kommuner enligt HRT:s nya numreringsprincip. En motsvarande förändring sker i Esbo när västmetron inleder sin trafik. samband med förändringen justerades turintervallerna på linjerna så att de är jämnare och antalet ruttversioner på enstaka linjer blir färre. Busstidtabellerna synkroniserades så att turintervallerna också på gemensamma sträckor är jämna. Ny leasingmodell för köp av vagnar År startade HRT ett projekt där man köper nya bussar för testbruk. nom ramen för projektet kan trafikföretag testa och bekanta sig med bussar med ny teknik utan behöva ta stora ekonomiska risker innan de fattar sina slutliga beslut om köp av bussar. Först skaffas 12 elbussar för testbruk. HRT:s målsättning är att en tredjedel av bussarna år 2025 är eldrivna. Genom att ta elbussar i bruk kan man effektivt minska halterna av kvävedioxid i luften. Man har planerat att också andra nya tjänster kommer att testas på bussarna. Bussar som HRT har hyrt tas så småningom i bruk i Esbo och Helsingfors. Testbruket pågår i fyra år och projektets budget är högst sex miljoner euro. Stombusslinje 560 började trafikera Den nya stombusslinjen 560 började trafikera i augusti. injens rutt går från Rastböle via Nordsjö, Mellungsbacka, Gårdsbacka, Malms station, Svedängen och Kungseken till Myrbacka. Stomlinjernas bussar är lätta att känna igen på sin färg i orange och på en tät turintervall. Bussarna är nya och resorna går snabbt bland annat på grund av tunneln i Svedängen, ruttarrangemang och trafiksljusprioriteringar. Dessutom har man fäst uppmärksamhet på högkvalitativ passagerarinformation. Den nya tvärgående förbindelsen har fått positiv respons från passagerare till exempel för att restiden från och till arbetet har halverats tack vare linjen. Stomlinje 560 bidrar till att HRT:s stomlinjeutbud påminner ännu mer om ett nät. Stomlinjenätet i HRT-området består av metron, närtågstrafiken och stombusslinjerna. Kutsuplus-försöket avslutades Kutsuplus i form av en tjänst som HRT ordnat lades ner i slutet av på grund av det allt kärvare ekonomiska läget i kommunerna. HRT utreder dock möjligheter att ordna en trafiktjänst av typ Kutsuplus som skulle fungera helt på marknadsvillkor. en sådan lösning skulle trafikeringen vara ordnad av ett företag. Ett eventuellt nytt trafikprojekt som baserar sig på kombinering av resor skulle starta i början av 2017. Kollektivtrafikens utvecklingsprojekt som ledde till Kutsuplus-projektet startade vid Aalto-universitetet 2007 och trafiken inleddes 2013. Under drygt tre år blev Kutsuplus-trafiken bland de passagerare som använt tjänsten. rogrammet Kutsuplus som utvecklats i Finland är ett av de mest utvecklade i världen bland program där man kombinerar resor. ntentionsavtal för närtågstrafiken HRT, VR och Huvudstadsregionens Vagnpark Ab ingick i maj ett intentionsavtal för 2016-2021. å basis av intentionsavtalet utarbetade alla parter ett nytt femårigt avtal. HRT:s styrelse godkände avtalet i början av 2016 och det trädde i kraft 1.4.2016. Avtalet ger HRT under den fem år långa avtalsperioden sammanlagt ungefär 30 miljoners inbesparingar jämfört med de nuvarande utgifterna. nbesparingen är av samma storlek som den nytta som HRT beräknat att konkurrensutsättningen ger dvs. 15 procents minskning från den nuvarande nivån. Avtalet skapar goda förutsättningar för att bereda och kontrollera genomförandet av konkurrensutsättningen av närtågstrafiken. Det nya avtalet förstärker också HRT:s roll som en myndighet som ordnar trafiken och klarlägger VR:s uppgifter vad gäller genomförandet av service- och kvalitetsnivån. HRT och VR har i fortsättningen ett tätare samarbete vad gäller planering av trafik och beställning av bankapacitet. 8 9

Espoo ja Kauniainen Esbo och Grankulla U Koivuhovi Björkgård U E Kauniainen Grankulla U E Kera Kera U E Kilo Kilo U Helsinki Helsingfors injekartan för närtågen som VR planerat slopades när eppävaara tågen fick nya beteckningar i samband med RingbaAlberga nan. anslutning till detta förnyade HRT layouten för tidtabeller och närområdeskartorna för närtågstrafikmäkkylä en. Kunderna kunde kommentera de nya materialen Mäkkylä både på nätet och på en utställning som ordnades i itäjänmäki osthallen. Sockenbacka Att passagerarinformation är tydlig och fungerar utgör en viktig del av en lyckad kunderfarenhet i Valimo kollektivtrafiken. å stationerna fanns det passagerargjuteriet information som flera olika parter producerat och en Huopalahti av målsättningarna för förnyelsen var att göra det Hoplax allmänna intrycket enhetligare. samband med Ringbanan, stomlinje 560 och lmala den framtida västmetron blir också den regionala lmala och tvärgående stomtrafiken starkare. å basis av ändringen har HRT planerat den första kartan över stomlinjerna i Helsingforsregionen. å kartan visas alla centrala stomlinjer. Y X U E Tuomarila Domsby Ny linjekarta över närtåg E Aviapolis Aviapolis Kivistö Kivistö Vehkala Veckal Vantaankoski Vandaforsen Martinlaakso Mårtensdal ouhela Klippsta Myyrmäki Myrbacka E Y X U E A E Malminkartano Malmgård Kannelmäki Gamlas ohjois-haaga Norra Haga A A Y X U E A A Kerava Kervo T N K Savio Savio T N K Korso Korso T N K Rekola Räckhals T N K Koivukylä Björkby T N K Hiekkaharju Sandkulla UNDER ÅRET HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse å väg till framtiden-serien D R T N en K succé Z Tikkurila blev Dickursby A R T N K Z Kerava ja Sipo Kervo och Sib Espoo Esbo U Vantaa Vanda Kauklahti Köklax uistola T N K å väg till framtiden som handlade om framtalk showen arkstad tiden för HRT:s trafik samlade över flera tusen åskådare på webbkanaler. Syftet med den femdelade serien var att Tapanila T N väcka diskussion imosabacka hurdan metropol vi vill bo och hur vi vill resa inom den. diskussionerna som leddes av Tuomas Malmi T N K Enbuske talade man om framtiden för städer, resandet Malm och för arbetet ur olika synpunkter. ukinmäki T N Bocksbacka Varje del av en talk show varade ett hållplatsavstånd och med Enbuske reste bland annat Jethro Rostedt, Anni Oulunkylä T N K Mikael entikäinen, Risto inturi och Matti Sinnemäki, Åggelby Apunen. Enbuske intervjuade utöver talk show-gäster också HRT:s verkställande Käpylä direktör Suvi Rihtniemi om T N hurdana idéer honkottby har om utveklingen av trafiksystemet och kollektivtrafiken. Alla program i serien kan ses på adressen www.matkalvaihtoyhteydet asemilla latulevaisuuteen.fi. Bytesförbindelser/ Transfer links asila Böle Y X U E A D R T N K Z Helsinki Helsingfors Y X U E A D R T N K Z Kaukojunaliikenne / Fjärrtågs trafik / ong distance trains Metro Runkolinjabussi / Stomlinjebuss / Trunk bus route 27.3.2016 Kollektivtrafiken i HRT-området åter den bästa Helsingforsregionen var femte året i rad bland de bästa i den internationella kollektivtrafikundersökningen BEST (Benchmarking in European Service of ublic Transport). Undersökningen mäter hur nöjda invånarna i städerna är med kollektivtrafiken i sin stad. Jämfört med de andra städerna som var med i BESTundersökningen klarade sig HRT-området väldigt bra vad gäller att känna lojalitet med kollektivtrafiken dvs. om invånaren skulle HS_lähiliikennelinjat_A3.indd 1 rekommendera användningen av kollektivtrafiken för andra. Enligt undersökningen ger kollektivtrafiken i HRT-området mer valuta för pengar än kollektivtrafiken i de andra städerna. nvånarna i HRT-området är mer nöjda än tidigare med kollektivtrafikens pålitlighet och med hur rena och moderna kollektivtrafikvagnarna är. De mildare vintrarna och moderna planeringsredskapen har förbättrat pålitligheten. Att passagerarna upplever att pålitligheten har förbättrats kan också bero på att passagerarna nu har möjlighet att få information i realtid om störningar i trafiken till sina mobiltelefoner. 10 Strejkdag stoppade Yhteistyössä kollektivtrafiken Mobilbiljett i bruk samarbete / n cooperation Fredagen den 18 september stod HSkollekAsiakaspalvelu tivtrafiken i Helsingforsregionen stilla puh. 09 på 4766 4000 grund av en åsiktsyttring. Trafiken återgick ma-pe 7-19, la-su 9-17 till det normala från och med morgontrafiken på följande lördag. De som bor i Helsingforsregionen uppmuntrades att ta sig fram med cykel eller till fots under åsiktsyttringen. Kutsplus-bussarna var i trafik även under strejken. HRT betalade kompensation för periodbiljetter som var giltiga den 18 september om kunden inte kunde använda kollektivtrafiken på sina ordinarie resor på grund av åsiktsyttringen. Kompensationen betalades i form av period eller värde som laddas på kortet. HRT Kundservice tfn 09 4766 4000 mån-fre 7-19, lör-sön 9-17 HS Customer Service tel. 09 4766 4000 Mon-Fri 7am-7pm, Sat-Sun 9am-5pm 16.2.2016 14:55:14 11 HRT startade ett pilotprojekt för appen HRT Mobilbiljett i november. Med appen som kan laddas ner i telefoner kan man köpa enkelbiljetter till alla trafikfordon i HRTområdet och för hela HRT-området. En enkelbiljett som köps med appen HRT Mobilbiljett kostar lika mycket som en enkelbiljett som köps av föraren eller konduktören. Ombord på bussarna visas biljetten upp för föraren och i de övriga trafikmedlen till konduktören eller biljettkontrollanten vid begäran. å samma sätt som den nuvarande sms-biljetten ska mobilbiljetten beställas och vara levererad till applikationen HRT Mobilbiljett innan passageraren stiger ombord på ett trafikmedel eller går till metrons eller Sveaborgsfärjans plattformsområde. HRT Mobilbiljett är en del av HRT:s digitala serie som startades i början av november med lanserandet av webbutiken och det elektroniska kundprogrammet. År 2016 publicerar HRT digitala tjänster för stadscyklar, en ny version av mobilbiljetten samt realtidsinformation om kollektivtrafiken för hela HRT-området.

HS HRT trunk runkolinjasto stomlinjenät route network 2016 2016 Tolsa Tolls Kirkkonummi Kyrkslätt Kirkkonummi Kyrkslätt Espoo Esbo Jorvas U Jorvas U Y X U Masala Masaby U E Koivuhovi Björkgård U E Tuomarila Domsby Kauklahti Köklax Y X U Espoo Y X U E Esbo X U E Matinkylä Mattby Niittykumpu Ängskulla U E Kilo Kilo U E Kera Kera U E Kauniainen Grankulla Urheilupuisto drottsparken Tapiola Hagalund Vantaa Vanda Säteri Säteri Kurkijoentie Kronoborgsvägen Turvesuontie Torvmossvägen Maarinranta Marstrand nnopoli nnopoli 560 Honkasuo Hongasmossa Y X U E A eppävaara Alberga A ouhela Klippsta skostie Stenflisvägen Malminkartano Malmgård Vermo Vermo Kalkkipellonmäki Kalkåkersbacken uustellinmäki Boställsbacken Kemisti Kemisten Martinlaakso Mårtensdal A A itäjänmäki Sockenbacka Mäkkylä Mäkkylä Espoo Esbo Vantaankoski Vandaforsen Aalto-yliopisto Aalto-universitetet Keilaniemi Kägeludden Myyrmäki Myrbacka Vaskivuori Kopparberget Valimo Gjuteriet Kannelmäki Gamlas Vihdintie Vichtisvägen Valimotie Gjuterivägen Takkatie Spiselvägen Silvola Sillböle ohjois-haaga Norra-Haga Takomotie Smedjevägen Vehkala Veckal Taidemaalarinkatu Bildkonstnärsgatan lkantie lkkavägen Huopalahti Hoplax Helsinki Helsingfors Kivistö Aviapolis Kivistö Aviapolis Kuninkaantammenaukio Kungseksplatsen Hämeenlinnanväylä Tavastehusleden Y X U E A lmala lmala aloheinän maja Svedängens stuga irkkola Britas irjontie Birgittavägen A asila Böle Y X U E A K N T D R Z Y X U E A K N T D R Z Helsingin päärautatieasema Helsingfors centralstation Central Railway Station Sysiniitty Träkolsängen Helsinki Helsingfors Maunula Månsas Tuusulanväylä Tusbyleden K N T N T Käpylä Kottby Torpparimäentie Torparbacksvägen Yhdyskunnantie Samhällsvägen Sörnäinen Sörnäs Vantaa Vanda Mestarintie Mästarvägen Oulunkylä Åggelby entoasema Flygplatsen Airport Käskynhaltijantie Ståthållarvägen Kalasatama Fiskehamnen Tapaninkyläntie Staffansbyvägen Mäkitorpantie Kullatorpsvägen Santerlantie Sandersvägen Veräjämäki Grindbacka Kulosaari Brändö einelä ejle Viikinmäki Viksbacka Kerava Kervo Vanha Tapanilant. Gamla Staffansbyv. ukinmäki Bocksbacka N T Viikin tiedepuisto Viks forskarpark Malmin sairaala Malms sjukhus atokartano adugården Myllärintie Mjölnarvägen Herttoniemi Hertonäs Malmi Malm Roihupelto Kasåkern 550 Kerava Kervo Savio Savio Korso Korso K N T R Z K N T K N T Rekola K N T Räckhals Koivukylä Björkby Hiekkaharju Sandkulla K N T K N T Tikkurila K N Dickursby T D R Z uistola K arkstad N T Tapanila N T Mosabacka K N T Siilitie gelkottsvägen Ala-Malmi Nedre Malm Vanha Helsingintie Gamla Helsingevägen Myllypuro Kvarnbäcken täkeskus Östra centrum Kivikonlaita Stensbölekanten Kivikontie Stensbölevägen Kurkimäki Tranbacka uotila Botby gård HRT HS utvecklar kehittää starkt vahvasti sitt stomlinjenät runkolinjastoaan, består joka av koostuu tåg-, metro- juna-, och metro- som stombusslinjer. ja runkobussilinjoista. År startade Vuonna trafiken käynnistyi Kehärata sekä på Ringbanan och på stombusslinjen runkobussilinja 560. Vuonna 2016 560. avautuu År 2016 länsimetro. öppnas västmetron Helsingin för seudulle on Äntligen vihdoin får Helsingforsregionen muodostumassa trafik. ett runkolinjasto, stomlinjenät joka som kan voidaan illustreras kuvata på tällaisena monista kansainvälisistä en stomlinjekarta av sådan typ som metropoleista tuttuna runkolinjakarttana. andra Kuvan internationella länsimetron metropoler jatke många har. avautuu Den förlängning 2021. av västmetron som visas på bilden öppnas 2021. Helsinki Helsingfors Kontula Gårdsbacka Rastila Rastböle Mellunmäki Mellungsbacka yhätunturintie yhätunturivägen Fallpakka Fallbacka Mustalahdent. Svartviksv. Tanhuantie Tunvägen 560 Merikorttit. Sjökortsväg. Koukkusaarent. Krokholmsv. okitie oggvägen Vuosaari Nordsjö Otsolahdentie Björnviksvägen Kontiontie Skogsbjörnsvägen Hakaniemi Hagnäs Sateentie Regnvägen Helsingin yliopisto Helsingfors universitet Tapiolansilta Tapiolabron 550 Kaitaa Kaitans Westendinasema Westendstationen 2021 Suomenoja Finno Koivusaari Björkholmen auttasaari Drumsö Ruoholahti Gräsviken Kamppi Kampen Soukka Sökö Espoonlahti Esboviken Kivenlahti Stensvik

KUNDER HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse Nya tjänster till passagerare assagerarnas nöjdhet med kollektivtrafiken nådde rekordnivå. Fler passagerare tack vare Ringbanan HRT fick sitt bästa resultat någonsin vid kundnöjdhetsenkäten våren : nästan 91 % av passagerarna var nöjda med kollektivtrafiken i HRT-området. Till och med 93,7 procent av svararna ansåg att kollektivtrafiken ger valuta för pengar och nästan 99 procent av passagerarna skulle rekommendera andra att använda kollektivtrafiken. HRT utför regelbundet enkäter ombord på olika kollektivtrafikmedel för att mäta hur nöjda passagerarna är med kollektivtrafiken. Också enligt den internationella undersökningen BEST anser invånarna i HRT-området att kollektivtrafikens priser motsvarar väl betjäningsnivån och att de rekommenderar kollektivtrafiken som trafikform. HRT var klart det bästa varumärket i sin jämförelsegrupp i utredningen som Taloustutkimus har genomfört. undersökningen utreddes hur olika varumärken för trafikföretagen uppskattades i huvudstadsregionen. Särskilt respondenter i medelåldern och med goda inkomster uppskattar HRT högre än tidigare. Kundprogram och webbutik öppnades slutet av året startade HRT ett stamkundsprogram som ger förmåner med HRT-konto och resekort. Samtidigt öppnade HRT en webbutik där man kan beställa biljetter och varor. Med ett HRT-konto får kunden bland annat Utveckling av andelen nöjda passagerare per trafikslag 2011- enligt allmänt vitsord 100 % personifierade informationstjänster på HS.fi och i Reseplaneraren samt olika förmåner och rabatter för produkter och tjänster från HRT:s samarbetspartners. Ett konto kan skapas på nätet på HRT:s webbsidor där också finns en lista över kundförmåner. HRT:s biljetter och produkter kan köpas överallt i Finland tack vare webbutiken. År 2017 kommer det att vara möjligt att ladda resekort via webbutiken. Kundprogrammet och webbutiken startade serien för HRT:s digitala publikationer. År 2016 tar HRT i bruk mobilbiljetten, förnyar informationssystemet och den riksomfattande Reseplaneraren samt erbjuder stadscyklar som kan tas ibruk med HRT-konto och resekort. Bättre information om kollektivtrafiken HRT valde en ny utropsröst för bussarna och spårvagnarna i HRT-området på basis av kundtester. Den valda utropsrösten hör till skådespelaren Alma öysti vars röst skiljer sig till fördel med sin klarhet. Utropstjänsten förbättrar avsevärt den information som särskilt de synskadade passagerarna får i kollektivtrafikmedlen. Avsikten är att de nya skärmar som kommer att installeras på bussar och utrop ska vara i bruk i bussarna och spårvagnarna i slutet av 2016. Orsaken till det ökade passagerarantalet är Ringbanan som öppnades för trafik i juli. Den efterlängtade Ringbanan öppnades för trafik den första juli. Öppningsdagen firades med mångsidiga evenemang på Järnvägstorget och Stationsplatsen i Helsingfors samt i Dickursby, ejle, Aviapolis och Kivistö i Vanda. Under den första trafikeringsdagen reste ungefär 80 000 passagerare med Ringbanan. slutet av året hade tågen i HRT-området ca 171 000 påstigningar per vardagsdygn. Siffran ökade från året innan med 13,5 procent vilket är i hög grad Ringbanans förtjänst. Den flitigast använda stationen är Flygplatsen dit tåget tar sig från Helsingfors centralstation på en halv timme. Bokstavbeteckningar på Ringbanans tåg är för tåg som kör motsols från Helsingfors och för tåg som kör medsols från Helsingfors. Med Ringbanan gick M-tåget till historien. dagstrafiken är turintervallen på Ringbanan bara 10 minuter. Det sista tåget avgår från flygplatsen ca kl. 1.15 så att också flyg som anländer vid midnatt har tågförbindelse till centrum. Alla tåg på Ringbanan är moderna tåg med låggolv. 95 % 90 % 85 % 80 % 75 % 70 % 2011 2012 2013 Spårvagnstrafik Busstrafik Metrotrafik Närtågstrafik Sammanlagt samband med Ringbanan förnyades också busslinjenätet i Vanda. å grund av trafikförändringarna startades en informationskampanj som lockade invånare och personer vars arbetsplats ligger i Vanda att bekanta sig med den stora förändringen i förväg. Om ändringarna i Vandas linjenät drevs en kampanj med temat Ny räknelära för Vanda. 14 15

ERSONA HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse ersonalen mer nöjd än någonsin tidigare Arbetstillfredsställelsen hos HRT:s anställda nådde den högsta nivån i samkommunens historia. Anställda uppskattade också HRT som arbetsgivare mer än förr. Vardagsambassadör förbättrar kundupplevelsen Syftet med vardagsambassadörernas verksamhet är att hitta nya sätt att förstärka samarbetet som går över avdelningsgränserna. Stöttepelarna för arbetet är HRT:s verksamhets- och personalstrategi samt HRT:s värden. Enligt den personalenkät som genomfördes hösten har verkställandet av HRT:s personalvision tagit god fart. Att känna sig engagerad var på god nivå och ändringen jämfört med året innan var positiv. De starka sidorna var samarbetet inom grupperna samt saker som hör samman med eget arbete. Det upplevdes dock att särskilt uppbyggandet av ett kundorienterat förhållningssätt och samarbete som överskrider organisationsgränserna borde förbättras. De anställdas nöjdhet har förbättrats mest inom lönesättning och förmåner, inom uppföljelse av HRT:s personal i siffror Kvinnor 61,5% målsättningar, inom hur tydligt beslutsfattandet är och ifråga om hur framgångsrik konfliktlösningen är. De anställda kritiserade mer än året innan hur effektiv och målinriktad verksamheten är, hur samarbetet mellan avdelningar fungerar och hur kundrespons utnyttjas vid utveckling av verksamheten. slutet av år hade HRT 399 anställda. Den arbetsinsats som motsvarar personalkostnaderna var 371 årsverken. Siffror som beskriver närmare personalen finns i en separat personalrapport. Män 38,5% ersonal 399 Medelåldern 42,4 år Under 30 år 15,8 % 30 50 år 50,6 % Över 50 år 33,6 % Tillsvidareanställda 88 % Visstidsanställda 12 % Heltidsanställda 89,5 % Deltidsanställda 10,5 % Vardagsambassadörerna är en grupp som består av 13 arbetstagare hos HRT som fungerar som ambassadörer för förändring av servicekulturen. Ambassadörer som kommer från olika avdelningar främjar HRT:s verksamhet i mer kundorienterad riktning genom sitt eget arbete. Målsättningen för verksamheten är att öka gemenskapsanda, minska organisationens gränser och erbjuda inspirerande evenemang som stöder samarbetet. Vardagsambassadörererna ordnade år en mängd lyckade evenemang där HRT:s anställda hade möjlighet att bekanta sig med sina kolleger. verkstäderna för Bättre samarbete samlades personer från olika avdelningar för att diskutera tillsammans HRT:s serviceprinciper och kundupplevelse samt hur man med små saker och åtgärder kan göra HRT till en bättre arbetsplats. å projektmarknaden fick man se och höra pechakucha-föredrag som varade i tre minuter bland annat om nya kartor och västmetron. å projekttorget kunde personalen berätta om sina idéer för projektens nyckelpersoner. Kaffe för alla var för sin del ett tillfälle att träffa kollegor och diskutera informellt. ntern information hör till alla Förnyandet av ntranet inspirerade personalen att hitta nya sätt att informera och arbeta. Gemensamma målsättningar klarnade i höstens verkstäder. roblem och önskemål i vardagsinformationen är gemensamma för hela personalen oberoende av arbetsuppgifterna. Från det gamla intranätet ville man spara namnet Rinkeli. Målet med det nya intranätet var att skapa en interaktiv kanal i vars innehållproduktion hela personalen kan delta, där personalen kan tycka om meddelanden och texter och som har egenskaper som minskar e-postflödet. å önskelistan fanns också en mobil version av intranätet som kan användas utanför kontoret. slutet av året blev Rinkelis informativa del färdig. Aktivt skrivande startade omedelbart och det förnyade Rinkeli fick positiv respons. Det andra skedet av förnyelsen startade strax efter det. De elektroniska arbetsrummen kommer att ersätta den traditionella nätdisken och bli en del av Rinkeli. 16 17

HRT:s busstrafik minskades utsläpp av CO 2 med 11 680 ton år

MJÖ HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse Föregångare inom hållbar trafik Till HRT:s värden tillhör att miljön beaktas i all verksamhet och att man öppet delar information om verksamhetens konsekvenser. Ett centralt strategiskt mål för HRT är att öka andelen utsläppssnål kollektivtrafik. HRT främjar utsläppssnål och hållbar trafik både på strategisk nivå genom trafiksystemplaneringen och på funktionell nivå bl.a. genom kollektivtrafikplanering, tjänsteanskaffningar, rimligt prissatta kollektivtrafikbiljetter och mobilitetsstyrning. Som aktiv aktör i trafikpolitiken vill HRT påverka markanvändningen och planläggningen i Helsingforsregionen så att de är i enlighet med hållbar utveckling. Vad gäller HRT:s miljömål har de framskridit enligt planerna. Utsläpp från busstrafiken minskade år tack vare de nya bussarna och biobränsle som tagits i bruk. HRT:s busstrafik minskade koldioxidutsläppen med 11 680 ton, kvävedioxiden med 9,9 ton samt små luftburna partiklar med 470 kg med hjälp av miljöbonustävlingar. Trafikföretag använder i vår trafik 5,48 miljoner liter biodiesel samt 800 000 kilo biogas. Dessutom beslutades att alla bussar på linje 550 utrustas med teknik för efterbehandling av avgaser som minskar betydligt framförallt utsläpp av kvävedioxid. HRT:s strategiska mål är att avsevärt minska utsläppen i kollektivtrafiken fram till år 2025. Om strategin förverkligas uppgår andelen elbussar redan till 30 procent år 2025. Elbussarna kan automatiskt lösa överskridningen av gränsvärdena för kvävedioxid i huvudstadsregionen vilket är en av de svåraste miljöutmaningarna för kollektivtrafiken. HRT uppföljs certifierat kvalitets- och miljösystem enligt SO 9001 och 14001-standarder. Kvalitets- och miljösystemet stöder HRT:s verksamhet och utveckling och med hjälp av systemet kan de ändringar som sker i verksamheten uppföljas. Huvudstadsregionen blir cyklingsmetropol Med om att främja smart resande HRT främjar starkt cykelkulturen i huvudstadsregionen. Helsingfors, Esbo och Vanda har förbundit sig till att öka cyklingens andel som färdsätt till 15 procent Helsingfors och Vanda senast 2020 och Esbo senast 2024. Målet ska uppnås genom att främja en positiv attityd mot cykling och genom att minska på hindren för cykling. å sommaren 2016 har Helsingfors 500 stadscyklar och 50 stadscykelstationer. Stadscykelsystemet kommer att kompletteras år 2017 då man får redan 1500 cyklar i bruk. Mer information om cykling finns tillgänglig på cykelportalen på HRT:s webbsidor. Förbindelse till elbussköp HRT har förbundit sig till en ny verksamhetsmodell där HRT själv skaffar sig elbussar. projektet eeli köper HRT 12 finländska prototyper av bussar som ska vara med om att bygga upp Finlands första elbussystem. Vanligtvis äger trafikföretagen sina bussar men HRT:s målsättning med projektet är att få bussföretagen att bekanta sig med elbussar. Med eeli säkerställs att elbusstrafiken i framtiden kan ingå i en vanlig konkurrensutsättning såväl i HRT:s verksamhet som i övriga aktörers verksamhet. eeli fungerar också som en utvecklingsplattform för olika innovationer som gäller elbusstrafik. HRT erbjuder företag i huvudstadsregionen olika tjänster som främjar smart resande. Antalet företagskunder som använder personalbiljett ökade med 18 procent jämfört med året innan och personalbiljetten är nu en mer populär arbetsförmån än bilförmånen. HRT har aktivt främjat användning av personalbiljetter i företag som en del av mobilitetsstyrning. HRT har också tilldelat certifikaten Arbetsplats som sätter dig i rörelse för sju arbetsplatser som har engagerat sig på smart resande. tio HRT:s fadderskolor utarbetades resplaner med målet att utveckla resorna till och från skolan. Under förra året höll resfaddern lektioner om trafik och resande och träffade över 2 300 barn och ungdomar. HRT deltog också som sakkunnig i många ungdomsprojekt samt i främjandet av hållbara färdsätt i barnfamiljer. 20 21

NYCKETA FÖR KOEKTVTRAFKEN HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse Färdmedlen i jämförelse År gjordes sammanlagt ungefär 358,6 miljoner resor i HRT:s trafik. Det populäraste medlet är buss som utgör över hälften av alla kollektivtrafikresor. Trafiken är pålitlig då över 99 procent av de planerade avgångarna kördes. assagerarantal per färdmedel Färja 1,9 Spårvagn 55,2 Närtåg 56,5 Metro 62,9 Buss 182,0 Sammanlagt 358,6 milj. Avgångar per vardag Antalet linjer Antalet fordon 20 251 497 2 490 795 72 272 2 12 14 2 assenger numbers by mode of assagerarantal per transport 2013- (million) *) färdmedel 2013- (milj.) 2013 2013 2013 2013 2013 Sammanlagt 24 105 Sammanlagt 302 Sammanlagt 0 50 100 150 200 1 366 54 (metrovagnpar) 124 114 (tågenheter) 4 1 662 ålitligheten i olika trafikslag (%) 100 99,9 99,8 99,7 99,6 99,5 99,4 99,3 99,2 99,1 99 Buss Metro Spårvagn Närtåg Färja rocentenheten visar hur stor andel av de planerade avgångarna kördes. Öppnandet av Ringbanan påverkade tågtrafiken. å Ringbanan identifierades många olika faktorer som störde trafikeringen och gjorde den långsammare. Åtgärdandet av dessa påbörjades tillsammans med övriga aktörer. assagerare som reste utan biljett påträffades: 4,5 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Buss Metro/vagn Metro/plattform Spårvagn Närtåg Utan en giltig biljett reste år i genomsnitt 2,7 % av de som blev kontrollerade, lika mycket som åren 2013-. busstrafiken riktades biljettkontroller särskilt på stomlinje 550 där man testar öppen betalning. Utan busslinje 550 var andelen passagerare utan biljett i busstrafiken 0,6 %. Koldioxidutsläpp från trafikeringen (tons) 100000 80000 60000 40000 20000 0 Metron och spårvagnarna använder nordisk vind- och vattenkraft. 0 0 0 0 0 0 Buss Metro Spårvagn Närtåg Färja Andelen nöjda enligt det allmänna vitsordet (%) 94 92 90 88 86 84 82 80 Buss Metro Spårvagn Närtåg Färja Andelen nöjda passagerare i kundnöjdhetsenkäten (vitsord 4 och 5 på skalan 1-5) år var sammanlagt 89 procent. assagerare som reste utan biljett (%) Andelen som är nöjda med tryggheten (%) 100 95 90 85 80 75 70 Buss Metro Spårvagn Närtåg Färja HRT frågar i kundenkäter om resorna gick utan ordningsproblem. Enligt passagerare är det tryggast att resa med bussarna. 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 roduktionskostnader (euro/passagerarkilometer) Buss Metro Spårvagn Närtåg Färja roduktionskostnaderna räknas genom att dividera kostnaderna för den operativa verksamheten för varje färdsätt med passagerarkilometerna. Nyckeltalet beskriver också användningsgraden i färdmedlen och därmed hur framgångsrik planeringen har varit. 22 23

Användningsgrad per färdsätt Buss Metro Spårvagn Närtag Färja Sammanlagt 23,2 % 23,8 % 18,3 % 18,3 % 20,5 % 20,4 % 21,1 % 19,6 % 17,8 % 17,8 % 21,6 % 21,5 % 0 20 40 Bussar per utsläppklass 3 % 2 % 14 % 63 % 18 % NOx M g/km g/km EEV diesel 6,49 0,068 Euro diesel 6 0,09 0,005 Euro diesel 3 8,84 0,209 Euro diesel 4 8,36 0,112 Euro diesel 5 7,51 0,089 Metron och spårvagnarna använder vindoch vattenkraft. Ju fler passagerare ett trafikmedel har, desto energieffektivare och miljövänligare är användningen av kollektivtrafiken. bruktagandet av Ringbanan kan ses i de ändringar som skett i tågens och bussarnas användningsgrad år. NOx=Kvävedioxid M=små luftburna partiklar EEV: Enhanced Environmentally Friendly Vehicle Utsläpp i busstrafiken g/passagerarkilometer g/passagerarkilometer Kvävedioxix (NOx) 0.410 0.458 Små luftburna partiklar (M) 0.00512 0.0084 Koldioxid CO2 65.651 72.518 Elförbrukning i spårtrafiken Totalkonsumtion GWh Tågtrafik 49,4 40,9 Metrotrafik 48,3 47,4 Spårvagnstrafik 28,87 29,1

Resultatåret var bättre än förväntat Verksamhetsintäkter EKONOM HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse Biljettintäkter HRT:s resultat för år visade ett överskott på 21,1 miljoner euro. Att resultatet var bättre än förväntat beror särskilt på att priset på bränsle var lägre än beräknat samt på den låga räntenivån. Biljettintäkter 307 Regionbiljetter 115 Närregionbiljetter 17 HRT:s verksamhetsintäkter var sammanlagt 622,9 milj. euro vilket är 8,2 milj. euro (1,3 %) mer än budgeterat (budget 614, 8 milj. euro). Av dessa kommer 49,3 procent från biljettintäkter och 48 procent från kommunandelar. Biljettintäkter är sammanlagt 307 milj. euro och de överskred det budgeterade med 8,5 milj. euro (2,9 %). Biljettintäkterna ökade med 6,9 % från året innan. Biljettpriserna i HRT:s kollektivtrafik höjdes i snitt med 3,8 procent i början av år. Kommunerna betalar HRT:s kostnader i kommunandelar till de delar som inte kan täckas med biljettintäkter eller med andra inkomster. Kommunandelarna uppgick sammanlagt till budgeterade 299,0 milj. euro och de täckte 50,4 % av HRT: s kostnader. Kommunandelarna ökade med 8,7 milj. euro (3 %) från nivån för år. Övriga verksamhetsintäkter, sammanlagt 16,9 milj. euro, består huvudsakligen av statliga stöd, intäkter från kontrollavgifter och från resekortutrustning som debiteras av trafikföretagen samt av hyror för pausrum. Statens stöd för kollektivtrafiken i stora städer uppgick till 4,7 milj. euro. Övriga anslag och stöd uppgick till 1,3 milj. euro. ntäkter från biljettkontroll var 5,1 milj. euro. Verksamhetsutgifterna var sammanlagt 593,2 milj. euro, vilket var 21,6 milj. euro (3,5 %) mindre än budgeterat. 565,4 milj. euro (95,3 %) av verksamhetsutgifterna användes för inköp av tjänster. De operativa kostnaderna för kollektivtrafiken uppgick till sammanlagt 470,6 milj. euro som motsvarar 79,3 % av HRT:s verksamhetsutgifter. År minskade kostnadsnivån inom kollektivtrafiken med i genomsnitt -0,4 % från året innan. budgeten räknade man med en ökning på 1,5 %. Måttliga löneförhöjningar och särskilt den låga prisutvecklingen för bränsle och smörjmedel samt övrig energi bidrog mest till att ändringen i kostnadsnivån i genomsnitt var den lägsta i HRT:s historia och för första gången negativ. nvesteringsutgifterna uppgick till totalt 16,7 miljoner euro, vilket underskrider budgeten med 31,8 miljoner euro (65,6 %). Underskridandet av budgeten beror huvudsakligen på projekten i anslutning till resekortssystemet som skjutits upp. Ekonomiska läget har direkta effekter HRT har också haft nytta av den svaga världsekonomin, eftersom priset på råoljan sjönk under. Enligt prognoser förväntas oljepriset ligga på en låg nivå också under 2016 vilket skulle inverka positivt på HRT:s ekonomi. Den låga räntenivån påverkar också positivt HRT:s kostnader genom de hyror som företaget Huvudstadsregionens vagnpark tar ut. Det allmänt svaga ekonomiska läget påverkar direkt också kommunernas och HRT:s ekonomi. När antalet arbetstagare och arbetsplatser minskar blir också biljettintäkterna lägre och kommunernas svaga ekonomiska utsikter minskar deras möjligheter att satsa på utvecklingen av kollektivtrafiken. Detta skapar tryck att höja biljettpriser mer än vad en höjning av kostnadsnivån skulle förutsätta eller öka kommunandelarna för att kunna hålla servicenivån inom kollektivtrafiken på en konkurrenskraftig nivå. *) bl.a. understöd av staten, inkomster från kontrollavgifter och hyresintäkter Verksamhetsutgifter Verksamhetsutgifter Trafikeringskostnader Kommunandelar 299 Övriga intäkter 17 *) Sammanlagt 622,9 Trafikering 470,6 nfrastruktur 68,6 Köp av tjänster 26,3 ersonal 19,8 Övriga 8,0 Sammanlagt 593,2 Buss 309,0 Tåg 79,7 Spårvagn 50,0 Metro 25,1 Färja 3,4 Kutsuplus 3,4 Sammanlagt 470,6 nvesteringar Uppgifterna i miljoner euro. Helsingfors interna 147,6 Esbos och Grankullas interna 15,1 Vandas interna 10,5 Kervo-Sibbo 0,7 Kyrkslätt 0,6 Kutsuplus 0,5 Sammanlagt 307 Biljett- och informationssystem (J) 14 nformationssystem 1,3 Kundapplikationer 0,3 Verksamhetsområde T 0,5 Biljettsystem 0,2 Övriga T-investeringar 0,3 Sammanlagt 16,7 26 27

EKONOM HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse Resultaträkning Balansräkning x 1 000 Verksamhetsintäkter 01.01.-31.12. 01.01.-31.12. Försäljningsintäkter 308 644 305,24 289 174 899,70 Kommunandelar 298 953 000,00 290 244 000,00 Understöd och bidrag 6 035 235,20 7 301 993,50 Övriga verksamhetsintäkter 9 287 875,81 622 920 416,25 8 453 299,53 595 174 192,73 Verksamhetskostnader ersonalkostnader: öner och arvoden -15 913 016,59-15 378 205,66 ersonalbikostnader: ensionskostnader -3 008 436,95-2 864 675,59 Övriga lönebikostnader -925 975,51-890 022,28 Köp av tjänster -565 439 171,49-554 935 073,23 Material, förnödenheter och varor -1 289 061,39-848 256,82 Övriga verksamhetskostnader -6 663 765,35-593 239 427,28-7 225 136,74-582 141 370,32 Verksamhetsbidrag 29 680 988,97 13 032 822,41 Finansiella intäkter och kostnader Ränteintäkter 56 140,15 134 450,12 Övriga finansiella intäkter 7 556,27 8 983,91 Räntekostnader -0,46-2 218,41 Övriga finansiella kostnader -211 315,72-147 619,76-168 081,20-26 865,58 Årsbidrag 29 533 369,21 13 005 956,83 Räkenskapsperiodens resultat -8 393 933,46-8 393 933,46-8 055 232,30-8 055 232,30 Räkenskapsperiodens vinst/förlust 21 139 435,75 4 950 724,53 Räkenskapsperiodens överskott (+) / underskott (-) 21 139 435,75 4 950 724,53 Finansieringsanalys x 1 000 Kassaflöde i verksamheten Årsbidrag 29 533 13 006 Rättelseposter till internt tillförda medel -72 Kassaflöde för investeringarnas del nvesteringsutgifter -16 677-13 583 Finansieringsandelar i investeringsutgifter Överlåtelseinkomster av tillgångar bland bestående aktiv 178 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde 12 962-577 Kassaflöde för finansieringens del Övriga förändringar av likviditeten Förändring av omsättningstillgångar -22-29 Förändring av fordringar -1 063 6 366 Förändring av räntefria skulder 7 816-1 932 Kassaflöde för finansierings del 6 731 4 405 Aktiva 31.12. 31.12. Bestående aktiva 51 327 43 149 mmateriella tillgångar 35 670 29 588 mmateriella rättigheter 20 673 19 083 Dataprogramvaror 1 000 1 125 Övriga utgifter med lång verkningstid 284 486 Förskottsbetalningar 13 713 8 894 Materiella tillgångar 12 270 10 175 Fasta konstruktioner och anordningar 3 754 4 835 Maskiner och inventarier 170 279 Förskottsbetalningar och pågående nyanläggningar 8 346 5 062 laceringar Aktier och andelar 3 386 3 386 Rörliga aktiva 121 936 101 159 Omsättningstillgångar 51 29 Fodringar 42 534 41 470 ångfristiga fordringar 400 400 ånefordringar 400 400 Kortfristiga fordringar 42 134 41 070 Försäljningsfodran 28 465 25 768 ånefordringar 2 2 Övriga fordringar 8 350 9 037 Resultatregleringar 5 318 6 264 Värdepapper ingående i finansieringstillgångarna 206 25 178 Övriga värdepapper 206 25 178 Kassa och bank 79 146 34 482 Aktiva sammanlagt 173 263 144 308 Aktiva 31.12. 31.12. Eget kapital 69 347 48 208 Grundkapital 9 230 9 230 Övrigt eget kapital 9 759 9 759 Överskott-/underskott från tidigare räkenskapsperioder 29 219 24 268 Räkenskapsperiodens över-/underskott 21 139 4 951 Främmande kapital 103 916 96 100 Kortfristigt 103 916 96 100 Erhållna förskott 25 751 24 824 everantörsskulder 56 580 51 623 Övriga skulder 2 695 2 936 Resultatregleringar 18 890 16 717 Aktiva sammanlagt 173 263 144 308 Förändring av likvida medel 19 693 3 828 ikvida medel 31.12. 79 352 59 659 ikvida medel 1.1. 59 659 55 831 28 29

HRT:s styrelse Medlem Risto Rautava (Saml/H), ordförande Hennariikka Andersson (Saml/H) Jaana elkonen (Saml/H) Janne Tähtikunnas (Saml/E) Markku Weckman (Saml/V) Sirpa Hertell (De Gröna/E), vice ordförande Ville Ylikahri (De Gröna/H) Hanna Valtanen (De Gröna/V) Tarja Kantola (SD/H) Hannele Kerola (SD/E) fr.o.m. 26.5. Jukka Hako (SD/V) ekka M. Sinisalo (Sannf/Ky) Hanna Mithiku (VF/H) Björn Månsson (SF/H) Ersättare Harri Nikander (Saml/Ke) Ted Apter (Saml/H) Aku Aarva (Saml/H) from 17 Nov Sini Jokinen (Saml/H) Ulla alomäki (Saml/E) aura Simik (Saml/H) Heli Halava (De Gröna/E) Jessica Karhu (De Gröna/H) Jouni Vauhkonen (De Gröna/V) Mirva Haltia-Holmberg (SD/H) fr.o.m. 26.5. Hannele Kerola (SD/E) t.o.m. 26.5. Sami ehtonen (SD/E) fr.o.m. 26.5. Markku J. Jääskeläinen (SD/V) Matti Kopra (Sannf/H) Hannu Koponen (VF/H) Christel iljeström (SF/Si) FÖRVATNNG OCH ORGANSATON Hela Finland behöver Centrumslingan Helsingforsregionen är ett av de växande storstadsområdena i norra Europa. År 2050 bor över två miljoner personer i regionen när den motsvarande siffran nu är 1,43 miljoner. Antalet arbetsplatser ökar från 750 000 till över en miljon. Effektiv kollektivtrafik är en förutsättning för bostadsproduktionen. Centrumslingan som går i Helsingfors under marken skulle ha positiva effekter på ekonomin och sysselsättningen i hela Finland. HRT Helsingforsregionens trafik Årsberättelse HRT:s styrelse och ledning från vänster i nedre raden Hanna Mithiku, Hannele Kerola, Suvi Rihtniemi (HRT), Jaana elkonen, Risto Rautava, Jukka Hako, Heli Halava, Reijo Mäkinen (HRT), i bakre raden, Tarmo Aarnio, Ville Ylikahri, ekka Sauri, Christoffer Masar (Grankulla stadsdirektör fr.o.m. 1/2016), Hannu enttilä, Björn Månsson, Kirsi Rontu, Tero Anttila (HRT), ekka M. Sinisalo, lkka Heinänen (HRT), irkko ento (HRT), Janne Tähtikunnas, Christel iljeström, Finn Berg, Hanna Valtanen, Markku Weckman, Aku Aarva, Jukka Hako, Mikael Grannas, Harri Nikander, Mari Flink (HRT). HRT:s revisionsnämnd Medlem lkka Malmivaara (Saml/V), Chair Jaana Meklin (Saml/H) Kimmo Kyrölä (De Gröna/E), vice ordförande Juhani Turkkila (SD/H) Saana ehto (Sannf/E) Suppleant Heikki Hiltunen (Saml/E) Sini Jokinen (Saml/H) t.o.m. 18.11. etteri Niskanen (De Gröna/V) Hannele Halonen (SD/V) Kari aunonen (Sannf/E) H (Helsingfors), E (Esbo), V (Vanda), Ka (Grankulla), Ke (Kervo), Ky (Kyrkslätt), Si (Sibbo) Sakkunniga Teknisk direktör Olavi ouko, Esbo t.o.m. 06/ Biträdande stadsdirektör ekka Sauri, Helsingfors Stadsdirektör Torsten Widén, Grankulla Stadsdirektör etri Härkönen, Kervo t.o.m. 09/ Branschchef Kirsi Rontu,, Kervo fr.o.m. 10/ Kommundirektör Tarmo Aarnio, Kyrkslätt Kommundirektör Mikael Grannas, Sibbo Biträdande stadsdirektör Juha-Veikko Nikulainen, Vanda fr.o.m. 10/ Stadsingenjör Henry Westlin fr.o.m. 04/ t.o.m. 07/ Biträdande stadsdirektör Hannu enttilä fr.o.m. 08/ Stadstyrelsens ordförande Finn Berg, Grankulla Revision KMG Julkishallinnon alvelut Oy ansvarar för revisionen. Ansvarig revisor är OFR, CGR eif-erik Forsberg. För en kontrollerad tillväxt behöver Helsingforsregionen tät och fungerande markanvändning. Trafiksystemet ska basera sig ännu starkare på hållbara färdsätt såsom kollektivtrafik, gång och cykling. Bostadsproduktionen utgör för tillfället den största flaskhalsen för arbetsmarknaden i Helsingforsregionen. Bostädernas höga priser och hyror begränsar företagens möjligheter att hitta ny arbetskraft i de växande verksamhetsområdena. Effektiv kollektivtrafik är en förutsättning för bostadsproduktionen. Bostadsproduktionen förutsätter för sin del zoner som grundar sig på en effektiv spårtrafik. De stora spårinvesteringarna för med sig en positiv spiral. Markens värde ökar och gör byggandet lönsammt. Sådana områden lockar till sig invånare och arbetsplatser vilket ökar resandet och efterfrågan på trafikservice samt erbjuder förutsättningar för kollektivtrafikens goda servicenivå. HRT utredde Centrumslingans ekonomiska och sociala konsekvenser år. Enligt utredningen skulle Centrumslingan medföra önskade positiva konsekvenser på ekonomin och sysselsättningen, inte bara i Helsingforsregionen utan i hela Finland. nvesteringsskedet skulle påverka totalproduktionen med 1,5 miljarder euro och över 10 000 arbetsår. De största nyttorna kan dock ses först efter byggskedet. Totalavkastning av bostadsbyggandet skulle uppgå till 6,5 miljoner euro och inverkan på sysselsättningen över 48 000 årsverken. Centrumslingan skulle öka markens värde med 600-800 miljoner euro särskilt vid stationsregionerna längs huvudbanan, kustbanan och ringbanan. En följd av detta är att statens och kommunernas skatteintäkter ökar. Centrumslingan skulle klart öka befolkningstillväxten och antalet arbetsplatser samt tågtrafikens popularitet. Centrumslingan skulle också skapa förutsättningar för många framtida tågtrafikprojekt, såsom den snabba och direkta förbindelsen från Helsingfors centrum till flygplatsen, till Esbo-Salo genbana samt eventuellt senare österut till Kustbanan. Centrumslingan skulle ha häpnadsväckande positiva effekter på ekonomin och sysselsättningen i olika delar av Finland. De positiva effekterna kan kännas både under investeringen och särskilt då när banan har tagits i bruk. samband med bostadsbyggandet blir Centrumslingans påverkningar mångfaldiga under de kommande årtiondena. Det skulle vara kortsynt att inte utnyttja denna möjlighet under en tid då statsmakten och företagen söker lönsamma inversteringsobjekt och kostnaderna för finansieringen ligger på historiskt låg nivå. Risto Rautava Ordförande i HRT:s styrelse 30 31