Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om buller på örlogsfartyg; utfärdad den 23 december 1987.



Relevanta dokument
Serie A Utkom från trycket den 28 september 1973 Nr Nr 27. Sjöfartsverkets bestämmelser och rekommendationer om skydd mot buller på fartyg;

Icke hörselskadligt buller på arbetsplatser

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner

Trafikbuller: begrepp och åtgärder. 1 Akustiska begrepp. 1.1 db-begreppet och frekvens

Sjöfartsverkets författningssamling

Vad säger miljöbalken om buller i och kring bostäder?

Fördjupningsuppgift: Buller

Kv. Skolmästaren 1 och 2. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 rev1 Datum: Att: Peter Carlsson Bruksgatan 8b

Riktlinjer för bullerreducering mellan restauranger och bostäder

FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG. Rosvalla Nyköping Nybyggnad av sporthall. Ljudkravdokument Uppdragsnummer: Rapportnummer: R01

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik. Anna Berglöw Tel +46 (0)

Sjöfartsverkets författningssamling

Almarevägen. Trafikbullerutredning. Uppdrag nr. 14U Sammanfattning Ljudnivåer vid bostäderna uppfyller Riksdagens riktvärden.

Helgö, skottbuller, Ekerö kommun

TRAFIKBULLERUTREDNING FÖR KV. RÖNNEN 8, SKÖVDE KOMMUN

Bullerutredning Villa Roskullen

Nya bostäder vid Kvarnkullen, Kungälv. Bullerutredning

Boverkets författningssamling Utgivare: Förnamn Efternamn

Hörselskadlig bullerexponering

Flygvägsystemet är avgörande för bullerexponering och störning

Bullerutredning Ljungskogen. Malmö

Exporten 12, Lantmannen 12/13 samt Rangeringen 5, Kävlinge östra centrum Bullerutredning

Höga ljudnivåer. Policy och riktlinjer till skydd mot höga ljudnivåer. tillställningar

Bullerutredning Brösarp 12:129 - buller från verksamheter i anslutning till Brunnsviksvägen

Bullerutredning Ulkavallen

Buller och luftföroreningar vid Solstrålens förskola, Partille kommun

Innehåll. 1. Underlag. 2. Bakgrund

RAPPORT. Fastighet Krogsta 16:1 Rosersberg Prediktering av verksamhetsbuller från underhållsoch servicedepå för järnvägsbuller Littera:

Gymnasiet 5 Östra Kvarnbergsplan, Huddinge

Helgö etapp 1 och 2, Ekerö. Trafikbullerutredning till detaljplan. Rapport nummer: r01 (Förhandskopia) Datum:

Mätning av bullerexponering

Kv. Klocktornet, Kungälv Trafikbullerutredning

Trafikbullerutredning. Brandbergen Centrum. Sammanfattning. Ida-Maria Classon

Kv. Banken och Basaren, Sundbybergs stad

Kv Lancaster, Uddevalla. Nya biografsalonger Ljud och vibrationer

DP Grankällan, Järvastaden. Trafikbullerutredning för detaljplan. Rapport nummer: r01 Datum: Revision 3:

DOM Stockholm

Buller. Definition av buller. Vad använder vi hörseln till?

Butik: Sätt för information till övriga berörda i butiken:

SÄTT DIG NER, 1. KOLLA PLANERINGEN 2. TITTA I DITT SKRIVHÄFTE.

Hur hör högstadielärare?

Yttrande över förslag om slutliga villkor för Luleå hamn

TRAFIKBULLER I DEL AV KV LIDEN, LIDKÖPINGS KOMMUN

Kv Nätet 4 & 5, Eskilstuna. Trafikbullerutredning. Rapport nummer: r01 Datum: Att: Marcus Vallin Norrköping

Vedhall, Åkerhög 1:3 trafikbullerutredning för planerade villor

Svensk författningssamling

Kyrkoherdens Fiskevatten, Enköping.

Trafikbullerutredning Hammarbergsvägen, Haninge kommun

VARFÖR LJUD OCH HÖRSEL?

Granskningsyttrande över detaljplan för del av Bergnäset 1:1, Trygghetsboende, SBF 2015/5

Sanering av tidigare kemtvätt inom Kv. Järnsågen, Trollhättan

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING. AFS 1985:9 Utkom från trycket den 12 juli 1985 ARBETE MED HJUL OCH DÄCK

Sjöfartsverkets författningssamling

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING GÅNGBANOR PÅ TORNKRANAR. Utfärdad den 18 september 1981 (Ändringar införda t.o.m.

Statens räddningsverks författningssamling

Statens strålskyddsinstituts författningssamling

RAPPORT A 1 (10)

RAPPORT Kv Stiernhielm Utredning av trafikbuller för planerade bostäder

RAPPORT 2012:87 VERSION 1.2. Buller vid Slottet. Sunne kommun

Sörby Urfjäll 28:4 mfl Detaljplan för kontor med utbildningslokaler mm Gävle kommun, Gävleborgs län

RAPPORT A 1 (10)

RAPPORT. Bullerutredning, Kv. Lejonet TIERPS KOMMUN UPPDRAGSNUMMER SWECO CIVIL AB ÖREBRO INFRA

PM_ Bullerutredning kv. Garvaren 23, Karlskrona

Trafikbullerutredning, Kungsljuset 2

Akustik läran om ljudet

Trafikbullerutredning Åby 1:27

E4 Förbifart Stockholm

Elsäkerhetsverkets författningssamling

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Peggy Lerman

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

Bullerutredning Svalöv

Bruksanvisning OZX-A7000B Art nr:

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten

Akustik. Läran om ljudet

Mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet

Vägledning om industri- och annat verksamhetsbuller

RAPPORT. MOTOR-projekt - Lokal skärmning av buller Effekt av olika inglasningar av balkonger och fönster

Bullerskyddsprogram för Täby kommun

F7 Trafikbuller. Onsdagens aktiviteter. Fredagens aktiviteter. Mätning av trafikbuller och fasadisolering. Kl Grupp 1.

Promemoria. Anpassade krav för tillfälliga anläggningsboenden. Promemorians huvudsakliga innehåll

KV KOKILLEN KOMPLETTERANDE BULLERBERÄKNINGAR

ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM. Utfärdad den 24 oktober 1986 (Ändringar införda t.o.m.

HÖRSELBESVÄR OCH TINNITUS HOS FÖRSKOLEPERSONAL

Danderyds sjukhus Akutvårdsbyggnad 52/22

RAPPORT A 1 (9) Rapport A Sprängaren, Sundbyberg, etapp C Bullerutredning för detaljplan

Buller och hörselskydd

INDUSTRIBULLERUTREDNING SLAGTOFTA, HÖRBY

Sprängämnesinspektionens författningssamling

Maximal ljudnivå [dba] Ljudnivå inomhus Ljudnivå utomhus vid fasad

Barkarbystaden 2. Trafikbullerutredning.

Sammanställning av domar kring trafikbuller

Rikspolisstyrelsens författningssamling

Störande buller i arbetslivet Kunskapssammanställning Arbetsmiljöverket Rapport 2013:3

Förordningen om sanitära förhållanden i bostäder och andra vistelseutrymmen

SL Rissnedepån, Sundbyberg

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Utredning av lågfrekvent ljud från vindkraftpark Grönhult Layout A, Tranemo och Gislaveds kommuner. 2 Allmänt om lågfrekvent ljud från vindkraft

RAPPORT A 1 (13) Rapport A Orgeln, Sundbyberg Trafikbuller- och vibrationsutredning för detaljplan

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Borås Stad Bullerutredning Krokhallsområdet

Transkript:

Utkom från trycket den 30 december 1988 Sjöfartsverkets kungörelse med föreskrifter och allmänna råd om buller på örlogsfartyg; utfärdad den 23 december 1987. Sjöfartsverket föreskriver med stöd av 18 och 21 arbetsmiljöförordningen (1977:1166) följande. SFH 1.2.2.1 Allmänna skyddsregler 1 Arbete skall planeras och bedrivas så att bullerexponeringen för dem som sysselsätts i verksamheten blir låg. 2 Om bullerexponeringen överstiger värdena i tabell 1 nedan skall åtgärder vidtas för att minska exponeringen. För detta ändamål skall ett tidsplanerat åtgärdsprogram utarbetas. Målet skall härvid vara att där så är möjligt nedbringa exponeringen under värdena i tabell 1. Åtgärdsprogrammet och de vidtagna åtgärderna skall dokumenteras. Dokumentationen skall kunna uppvisas för sjöfartsverket. Tabell 1 Ekvivalent ljudnivå beräknad under helt dygn 80 dba * Maximal ljudnivå (med undantag för impulsljud) 115 dba Impulstoppvärde 140 db ** * 85 dba för typisk arbetsdag om 8 timmar. ** Angiven storhet avser maximal C-vägd ljudtrycksnivå mätt med ett instrument med en stigtid mindre än 50 µs. Exponeringsvärdet skall ej tillämpas vid skjutning. 3 Om den som är sysselsatt i bullrande verksamhet av säkerhetsskäl kan behöva meddela sig med andra under arbetet, skall åtgärder vidtas så att detta kan ske. 4 För att ge möjlighet till återhämtning av hörseln skall minst 8 timmar per dygn tillbringas i utrymmen med ljudnivåer understigande 70 dba.

5 För att erhålla möjligheter till vila och rekreation i bostadsinredningen skall ljudisoleringstal enligt nedanstående tabell 2 eftersträvas. Tabell 2 Bostadshytt - bostadshytt Korridor - bostadshytt Mäss/dagrum - bostadshytt WC/duschrum - bostadshytt Ia = 35 db Ia = 30 db Ia = 50 db Ia = 50 db Tekniska anordningar 6 Vid anskaffning av maskin eller annan teknisk anordning skall eftersträvas att välja den anordning som avger så lite buller som möjligt. 7 Maskin och annan teknisk anordning skall installeras och underhållas så att bullerexponeringen blir låg. Bullrande utrustning och komponenter skall så långt möjligt placeras i särskilt utrymme eller avskärmas för att begränsa bullerexponeringen. Utrymmen ombord 8 Ett fartygsutrymmen skall disponeras med hänsyn till förekommande bullerkällor. Denna hänsyn skall även omfatta utrymmenas uppbyggnad och användning. 9 Där ljudnivån överstiger 85 dba skall lämpliga och av arbetsgivaren tillhandahållna hörselskydd användas. Vid ingång till utrymme eller på plats där ljudnivå över 85 dba förekommer skall varningsskylt uppsättas. Mätningar 10 Vid nybyggnad, ombyggnad eller då risk föreligger att värdena i tabell 1 överskrids skall mätningar genomföras i den omfattning som erfordras för att klarlägga exponeringsförhållandena. Hörselkontroller 11 Personal som exponeras för buller överstigande värdena i tabell 1, skall genom arbetsgivarens försorg ges tillfälle att genomgå hörselundersökning. Tidsintervallerna mellan undersökningstillfällena skall anpassas till rådande exponeringsförhållanden. Den undersökte skall informeras om undersökningsresultatet. Bestämmelserna i första stycket gäller inte vid enstaka överskridande av angivet exponeringsvärde för maximal ljudnivå respektive impulstoppvärde.

Övrigt 12 I bilagan till denna kungörelse ges allmänna råd i anslutning till föreskrifterna. 13 Sjöfartsverket kan medge undantag från bestämmelse i denna kungörelse om det är skäligt med hänsyn till fartygets konstruktion, användningsområde eller annan särskild omständighet. Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1989 och tillämpas första gången på örlogsfartyg, vilka kölsträckts sex månader efter dagen för ikraftträdandet. I fråga om örlogsfartyg, vilka är påbörjade eller färdigbyggda vid ikraftträdandet, gäller 1-4, 6-7 och 9-13. KAJ JANÉRUS Bengt Erik Stenmark (Sjöfartsinspektionen) Utgivare: Johan Franson, Sjöfartsverket, Norrköping ISSN 0347-531X

Allmänna råd Till 1 Det är inte möjligt att ange ett generellt samband mellan exponering, d. v. s. det buller som vederbörande utsätts för och besvärsupplevelse. Ofta kan även buller med låg nivå upplevas som mycket störande. Särskilt vid lägre ljudnivåer kan också känsligheten för den störande inverkan av buller variera avsevärt mellan olika individer. Det går därför inte att ange någon nedre gräns då bullerdämpande åtgärder inte längre är motiverade. En bedömning får därför göras från fall till fall och grundas bl. a. på besvärsupplevelse, talmaskering, aktuell ljudnivå, bullerexponeringens varaktighet och tekniska möjligheter att begränsa bullret. Det allmänna ändamålet med denna kungörelse är att åstadkomma åtgärder för att begränsa ljudnivåerna i olika utrymmen ombord och minska bullerexponeringen för att - skydda de ombordvarande från nivåer som kan ge upphov till hörselskada, - åstadkomma säkra arbetsförhållanden med hänsyn till behovet av talkommunikation och beslutsfattande samt möjligheten att uppfatta larmsignaler och - tillse att förhållandena inte uppfattas som tröttande eller koncentrationsnedsättande. Till 2 Det är viktigt att varje ombordvarandes exponering för buller inte överstiger en ekvivalent ljudnivå beräknad över helt dygn av 80 dba, d. v. s. Leq (24) 80 dba. För definition av Leq (24) och dba hänvisas till IMO Res A 468 (XII) "Code on Noise Levels on board Ships". * I fråga om impulsljud från skjutvapen hänvisas till vad som föreskrivs i Försvarets författningssamling (FFS). Förutom hörbart ljud i form av buller kan infraljud förekomma. Med infraljud avses ljud med frekvenser lägre än 22 Hz. Infraljud uppfattas endast i begränsad utsträckning av människans hörselorgan. Om infraljudet har hög nivå erhålls en viss reaktion. Vid frekvenser under ca 15 Hz upphör den tonala karaktären. En s. k. perceptionströskel har påvisats. En tröskelfunktion som direkt övergår i hörtröskeln. Vid exponering för infraljud stimuleras inte bara öronsnäckan utan hela innerörat med bl. a. balansapparaten, vilket eventuellt kan förklara att symptom som illamående, trötthet, diffusa obehagskänslor m. m. har satts i samband med infraljudexponering. Sambandet mellan uppmätta data för infraljudet och påverkan på människa är ännu inte tillfredsställande klarlagt. Infraljudsignaler under perceptionströskeln synes emellertid inte orsaka några besvär. Det är därför önskvärt att man eftersträvar en miljö där infraljudnivån inte väsentligen överstiger perceptionströskeln. * Resolutionen A 468 (XII) har försäljningsnummer 814 82.05.E och kan beställas: IMO, Publications Section, 4 Albert Embankment, London SEI 7 SR.

Infraljud alstras i processer eller anläggningar där stora ytor eller luftmassor sätts i rörelse. Sådana infraljudkällor kan vara stora dieselmotorer, kolvkompressorer, ventilationsanläggningar och fordon. Hörselskydd kan normalt inte användas för att begränsa uppträdande besvär, dels p. g. a. hörselskyddens ringa dämpning av infraljud och dels p. g. a. att besvär vid infraljudexponering inte enbart uppstår till följd av påverkan på hörseluppfattningen. Mittfrekvens Ljudtrycksnivå Exponeringsvärden för infraljud 1/3-oktavband (Hz) (db) 2 130 Angivna tabellvärden ligger 2,5 126 5-10 db över perceptions- 3,15 122 tröskeln. Exponering för infra- 4 118 ljud med nivåer under dessa 5 114 värden torde normalt inte leda 6,3 110 till besvär. Vid kortvarig ex- 8 106 ponering torde normalt inte 10 102 heller högre värden medföra 12,5 98 besvär 16 94 20 90 Även ultraljud förekommer ibland i arbetslivet. Med ultraljud avses ljud med frekvenser över 18 000 Hz. Det kan inte uteslutas att skada kan uppstå på människans hörselorgan vid tillräckligt långvarig exponering för ultraljud med hög ljudtrycksnivå. Luftburet ultraljud med högre frekvenser än 200 000 Hz torde inte kunna utgöra något miljöproblem p. g. a. dess stora dämpning i luft. Det är ofta relativt enkelt att begränsa utstrålningen av ultraljud genom avskärmning eller inbyggnad. Även relativt enkla hörselskydd har normalt god dämpning i ultraljudsområdet. Mittfrekvens 1/3-oktavband (Hz) Ljudtrycksnivå Exponeringsvärden för ultraljud (db) 20 000 105 Angivna värden avser ultraljudsnivåer som kan tillämpas vid be- 25 000 dömning av möjljg hörselskaderisk. till 115 Exponering för ultraljudsnivåer 200 000 under dessa värden torde normalt inte medföra hörselskaderisk. Vid kortvarig exponering torde inte heller något högre värden medföra hörselskaderisk. Utrustning som arbetar med ultraljud kan alstra undertoner inom det hörbara frekvensområdet. Undertonerna kan upplevas som mycket irriterande. Dessutom kan de vid tillräckligt lång exponeringstid innebära risk för hörselskada om ljudtrycksnivån är tillräckligt hög.

Till 3 Möjligheterna att meddela sig med varandra kan ordnas på olika sätt som exempel kan nämnas radio- eller trådöverfört tal, signalering med hand- eller armrörelser samt utplacering av annan person inom hör- och talavstånd. Förekommer behov av kommunikation ofta och under längre tid, är det lämpligt att en permanent lösning ordnas. Örlogsfartyg har normalt ett interntelefonsystem med förgreningar till fartygets olika delar där inkoppling kan ske. Till 4 För att uppnå fullgod vila erfordras normalt en ljudnivå på högst 55 dba. Stillaliggande fartyg med ventilation och hamndiesel i drift bör därför ha en ljudnivå på högst 55 dba i sov- och vilutrymmen. Med hänsyn till möjligheter till hörselvila och maximal vistelsetid/dag (med eller utan hörselskydd) kan fartyget indelas i bullerzoner med följande ljudnivåer: Bullerzon A (Ljudnivå högst 70 dba): I utrymmen där det ställs krav på mycket god taluppfattbarhet, exempelvis radiohytt, bör ljudnivån ej överstiga 55 dba. I utrymmen där det erfordras god taluppfattbarhet och god möjlighet att uppfatta akustiska signaler, exempelvis stridsledningscentral och navigationsutrymme, bör ljudnivån ej överstiga 65 dba. Exempel på övriga utrymmen där det erfordras en ljudnivå understigande 70 dba är mässar, hytter, kontrollrum och maskincentraler. Bullerzon B (Ljudnivå högst 85 dba): Verkstäder är exempel på utrymmen där ljudnivån ej bör överstiga 75 dba. För kontinuerligt bemannat maskinutrymme samt förråd är motsvarande värde 85 dba. Bullerzon C (Ljudnivå högst 105 dba): Bullerzon C omfattar utrymmen som kan beträdas med hörselskydd högst 8 timmar per dygn. Bullerzon D (Ljudnivå högst 120 dba): Bullerzon D omfattar utrymmen dit tillträde endast får ske under en begränsad tid enligt följande: högst 30 min med hörselskydd och en ljudnivå om högst 120 dba högst 90 min med hörselskydd och en ljudnivå om högst 115 dba högst 4 tim med hörselskydd och en ljudnivå om högst 110 dba Bullerzon E (Ljudnivå högre än 120 dba): Bullerzon E omfattar utrymmen dit tillträde inte får ske utan att ljudnivån minskats i det aktuella utrymmet.

Till 5 Det erfordras god ljudisolering mellan utrymmen i bostadsinredning om samtal, musik eller annan verksamhet, som förekommer i intilliggande utrymme, inte skall uppfattas som störande. Index Ia=R'w för ljudisolering definieras enligt Svensk Standard SS-ISO 717/I. Kontroll av luftljudisolering utförs normalt enligt standardmetod angiven i International Standard ISO 140/III och ISO 140/IV eller Svensk Standard SS 02 52 54 jämte kompletterande anvisningar i Svensk Standard SS 02 52 52. Till 6 Det är viktigt att utnyttja möjligheterna att välja mindre bullrande maskiner. Om det är motiverat kan köpare vid upphandling begära uppgifter om bulleregenskaperna. Vid val mellan i övrigt likvärdiga maskiner bör väljas den som ger upphov till minst buller. Detta gäller såväl vid inköp som vid inhyrning. På så sätt minskas behovet av åtgärder efter att maskinen är installerad. Åtgärder i efterhand kan bli kostsamma och ger i regel sämre resultat. Till 7 Exempel på utrustning och komponenter som ofta kan placeras i särskilt utrymme är fläktar, pumpar, hydraulaggregat, transformatorer och kompressorer. Uppställningen behöver dock planeras med hänsyn till servicepersonalens bullerexponering. Om mera aggregat placeras i samma utrymme kan det vara lämpligt att vidta åtgärder så att alla aggregat i utrymmet kan stängas av samtidigt vid service. Det är viktigt att använda hörselskydd när arbete bedrivs innanför inbyggnader med bullrande maskiner eller utrustningar. Genom att montera vibrerande maskiner på fjädrande element, ofta i kombination med tunga fundament, kan ljudspridningen till omgivande delar av fartyget begränsas. Till 8 Örlogsfartyg är vanligtvis kompakta och utrustade med kraftiga bulleralstrande framdrivningsmaskiner, pumpar, hydraulik- och ventilationssystem m. m. Fartygen är ofta bemannade med förhållandevis stor besättning. Lågfrekvent buller genererat av propellrarna är vanligtvis betydligt svårare att dämpa än det mer högfrekventa bullret. Detta innebär exempelvis att utrymmen i bullerzon A i princip inte kan förläggas akter om maskinrum utan att betydande bullerreducerande åtgärder vidtas. Det är angeläget att även i övrigt utnyttja utrymmena ombord med hänsyn till andra förekommande bullerkällor. Jämför vad som sägs om bullerzoner enligt 4.

Till 9 De bullerförhållanden som råder ombord i örlogsfartyg ger från hörselskadesynpunkt inte en helt riskfri arbetsplats. Vid ingång till utrymme eller vid arbete med anläggning eller större maskin som vid operatörsplats medför stadigvarande exponering för buller över 85 dba skall skylt med texten: "RISK FÖR HÖRSELSKADA. ANVÄND HÖRSELSKYDD." eller motsvarande symbol vara uppsatt. I verksamhet som medför exponering för buller med höga ljudnivåer är det viktigt att hörselskydden bärs oavbrutet. Även korta avbrott i att använda hörselskydd minskar starkt den avsedda skyddsverkan. Det är dock önskvärt att verksamheten planeras så att "bullerpauser" ges då hörselskydden kan tas av. Även vid ljudnivåer omkring 75-85 db kan användning av hörselskydd vara motiverad med tanke på att särskilt känsliga personer kan riskera hörselskada vid exponering för lägre nivåer. I utrymmen där ljudnivån överstiger 85 dba skall lämpliga hörselskydd användas. Exponering för buller i utrymmen där hörselskydd erfordras skall inte överstiga 4 timmar kontinuerligt eller 8 timmar totalt per dygn. Vistelse i utrymmen med en ljudnivå om 105-120 dba måste tidsbegränsas med hänsyn till ljudets karaktär och hörselskyddets dämpförmåga. Vistelse i utrymme med ljudnivåer överstigande 120 dba skall normalt ej vara tillåtet. Varningsskylt skall finnas uppsatt. Förstärkt hörselskyddseffekt kan erhållas vid kombination av hörselgångspropp och hörselkåpa. Det är viktigt att val och utprovning av hörselskydd görs omsorgsfullt så att användandet ger så litet besvär som möjligt. Utprovning och information om användning av hörselskydd kan lämpligen ske i samband med de i 11 föreskrivna hörselkontrollerna. Det är viktigt att hörselskydd underhålls väl och att t. ex. tätningsringar på hörselkåpor byts ut vid behov. Eftersatt underhåll kan allvarligt försämra hörselskyddens funktion. Smutsiga skydd kan dessutom orsaka klåda och infektioner. Föreskrifter beträffande hörselskydd återfinns i Försvarets författningssamling (FFS). Hörselskydden skall vara personliga. Till 10 Bullermätning av hörbart ljud bör utföras enligt 3 kap. Sjöfartsverkets bestämmelser och rekommendationer (1973:A27) om skydd mot buller på fartyg. Till 11 Kravet på hörselkontroller har till syfte att möjliggöra tidig upptäckt av begynnande hörselskada. Därmed kan olika åtgärder snabbt sättas in för att förhindra att skadan förvärras. Genom regelbundna undersökningar kan en påverkan spåras redan innan personen själv uppmärksammar att hörseln försämrats. Behovet av hörselundersökning torde i allmänhet kunna bedömas med

ledning av uppgifter om den exponering i form av ekvivalent ljudnivå som berörd personal utsätts för. Kortvariga ljud med hög ljudnivå eller högt impulstoppvärde ger kraftiga bidrag till förekommande ekvivalent ljudnivå. Detta medför att endast undantagsvis kommer uppgifter om maximal ljudnivå eller impulstoppvärde att ha avgörande betydelse för behov eller omfattning av hörselundersökning. Hörselundersökning genomförs första gången i samband med nyanställning. Därefter kan regelbundna undersökningar företas med ett till tre års intervall. Det längre tidsintervallet kan tillämpas vid ljudnivåer omkring 80-85 db. Vid högre nivåer kan undersökningarna behöva upprepas oftare. Det är lämpligt att undersökning med audiometri omfattar frekvensområdet 500-8 000 Hz. Det är lämpligt att hörselvårdspersonal och berörda arbetstagare diskuterar resultatet av undersökningen, liksom val och riktig användning av hörselskydd. Vid hörselundersökning är det lämpligt att arbetstagare medför använt hörselskydd för kontroll. Föreskrifter för hörselundersökningar utfärdas av arbetsgivaren. SJÖFS 1988:26