ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM. Utfärdad den 24 oktober 1986 (Ändringar införda t.o.m.

Transkript

1 ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1986:19 Utkom från trycket den 27 januari 1987 FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Utfärdad den 24 oktober 1986 (Ändringar införda t.o.m )

2 AFS 1986:19 2 FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förskola och fritidshem samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Utfärdad den 24 oktober 1986 (Ändringar införda t.o.m )

3 AFS 1986:19 3 Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om förskola och fritidshem Utfärdad den 24 oktober 1986 (Ändringar införda t.o.m ) Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande föreskrifter. 1 Med förskola avses i dessa föreskrifter daghem, deltidsgrupp och öppen förskola. 2 Lokaler för förskola och fritidshem skall normalt vara förlagda i entréplan eller i våningsplan med hissförbindelse. För varu- och avfallstransporter skall finnas väl fungerande tillfartsvägar och transportleder. 3 Tillräckliga utrymmen skall finnas för verksamheten och för den utrustning och det material som behövs för denna. Om tunga uteleksaker används skall tillräckligt stort förråd för uteredskap, leksaker m m finnas i anslutning till lekgård. Förrådet skall vara placerat och utfört så att tunga eller på annat sätt påfrestande lyft kan undvikas. 4 Lokalerna skall vara anpassade till arbete med barn och förekommande köksarbete så att olycksfallsrisker motverkas. I utrymme där vattensamlingar förekommer skall golv vara av sådant material och i sådant skick att halkning motverkas. 5 Arbetshöjder skall vara lämpliga för vuxna. I varje barnavdelning skall finnas bord och stolar i vuxenhöjd som personalen kan använda i arbetet med barnen. Bestämmelser om hur arbete skall utformas för att förebygga belastningsskador finns i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6). 6 Aktivitetsutrymme för barn samt kapprum och kök skall vara utförda så att besvärande buller motverkas. Vid anskaffning av hushållsmaskin eller annan teknisk anordning skall eftersträvas att välja maskin som avger så litet buller som möjligt. Bestämmelser om åtgärder mot buller finns i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om buller (AFS 1986:15). 7 Inredning, utrustning, kemiska produkter, lekmaterial och liknande skall väljas så att de medför så låg exposition för luftföroreningar som möjligt. 8 Bestämmelser om luftflöden, ventilation m.m. finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse (AFS 1993:5) med föreskrifter om ventilation och luftkvalitet. (AFS 1993:8) 9 Golvyta och inredning i kök och diskutrymme samt tillhörande förrådsutrymmen skall vara anpassade till den typ av matlagning som förekommer. 10 Följande personalutrymmen skall finnas: Klädutrymme, toalettrum, matutrymme och vilplats. I daghem och fritidshem skall även duschutrymme finnas. Bestämmelser om

4 AFS 1986:19 4 personalutrymmes förläggning, storlek m m finns i arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om personalutrymmen (AFS 1984:10). Ikraftträdande Dessa föreskrifter 1 träder i kraft den 1 april Samtidigt upphävs styrelsens meddelande 1978:17 Förskola och fritidshem. Ändringarna 2 träder i kraft den 1 januari AFS 1986:19 AFS 1993:8

5 AFS 1986:19 5 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om förskola och fritidshem Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 15 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166) följande allmänna råd om tillämpningen av arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1986:19) om förskola och fritidshem. Allmänt Arbete inom förskola och fritidshem innehåller många skapande uppgifter och medför stimulerande sociala kontakter. Arbetet kan samtidigt vara påfrestande i psykiskt och socialt avseende, särskilt om personalresurserna är knappa och utrymmena underdimensionerade i förhållande till verksamhetens mål och förväntningarna hos barn och föräldrar. Ett ökande antal belastningsskador bland förskolepersonal har rapporterats, främst bland personal som arbetat ett antal år inom barnomsorgen. Då arbetet med barn alltid i sig innebär en viss belastning i ergonomiskt avseende är det särskilt angeläget att så långt möjligt minska onödig belastning beroende på andra förhållanden i miljön. Det finns därför anledning att särskilt beakta arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd beträffande psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980: 14), samt arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om ensamarbete (AFS 1982:3) och om arbetsställningar och arbetsrörelser (AFS 1983:6). Kommentarer till enskilda paragrafer Till 1 Daghem är en verksamhet där barn tas emot för regelbunden vistelse under hel eller halv dag. Daghemsbarnen är vanligtvis mellan 1 och 7 år. I begreppet förskola ingår inte s k familjedaghem där verksamheten är förlagd till enskilda hem. Deltidsgrupp är en verksamhet där förskolebarn tas emot i regel 3 timmar per barn och dag (för- eller eftermiddag) under skoltermin. Barnen är vanligtvis mellan 4 och 7 år. Personalen kan normalt disponera lokalerna under lunchuppehåll. Öppen förskola är en verksamhet som vänder sig till barn som antingen har hemarbetande föräldrar eller får tillsyn av någon annan person inom hemmet eller vistas i familjedaghem. Verksamheten förutsätter att barnet och den som har tillsynen tillsammans deltar i verksamheten. Dess innehåll planeras och genomförs gemensamt av besökare och personal. Fritidshem är en verksamhet där skolbarn tas emot under den skolfria delen av dagen samt under lovdagar och ferier. Barnen är vanligtvis 7 till 9 år, ibland upp till 12 år. Det förekommer även åldersblandade grupper med barn mellan 1 och 12 år. Verksamheten förläggs då i regel till daghem. Till 2 Det är inte lämpligt att välja villor med köket förlagt på övervåning för användning som daghem, om inte tillfartsväg för varutransporter finns i nivå med köket. Det är olämpligt att ha kök och matplats på olika våningsplan, eftersom det blir tungt för personalen att

6 AFS 1986:19 6 ständigt bära mat och diskgods i trappor. Av samma skäl är det inte heller lämpligt att placera barn som själva inte kan gå i trappor, t ex mycket små eller handikappade barn, på barnavdelning i våningsplan utan hiss. Det är angeläget att anläggning med skilda barnavdelningar planeras så att expedition, personalutrymme och kök har invändig förbindelse med varje barnavdelning. Till 3 Behovet av utrymme för expeditionsarbete varierar med verksamhetens omfattning och karaktär. På förskola med många barn och där barnen har behov av särskilda stödjande insatser är det viktigt att se till att avskilt utrymme finns för enskilt samtal, exempelvis för psykologkontakt, föräldrasamtal m m. Om det kan bli aktuellt med behandling av handikappade barn, t ex med sjukgymnastik, är det viktigt att beakta behovet av utrymme för detta. Handikapp hos barnen kan därtill medföra behov av större hygienutrymme. För smutstvätt kan särskilt utrymme behövas. Där barnen är så små att de måste ha hjälp med av- och påklädning är det viktigt att utrymme för sittplatser finns i barnens kapprum. Det är angeläget att ett städutrymme finns i eller i närheten av kök där konventionell matlagning förekommer. Om endast s k mottagningskök för uppvärmning av färdig mat finns behövs i allmänhet inget separat städutrymme för köket. (Jämför kommentar till 5.) Det bör uppmärksammas att utrymme för matvagnar samt plats för förekommande retur- och tomemballage är belägna i anslutning till kök och varuintag. Det är också viktigt att se till att förråd för livsmedel m m är så belägna att transporter dit och därifrån kan ske utan tunga lyft och bärande i trappor. Utrymme behövs för barnvagnar som används i verksamheten och kan också behövas för rullstolar och andra hjälpmedel för handikappade barn. Till 4 Olycksfallsrisker för barnen innebär samtidigt påfrestning för personalen. Det är därför viktigt även av arbetsmiljöskäl att planera lokaler och verksamhet så att barnsäkerheten blir tillfredsställande såväl utom- som inomhus. Åtgärderna bör planeras så att personalens arbete underlättas och inte blir tyngre exempelvis på grund av att tunga kärl måste lyftas över spisskydd. Möjlighet till synkontakt mellan olika delar av en anläggning är exempel på lösning som underlättar för personalen. Exempel på utrymmen där vattensamlingar kan förekomma är utrymme för vattenlek och tvättrum för barn. Se även arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om skydd mot skada genom fall (AFS 1981:14). Möjlighet att få information och praktiska råd i fråga om barnsäkerhet finns hos Barnmiljörådet i Stockholm. Till 5 Exempel på utrustning som normalt behöver placeras på bekväm arbetshöjd är diskmaskin. Diskmaskin placerad under bänk är i allmänhet olämplig om inte verksamheten är mycket begränsad. En sidomatad diskmaskin placerad så att tunga lyft kan undvikas kan minska belastningen för personalen.

7 AFS 1986:19 7 Där barn med blöjor förekommer behövs t ex arbetsplats för blöjbyte i en för arbetstagaren lämplig arbetshöjd och i direkt anslutning till vatten och avlopp. Detta kan gälla även äldre barn som på grund av handikapp behöver sådan omsorg. De arbetsbänkar i barnavdelning som även används av personalen t ex för bakning, penseltvätt m m behöver ha vuxenhöjd. För att städning skall kunna utföras utan onödig påfrestning behöver städutrymme vara utfört så att lämpliga hjälpmedel kan användas. Med undantag för mycket små daghem är städvagn ett viktigt hjälpmedel. Det är också viktigt att avställningsanordning finns vid tappkran så att fyllda kärl kan hanteras bekvämt. Till 6 Ett Ijudabsorberande tak förbättrar ljudklimatet i utrymmen där besvärande buller förekommer. Se även Svensk Byggnorm, SBN 1980 kap 34:61, beträffande regler för efterklangstid. För maskiner som placeras intill arbetsplatser, t ex diskmaskin och varmluftsugn, är det viktigt att vid upphandling begära uppgift om bulleregenskaper. Till 7 Bland föroreningskällor inomhus kan nämnas byggnads- och inredningsmaterial samt material för lek- och hobbyverksamhet. Det är också viktigt att uppmärksamma att golvet har lämplig isolering och beläggning så att fukt och mögel inte uppstår. Angeläget är att utrymmen används på det sätt som avsetts, så att t ex vattenlek enbart förekommer i våtutrymmen. Det är viktigt att man vet vilka kemiska produkter som finns på arbetsstället och vilka risker de kan medföra. För hälsofarliga produkter skall riskerna framgå av varningsmärkningen. I vissa fall finns även varuinformationsblad för produkterna som ger ytterligare risk- och skyddsinformation. Det är lämpligt att hälsofarliga produkter snarast utgår ur lekmaterialsortimentet. Där sådana produkter används t ex för disk- eller rengöringsarbete är det nödvändigt att beakta behovet av skyddshandskar och annan personlig skyddsutrustning. Vid användning av färg, lim, klister och dylikt är det angeläget att välja produkter som passar för verksamhet för barn. Lösningsmedelsbaserade produkter är olämpliga. Det är inte lämpligt att använda knådmassa som skall ugnstorkas. Knådmassa av PVC kan vid för hög ugnstemperatur (eller vid ugnstorkning) bilda klorväte (saltsyraånga), som irriterar ögon och luftvägar. Tryckimpregnerat virke är olämpligt vid snickeriarbete eftersom det innehåller bekämpningsmedel. Sådant virke är även farligt att elda med eftersom särskilt farliga ämnen då kan bildas. Trä som är angripet av träröta och mögel är också olämpligt. Se vidare skriften "Klimatproblem i barnstugor", Socialstyrelsen redovisar 1984:13, som utgivits av socialstyrelsen, statens planverk och arbetarskyddsstyrelsen gemensamt samt arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om farliga ämnen (AFS 1985:17). Till 8 Styrelsens föreskrifter (AFS 1993:5) om ventilation och luftkvalitet behandlar ventilation m.m. i arbetslokaler generellt. Klimat och ventilationsfrågor i förskolor, behandlas i "Socialstyrelsens allmänna råd om ventilation i bostäder m.fl." (SOSFS 1989:51). Av denna framgår att det normalt erfordras ventilation typ FT (fläktstyrd från- och tilluft) i allrum, lekrum o.d. För dimensionering av ventilation i kök och diskutrymmen där 30 personer eller fler utspisas per dygn se Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1982:20) om arbete i restauranger och andra storhushåll. Vad beträffar rökning se Arbetarskyddsstyrelsens och

8 AFS 1986:19 8 Socialstyrelsens allmänna råd (AFS 1983:10) om begränsning av tobaksrökning i lokaler av gemensamhetskaraktär. En bostadslägenhet är från ventilationssynpunkt dimensionerad för en normalfamilj. I förskola och fritidshem är personantalet i regel betydligt större och verksamheten av en helt annan omfattning än i normalt boende. Ventilationen behöver därför vanligen förstärkas och kompletteras då en vanlig bostadslägenhet skall tas i bruk som förskola och/eller fritidshem så att erforderliga luftflöden erhålls utan att dragproblem uppstår. (AFS 1993:8) Till 9 Matlagning för barn förekommer inte i deltidsgrupp eller öppen förskola medan däremot visst köksarbete som pedagogiskt moment ingår i alla verksamhetsformerna. För daghem och fritidshem där 30 personer eller fler utspisas per dygn gäller föreskrifterna om arbete i restauranger och andra storhushåll. Beträffande mikrovågsugnar se arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om mikrovågsugnar (AFS 1979:6) och beträffande tryckkärl, t ex kokgrytor, arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om tryckkärl och andra tryckbärande anordningar (AFS 1986: 9). Vid planering av kök i daghem och fritidshem är det viktigt att ta hänsyn till om köket i huvudsak skall användas för konventionell matlagning eller för enbart uppvärmning. Ett mottagningskök som mottar kyld eller fryst mat för uppvärmning behöver t ex inte lika stora beredningsytor som ett kök för konventionell matlagning. Det har dock ofta visat sig i anläggningar med mottagningskök att man efter en tid övergått till mer hemlagad mat. Det är också ett pedagogiskt önskemål att barnen skall kunna delta i matlagningen. Det är angeläget att uppmärksamma att detta bl a påverkar utrymmesbehovet såväl avseende förråd och arbetsytor som utrustning, t ex kan stora kärl behöva större diskho och tappkranar behöva vara placerade så att större kärl ryms under dem. Det är även viktigt att utrymme mellan stora grytor och spiskåpa medger omrörning i grytorna. Enligt föreskrifterna om arbete i restauranger och andra storhushåll skall diskutrymme vara avskilt från övriga utrymmen så att buller, vattenspill, vattenånga och liknande inte stör andra funktioner. Dessa problem är i regel mindre framträdande i ett litet eller medelstort daghem eller fritidshem, där tillräcklig avskildhet med hänsyn till buller etc kan ordnas utan att slutet diskrum behövs. På mycket stora enheter, där diskning sker för ett 100-tal personer eller fler, behöver dock vanligen slutet diskutrymme finnas. Anläggningar där färre än 30 personer utspisas per dygn finns ofta i bostadslägenheter. Föreskrifterna om arbete i restauranger och andra storhushåll kan då användas som vägledning i tillämpliga delar, t ex 3, 6, 10, 11, 15, 17, 23, 45 och 60. Det är viktigt att observera att ett lägenhetskök normalt är planerat från behoven hos en normalfamilj. Om konventionell matlagning för ett större antal personer skall ske dagligen i ett sådant kök behövs i allmänhet en komplettering av inredning och utrustning för att inte arbetsmiljön skall bli dålig på grund av brist på avställningsytor, arbetsytor, förvaringsutrymmen m m. Det är också angeläget att företrädare för arbetstagarna i köket bereds tillfälle att yttra sig före inköp av köksutrustning. Det har många gånger visat sig att utrustning som köpts in har varit olämpligt utformad eller felaktigt dimensionerad i förhållande till verksamhetens omfattning. Till 10 Det är angeläget att personalens värdesaker kan förvaras på betryggande sätt samt att deras kläder kan förvaras så att barnen inte kan skada dem. Det är lämpligt att förvaringsplats finns i anslutning till barnens kapprum för de ytterkläder personalen använder

9 AFS 1986:19 9 vid utelek med barnen. I daghem och fritidshem är det viktigt att personalen har tillgång till ett mat- och pausutrymme där de kan äta och vistas i ostördhet, t ex utan ringande telefoner eller andra störande moment i utrymmet. I deltidsförskolor där personalen kan disponera hela lokalen under lunchuppehållet brukar det vara tillräckligt om det finns lämpligt belägen matplats med bord och stolar i vuxenhöjd. Duschutrymme kan på små och medelstora anläggningar vara gemensamt för barn och personal om utrymmet är avskärmat och har omklädningsplats. Det är vid planering viktigt att tänka på att arbetet i förskola ofta är smutsande. Normalt behövs separat personaltoalett. Till ikraftträdandet I och med att arbetarskyddsstyrelsens meddelande 1978:17 upphävs upphör samtidigt den ändring av meddelandet som tagits in i AFS 1980: 15 att gälla. Förteckning över aktuella regler Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS) AFS 1979:6 AFS 1980:14 AFS 1981:14 AFS 1982:3 AFS 1982:20 AFS 1983:6 AFS 1983:10 AFS 1984:10 AFS 1985:17 AFS 1986:9 AFS 1986:15 Mikrovågsugnar Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön Skyddsåtgärder mot skada genom fall Ensamarbete Arbete i restauranger och andra storhushåll Arbetsställningar och arbetsrörelser Begränsning av tobaksrökning i lokaler av gemensamhetskaraktär Personalutrymmen Farliga ämnen Tryckkärl och andra tryckbärande anordningar Buller Övrigt Statens planverk Svensk Byggnorm, SBN 1980 Socialstyrelsen redovisar 1984:13, Klimatproblem i barnstugor