Primärvårdsforum Spira 25 mars 2014
Dagens program Inriktning för primärvården Uppdragsförändringar 2015 Vårdval specialiserad ögonsjukvård Hälsofrämjande insatser Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler Hur kan vårdcentralerna förbättra vården för mest sjuka/kroniskt sjuka? Åtgärdsplan för vård på rätt vårdnivå Frågor till primärvårdsforum
Övergripande mål Vårdvalet ska: stärka invånarnas inflytande tillvarata och utveckla de professionella gruppernas kompetens styra mot önskvärda resultat.
Inriktning för primärvården I första hand Tillsammans med patienten Nära invånarna Hälsofrämjande insatser Jämlik och jämställd vård Sjukvård och rehabilitering Helhetssyn och samordning I hela regionen
I första hand Vårdcentralen ska vara förstahandsvalet när invånaren har behov av hälso- och sjukvård under hela livet. Enkelt för invånaren att söka vård och få hjälp Vårdcentralerna ska sträva mot att 80 procent av alla vårdkontakter i de öppna vårdformerna sker i vårdcentralernas regi.
Tillsammans med patienten Patientens och närståendes kunskaper och erfarenheter ska tas tillvara. Patienten och närstående har rätt att medverka i den egna vården utifrån patientens individuella behov.
Nära invånarna Vårdcentralerna ska identifiera, lära känna och aktivt hålla kontakt med både individer och grupper med olika typer av hälsorisker och kroniska sjukdomar. Vårdcentralerna ska ta ett tydligt ansvar för hälso- och sjukvården för alla invånare som valt vårdcentralen.
Hälsofrämjande insatser Vårdcentralerna ska lägga stor vikt vid invånarnas levnadsvanor och bidra till bästa möjliga hälsa genom sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande insatser.
Jämlik och jämställd vård Hälso- och sjukvården ska vara likvärdig oavsett ålder, kön, sexualitet, sociala, kulturella och ekonomiska förutsättningar samt fysiska och psykiska funktionshinder.
Hälso- sjukvård och rehabilitering Vårdcentralerna ska erbjuda lättillgänglig sjukvård och rehabilitering av god kvalitet i samverkan med andra aktörer. 2014-02-24
Helhetssyn och samordning Vårdcentralerna ska med helhetssyn och fokus på den enskildes behov samordna vården och guida patienterna genom effektiva och trygga vårdkedjor.
I hela regionen Det ska vara möjligt för invånarna i sydöstra sjukvårdsregionen att välja vårdcentral över länsgränserna, och kan komma att utökas och gälla valfrihet över länsgränser mellan flera län.
Stora och små vårdcentraler Landstingets ambition är att det ska vara möjligt att driva både stora och små vårdcentraler i hela länet.
Uppdragsförändringar 2015 Läkarmedverkan i särskilda boendeformer Öppettider Filial Ansvar för anläggningsboenden Samordnare för de mest sjuka Plattform för e-hälsa Barnhälsovård
Läkarmedverkan på särskilda boenden Överenskommelse mellan vårdenheten och kommunen om fast läkarmedverkan. Det måste finnas invånare på boendet som valt vårdenheten. I sista hand fördelar Landstinget ansvar enligt det geografiska närområdet. Vårdenheten ska följa avtalet om läkarmedverkan i särskilda boendeformer.
Läkaransvar innebär att ge övergripande råd i medicinska frågor, konsultativt stöd och utbildande insatser till boendets personal inklusive läkemedelsgenomgångar i kompetenshöjande syfte att göra avgränsade insatser av enklare medicinsk karaktär där patientansvarig läkare inte behöver kallas in att bistå boendet när det behövs läkarkompetens i utbildningen
Öppettider sjukvård och service Vårdcentralens läkarmottagning ska vara öppen minst 36 timmar per vecka. På tider, måndag till fredag 08:00-17:00, som läkarmottagningen inte är öppen ska hänvisning ske till annan vårdcentral i närheten och regleras i skriftligt avtal.
Filialer När en filial har så många läkarbesök att det svarar mot två heltidsanställda läkare måste leverantören ansöka om godkännande att filialen blir en egen valbar vårdenhet.
Ansvar för anläggningsboenden Geografiskt områdesansvar för hälsoundersökningar och akut sjukvård på primärvårdsnivå av asylsökande.
Vårdcentralen som samordnare för de mest sjuka Kommunaliseringen av hemsjukvården har inneburit ändrade förutsättningar för vården och ett ökat avstånd mellan vårdcentral och hemsjukvård. Arbetet med fokuspatienter har tillkommit för att fokusera på undvikbar sjukhusvård med ökade krav på primärvården. Nationellt uppdrag: Kronikeruppdraget Det finns en ambition att i större utsträckning kunna erbjuda hembesök.
Mål och mått Mål: Vårdcentralen ska samordna arbetet med mest sjuka Definition: Effektmått tas fram av arbetsgrupp Datakälla: Redovisas årligen i samband med uppföljningsbesök Ersättning: 20 kr/invånare
Plattform för e-hälsa Vårdenheten ska erbjuda: Direktbokning av tider Påminnelser via SMS Förnya recept och förnya hjälpmedel Rådgivning Journal Min hälsoplan Kontaktkort på 1177.se
Barnhälsovård Vårdenheten ska samverka med barnhälsovården, barnomsorg, skolhälsovård och socialtjänst. Barnhälsovården kan anlita vårdenhetens läkare att medverka vid bedömning av barnets utveckling och delta i hälsofrämjande insatser för barn 0-6 år för att förebygga fysisk och psykisk ohälsa och stödja vårdnadshavare till ett aktivt föräldraskap enligt det nationella barnhälsovårdsprogrammet.
Tidplan webbtidbokning Agneta
Vårdval i specialiserad ögonsjukvård Basuppdrag Ögonläkarmottagning Tilläggsuppdrag Ögonbottenfotografering av diabetiker Kataraktoperationer
Remisser Specialister i allmänmedicin, annan specialist och optiker kan remittera Patienten ska vara delaktig i val av vårdgivare
Leverantörer Ögonkliniken, Höglandssjukhuset Ögonkliniken, Länssjukhuset Ryhov Eye Clinic Värnamo AB, Värnamo Ögonkliniken, Värnamo sjukhus A6 Ögonklinik AB, Jönköping Capio Medocular AB, Jönköping Ögonläkarhuset City AB, Jönköping
Hälsoprofil per vårdcentral Jesper Ekberg
Syfte Samla datakällor på vårdcentralsnivå (Hälsosamtal, CNI och Cosmic) Stöd för bättre resursplanering av den hälsoinriktade verksamheten Behovsanpassad samverkan Överblick för antalet invånare med risk respektive hög risk för ohälsa/sjukdom
Innehåll Sociodemografisk beskrivning av befolkningen Återrapportering av resultat från hälsosamtalen Genomförda hälsosamtal Resultat från hälsosamtalen hälsokurvan På begäran kan enheten få en lista på de individer som är högriskpatienter Beskrivning av förekomst av valda diagnoser med koppling till levnadsvanor
Vad säger de 1000 första som har haft hälsosamtal? 94% svarade att hälsosamtalet handlade om saker som kändes viktiga för mig i ganska stor eller stor utsträckning. 94% skulle tacka ja om man erbjuds ett nytt hälsosamtal om 5 eller 10 år. 23% tror att hälsoundersökningen kommer att påverka deras hälsa mycket positivt. Ytterligare 55% svarade ganska positivt, dvs totalt 78% var positiva.
Vilka tackar ja? Utbildningsnivå (totalt i dessa åldersgrupper i länet inom parentes) Förgymnasial utbildning 16,9% (18,5%) Gymnasial utbildning 51,7% (50,5%) Eftergymnasial utbildning 31,4% (31,0%) Födelseland (totalt i åldrarna 35-64 år i länet inom parentes) Utrikes födda 12% (17%) Födda i Sverige 88% (83%)
Hälsokurvan baseras på dessa Baseras på dem som varit på hälsosamtal Invånare som varit på Hälsosamtal Antal (andel) Kvinnor 40 år 16 (23%) Män 40 år 20 (24%) Kvinnor 50 år 34 (40%) Män 50 år 10 (15%) Kvinnor 60 år 23 (38%) Män 60 år 21 (36%) Totalt 124 (29%) Invånare med följande riskfaktorer Antal Låg fysisk aktivitet 17 Ohälsosamma matvanor 33 Rökare 44 Riskbruk alkohol 22 Pressad livssituation 11 Psykisk ohälsa 22 Svår fetma 11 Hög midjastusskvot 44 BT > 170 och/eller > 105 11 Kolesterol > 6,5/7,1 33 Högriskpatienter Antal Rökare 44 BT > 160 och/eller 100 + MS-kvot > 0,95/0,83 + Kol > 6,5/7,1 6 Låg fysisk aktivitet + Ohälsosamma matvanor + Psykisk ohälsa 15 Prediabetes/diabetes 9 På begäran kan enheten få en lista på dessa individer Baseras på hela den listade befolkningen Antal med följande diagnoser Genomgången hjärtinfarkt i åldern 40-70 år 73 Genomgången stroke i åldern 40-70 år 40 Diabetes i åldern 40-70 år 168 Socioekonomisk profil Antal (andel) Ensamstående förälder med barn <= 17 år 227 (1,9%) Ålder över 65 år och ensamboende 961 (8,1%) Kort utbildning (högst 9-årig grundskola, 25-64 år) 458 (3,9%) Arbetslös eller i åtgärd (16-64 år) 812 (6,8%) Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller 506 (4,3%) Sydamerika
Socioekonomisk profil 1 100 1 000 900 800 700 Medel 600 500 400 300 200 100 0 Utrikesfödd >65 år ensamboende Ensamstående förälder Arbetslösa Lågutbildad
Andel genomförda hälsosamtal 2013 100 80 60 40 - Mål - Medel 20 00 Andel % 40 år Andel % 50 år Andel % 60 år Andel genomförda % totalt
501 Hälsans vårdcentral 2 502 Rosenlunds vårdcentral 503 Råslätts vårdcentral 504 Kungshälsans vårdcentral 505 Hälsans vårdcentral 1 507 Vetlanda vårdcentral 508 Tranås vårdcentral 509 Sävsjö vårdcentral 510 Eksjö vårdcentral 511 Nässjö vårdcentral 518 Tenhults vårdcentral 521 Habo vårdcentral 522 Rosenhälsans vårdcentral 523 Mullsjö vårdcentral 525 Gränna vårdcentral 527 Bankeryds vårdcentral 528 Norrahammars vårdcentral 529 Öxnehaga vårdcentral 535 Landsbro vårdcentral 536 Mariannelund vårdcentral 537 Bodafors vårdcentral 540 Vråens vårdcentral 541 Väster vårdcentral 542 Rydaholms vårdcentral 543 Gislaveds vårdcentral 544 Anderstorps vårdcentral 545 Smålandsstenars vårdcentral 546 Reftele vårdcentral 547 Vaggeryds vårdcentral 548 Skillingaryds vårdcentral 549 Gnosjö vårdcentral 572 Aneby vårdcentral 573 Familjeläkarna i Anderstorp 574 Familjeläkarna i Gislaved 575 Familjeläkarna Smålandsstenar 576 Gislehälsan 577 Bräcke Diakoni VC Lokstallarna 579 Läkarhuset Huskvarna 580 Läkarhuset Jönköping 581 Wasa Vårdcentral 582 Wetterhälsan 583 Familjeläkarna i Mullsjö 584 Bräcke Diakoni VC Nyhälsan 585 Familjeläkarna i Forserum 586 Nässjö Läkarhus 587 Vrigstad Läkarmottagning 588 Läkarhuset Tranås 589 Sensia Sjukvård 590 Vårdcentralen Aroma 591 Apladalens vårdcentral 592 Läkarhuset Väster 593 Sensia Spec läkargruppen Vmo 20 Antal per 100 listade 40-70 år med vissa diagnoser 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Hjärtinfarkt Stroke Diabetes typ2
Hälsoläget för 40-, 50- och 60-åringar för Friskby VåC 2013 i antal och andel i procent enligt HÄLSOKURVAN (n=218). Värden inom parentes är motsvarande fördelning för 40-, 50- och 60-åringar i Jönköpings län (n=7852) 2013 Fysisk aktivitet kcal/vecka Mat kostpoäng Alkohol glas/vecka Tobak cig/dag (snusning) Livssituation poäng Psykisk ohälsa poäng Ärftlighet Diabetes antal släktingar Ärftlighet hjärtkärlsjukdom ålder BMI kg/m2 Midjastusskvot Blodtryck mm Hg Kolesterol mmol/liter 1 2 3 4 > 2000 10 % (13 %) 3-5 20 % (69 %) < 6/ < 4 70 % (66 %) 0/ex 80 % (41 %) < 2 68 % (69 %) < 3 70 % (75 %) 0 90 % (95 %) Far > 70/mor > 75 80 % (75 %) < 27/ < 29 50 % (60 %) < 0,90/ < 0,78 45 % (70 %) < 140/< 90 85 % (87 %) < 5,00/ < 5,00 55 % (52 %) 1000-2000 30 % (25 %) 6-8 65 % (27 %) 7 13 resp 5-8 20 % (20 %) 1 9 (snus) 22 = 10 % (20 %) 2-3 27 % (27 %) 3-4 20 % (20 %) 1 11 = 5 % (3 %) 55-69/60-74 10 % (15 %) 27-36,9/29-38,9 45 % (35 %) 0,90-0,94/0,78-0,82 55 = 35 % (22 %) 140-169/90-104 10 % (8 %) 5,00-6,46/5,00-7,09 40 % (42 %) 500-999 52 % (57 %) 9-11 33 = 15 % (12 %) 14 12 resp 9-12 11 = 5 % (7 %) 10-19 11 = 5 % (15 %) 4-5 11 = 5 % (4 %) 5-7 22 = 10 % (5 %) > 2 11 = 5 % (2 %) 45-54/50-59 11 = 5 % (5 %) > 37/> 39 11 = 5 % (5 %) 0,95-0,99/0,83-0,87 44 = 20 % (8 %) 170-199/105-114 9 = 4 % (5 %) 6,50-9,00/7,10-9,00 31 = 14 % (5 %) < 500 17 = 8% (5 %) > 18 resp > 12 11 = 5 % (7 %) > 20 11 = 5 % (24 %) < 45/< 50 11 = 5 % (5 %) > 1,00/> 0,88 > 200/> 115 2 = 1 % (<1 %) > 9,00/> 9,00 2 = 1 % (<1 %) Invånare som varit på Hälsosamtal Antal (andel) Kvinnor 40 år 16 (23%) Män 40 år 20 (24%) Kvinnor 50 år 34 (40%) Män 50 år 10 (15%) Kvinnor 60 år 23 (38%) Män 60 år 21 (36%) Totalt 124 (29%) Invånare med följande riskfaktorer Antal Låg fysisk aktivitet 17 Ohälsosamma matvanor 33 Rökare 44 Riskbruk alkohol 22 Pressad livssituation 11 Psykisk ohälsa 22 Svår fetma 11 Hög midjastusskvot 44 BT > 170 och/eller > 105 11 Kolesterol > 6,5/7,1 33 Högriskpatienter Antal Rökare 44 BT > 160 och/eller 100 + MS-kvot > 0,95/0,83 + Kol > 6,5/7,1 6 Låg fysisk aktivitet + Ohälsosamma matvanor + Psykisk ohälsa 15 Prediabetes/diabetes 9 Antal med följande diagnoser Genomgången hjärtinfarkt i åldern 40-70 år 73 Genomgången stroke i åldern 40-70 år 40 Diabetes i åldern 40-70 år 168 Socioekonomisk profil Antal (andel) Ensamstående förälder med barn <= 17 år 227 (1,9%) Ålder över 65 år och ensamboende 961 (8,1%) Kort utbildning (högst 9-årig grundskola, 25-64 år) 458 (3,9%) Arbetslös eller i åtgärd (16-64 år) 812 (6,8%) Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller 506 (4,3%) Sydamerika
Tidplan Hälsoprofiler för 2012-2013 klara 31 augusti 2014. Vid önskemål kommer primärvårdens fouenhet/ folkhälsosektionen till enheten under hösten 2014 för att presentera hälsoprofilen och samtala kring resultatet, värdet av profilen, utveckling av hälsoprofilen. En del av fouenhetens kvalitetsuppföljning från och med 2015?
I vilka sammanhang gör hälsoprofilen nytta i din verksamhet?
Ersättningsrelaterade kvalitetsvariabler 2015 Läkarkontinuitet - justeras Läkemedelsgenomgångar Antibiotikaförskrivning Levnadsvanor Missbruk och beroende Vårdcentralen som samordnare för mest sjuka Tillgänglighet - ingen ersättning 2015
Läkarkontinuitet Gränsvärden för ersättning sänks: Gränsen för 100% ersättning sänks från 80 till 70% Gränsen för 50% ersättning sänks från 40 till 30%
Bemanning av jourcentraler Bemanning baseras på hur stor del av vårdcentralens invånare som besökt jourcentralen (regleras två gånger per år). Inget avdrag för invånare som besöker jourcentralen. Avdrag för invånare som besöker akutmottagningen, men som inte läggs in.
Täckningsgrad Två aspekter att ta hänsyn till Det som ska göras på vårdcentralerna utförs på vårdcentralerna Antal besök, remissfrekvens Proaktivt arbete för friskare befolkning Hur kan vi mäta och ersätta för att få effekt?
Hur kan vårdcentralerna förbättra vården för mest sjuka och kroniskt sjuka?
Åtgärder för att öka värdet för invånarna Mats Bojestig
Vi gör mycket bra Vi är bland de bästa i nationella jämförelser av medicinska resultat, patientnöjdhet och tillgänglighet. Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Bästa möjliga Det finns landsting med bättre resultat som också har lägre kostnader. Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Kartläggning och analys Landstingets somatiska vård i jämförelse med riksgenomsnittet: Färre läkarbesök och sjukvårdande behandlingar 60 fler vårdplatser 135 miljoner kronor högre kostnader Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Vårdtillfällen Specialiserad somatisk vård, antal/100 000 invånare 18000 17500 17000 16500 16000 15500 15000 14500 14000 2010 2011 2012 Jönköpings län Riket Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Läkarbesök Specialiserad somatisk vård, antal/1 000 invånare 1100 1050 1000 950 Jönköpings län Riket 900 850 2010 2011 2012 Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Disponibla vårdplatser Somatisk vård, antal/1 000 invånare 2,4 2,4 2,3 2,3 2,2 2,2 2,1 2,1 2,0 2010 2011 2012 Jönköpings län Riket Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Cancersjukvård Andel omoperationer, procent 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 Tjocktarmscancer Ändtarmscancer Höglandet Jönköping Värnamo Bäst i Sverige Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Vården kostar mer än vi har Totalt: 4 500 miljoner kr 2014: -80 miljoner kr 2015: -70 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Kraftsamling Bättre folkhälsa Bättre vård Lägre kostnad Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Vi ska från mycket bra till bästa möjliga varje gång Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Mycket bra Bästa möjliga Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Vi gör ständiga förbättringar i vardagen och tar större steg när det behövs Källa: Virginia Mason Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Fem åtgärdsområden 1. Personcentrerad vård 2. Prevention och planering av nästa steg 3. Minska över-, under- och felanvändning 4. Standardiserade arbetssätt, specialisering 5. Snabbare spridning, jämlik vård Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Personcentrerad vård Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Personcentrerad vård Åtgärder Ökad egenvård samt individuell vårdplanering, 1177, webbtidbokning och journal på nätet för att öka patientens delaktighet och kunskap. Ger Färre återinskrivningar, akutbesök och vårddygn samt effektivare administration. Besparing 2014: -5 miljoner kr 2015: -5 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Prevention och planering av nästa steg Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Prevention och planering av nästa steg Åtgärder 10% färre vårdrelaterade infektioner och 5% färre återinskrivningar genom vårdplanering och uppföljning, mobila team, vårdprevention och patientsäkerhetsarbete. Ger Totalt 2 000 färre vårdtillfällen och 7 400 färre vårddygn. Besparing 2014: 41 miljoner kr 2015: 55 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Minska över-, under- och felanvändning Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Minska över-, under- och felanvändning Åtgärder Läkemedelsgenomgångar, översyn av Fakta-dokument. Omhändertagande på rätt nivå, minskad administration och översyn av arbetstider, schema, hyrläkare, jour och beredskap. Ger 2 400 färre vårddygn och 6 800 färre undersökningar. Minskade kostnader för hyrläkare och läkemedel. Besparing 2014: 28,5 miljoner kr 2015: 28,5 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Standardiserade arbetssätt, specialisering Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Standardiserade arbetssätt, specialisering Åtgärder Kortare ledtider med samtidig vård, dagkirurgi och snabbspår för stroke, höftoperationer, och hjärtsjukvård. Specialiserade enheter och standardiserade processer inom kirurgi och cancervården. Ger 5 000 färre vårddygn, kortare vårdtider och lägre kostnader för utrustning och arbetstid. Besparing Totalt 53 miljoner kr Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Snabbare spridning, jämlik vård Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Snabbare spridning, jämlik vård Åtgärder Spridning av effektiva arbetssätt och metoder för exempelvis självdialys, geriatrik och vårdprevention. Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Ansvar och samverkan Hälso- och sjukvårdsdirektör leder och följer upp det samlade arbetet med stöd av resurser inom ekonomi, personal och utveckling. De medicinska programgrupperna är mycket viktiga. Förvaltningscheferna bidrar i det gemensamma arbetet och genonför inom sitt verksamhetsområde med hjälp av stödresurser. Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Ledare gör skillnad Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Kvalitet är vår strategi Förändrat arbetssätt på alla nivåer Gemensam planering av verksamhet i länet Mindre andel slutenvård, större andel öppenvård Åtgärder för att öka värdet för invånarna
Frågor till primärvårdsforum
Kommande aktiviteter Budgetinformation i maj Landstingsfullmäktiges beslut om uppdrag 2015 i juni