Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker



Relevanta dokument
Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Koll på Kungsbacka Rapport 2:2016 Kebabprojekt Kebabprojekt 2016 Provtagning av kebabkött på pizzerior och restauranger i Kungsbacka kommun

PROJEKT. Salladbufféer

PROJEKTINRIKTAD KONTROLL I NORRBOTTEN Kontroll av salladsbufféer

Rapport. Restauranger tillsynsprojekt Åsa Fredriksson Joakim Johansson

Riksomfattande patogenprojekt i Finland. Resultat från projektet om förekomst av salmonella i grönsaker

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Isprojektet Mikrobiologisk provtagning av is. En rapport från Miljöförvaltningen Kalle Feldt och Emma Tibrand MILJÖFÖRVALTNINGEN

Miljö- och hälsoskyddskontoret. Rapportserie. Livsmedel 2008:1 Centraltillverkade och centralförpackade smörgåsar och sallader Provtagning och analys

Kommunala livsmedelstillsynsmyndigheter Livsmedelslaboratorier som godkänts för analys av sådana myndighetsprover, som avses i livsmedelslagen

Utredning av utlandsresenär

Is i livsmedelsanläggningar

FÖRORD... 3 INLEDNING...4

Undersökning av glass i Landskrona kommun 2008

Femkamp i hållbar grisuppfödning Sverige utklassar resten av EU

Projekt hållbarhetstester på charkprodukter

Smittspårningsutbildning 2011

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan

Provtagning av sallader

Vatten, riktad kontroll och provtagning i skolkök 2009

Glassprojekt sommaren 2005

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.

Provtagning av färska kryddor och bladgrönsaker

Vad kan finnas under ytan?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

Kontroll av salladsbufféer i butik

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Direktförsäljning av primärprodukter

Sammanställning. Redlighet och hygien vid Butiksgrillning 2008

PX20099 Mikrobiologiska risker i grönsakskedjan Lathund för odlare och odlarorganisationer November 2013

Kryptosporidier parasiter som angår oss alla!

Ätfärdiga livsmedel. Projektinriktad kontroll i Örebro län Foto: Per Norström, Länsstyrelsen. Publ. nr 2007:22

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

RISKER MED SMÅSKALIGT SLAM bakterier, virus och läkemedelsrester. Annika Nordin

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Fiskbranschens Vägledning

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Kontrollhandbok för storhushåll. Del 3 Hälsorisker och prioriterade kontrollområden inom olika typer av storhushåll

EHEC läget utomlands. Ivar Vågsholm Professor, dipl ECVPH

Slutrapport för projekt Is i livsmedelsanläggningar Provtagning av is för mikrobiologisk kontroll i livsmedelsverksamheter

Markku Kuusi Katri Jalava Anja Siitonen Petri Ruutu. Åtgärdsanvisning för att förhindra salmonellasmitta

Multiple choice frågor

MAT i Kalmar. Märkningen får inte vara hur liten som helst. Kalmar Musteri - företaget med muskler. Datummärkningen dag-månad-år

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Riktlinje för inköp och upphandling av livsmedel

Livsmedelskontroll i Falkenbergs kommun 2014 Miljö- och hälsoskydd

VÄNLIGEN FYLL I FÖLJANDE UPPGIFTER, TEXTA TYDLIGT ELLER ANVÄND VERSALER, TACK. Kompetenstestarens namn Kompetenstestarens betekcning Testdatum

Rapport från hearing: Genteknik ur ett risk- och sårbarhetsperspektiv. Rapportör: Sören Winge, tel

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2007

Livsmedelskontroll av julbord i Malmö stad 2007

Miljönämnden i Jönköpings kommun Gatuköksprojekt 2011

Säker livsmedelshantering

1. Provtagning av dagsgamla kycklingar i uppfödningsstall för avelshönor

Smittrisker Människa -Djur

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Behandling och förebyggande av influensa

Studera till veterinär

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Riktad kontroll butik

Vattenverk i Askersund kommun

Upphäver / Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets cirkulär nr 199 av den 14 maj 1982 om bakteriologisk undersökning vid köttbesiktning

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige SFBUP den 12 februari 2016

Isprojekt Mikrobiologisk provtagning av is. Miljö och Stadsbyggnad Uddevalla kommun

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Livsmedelskontroll av kinarestauranger i Malmö och Burlövs kommuner 1998

Egenkontroll ger bättre koll

Grundläggande förhållanden och aktiviteter som är nödvändiga för att upprätthålla en hygienisk miljö genom hela livsmedelskedjan.

Butikshanterade charkuterivaror. Livsmedelskontrollprojekt 2008 i Örebro län. Foto: Per Norström. Publ.

INSPEKTIONSBERÄTTELSE Salmonellakontrollbesök på djurhållningsplats för fjäderfä

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

Ditt ansvar som livsmedelsföretagare

Provtagningsprojekt på restauranger i Malmö stad under 1999

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2012

Riskklassificering av livsmedelsanläggningar

Hygienombudsträff HT- 2012

Checklista för kontroll av groddanläggning Stödjande instruktion för kommuner och länsstyrelser

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Många av hemmets funktioner, såsom wc, dusch och matlagning, producerar avloppsvatten. Att spola en vattentoalett förbrukar mycket vatten.

Motion 2015:53 av Anna Sehlin (V) och Pia Ortiz Venegas (V) om vegetariska måltider under landstingsfullmäktiges möten

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

UPPDRAG. Mikrobiologiska risker i Grönsakskedjan. Slutrapport 4P Pernilla Arinder. November 2014 SIK

Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat

BEKÄMPNING AV DJURSJUKDOMAR SOM MED LÄTTHET SPRIDER SIG

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315

Aktuellt från Smittskydd Stockholm. Informationsmöte för Miljö och hälsoskyddsinspektörer Helena Hervius Askling Bitr.

Ensamkommande flyktingbarn i Sverige

Handbok för utredning av utbrott Stödjande instruktion för livsmedelskontrollen och smittskyddsenheterna

Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

HACCP first aid kit Tio steg för säker ost

Djurhållning inom lantbruket

Skogsstyrelsens författningssamling

FÖRELÄGGANDE ENLIGT 55 I LIVSMEDELSLAGEN ATT AVHJÄLPA KONSTATERADE BRISTER I LIVSMEDELSLOKAL, RESTAURANG CHAO YANG, LOVISA

Projekt. Provtagning av köttfärs i butik. Miljö och hälsoskydd Falkenbergs Kommun

Transkript:

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker September 2012 Social- och hälsovårdsverket Hälsoinspektionsbyrån Sammanställt av t.f. hälsoinspektör Emma Bäck

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING...1 1.1. SALMONELLA...1 2. PROVTAGNING...2 3. RESULTAT...3 4. SAMMANFATTNING...3

1. Inledning Största delen av matförgiftningsepidemierna i Europa orsakas av salmonella, virus och campylobakter. År 2010 statistikfördes 5 262 matförgiftningsepidemier i Europa varav 25 av de 43 000 personer som drabbades avled. Talen är något lägre än året innan. I programmet för den riksomfattande livsmedelstillsynen (EVO) 2009-2010 gavs anvisningar för projektet Förekomst av salmonella i grönsaker 1. I Eviras anvisning till livsmedelstillsynsmyndigheterna 10502/1 Mikrobiologisk provtagning och analyser av livsmedel, rekommenderas att tillsynsmyndigheternas provtagning inriktas på väl planerade patogenprojekt. Temat Salmonella i grönsaker valdes som ett riksomfattande projekt eftersom informationen gällande förekomst av salmonella i grönsaker på marknaden i Finland är begränsad. Information från projektet kan användas vid bedömning av salmonellarisker i Finland 2. Kommunernas livsmedelstillsynsenheter utförde projektet på sina tillsynsområden och resultaten rapporterades till Evira. Salmonellaprojektet genomfördes under år 2010-2011 inom hälsoinspektionens tillsynsområde. 1.1. Salmonella Salmonella är en zoonos, dvs. en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Zoonotiska salmonellabakterier är i stora delar av världen vanliga hos många olika djurslag, t.ex. nötkreatur, grisar, hönsfåglar, vilda fåglar samt sällskapsdjur som hund och katt. I flertalet europeiska länder (dock inte Finland) är Salmonella enteritidis från ägg och kyckling ett särskilt stort problem. Det finns över 2 000 olika typer av salmonella men i Finland är det vanligen typerna Enteritidis och Typhimurium som orsakar sjukdom hos människan. Den vanligaste orsaken till salmonellautbrott är kontaminerade livsmedel. Det krävs ofta en hög infektionsdos (ca 100 000 bakterier) för att sjukdomssymtom ska uppstå, vilket oftast förutsätter att bakterien har förökats i livsmedlet. Vissa grupper i samhället är mera känsliga för salmonella som små barn, äldre och immunsvaga. Bakterier kan också spridas mellan människor via avföringen. Vanligen ses ett akut insjuknande med buksmärtor, feber, diarréer och ibland kräkningar. Diagnosen ställs vanligen genom ett avföringsprov. Det finns inget vaccin mot salmonella utan en allmänt god hygien förebygger smitta. Det är därför viktigt att följa livsmedelshygieniska rutiner, så att eventuella bakterier i maten inte kan föröka sig. 3 1 Program för riksomfattande livsmedelstillsyn 2009-2010 2 Evira. 2012. Projekt för förekomst av salmonella i grönsaker. 11.09.2012. Tillgänglig: http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning_och_forsaljning/tillsyn/undersokningar_och_projekt/projekt_on_fo rekomst_av_salmonella_i_gronsaker_2010_-_2011/ 3 Institutet för Hälsa och Välfärd. 2012. Salmonella. 11.09.2012. Tillgänglig: http://www.ktl.fi/portal/suomi/tietoa_terveydesta/terveys_ja_sairaudet/infektiotaudit/suolistoinfektiot/salmonella/ 1

2. Provtagning Prover togs år 2010-2011 och 1-3 produktprover togs per månad från olika försäljningsställen (tabell 1). Provtagningen delades upp i hälsoinspektionens övervakningsområde så att ca 1/3 av proverna togs från Nykarleby och 2/3 av proverna togs från Jakobstad, Pedersöre och Larsmo. Ett prov består av två delprover. Sammanlagt togs 24 prover (28 delprov). Proven togs av följande produkter: 1. sallad, kruksallad; portionsförpackad och förpackad för stohushåll 2. färska örter; krukört elller färsk ört 3. groddar; färdig grodda av en eller flera sorter av frön, bönor eller sädesslag Tabell 1. Provtagningsplan. Provtagnings tid Provtagningsställe Produktsort * januari Vegetarisk restaurang ekoprodukter: groddar, frön, bönor eller sädesslag februari Snabbmatsrestaurant som hör till kedjan med centraliserade inköp salladskomponenter, groddar, örter färska / förpackade i vaccuum / skyddgas mars Större market som hör till kedja örter, bön, groddar, utländska, ekoprodukter, exotiska grönsaker enl. Eviras anvisning april Mindre market/ bybutik vanliga grönsaker enl. Eviras anvisning maj Större privat butik örter, groddar, utländska grönsaker juni Laatikkomyymälä vanliga grönsaker enl. Eviras anvisning juli Torgförsäljning inhemska grönsaker, ekoprodukter augusti Torgförsäljning inhemska grönsaker, ekoprodukter september Hälsokostbutik frön, bönor eller sädesslag oktober Etnisk restaurang / butik frön, bönor eller sädesslag november Storkök salladskomponenter i modifierad atmosfär december Större market örter, groddar, utländska, ekoprodukter, exotiska grönsaker enl. Eviras anvisning * Motiveringar 1. Prov av ekologiskt odlade produkter Ekologiskt odlade produkter har definierats som produkter framställda enligt vissa regler. Dessa regler syftar bl a till att ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga skall bevaras. Rent praktiskt innebär det att handelsgödsel och kemiska bekämpningsmedel (naturfrämmande ämnen) i stort sett är förbjudna. Antagandet att ekologiska produkter skulle vara mer smittade med zoonotiska bakterier bygger på att organisk gödsel används i högre grad vid ekologisk produktion. Tankar finns också om att smittrycket skulle vara högre på ekologiskt uppfödda djur och därmed skulle ekologisk gödsel innehålla mer zoonotiska bakterier. Skillnader på gödselsammansättning och hantering förekommer, vilket påverkar patogeners överlevnad och tillväxt. 2

2. Prov av exotiska kryddor, grönsaker och örter Salmonellafall i Sverige t.ex. har under de senaste åren kunnat härledas till olika exotiska vegetabilier t.ex. bananblad/limeblad, koriander och sesampasta. Vid en undersökning av färska orientaliska grönsaker och kryddor som Stockholms miljöförvaltning genomförde år 2000 var 6 prov av 60 positiva för Salmonella. Samtliga positiva prov härstammade från Thailand vilket också var landet varifrån de flesta av testade grönsakerna kom. Jämförelse mellan olika undersökningar tyder på att utvecklingsländer har en betydligt högre andel fekalt smittade vegetabilier. En brasiliansk undersökning visade att 63% av 172 testade vegetabilier visade spår av fekal förorening (Takayanagui et al. 2001). Totalt var 9% av proven positiva för Salmonella. En indisk undersökning fann att 66% av de undersökta vegetabilierna bar spår av fekal förorening och att alla proven innehöll både L. monocytogenes och Yersinia (Pingulkar et al. 2001). 3. Prov av groddar Groddar har förorsakat flera salmonellaepidemier i Finland. Groddar blir i de flesta fall smittade redan vid fröframställningen. De patogena mikroorganismerna kommer troligtvis ursprungligen från kontaminerat vatten eller direkt från feces, exempelvis förekommer det att djur tillåts beta före skörden. Fröer till groddning smittas dock inte i högre grad än fröer som nyttjas för andra ändamål. Utan det är själva groddningsprocessen som gör groddar till en större hälsorisk än andra jämförbara produkter. Detta eftersom groddningens betingelser gynnar bakterietillväxt. Experiment har visat att patogena bakterier (Salmonella, E. coli O:157 och B. cereus) bundna till frö kan föröka sig 1000 100 000 gånger under själva groningen. 4. Prov av ätfärdiga produkter i modifierad atmosfär Beskärning av frukter och grönsaker medför att mikroorganismer får tillgång till nya, icke koloniserade, näringsrika ytor som inte är skyddade av något skal. Vid tillskärning ökar risken för smittspridning eftersom skyddande ytceller förstörs och växtsaft kan föra smitta till nya oinfekterade ytor. Skärverktyg är svåra att rengöra och växtsaft ger goda möjligheter till bakteriell tillväxt. Koncentrationen av mikroorganismer kan öka upptill sju gånger efter tillskärning. Användandet av modifierad atmosfär kan öka risken för hälsoproblem på minst tre sätt: (i) de förändrade miljöbetingelserna kan tänkas hämma tillväxten av mikroorganismer som normalt konkurerar med patogener. (ii) förlängd hållbarhet medför längre tid för patogenen att öka. (iii) syrenivåer på någon procent förhindrar tillväxt av Clostridium botulinum. Men om förpackningen utsetts för högre temperaturer ökar respirationen och anaerob miljö kan uppstå, vilket möjliggör tillväxt av C. botulinum. 3. Resultat Totalt togs prover av 24 produkter (tabell 2). Salmonella påvisades inte i något av proven. Tabell 2. Resultat från provtagningen vid försäljningsställen. Provtagningsobjekt Antal prover Resultat Vegetarisk restaurang 4 Påvisades ej Snabbmatsrestaurant som hör till kedjan med centraliserade inköp 2 Påvisades ej Större market som hör till kedja 4 Påvisades ej Mindre market/ bybutik 2 Påvisades ej Större privat butik 4 Påvisades ej Laatikkomyymälä 3 Påvisades ej Torgförsäljning 2 Påvisades ej Hälsokostbutik 1 Påvisades ej Etnisk restaurang/ butik 1 Påvisades ej Storkök 1 Påvisades ej 4. Sammanfattning Inom ramen för det riksomfattande projektet Förekomst av salmonella i grönsaker togs 24 prover av sallad, färska örter och groddar. Salmonella påvisades inte i proverna. Resultaten från provtagningen visar på god hygien vid odling och hantering av sallad, örter och groddar. 3