SNI + NA + TE = sant Anna Lodén, anna.loden@umea.se, Dragonskolan, Umeå Helen Forsgren, helen@oedu.se, Örnsköldsviks gymnasium, Örnsköldsvik
Skolverkets material om SNI Projektledare: Chris3na O6ander (FD Umeå univ.) Medverkande: Katarina O6ander (FD, Umeå univ/parkskolan) Anna Lodén (Dragonskolan, Umeå) Helen Forsgren (Örnsköldsviks gymnasium, Övik) Mats Hansson (Katedralskolan, Uppsala) Ammie Berglund (Katedralskolan, Uppsala)
Samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll SNI
Var är jag? 1. Jag vet inte så mycket om SNI. 2. Jag har hört talas om SNI 3digare. 3. Jag har prövat SNI i min undervisning. www.govote.at Men3meter
Av 25 deltagare svarade 16 2/18/2016 Var är jag? - Mentimeter Var är jag? Go to www.govote.at and use the code 82 89 65 8 5 3 Jag vet inte så mycket om SNI. Jag har hört talas om SNI tidigare. Jag har prövat SNI i min undervisning. Röstning NT-konferens Votes: 16 SNI-workshop
Få in samhällsperspek3vet 2å2 - Berä6a om hur du brukar koppla in samhället i din undervisning. Berä6a varför du brukar välja dessa sä6. Bild: Ritad av Anna Lodén, Umeå
Varför SNI? Bra plaaorm för a6 det är närmare elevernas vardag ger medborgarkunskap Elevernas upplevelser a6 det är intressantare mer relevant Elever lär elever delak3ga i lärandet ger högre mo3va3on för lärandet Ger högre måluppfyllelse
Förmågor som utvecklas med SNI A6 kommunicera samtala, diskutera, argumentera, ställa frågor A6 söka och granska informa3on A6 ta ställning och få handlingskompetens A6 förbereda för a6 leva och verka i samhället sk medborgarkunskap Samhällsfrågor i det naturvetenskapliga klassrummet Ekborg, Ideland, Lindahl, Malmberg, O6ander & Rosberg, 2012, Gleerups
Aktuella samhällsfrågor Lärargruppen delas i tre och varje grupp får en nyhet a6 diskutera. Ta fram frågeställningar! Välj olika ar3klar i olika nyhetsflöden för a6 inspirera eleverna! T ex Engångsligg är en emo3onell extremsport Livss3l styr bakteriefloran Toale6budskap och gra3s kondom i flygpaltskampanj för a6 väcka nyfikenhet.
Vanliga fel när läraren ställer frågor Läraren ställer: För många frågor på en gång Läraren låter bli ao: Bygga vidare på svaren Frågor och besvarar dem själv Uppmärksamma svaren Irrelevanta frågor Ge elever 3d a6 tänka Frågor bara 3ll de duk3gaste Rä6a felak3ga svar Samma slags frågor hela 3den Se innebörden av elevernas svar
Läs, sök info, granska, ta ställning Biomolekyler Ämnesomsä6ning Kost Vik3gt a6 ha faktakunskap för a6 kunna argumentera vid diskussion!
Tidningsuppdrag TIDNINGSUPPDRAG - Inlämningsuppgift Syfte: Att studera det naturvetenskapliga innehållet i en tidningsartikel med samhällsanknytning. Källa: Uppge tidning, datum och om tidningens nummer finns med Innehåll: 1. Berätta varför du valde din artikel. 2. Berätta vad artikeln handlar om. 3. Vilka naturvetenskapliga ord och/eller begrepp finns med i artikeln. Berätta vad dessa ord/begrepp betyder. 4. Berätta på vilket sätt/i vilket sammanhang de naturvetenskapliga orden/begreppen är kopplade till ett samhällsperspektiv. 5. Anser du att innehållet i artikeln är vetenskapligt korrekt eller är det ovetenskapligt? Berätta hur du tänker! 6. Berätta om dina egna reflektioner när du har läst och arbetat med artikeln. Inlämning: Vid redovisningstillfället lämnas inlämningsuppgiften in. Se bifogad mall! MALL TILL INLÄMNINGSUPPGIFT 1) Namn: Ditt namn och klass 2) Artikel: Rubrik och datum (ev. nummer) 3) Val av artikel: Berätta varför du valde din artikel. 4) Naturvetenskapliga ord/begrepp: Berätta vilka naturvetenskapliga ord och/eller begrepp finns med i artikeln och vad dessa ord/begrepp betyder. 5) Naturvetenskap i ett samhällsvetenskapligt perspektiv: Berätta på vilket sätt/i vilket sammanhang de naturvetenskapliga orden/begreppen är kopplade till ett samhällsperspektiv. 6) Källkritik: Berätta om du anser innehållet i artikeln vetenskapligt eller ovetenskapligt. 7) Reflektioner: Vilka är dina tankar och reflektioner om den artikel som du valde?
HUR OFTA HAR DU UNDER DE SENASTE 6 MÅNADERNA HAFT SVÅRT ATT SOMNA? Fråga: Hur ofta har du under de senaste 6 månaderna haft följande besvär? N=5213/5292 (bortfall: 1,5%) En tredjedelar av ungdomarna har svårt att somna en eller flera gånger i veckan. En tredjedel har sällan eller aldrig svårt att somna. 35% 34% 32% 32% 31% 21% 19% 19% 18% 18% 18% 17% 16% 15% 14% 24% 23% 23% 23% 21% 12% 8% 8% 8% 9% I stort sett varje dag Mer än 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i veckan Ungefär 1 gång i månaden Sällan eller aldrig Tjej 15-19 Tjej 20-24 Kille 15-19 Kille 20-24 viktad total 2014
Sömnprojekt i BF3PT & SNI 3 nyhetsinslag från tv Formulera 3 frågor 3 begrepp Söka fakta Redovisa resultat Tolka resultat Hi6a nya samband Ulorma enkät u3från frågor Datainsamling
Redovisa och tolka data
Utvärdering av moment: 87 % upplevt a6 de planerat och varit delak3g i momentet (elevfrågor skapade innehåll och form). 60 % tycker a6 det varit roligt och a6 de lärt sig mycket (verklighet gav engagemang). 60 % tycker a6 arbetet varit bra och e6 annorlunda sä6 a6 arbeta (elevak3vt, prak3sk undersökning, kri3sk granskning). 48 % tycker a6 de lärt sig nya saker som de kan använda utanför skolan (medborgarkunskap).
En stor vinst vid betygsä6ning! Lägre nivå av lärande Definiera Beskriva Repetera någon annans defini3on av en princip Förklara Försvara Förklara principen genom exempel på dess användning inom vissa områden Kunna Sllämpa Beräkna Personligen använda principen på procedurer i verkliga situa3oner Högre nivå av lärande IdenSfiera Urskilja Kan separera fakta från antagande principer Kategorisera Kombinera Kombinerar e6 antal principer 3ll en ny fungerande strategi Värdera Jämföra Bedöma användningen av den nya strategin
Ny elevformulerad frågeställning Sover man bä6re när man har haq sex?
Välj olika ar3klar i olika nyhetsflöden för a6 inspirera eleverna! Eller en Zelda seriej Sta3s3k visar a6 klamydia ökar i Sverige och a6 kondomanvändningen minskar.
Framgångsrikt sä6 a6 arbeta med abstrakta saker på grundskolan Har visat sig vara bra för a6 starta diskussioner Concept Cartoon KONDOM ELLER INTE?
Kondom eller inte? Vilken pratbubbla är mest sannolik? Vilket är det vanligaste svaret hos en ungdom? Vilken pratbubbla är mest önskvärd u3från a6 klamydiasmi6an ska minska och a6 kondomanvändningen ska öka? Eget/egna förslag på pratbubbla så a6 kondomanvändningen ökar
Bild: Ritad av Anna Lodén, Umeå
Bild: Ritad av Anna Lodén, Umeå
VARFÖR INTE KONDOM? Fråga: Om du inte använde kondom vid ditt senaste samlag, varför inte? Respondenterna fick välja valfritt antal alternativ. Rangordning enligt viktad total N=3027/3165 (bortfall: 4,4%) Använde annat preventivmedel Det är skönare utan Var inte orolig för att smittas av någon Hade ingen kondom till hands Var oförberedd på situationen Var påverkad av alkohol/droger Använde annan preventivmetod Ville inte riskera att tappa ståndet Jag ville ha barn Vågade inte föreslå kondom Är/var redan gravid Osäker på hur man sätter på en kondom Annat 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% 55% 60% 65% 3% 2% 2% 1% 1% 0% 0% 5% 4% 8% Tjej 15-19 år Tjej 20-24 år Kille 15-19 år Kille 20-24 år Viktad total 2014 20% 22% 45% En större andel bland tjejerna använde ett annat preventivmedel. Av de som svarade "det är skönare utan" svarade nästan 60% att de använde annat preventivmedel men drygt 43% av gruppen svarade att de inte var orolig för att smittas av någon sexuellt överförd infektion.
Ja eller nej JOBBA MED CONCEPT CARTOONS?
Välj olika ar3klar i olika nyhetsflöden för a6 inspirera eleverna! Med fokus på kemikalier HUR PRODUCERAS DINA KLÄDER?
Naturvetenskapliga frågeställningar Kan kemikalien ersä6as, om inte, hur kan den undvikas? Behövs kemikalien forlarande i vårt samhälle och hur påverkar den oss ekonomiskt? Hur påverkar kemikalien vår hälsa samt naturen? Ex nedbrytnings3d. Varför uppkom kemikalien och av vilket syqe?
Postrar blir magasin www.issuu.com 9 november 2015 9 november 2015 15 DDT Perfluorerade DDT har det ämnen rationella namnet 1,1,1-triklor-2,2- Perfluorerade ämnen är en bis(4-klorfenyl)etan. vanlig grupp kemikalier. De är organiska Ämnet föreningar är nästintill där alla olösligt i väteatomer, förutom de som vatten men kan lösas flera tillhör den funktionella organiska lösningsmedel. gruppen, är ersatta av fluoratomer. DDT är ett vitt, kritallint ämne. Användningsområden De perfluorerade ämnenas förmåga att bilda släta ytor som är både vatten-, fett- och smutsavvisande gör att de kan användas inom många olika områden. Den största mängden i Sverige används av textilindustrin, men det finns även i brandsläckningsskum, teflon-stekpannor, Vad är ett persistent hårprodukter miljögift? och ytbehandlat papper och mycket annat. Ett persistent miljögift är ett miljögift som är stabilt. Miljögiftet är då svårnedbrytbar. DDT som läkemedel? Enligt ekotoxikologen Vendela Asp, skulle DDT kunna användas för att bekämpa Hamburgerpapper cancer i binjurebarken. behandlas med perfluorerade ämnen för att de inte ska släppa igenom fett. DDT PFOS En farlig kemikalie som aldrig försvinner Vad är DDT och varför utvecklades ämnet? DDT eller Diklordifenyltrikloretan, utvecklades som ett tillsynes riskfritt bekämpningsmedel mot insekter och användes i stor skala fram till mitten av 1960-talet. DDT upptäcktes av den schweiziske kemisten Paul Müller och kom ut på marknaden 1942. Strukturen hos PFOS. Bekämpningsmedlet användes både för att utrota sjukdomsspridande Vad är PFOS? insekter men även Perfluoroktansulfonat inom jordbruket. (PFOS) är ett perfluorerat ämne, vilket innebär att det är en organisk förening där alla väteatomer, Den stora utom de som tillhör den funktionella gruppen, har ersatts av fluoratomer. användningen PFOS är ett PBT-ämne DDT (persistent, bioackumulerande gjorde att och Malaria toxiskt ämne), det vill säga ett långlivat och giftigt nästan ämne med utrotades förmåga att i ansamlas i djur och människor. tropikerna Kemikalien men framställs syntetiskt och på grund av dess temperaturtålighet används den inom många olika dess värre gjorde områden. den även att en Varför är utbredd PFOS farligt? resistens PFOS är väldigt hos myggorna långlivad då den inte kan brytas ner i naturen, eftersom den utvecklades. kemiska bindningen mellan kol- och fluoratomerna är en av de starkaste som finns. Allting samlas DDT användes även mot då i naturen där det är reproduktionsstörande och giftigt, speciellt för Hur vattenlevande organismer. Brandövningsplatser tyfusspridande löss. och områden nära dessa platser är påverkar speciellt utsatta för PFOS, eftersom kemikalien DDT ofta används vår i hälsa och miljön? brandskum. DDT På grund är ett av miljögift detta är och räknas till de långlivade många sjöar organiska och vattendrag föroreningar. i Sverige Insekter dör direkt vid förorenade och även grundvattnet exponering för DDT men ämnet kan även lagras i blir förorenat, vilket gör att vi människor fettvävnader. får i oss PFOS både DDT är lågt toxiskt för människor och genom fisk påverkar ur dessa vattendrag jonflödet i våra PFOS nervceller!ån brandskummet och blir därmed och från dricksvattnet. nervsignalernas hastighet. kvar i sjöar Vid och sänkning grundvattnet. av nervsignalernas hastighet får större däggdjur Varför darrningar och kramper. Vid längre exponering kan störningarna bli kroniska. De största problemet med Rening rekommenderas av PFOS Hur påverkar det oss människor? fortfarande DDT för DDT är att kemikalien lagras i fettvävnaden och det Våra kroppar tar lätt upp PFOS och det lagras främst i levern Att bli användning av med den PFOS som mot leder till en kronisk påverkan på kroppen. och blodet, eftersom kemikalien liknar naturliga fettsyror som finns i marken sen tidigare är en Malariamyggan? I kroppen liknar DDT könshormonet östrogen. Detta väldigt svår utmaning. Företaget fäster till lever- och blodserumproteiner. Det är Svevia har jobbat länge med att cancerframkallande kan göra och att nedbrytningen kan även överföras och till foster utsöndringen via av andra utveckla För en nästan saneringsmetod 30 år sedan som började placetan hormoner och till spädbarn ändras genom vid modersmjölken. exponering av I studier DDT. på Den nu har man testats fasa på ut 30 användningen ton PFOSförorenad DDT jord. i malariadrabbade De använder en områden av djur har man sett att PFOS bland annat påverkar reproduktionsnedsättning man sett hos djur, och den immunsystemet, levern, fettnedbrytningen och kroppens jordtvätt men som nu fungerar rekommenderar genom att: WHO äggskalsförtunning man sett hos fåglar exponerade hormonsystem. användningen av DDT igen. Detta för höga halter av DDT tror man har att göra med den Den beror förorenade på att jorden forskning grävs visar att Kan det egenskapen. ersättas med Äggskalförtunningen något annat? upp och placeras i jordtvätten. hos rovfåglar har användning av DDT på ett reglerat och genomtänkt sätt, inte Trots att gjort PFOS att inte populationen längre får tillverkas minskat i Europa markant. och USA, Men är på Jorden blandas med vatten i skadar naturen eller människorna det ändå senare ett av världens tid har mest man spridda sett ämnen. återhämtning Man har börjat en tank som sedan utsätts för hos dem. högt som tryck. bor Då i dessa "skrubbas" områden. DDT byta ut PFOS mot andra perfluorerade ämnen som är mindre När DDT bryts ner bildas nedbrytningsprodukterna föroreningarna får bara användas bort och genom IRS, giftiga och inte tas upp i samma utsträckning av levande DDE och DDD som är ännu giftigare än DDT. hamnar Indoor i vattnet. Residual Spraying, organismer, men vissa av de andra ämnena, som t.ex. forskning har visat att detta är ett fluortelomerer, bryts ned till PFOA som inte heller är Vattnet sållas bort från jorden bra sätt att minska spridningen av nedbrytningsbart och stannar kvar i naturen. och den renade jorden Används DDT fortfarande? Malaria. Av de kontrolleras innan den används bekämpningsmedel att använda Hur kan DDT vi undvika är förbjudet PFOS? inom jordbruk i de flesta länder för återfyllning. genom IRS, som är godkända av Ända sedan sedan man 1970-talet började tillverka och perfluorerade har då ersatts ämnen av har andra Vattnet WHO, och är partiklarna DDT ganska pumpas billigt, lågt det varit bekämpningsmedel. en vanlig i tillverkningen Stockholmkonventionen av i stort sett alla regn- som till en toxiskt separator, för människan och renas och det och friluftskläder, trädde i så kraft att undvika 2004 förbjuder dessa kemikalier helt har sedan effektivaste via olika filter. bekämpningsmedlet. fram tills alldeles nyligen varit omöjligt. På grund av att användningen av DDT i Det som blir kvar efter trycket från konsumenterna har ökat börjar det komma andra reningen Källhänvisning kan behandlas mer och jordbruk i hela världen. alternativ, som att köpa material gjorda av polyuretan, eller framtida skickas till deponi. polyester Världshälsoorganisationen eller polyeter. De plastmaterialen görs av fossil olja, frågeställningar Det negativa med denna metod vilket inte WHO heller rekommenderar är miljövänligt men de är inte lika farliga som är att kostnaderna blir stora för att de perfluorerade däremot ämnena fortfarande som aldrig DDT bryts ner. utveckla metoden ytterligare och mot sjukdomsspridande Alternativen som finns att välja på är inte kunna rena större mängder jord. insekter som lika tex effektiva som de perfluorerande Malariamyggan. ämnena Vid inom en alla områden. Om man exempelvis vill att en friluftsjacka ska Källor: sådan användning måste vara både vattentålig, smutsavvisande däremot WHOs riktlinjer och kunna andas är det svårt att byta följas. Förenklat ut de kan perfluorerade man ämnena. Frågan säga att besprutningen man får ställa sig då är om det bara får ske inomhus, verkligen är på nödvändigt att jackan har alla dessa egenskaper En behållare eller om med På vilket sätt är DDE och DDD väggarna. Eftersom att Praktisk men gi"ig jacka. man kan klara sig med insektsbekämpningsmedel någon annat. giftigare än DDT? Vilken är den DDT är persistent finns på 1960-talet kroniska påverkan på människokroppen av DDT? Hur kan DDT användas mot cancer i binjurebarken? ämnet fortfarande kvar i naturen. Högsta halterna Johanna Vidmark av DDT i vår närmiljö finns i fisk och i fiskätande djur vid Östersjön. 16 Märta Torshage 1 Märta Torshage 2
Utvärdering Eleverna tycker ao de nu kollar produkters innehåll väljer oparfymerade produkter är skrämda, få6 ångest & blivit medvetna är rädda för allt få6 Reality check! Googlar & gör research innan shopping tänker på plast mycket & allt är med plast! Metoderna gav varia3on så a6 jag lärde mig på fler sä6 mig 3ll exempel både bild och ord vilket jag lär mig mer av mer då jag fick berä6a för andra a6 jag hörde andras argument och fick bä6re förståelse
På golvet MACHOFABRIKEN
Citat Dylan William; Handbok i forma3v bedömning, 2016 DET ENDA ANVÄNDBARA LÄRANDET ÄR DET SOM ELEVERNA KAN ANVÄNDA UTANFÖR LÄRANDETS KONTEXT.
Vad tar jag med mig? Varför? Tänk eqer! Vad kommer du a6 prova? Vad har ge6 dig stöd a6 använda SNI? Bild: Ritad av Anna Lodén, Umeå