BEMANNING UTIFRÅN RESURSER, STYRNING OCH STRATEGIER - GÄLLER EGEN REGI RIKTLINJE KARLSTADS KOMMUN
Beslutad i: Vård- och omsorgsdirektör Ansvarig samt fr.o.m: Utvecklingsledare 150530 Uppdateras: 160130 POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. PLAN Beskriver vad kommunen vill uppnå inom ett område. Ofta har planen sitt ursprung i koncernens övergripande mål eller annan beslutad politisk inriktning. En plan tar inte ställning till utförande eller metod. Den berättar vad vi ska uppnå. Exempel: Skärgårdsplan. RIKTLINJE Säkerställer ett korrekt agerande och en god kvalitet i handläggning och utförande. Riktlinjer kan betraktas som en handbok och kan fungera som ett stöd för hur vi ska agera i den dagliga verksamheten. Exempel: Riktlinjer för tjänsteresor, Riktlinjer för försörjningsstöd. HANDLINGSPLAN Tydliggör på ett konkret sätt hur ett uppdrag ska genomföras. En handlingsplan innehåller åtgärder och ansvarsförhållanden samt eventuell tidsplan och ekonomiska konsekvenser. Exempel: Handlingsplan för ledar- och medarbetarundersökning.
RIKTLINJE GÄLLANDE BEMANNING UTIFRÅN RESURSER, STYRNING OCH STRATEGIER 3 Vård- och omsorgsförvaltningen är uppdelad i en beställar- och utförarmodell. Beställarfunktionen, biståndskontoret, ansvarar för myndighetsutövning och resursfördelning. Ansvaret för utförande av insatser finns både inom egenregin och hos privata utförare. RESURSER INSATSER I ORDINÄRT BOENDE Resursfördelning inom hemtjänst utgår ifrån en bedömningsmanual EBV och ersättningen sker utifrån beviljade timmar. Avdrag sker för registrerad frånvaro. I ersättningsbeloppen ingår tid för möten, transporter, dokumentation och planering. Till privata utförare ingår även en ersättning för overheadkostnader. I ersättningen ingår också ersättning för insatser som är tillfälliga; justeringstid, övervakstid, plustid (tandläkarbesök, transportera prover mm), korrigeringstid och tid för att upprätta genomförandeplan för ny kund. Budget finns för aktiveringstid inom äldreomsorgen. RESURSER FÖR INSATSER I SÄRSKILD BOENDE Resursfördelningen inom vårdboende fördelas i form av anslag, en dygnsersättning och särskild ersättning för nattpersonal. När platser inte är belagda görs ett avdrag enligt dygnspris efter 35 dagar och max i 30 dagar. För verksamhet som upphandlats på entreprenad utgår ersättning genom särskilt avtal. RESURSER FÖR INSATSER ENLIGT LSS Resurser för boende vuxna fördelas utifrån ersättning per boendedygn. Ersättning utgår ej för tomplatser efter 30 dagar. Resurser för utförande av insatser för boende av barn och unga fördelats i form av anslag till kommunens utförare. Familjehem utifrån SKLs rekommendationer. Ersättning till Daglig verksamhet utgår i form av ersättning per närvarodag. Ersättning för korttidsfamilj, kontaktperson och kontaktfamilj utgår för arvode och omkostnader enligt SKLs rekommendationer. Ledsagare får en ersättning enligt timlön. Resurser för grundbemanning vid korttidsboenden utgår genom anslag. Till detta sker en resursfördelning utifrån ett bedömt omsorgsbehov i nivåer. Varje nivå genererar en timersättning som baseras på en genomsnittlig årsarbetslön. Ersättning för personliga assistansen utgår för utförda timmar i enlighet med Försäkringskassan alternativt beställarenhetens individbeslut. För verksamhet som upphandlats på entreprenad alternativt köpta platser på annan ort regleras ersättningsnivåer genom särskilt avtal. SIDA 3 AV 5
4 SYFTE Syftet är att planera och styra bemanning efter resurser och bemanningsstrategier. MÅL Målet är att enhetschefer ska planera sin verksamhet på ett sådant sätt att arbetet utförs inom ekonomiska ramar, med god arbetsmiljö för medarbetare och med god kvalitet till kund. METOD Utifrån givna resurser ska chefen styra och planera bemanningen på enheten. Ansvaret för denna uppgift kan inte delegeras. Medarbetare på enheten ska informeras om de direktiv som gäller i personalplaneringen. Planeringen ska utgå ifrån resurstilldelning i sin helhet under året och hänsyn ska tas till förändringar i verksamheten som påverkar resurstilldelning på kort och lång sikt. De verktyg som finns för att följa upp verksamheten när det gäller kvalitet, ekonomi och arbetsmiljö ska användas. Exempel på verktyg är boxen som används i hemtjänsten och servicehus, ekonomiuppföljning, uppföljning av personal- och ekonomistatistik, råd och stöd från personaloch ekonomistab samt kvalitetsuppföljningar. Planering av bemanning ska ske utifrån de bemanningsstrategier som varje verksamhetschef beslutat om. Exempel på enhetschefens strategi för enhetens grundbemanning kan vara över- eller underbemanning. Överbemanning kräver strategi hur övertalighet det vill säga icke ekonomiskt ersatt personal ska användas medan underbemanning ofta innebär ökad rekrytering av vikarier vilket kan ge konsekvenser i arbetslagen i form av instabilitet. Andra exempel på strategier kan vara; stora eller små arbetslag, geografisk fördelning, val av schema, arbetstider, bemötande till vikarier, krav på ordinarie personal samt vad som är bäst för arbetslaget, enheten och verksamheten i sin helhet. Det finns ingen självklar strategi. Chefens ansvar är att inom ramen för detta välja strategi, förstå konsekvensen av den och planera verksamheten utifrån beslutet. Utifrån grundbemanning tas en strategi om behovsplanering av vikarier samt efter de strategier förvaltningen har för personalförsörjning. SIDA 4 AV 5
POSTADRESS: VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN, 654 81 BESÖKSADRESS: KARLSTAD KARLSTAD.SE Tel: 054-295000 Fax: 054-298110 E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: 212000-1850 Säte: Karlstad PlusGiro: 81 74-5 Bankgiro: 405-2213